39 Bootis

39 Bootis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension14t 49m 41,29265s[1]
Deklination+48° 43′ 14,9077″[2]
Skenbar magnitud ()5,68[3], (6,36 + 6,72)[4]
Stjärntyp
SpektraltypF8 V + F7 V[5]
B–V+0,501 ± 0,026[6]
Astrometri
Radialhastighet ()-30,90 ± 0,3[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -77,94 ± 0,53[1] mas/år
Dek.: -100,83 ± 0,49[1] mas/år
Parallax ()14,58 ± 0,51[1]
Avstånd223,71[8]  (68,59[8] pc)
Absolut magnitud ()1,50[8]
Detaljer
Massa1,29 / 1,05[9] M
Radie3,95[8] R
Luminositet21,68[8] L
Temperatur6 285[8] K
Metallicitet0,06[10] dex
Vinkelhastighet161,0[11] km/s
Ålder1,30[10] miljarder år
Andra beteckningar
ADS 9406 AB, GC 19972, IDS 14463+4908 AB, UBV M 20409, GCRV 65074, IRAS 14479+4855, UCAC4 694-054160, STF 1890, GEN# +1.00131041J, 2MASS J14494135+4843148, uvby98 100131041, AG+48 1158, HD 131041, PPM 54359, WDS J14497+4843AB, AKARI-IRC-V1 J1449413+484315, HIC 72524, SAO 45231, WEB 12472, BD+49 2326, HIP 72524, SKY# 26926, WISE J144941.29+484316.8, CSI+49 2326 1, HR 5538, TD1 1777[2]

39 Bootis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en trippelstjärna[4] i den norra delen av stjärnbilden Björnvaktaren.[12] Den har en kombinerad skenbar magnitud på ca 5,68[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 14,6[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 224 ljusår (ca 69 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radiell hastighet på −31 km/s.[3]

Egenskaper

Primärstjärnan 39 Bootis A är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F8 V.[5] Den är i sig en dubbelsidig spektroskopisk dubbelstjärna med en omloppsperiod på 12,822 dygn, en excentricitet av 0,39[13] och en vinkelseparation av 2,021 mas. Den har en massa som är ca 1,3 (+ 1,0)[9] gånger solens massa, en radie som är ca 4[8] gånger större än solens och utsänder ca 22[8] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 6 300 K.[8]

Följeslagaren 39 Bootis B har en magnitud av 6,72[4] och spektralklass F7 V[5] och har en massa av 1,25[9] solmassor. Den är separerad från primärparet med 2,9 bågsekunder och har en omloppsperiod på 1 347 653 år.[9] Konstellationen är en källa till röntgenstrålning med en styrka på 41,4 × 1028 erg/s.[14]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 39 Boötis, 27 oktober 2019.

Noter

  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (2007). "Validation of the new Hipparcos reduction". Astronomy and Astrophysics. 474 (2): 653–664. arXiv:0708.1752. Bibcode:2007A&A...474..653V. doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b] ”Basic data: * 39 Boo – Double or multiple star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=39+Boo&submit=SIMBAD+search. Läst 30 juni 2019. 
  3. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  4. ^ [a b c] Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008). "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems". Monthly Notices of the Royal Astronomical Society. 389 (2): 869–879. arXiv:0806.2878. Bibcode:2008MNRAS.389..869E. doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  5. ^ [a b c] Abt, Helmut A. (2009). "MK Classifications of Spectroscopic Binaries". The Astrophysical Journal Supplement. 180 (1): 117–18. Bibcode:2009ApJS..180..117A. doi:10.1088/0067-0049/180/1/117.
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=72524. Läst 30 juni 2019. 
  7. ^ Gontcharov, G. A. (2006). "Pulkovo Compilation of Radial Velocities for 35 495 Hipparcos stars in a common system". Astronomy Letters. 32 (11): 759–771. arXiv:1606.08053. Bibcode:2006AstL...32..759G. doi:10.1134/S1063773706110065.
  8. ^ [a b c d e f g h i] ”39 Boötis” (på engelska). Universe Guide. https://www.universeguide.com/star/39bootis. Läst 30 juni 2019. 
  9. ^ [a b c d] Tokovinin, A.; et al. (2008). "Tertiary companions to close spectroscopic binaries". Multiple Stars Across the H-R Diagram, ESO Astrophysics Symposia. Berlin Heidelberg. p. 129. arXiv:astro-ph/0601518. Bibcode:2006yCat..34500681T. doi:10.1051/0004-6361:20054427. ISBN 978-3-540-74744-4.
  10. ^ [a b] Casagrande, L.; et al. (June 2011). "New constraints on the chemical evolution of the solar neighbourhood and Galactic disc(s). Improved astrophysical parameters for the Geneva-Copenhagen Survey". Astronomy and Astrophysics. 530: A138. arXiv:1103.4651. Bibcode:2011A&A...530A.138C. doi:10.1051/0004-6361/201016276.
  11. ^ Pizzolato, N.; et al. (September 2000). "Evolution of X-ray activity of 1-3 Msun late-type stars in early post-main-sequence phases". Astronomy and Astrophysics. 361: 614–628. Bibcode:2000A&A...361..614P.
  12. ^ "39 Boo". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 12 maj 2019.
  13. ^ Pourbaix, D.; et al. (2004). "SB9: The Ninth Catalogue of Spectroscopic Binary Orbits". Astronomy & Astrophysics. 424: 727–732. arXiv:astro-ph/0406573. Bibcode:2009yCat....102020P. doi:10.1051/0004-6361:20041213.
  14. ^ Pizzolato, N.; et al. (September 2000). "Evolution of X-ray activity of 1-3 Msun late-type stars in early post-main-sequence phases". Astronomy and Astrophysics. 361: 614–628. Bibcode:2000A&A...361..614P.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Boötes IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Boötes chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.