2804 Yrjö
2804 Yrjö | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Liisi Oterma |
Upptäcktsplats | Storheikkilä observatorium |
Upptäcktsdatum | 19 april 1941 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2804) Yrjö |
Alternativnamn | 1941 HF, 1951 EK2, 1979 QD, 1979 QJ8, 1982 BY6[1] |
Uppkallad efter | Yrjö Väisälä[3] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet Eos-asteroid[2] |
Omloppsbana[4] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,251 AU |
Perihelium | 2,775 AU |
Halv storaxel | 3,013 AU |
Excentricitet | 0,0790115 |
Siderisk omloppstid | 5,23 år |
Medelomloppshastighet | 17,16 km/s |
Medelanomali | 86,50° |
Inklination | 11,22° |
Longitud för uppstigande nod | 109,1° |
Periheliumargument | 172,6° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 17,6 km |
Synodisk rotationsperiod | 8,1 h |
Albedo | 0,220 |
Absolut magnitud (H) | 11,37[4] |
2804 Yrjö eller 1941 HF[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 19 april 1941 av den finska astronomen Liisi Oterma vid Storheikkilä observatorium. Den har fått sitt namn efter den finske astronomen Yrjö Väisälä.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 17 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Eos.[2]
Se även
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2804 Yrjö” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2804. Läst 1 oktober 2017.
- ^ [a b] ”AstDyS 2804 Yrjö” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=2804. Läst 16 augusti 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2804) Yrjö. Springer Berlin Heidelberg. sid. 229. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2805. Läst 1 oktober 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|