30 januari

◄◄   ◄   30 januari   ►   ►►
Veckodag 2024: Tisdag
Dec · Januari · Feb
Årets 30:e dag
335 dagar till årets slut
 (336 under skottår)
MåTiOnToFrLöSö
1234567
891011121314
15161718192021
22232425262728
293031
2024
Alla datum
Månader
Januari • Februari • Mars
April • Maj • Juni • Juli
Augusti • September • Oktober
November • December
På Wikimedia Commons
finns media som rör 30 januari
Se även Mall:30 januari

30 januari är den 30:e dagen på året i den gregorianska kalendern. Det återstår 335 dagar av året (336 under skottår).

Namnsdagar

I den svenska almanackan

  • Nuvarande – Gunilla och Gunhild
  • Föregående i bokstavsordning
    • Adelgunda – Namnet fanns, till minne av en högättad fransk abbedissa från 600-talet, på dagens datum fram till 1777, då det utgick till förmån för Gunilla.
    • Gunnel – Namnet infördes på dagens datum 1986, men flyttades 1993 till 2 april och 2001 till 1 juni.
    • Gunhild – Namnet infördes på dagens datum 1901 och har funnits där sedan dess.
    • Gunilla – Namnet infördes på dagens datum 1777, då det ersatte Adelgunda, men utgick 1901, eftersom det inte ansågs tidsenligt. 1986 återinfördes det dock på dagens datum och har funnits där sedan dess.
  • Föregående i kronologisk ordning
    • Före 1777 – Adelgunda
    • 1777–1900 – Gunilla
    • 1901–1985 – Gunhild
    • 1986–1992 – Gunhild, Gunilla och Gunnel
    • 1993–2000 – Gunhild och Gunilla
    • Från 2001 – Gunilla och Gunhild
  • Källor
    • Brylla, Eva (red.): Namnlängdsboken, Norstedts ordbok, Stockholm, 2000. ISBN 91-7227-204-X
    • af Klintberg, Bengt: Namnen i almanackan, Norstedts ordbok, Stockholm, 2001. ISBN 91-7227-292-9

I den finlandssvenska almanackan

  • I föregående i revideringar[2]
    • 1929 – Gunilla, Gunnel
    • 1950 – Gunnel, Gunilla
    • 1964 – Gunnel, Gunilla
    • 1973 – Gunnel, Gunilla
    • 1989 – Gunnel, Gunilla
    • 1995 – Gunnel, Gunilla
    • 2000 – Gunnel, Gunilla
    • 2005 – Gunnel, Gunilla
    • 2010 – Gunnel, Gunilla
    • 2015 – Gunnel, Gunilla
    • 2020 – Gunilla, Gunnel

