2S1 Gvozdika
2S1 Gvozdika (M1974) | |
---|---|
Gvozdika i finsk tjänst. | |
Typ | Bandartilleripjäs |
Ursprungsplats | Sovjetunionen |
Specifikationer | |
Vikt | 15,7 ton |
Längd | 7,3 m |
Bredd | 2,85 m |
Höjd | 2,4 m |
Besättning | 4 man |
Pansar | 20 mm (torn), 15 mm (skrov) |
Primär beväpning | 122 mm 2A18 haubits |
Motor | YaMZ-238N V-8 dieselmotor 300 hk/224 kW |
Effekt/vikt | 15 hk/ton |
Operativ räckvidd | 500 km |
Hastighet | 61,5 km/h (väg) 4,5 km/h (vatten) |
2S1 Gvozdika (rysk. "nejlika") är en 122 mm rysk amfibisk bandhaubits. Vagnen går även under beteckningen M1974, då den först observerades av NATO detta år. Systemet används inte bara i stort antal av Ryssland, utan har också blivit en stor exportframgång. Bland annat den finska armén använder haubitsen.
Utveckling
Röda armén hade använt ett antal olika bandartilleripjäser under andra världskriget, i första hand för pansarvärnsuppgifter samt för infanteriunderstöd. Efter kriget satsade man i första hand på dragna pjäser, då de var billigare och enklare i underhåll, vilket gav fler eldrör för samma pris. Självgående pjäser har däremot fördelar då de erbjuder ett visst skydd, har bättre terrängframkomlighet och möjlighet till snabbare gruppering. Speciellt i mekaniserade förband var det ett problem att stridsvagnarna kunde "åka ifrån" sitt artilleriunderstöd.
År 1972 togs därför 2S1 Gvodzika i bruk av Polen och Sovjetunionen och 1974 visades den första gången officiellt upp under en militärparad. Vagnen har också licenstillverkats i Polen och Bulgarien.
Egenskaper
Vagnens chassi bygger på MT-LB, och har vad som blivit den traditionella designen för bandartilleri, med motorn, transmissionen och förare fram och ett täckt torn monterat bak. Det nioaxlade bandstället är försett med sju bärhjul, ett spännhjul och ett drivhjul. Några stödrullar används inte. I normala fall används 400 mm breda band, men i mjuk terräng (exempelvis snö eller sumpmark) så kan bredare 670 mm band användas. Vagnen är helt amfibisk, och drivs i vattnet av larvbanden.
Vagnen är byggd mycket lätt, och har endast klent pansarskydd. Detta ger fördelar vad gäller terrängframkomlighet, fart och räckvidd, samt förenklar transporter de gånger vagnen flyttas längre sträckor. Fullständigt NBC-skydd är dock standard.
Föraren sitter framme till vänster i vagnen, och har motorn på sin högra sida. I tornet finns de övriga besättningsmedlemmarna, vagnchefen, laddaren och riktaren. Vagnchefen och riktaren använder periskop för att se ut och rikta pjäsen, medan föraren har en ruta i fronten på vagnen som han kan se ut genom. Som standard ingår utrustning för mörkerseende för föraren och vagnchefen.
Tornet är försett med en modifierad version av D-30 haubitsen, och har en elevation på mellan +70° och -3°. Sidriktningsfältet är fulla 360°, och såväl elevation som vridning sköts elektriskt med manuella nödkontroller. Eldröret är försett med en mynningsbroms modell dubbla tallrikar och krutgasejektor. Spränggranaten som är standard väger 21,72 kg och har en räckvidd om 15 300 meter. En spränggranat med raketmotor finns också, vilken ökar räckvidden till 21 900 meter. Förutom dessa finns även kemiska granater, lysgranater, rökgranater och pilstabiliserade pansarspränggranater. De sistnämnda är tänkt som en nödlösning om vagnen stöter på fientligt pansar. Även en laserstyrd artilleriprojektil, med beteckningen Kitolov-2, finns, denna har en räckvidd på 12 000 meter. Normal ammunitionslast består av 40 projektiler.
