39 Eridani
| 39 Eridani | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Eridanus |
| Rektascension | 04t 14m 23,68902s[1] |
| Deklination | -10° 15′ 22,6083″[1] |
| Skenbar magnitud () | 4,87[2] (5,07 + 8,68),[3] +4,86 (V)[4] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K3 III + G2 Vs[3] |
| B–V | +1,156 ± 0,003[5] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | +6,8 ± 0,8[2] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: +7,19 ± 0,56[1] mas/år Dek.: -161,05 ± 0,66[1] mas/år |
| Parallax () | 13,46 ± 0,60[1] |
| Avstånd | 240 ± 10 lå (74 ± 3 pc) |
| Absolut magnitud () | +0,52[2] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,77 ± 0,49[6] M☉ |
| Radie | 12[7] R☉ |
| Luminositet | 81,3[8] L☉ |
| Temperatur | 4 641 ± 92[6] K |
| Metallicitet | +0,18 ± 0,06 (Fe/H)[2] dex |
| Vinkelhastighet | 1,6[7] km/s |
| Ålder | 1,12+0,36-0,27[6] miljarder år |
| Andra beteckningar | |
| SAO 149478[9], HD 26846[9], HIP 19777[9], HR 1318[9], IRAS 04120-1022[9], GSC 05315-02290[9], A Eri, ADS 3079 AB[9], 2MASS J04142369-1015226[9], BD-10 867[9], CCDM J04144-1016AB[9], GC 5114[9], GCRV 2427[9], HIC 19777[9], IDS 04096-1030[9], IRC -10063[9], JP11 864[9], N30 871[9], PLX 942[9], PLX 942.00[9], PPM 214044[9], ROT 622[9], UBV 4127[9], UBV M 10032[9], uvby98 100026846[9], WDS J04144-1015AB[9], YZC 11 1012[9], WEB 3773[9] och 39 Eri[10] | |
39 Eridani, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en vid dubbelstjärna[3] belägen i den norra delen av stjärnbilden Eridanus, som också har Bayer-beteckningen A Eridani. Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 4,87[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 13,5[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 240 ljusår (ca 74 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 7 km/s.[2] år.[11]
Egenskaper
Primärstjärnan 39 Eridani A är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K3 III,[3] som har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och utvecklats bort från huvudserien. Den är möjligen en supermetallrik stjärna som visar ett stort överskott av järn jämfört med solen.[12] Den har en massa som är ca 1,8[6] solmassor, en radie som är ca 12[7] solradier och utsänder ca 81[8] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur av ca 4 600 K.[6]
Följeslagaren, 39 Eridani B, är en stjärna i huvudserien av skenbar magnitud 8,68[3] och av spektralklass G2 V.[3] Den har en radie som är 1,15[13] gånger solens radie och lyser med 1,37 gånger solens ljusstyrka vid en effektiv temperatur på 5 816 K.[13]
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 39 Eridani, 9 mars 2021.
Noter
- ^ [a b c d e f] Van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d e f] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
- ^ [a b c d e f] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
- ^ ”Basic data: V* 39 Eri – Double or multiple star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=39+Eri&submit=SIMBAD+search. Läst 27 juni 2020.
- ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=19777. Läst 27 juni 2020.
- ^ [a b c d e] Feuillet, Diane K.; et al. (2016), "Determining Ages of APOGEE Giants with Known Distances", The Astrophysical Journal, 817 (1): 40, arXiv:1511.04088, Bibcode:2016ApJ...817...40F, doi:10.3847/0004-637x/817/1/40.
- ^ [a b c] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 Hipparcos Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
- ^ [a b] Luck, R. Earle (2015), "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants", Astronomical Journal, 150 (3), 88, arXiv:1507.01466, Bibcode:2015AJ....150...88L, doi:10.1088/0004-6256/150/3/88.
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa] SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]
- ^ "39 Eri". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-05-28.
- ^ Mason, B. D.; et al. (2014), The Washington Visual Double Star Catalog, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920, hämtad 2015-07-22
- ^ Buzzoni, A.; Chavez, M.; Malagnini, M. L.; Morossi, C. (November 2001), "Lick Spectral Indices for Super-Metal-rich Stars", The Publications of the Astronomical Society of the Pacific, 113 (789): 1365–1377, arXiv:astro-ph/0109443, Bibcode:2001PASP..113.1365B, doi:10.1086/323625.
- ^ [a b] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
Externa länkar
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Eridanus chart