Händelser

  • 330 f.Kr. – Efter att ha erövrat Perserpasset intågar Alexander den store i den persiska huvudstaden Persepolis. Där bränner han ceremoniellt ner Xerxes I:s tempel, som en symbol över att det panhelleniska hämndkriget är slut.
  • 1465 – Den svenske kungen Karl Knutsson sluter fred med ärkebiskopen och upprorsledaren Jöns Bengtsson i Stockholm. Genom denna tvingas Karl Knutsson för andra gången abdikera från den svenska tronen, men tvingas inte, som 1457, i landsflykt, utan får förläningar i Finland. Linköpingsbiskopen Kettil Karlsson har utropat sig till riksföreståndare redan en månad tidigare och kvarstår på denna post som rikets ledare till sin död den 11 augusti samma år.
  • 1522 – Under det pågående Befrielsekriget erövrar den svenska upprorshären Örebro slott från danskarna. Då Västerås slott redan samma månad har fallit i upprorets händer börjar Gustav Vasa därmed få en fast position i Mellansverige.
  • 1592 – Sedan Innocentius IX har avlidit en månad tidigare väljs Ippolito Aldobrandini till påve och tar namnet Clemens VIII.
  • 1649 – När kung Karl I avrättas under det engelska inbördeskriget kommer England och Irland stå utan regent i fyra år, innan Oliver Cromwell 1653 utropar sig till lordprotektor över det engelska samväldet. Rojalisterna erkänner dock Karls son Karl II som kung, men det är bara i Skottland denne lyckas göra anspråken gällande. Han förblir därmed kung av Skottland i två år, innan han 1651 av Cromwells trupper tvingas abdikera och gå i exil.
  • 1658 – Efter några dagars överläggning beslutar den svenska krigsledningen på Jylland att den svenska armén ska tåga över isen på det tillfrusna sundet Lilla Bält mellan Jylland och Fyn. Detta blir första delen i det svenska vågspel, som ger en enorm fördel i det pågående svensk-danska kriget. När svenskarna har kommit över till Fyn kan de besegra de överrumplade danskarna i slaget vid Tybrindvig och en vecka senare genomförs det än mer vågade tåget över Stora Bält.
  • 1889 – Den österrikiske kronprinsen Rudolf begår självmord tillsammans med sin älskarinna Mary Vetsera genom att han först skjuter henne och sedan sig själv i det så kallade Mayerlingdramat. Det blir en skandal för den österrikiska kejsarfamiljen och Rudolfs kusin Franz Ferdinand blir ny kronprins. Senare tiders forskning har dock ifrågasatt om det är självmord, eftersom åtminstone hennes kranium tyder på, att hon har blivit ihjälslagen snarare än skjuten.
  • 1921 – Den första ishockeymatchen i Sverige spelas på Stockholms stadion, där det svenska laget IFK Uppsala besegrar det tyska Berliner SC med 4–1 inför 2 022 åskådare.[3]
  • 1933 – Sedan nationalsocialisterna har vunnit det tyska riksdagsvalet året innan utnämns nazistpartiets ledare Adolf Hitler av den tyske rikspresidenten Paul von Hindenburg till Tysklands rikskansler. Detta är ett led i det nazistiska maktövertagandet (tyska: Machtübername) i Tyskland och när von Hindenburg dör året därpå gör sig Hitler också till rikspresident och antar titeln Führer und Reichskanzler.
  • 1945 – Det tyska kryssningsfartyget Wilhelm Gustloff, som befinner sig på södra Östersjön och är på väg från Gdynia (Gotenhafen) med mestadels tyska civila, som evakueras undan de framryckande ryssarna, blir torpederat av en sovjetisk ubåt och sjunker inom 45 minuter. På grund av komplikationer med räddningsarbetet omkommer 9 352 av de totalt 10 582 passagerare och besättningsmedlemmar, som finns ombord.
  • 1948
    • Den indiske andlige ledaren Mahatma Gandhi, som har spelat en viktig roll i Indiens frigörelse från Storbritannien året före, blir mördad av den hinduiske extremisten Nathuram Godse, som anser att Gandhi har försvagat Indien genom att insistera på att staten skulle betala den summa på 550 miljoner rupier till Pakistan, som man hade beslutat om vid delningen av det tidigare brittiska Indien.
    • Olympiska vinterspelen 1948 invigs i Sankt Moritz av förbundspresident Enrico Celio. Det avslutas 8 februari.
  • 1949 – Ett möte hålls i Oslo, där de svensk-norsk-danska förhandlingarna om ett nordiskt försvarsförbund strandar fullständigt, eftersom Sverige inte vill ge upp sin neutralitet och Danmark och Norge vill gå med i Nato.
  • 1954 – Den första radioapparaten i Sverige med transistorer, som är mycket mindre och behändigare än de dittillsvarande radiorören, demonstreras. Transistorn har uppfunnits 1947 av tre amerikanska forskare, som 1956 tilldelas Nobelpriset i fysik för uppfinningen.
  • 1955 – Den 23-årige ripjägaren Evert Stenmark räddas efter att i åtta dygn ha suttit fast under ett snöskred utanför lappländska Tärnaby.
  • 1969 – Den brittiska popgruppen The Beatles genomför sitt sista offentliga framträdande på taket till The Apple Corps Building på adressen Savile Row 3 i London.
  • 1972 – 13 nordirländska medborgarrättsaktivister skjuts till döds av brittisk militär i Londonderry under vad som går till historien som Den blodiga söndagen.
  • 1976 – Regissören och Dramatenchefen Ingmar Bergman blir gripen av polisen på Dramaten, då han misstänks för skattebrott. Åtalet läggs snart ner, men utlöser en debatt om skattesystemet och rättssäkerheten i Sverige.
  • 1996 – Den filippinska flickan Sarah Balabagan, som arbetar som hembiträde i Förenade Arabemiraten, döms till 20 piskrapp om dagen i en vecka, efter att hon den 19 juni 1994 har dödat sin arbetsgivare. Straffet börjar verkställas samma dag och är helt utdelat den 5 februari.
  • 2005 – Ett parlamentsval hålls i Irak, vilket blir det första i landet efter Saddam Husseins fall. Förenade irakiska alliansen blir det största partiet och får knapp egen majoritet (140 av parlamentets 275 platser), vilket innebär att de får bilda regering och ta itu med uppgiften att utarbeta en ny irakisk grundlag.
  • 2007 – Det amerikanska datorföretaget Microsofts nya operativsystem Windows Vista, som är uppföljaren till Windows XP (som kom 2001), lanseras för privatpersoner, efter att utvecklingen av systemet har avslutats den 1 november året före.

Födda

Avlidna

Källor

  1. ^ ”Universitetets namnsdagsalmanacka - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/publikationer/universitetets-namnsdagsalmanacka.html. Läst 3 oktober 2020. 
  2. ^ ”Namnsdagsrevideringar - Universitetets almanacksbyrå”. almanakka.helsinki.fi. Helsingfors universitet. https://almanakka.helsinki.fi/sv/namnsdagar/namnsdagsrevideringar.html. Läst 3 oktober 2020. 
  3. ^ ”Upplands Ishockeyförbund – Historia”. Swehockey.se. Arkiverad från originalet den 18 februari 2011. https://web.archive.org/web/20110218023832/http://www.swehockey.se/Distrikt/Uppland/Om-forbundet/Historia1/. 

Externa länkar