Varianter
Några ryska pjäsbärande versioner förekommer inte, men ett antal polska varianter finns. En moderniserad vagn går under beteckningen 2S1T Goździk, medan en variant med förbättrad amfibisk förmåga går under beteckningen 2S1M Goździk. En projekterad variant med en 120 mm granatkastare finns också. Polska försvaret har också planer på att bygga om vissa till pansarskyttefordon, under beteckningen LPG.
I Sovjet har chassiet använts för ett antal olika projekt. Bland dessa kan nämnas:
- MT-LBus pjäsplats- och spaningsvagn.
- MTK-2 minröjningsvagn.
- RKhM kemisk spaningsvagn.
Användning
Gvozdika har varit i strid ett antal gånger, såväl i rysk tjänst som hos andra stater. I rysk tjänst har den deltagit i både Första Tjetjenienkriget och Andra Tjetjenienkriget, samt i Kriget i Georgien 2008. Vagnen har också stridit för flera olika användare i Jugoslaviska krigen.
Användare
Nuvarande användare
- Algeriet - 145
- Angola
- Armenien - 10
- Azerbajdzjan - 15
- Bosnien och Hercegovina - 5
- Belarus - 246
- Bulgarien - 506
- Kuba
- Kroatien - 9, ska ersättas med Panzerhaubitze 2000 eller Bofors Artillerisystem 08
- Eritrea - 20
- Etiopien
- Finland - 72 (under beteckningen 122 PsH 74)
- Ungern - 0
- Iran
- Irak
- Kazakstan - 10
- Libyen
- Polen - 533
- Rumänien - 48
- Serbien - 72
- Slovakien - 49
- Syrien - 400
- Ukraina - 638
- Uruguay - 12
- Uzbekistan
- Vietnam
- Jemen
- Zimbabwe - 12
- Georgien
Före detta användare
- Tjeckien - Ur tjänst i början på 2000-talet.
- Ryssland - Ersätts av 2S19 och 2S9 sedan 2007.
- Slovenien - 8 vagnar i malpåse.
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 2S1 Gvozdika, 1 juli 2015.
- Chant, Chris "Artilleri", sidorna 198, 212 samt 213. Svenskt militärhistoriskt bibliotek, 2007
- http://www.globalsecurity.org/military/world/russia/2s1-specs.htm
|
Media som används på denna webbplats
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
Flag of Iran. The tricolor flag was introduced in 1906, but after the Islamic Revolution of 1979 the Arabic words 'Allahu akbar' ('God is great'), written in the Kufic script of the Qur'an and repeated 22 times, were added to the red and green strips where they border the white central strip and in the middle is the emblem of Iran (which is a stylized Persian alphabet of the Arabic word Allah ("God")).
The official ISIRI standard (translation at FotW) gives two slightly different methods of construction for the flag: a compass-and-straightedge construction used for File:Flag of Iran (official).svg, and a "simplified" construction sheet with rational numbers used for this file.
Det är enkelt att lägga till en ram runt den här bilden
The flag of Slovenia.
- "The construction sheet for the coat of arms and flag of the Republic of Slovenia
- is issued in the Official Gazette Uradni list Republike Slovenije #67, 27 October 1994
- as the addendum to the Law on the coat of arms and flag."
«Guards patch» to military personnel serving in Guards units, Guards formations, or Guards troops of the Red Army, version 1942.
Finnish 122 PSH 74 self-propelled howitzer with engine hatch open
Croatian Defense Council (HVO) soldiers stand out the top of a Russian 122 mm 2S1 SPH during the Operation Joint Endeavor. This one was originally owned by the Serbs and later captured by the Croatians. The 4th Guards Artillery Demonstration took place in Dusine, Bosnia-Herzegovina on February 26, 1996 for IFOR.
An Iraqi 2S1 Gvozdika 122mm self-propelled howitzer lies stranded in the desert after being deserted by Iraqi forces during Operation Desert Storm