2 Aurigae

2 Aurigae
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildKusken
Rektascension04t 52m 37,98097s[1]
Deklination+36° 42′ 11,4789″[2]
Skenbar magnitud ()+4,79[3] 4,779 ± 0,009(V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypK3- III Ba0.4[4]
B–V1,414 ± 0,003[5]
Astrometri
Radialhastighet ()-17,24 ± 0,08[6] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -25,731 ± 0,406[1] mas/år
Dek.: -3,867 ± 0,336[1] mas/år
Parallax ()6,3340 ± 0,2695[1]
Avstånd510 ± 20  (158 ± 7 pc)
Absolut magnitud ()-1,84[3]
Detaljer
Massa2,86[7] M
Radie48,14+0,83-1,79[1] R
Luminositet599 ± 29[1] L
Temperatur4 115+79-35[1] K
Metallicitet-0,24 ± 0,03 (Fe/H)[6]dex
Vinkelhastighet2,3[8] km/s
Ålder1,80[7] miljarder år
Andra beteckningar
HIC 22678, N30 1039, UBV 4664, AG+36 490, HIP 22678, PPM 69715, UBV M 10381, BD+36 952, HR 1551, RAFGL 4384S, WEB 4384, GC 5934, IRAS 04492+3637, ROT 685, YPAC 109, GCRV 2871, IRAS Z04493+3637, SAO 57475, L91b 60, GEN# +1.00030834, IRC +40102, SKY# 7599, Gaia DR2 198271397081746560, GSC 02399-01843, JP11 936, TD1 3624, HD 30834, 2MASS J04523799+3642114, TYC 2399-1843-1[9]

2 Aurigae, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en möjlig dubbelstjärna i den västra delen av stjärnbilden Kusken. Den har en skenbar magnitud på ca 4,79[3] och är synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 6,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 510 ljusår (ca 158 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet på ca -17 km/s.[6] Den bildar en sevärd fyrstjärnig asterism, synlig med en handkikare, tillsammans med den närliggande stjärnan HIP 22647 och ett annat mycket glest visuellt par, HIP 22776 och HIP 22744, alla över magnitud 8,2.

Egenskaper

Primärstjärnan 2 Aurigae A är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K3 III Ba0.4,[4] där suffixnoten anger att stjärnan är en svag bariumstjärna, vilket betyder att stjärnans atmosfären är berikad med s-processelement. Den har en massa som är ca 2,9[7] solmassor, en radie som är ca 48[1] solradier och utsänder ca 600[1] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 4 100 K.[1]

2 Aurigae A är antingen del i en snäv dubbelstjärna och har tidigare förvärvat dess s-processelement från en följeslagare, som nu är en vit dvärg, eller annars befinner den sig på den asymptotiska jättegrenen och genererar själv elementen.[10]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 2 Aurigae, 17 februari 2020.

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j k] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b] ”Basic data: V* 2 Aur – Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=2+Aur&submit=SIMBAD+search. Läst 6 februari 2019. 
  3. ^ [a b c] Jasniewicz, G.; et al. (February 1999), "Late-type giants with infrared excess. I. Lithium abundances", Astronomy and Astrophysics, 342: 831–838, Bibcode:1999A&A...342..831J
  4. ^ [a b] Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373.
  5. ^ van Leeuwen (2007). 22678 ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP= 22678. Läst 6 februari 2019. 
  6. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  7. ^ [a b c] Luck, R. Earle (2015), "Abundances in the Local Region. I. G and K Giants", Astronomical Journal, 150 (3), 88, arXiv:1507.01466, Bibcode:2015AJ....150...88L, doi:10.1088/0004-6256/150/3/88.
  8. ^ Takeda, Y.; Tajitsu, A. (August 2017), "On the observational characteristics of lithium-enhanced giant stars in comparison with normal red giants", Publications of the Astronomical Society of Japan, 69 (4): 978–88, arXiv:1706.02273, Bibcode:2017PASJ...69...74T, doi:10.1093/pasj/psx057.
  9. ^ "2 Aur". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2020-02-17.
  10. ^ Gomez, A. E.; et al. (1997), "Absolute magnitudes and kinematics of barium stars", Astronomy and Astrophysics, 319: 881, Bibcode:1997A&A...319..881G.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Auriga IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Auriga chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.