37 Tauri

37 Tauri
Taurus IAU.svg
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildOxen
Rektascension04t 04m 41,71484s[1]
Deklination+22° 04′ 54,9243″[2]
Skenbar magnitud ()4,36 (V)[3]
Stjärntyp
SpektraltypK0 III-IIIb[4]
U–B+0,95[5]
B–V+1,064 ± 0,009[6]
Astrometri
Radialhastighet ()+9,52 ± 0,11[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: +90,53 ± 0,24[1] mas/år
Dek.: -59,47 ± 0,19[1] mas/år
Parallax ()17,43 ± 0,21[1]
Avstånd187 ± 2  (57,4 ± 0,7 pc)
Absolut magnitud ()+0,57[3]
Detaljer
Massa1,99[8] M
Radie10,15 ± 0,69[9] R
Luminositet60 ± 6[9] L
Temperatur4 732 ± 26[8] K
Metallicitet+0,01 (Fe/H)[9] dex
Vinkelhastighet2,8[7]km/s
Ålder1,39[8] miljarder år
Andra beteckningar
2MASS J04044170+2204549[10], AG+21 377[10], BD+21 585[10], CCDM J04047+2204A[10], CSI+21 585 1[10], FK5 1112[10], GC 4897[10], GCRV 2327[10], GSC 01262-01645[10], HD 25604[11], HIC 19038[10], HIP 19038[10], HR 1256[10], IDS 03588+2148 A[10], IRAS 04017+2156[10], IRC +20070[10], JP11 848[10], N30 836[10], PLX 897[10], PMC 90-93 738[10], PPM 93219[10], ROT 600[10], SAO 76430[10], SRS 31112[10], TD1 2784[10], TYC 1262-1645-1[10], UBV 3984[10], UBV M 9919[10], WDS J04047+2205A[10], YZ 21 1314[10], WEB 3661[10], Gaia DR2 53164002838682368[10], 37 Tau och A¹ Tau[12]

37 Tauri, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna[13] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Oxen, som också har Bayer-beteckningen A1 Tauri[14]. Den har en skenbar magnitud på ca 4,36[3] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 17,4[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 187 ljusår (ca 57 parsek) från solen. Den rör sig bort från solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca 9,5 km/s.[7]

Egenskaper

37 Tauri är en orange till gul jättestjärna av spektralklass K0 III-IIIb,[4] som tillhör röda klumpen och genererar energi genom termonukleär fusion av helium i dess kärna.[15] Den har en massa som är ca 2[8] solmassor, en radie som är ca 10[9] solradier och utsänder ca 60[9] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 4 700 K.[8]

37 Tauri har en visuell följeslagare av magnitud 10,01 med en vinkelseparation av 134,30 bågsekunder vid en positionsvinkel på 138,6° år 2003.[16]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 37 Tauri, 27 maj 2020.

Noter

  1. ^ [a b c d e] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ ”Basic data: V* 37 Tau – High proper-motion Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=37+Tau&submit=SIMBAD+search. Läst 15 juli 2019. 
  3. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  4. ^ [a b] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373.
  5. ^ Ducati, J. R. (2002), "VizieR Online Data Catalog: Catalogue of Stellar Photometry in Johnson's 11-color system", CDS/ADC Collection of Electronic Catalogues, 2237, Bibcode:2002yCat.2237....0D.
  6. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=19038. Läst 15 juli 2019. 
  7. ^ [a b c] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 Hipparcos Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
  8. ^ [a b c d e] Luck, R. Earle (2015), "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants", Astronomical Journal, 150 (3), 88, arXiv:1507.01466, Bibcode:2015AJ....150...88L, doi:10.1088/0004-6256/150/3/88.
  9. ^ [a b c d e] Piau, L.; et al. (2010), "Surface convection and red-giants radii measurements", Astronomy and Astrophysics, 526: 12, arXiv:1010.3649, Bibcode:2011A&A...526A.100P, doi:10.1051/0004-6361/201014442, A100.
  10. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x y z aa ab ac ad ae] SIMBAD Astronomical Database.[källa från Wikidata]
  11. ^ SIMBAD Astronomical Database, läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ "37 Tau". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2018-03-22.
  13. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  14. ^ ”37 Tauri” (på engelska). Universe Guide. https://www.universeguide.com/star/37tauri. Läst 15 juli 2019. 
  15. ^ Puzeras, E.; et al. (October 2010), "High-resolution spectroscopic study of red clump stars in the Galaxy: iron-group elements", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 408 (2): 1225–1232, arXiv:1006.3857, Bibcode:2010MNRAS.408.1225P, doi:10.1111/j.1365-2966.2010.17195.x.
  16. ^ Mason, B. D.; et al. (2014), The Washington Visual Double Star Catalog, Bibcode:2001AJ....122.3466M, doi:10.1086/323920

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Taurus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Taurus chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.