31 Euphrosyne
| 31 Euphrosyne | |
 Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva. | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | J. Ferguson |
| Upptäcktsplats | Washington, D.C. |
| Upptäcktsdatum | 1 september 1854 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | 31 Euphrosyne |
| Alternativnamn | A907 GP, A918 GB |
| Uppkallad efter | Eufrosyne[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Euphrosyne-asteroid[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 27 augusti 2011 | |
| Aphelium | 3,86288759 AU 577 879 759 km |
| Perihelium | 2,4513971 AU 366 723 790 km |
| Halv storaxel | 3,15714235 AU 472 301 772 km |
| Excentricitet | 0,2235393 |
| Siderisk omloppstid | 2 048,98921 d (5,61 år) |
| Medelomloppshastighet | 16,762 km/s |
| Medelanomali | 314,98951° |
| Inklination | 26,32226° |
| Longitud för uppstigande nod | 31,1591° |
| Periheliumargument | 61,26065° |
| Fysikaliska data | |
| Dimensioner | 256×256×256±5,7[5] km 255,90[4] km |
| Massa | 1,69±0,64×1019[6]kg 6,23±1,17×1018[5] kg |
| Medeldensitet | 1,9[6] g/cm³ 0,71±0,16[5] g/cm³ |
| Siderisk rotationsperiod | 5,531[4] h |
| Polekliptisk latitud | 337,2°[7] |
| Polekliptisk longitud | -25°[7] |
| Albedo | 0,0543[4] geometriskt |
| Yttemperatur | Medel: ~159 |
| Spektraltyp | C[4][5] |
| Skenbar magnitud | 10,16-13,61 |
| Absolut magnitud (H) | 6,74 |
31 Euphrosyne eller A907 GP är en asteroid upptäckt 1 september 1854 av den amerikanske astronomen James Ferguson i Washington. Detta är därför den första asteroiden upptäckt i Nordamerika. Namnet kommer från Eufrosyne, en av gracerna inom grekisk mytologi.[3]
Den tillhör och har givit namn åt asteroidgruppen Euphrosyne.[2]
Naturlig satellit
15 mars 2019 upptäckte P. Vernazza, B. Carry, F. Vachier, J. Hanus, J. Berthier, B. Yang, F. Marchis en naturlig satellit i en omloppsbana runt Euphrosyne. Månen är runt 6,7 kilometer i diameter och omloppsbanan radie är omkring 677 kilometer.[8]
Referenser
- ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 2 mars 2009
- ^ [a b] ”AstDyS 31 Euphrosyne” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=31. Läst 18 april 2021.
- ^ [a b] Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 16. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA16&dq=31+Euphrosyne&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=31%20Euphrosyne&f=false. Läst 27 april 2015
- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser on Euphrosyne” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2011. https://www.webcitation.org/627wa8UKa?url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=31. Läst 2 oktober 2011.
- ^ [a b c d] ”Recent Asteroid Mass Determinations maintained by Jim Baer last updated 7 January 2009”. Arkiverad från originalet den 8 juli 2013. https://www.webcitation.org/6HxBzMsli?url=http://home.earthlink.net/~jimbaer1/astmass.txt. Läst 3 mars 2009.
- ^ [a b] ”Masses and densities of minor planets”. Arkiverad från originalet den 25 maj 2011. https://www.webcitation.org/5ywHgN5wF?url=http://www.ipa.nw.ru/PAGE/DEPFUND/LSBSS/engmasses.htm. Läst 23 september 2008.
- ^ [a b] Licandro, J., Gallardo, T., & Tancredi, G.. ”Lightcurves and Pole Determinations for Asteroids 31 Euphrosyne, 196 Philomena, and 471 Papagena”. Rev. Mex. Astron. Astrofis. sid. 28, 91. http://articles.adsabs.harvard.edu//full/1994RMxAA..28...91L/0000091.000.html.
- ^ (31) Euphrosyne, johnstonsarchive.net, läst 11 juli 2019.
Externa länkar
- Diagram över omloppsbanan för 31 Euphrosyne från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
| |||||||||||
Media som används på denna webbplats
A643.M1067.shape.png
Författare/Upphovsman: Astronomical Institute of the Charles University, Josef Ďurech, Vojtěch Sidorin, Licens: CC BY 4.0
Three-dimensional model of 31 Euphrosyne created based on light-curve.
Författare/Upphovsman: Astronomical Institute of the Charles University, Josef Ďurech, Vojtěch Sidorin, Licens: CC BY 4.0
Three-dimensional model of 31 Euphrosyne created based on light-curve.