3324 Avsyuk
3324 Avsyuk | |
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Antonín Mrkos |
Upptäcktsplats | Kleť-observatoriet |
Upptäcktsdatum | 4 februari 1983 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (3324) Avsyuk |
Alternativnamn | 1983 CW1, 1959 VC, 1961 DC, 1963 SU, 1972 TG6, 1974 CE[1] |
Uppkallad efter | Jurij Nikolajevitj Avsjuk[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,768 AU |
Perihelium | 2,628 AU |
Halv storaxel | 2,698 AU |
Excentricitet | 0,025783 |
Siderisk omloppstid | 4,43 år |
Medelomloppshastighet | 18,13 km/s |
Medelanomali | 277,5° |
Inklination | 10,77° |
Longitud för uppstigande nod | 316,7° |
Periheliumargument | 183,9° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 18,6 km |
Synodisk rotationsperiod | 8,6 h |
Albedo | 0,125 |
Absolut magnitud (H) | 12,0[3] |
3324 Avsyuk eller 1983 CW1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 4 februari 1983 av den tjeckiske astronomen Antonín Mrkos vid Kleť-observatoriet i Tjeckien. Den är uppkallad efter ryssen Jurij Avsjuk.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär arton kilometer.
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 3324 Avsyuk” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=3324. Läst 9 oktober 2018.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (3324) Avsyuk. Springer Berlin Heidelberg. sid. 277. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_3325. Läst 9 oktober 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: Astronomical Institute of the Charles University: Josef Ďurech, Vojtěch Sidorin, Licens: CC BY 4.0
3D convex shape model of 3324 Avsyuk, computed using light curve inversion techniques.