272 f.Kr.

272 f.Kr. (-CCLXXII)
482 A.U.C.
2295 år sedan
År:
275 f.Kr. | 274 f.Kr. | 273 f.Kr.
272 f.Kr.
271 f.Kr. | 270 f.Kr. | 269 f.Kr.
Decennium:
290-talet f.Kr. | 280-talet f.Kr.
270-talet f.Kr.
260-talet f.Kr. | 250-talet f.Kr.
Sekel:
300-talet f.Kr.
200-talet f.Kr.
100-talet f.Kr.
Millennium:
0000-talet f.Kr.
Året
Födda | Avlidna
Bildanden | Upplösningar

Händelser

Efter plats

Seleukiderriket

Egypten

Romerska republiken

Grekland

  • Kleonymos, en spartan av kungligt blod, som har blivit utstött av staden Sparta, ber kung Pyrrhus av Makedonien och Epiros att anfalla Sparta, så att han kan få makten där. Pyrrhus går med på denna plan, men ämnar ta kontrollen över Peloponnesos själv. Då en stor del av den spartanska armén under kung Areios I:s befäl befinner sig på Kreta för tillfället har Pyrrhus gott hopp om att lättvindigt kunna inta staden, men medborgarna organiserar kraftigt motstånd. Detta ger en av Antigonos II:s befälhavare, Aminias Fokiern, möjlighet att nå staden med en legostyrka från Korinth. Strax därefter återvänder kung Areios från Kreta med 2 000 man. Dessa förstärkningar gör det spartanska motståndet än hårdare och Pyrrhus, som finner att han förlorar mannar genom desertering varje dag, avbryter anfallet och börjar plundra landsbygden.
  • Under plundrandet beger sig Pyrrhus och hans trupper mot Argos. Då de tar sig in i staden genom ett smyganfall, finner Pyrrhus sig själv inblandad i ett förvillande slag mot dess invånare (som får stöd av Antigonos styrkor) på stadens smala gator. Under villervallan kastar en gammal kvinna, som ser på uppifrån ett tak, en takpanna på Pyrrhus, vilket bedövar honom och ger en argisk soldat tillfälle att döda honom.
  • När Pyrrhus har stupat i Argos efterträds han som kung av Epiros av sin son Alexander II medan Antigonos II Gonatas återtar den makedoniska tronen, vilken han hade förlorat till Pyrrhus två år tidigare.

Indien

Födda

Avlidna

Källor

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Czapek60.jpg
Pocket watch made by the famous Polish watchmaker Franciszek Czapek, circa 1876.