26 Bootis

26 Bootis
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildBjörnvaktaren
Rektascension14t 32m 32,5423s[1]
Deklination+22° 15′ 36,2033″[2]
Skenbar magnitud ()5,91[3], 5,897 ± 0,009 (V)[2]
Stjärntyp
SpektraltypF2 IV[4]
B–V+0,391 ± 0,005[5]
Astrometri
Radialhastighet ()-16,5 ± 1,8[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -127,019 ± 0,133[1] mas/år
Dek.: 39,662 ± 0,140[1] mas/år
Parallax ()17,3311 ± 0,0774[1]
Avstånd176,21[6]  (54,02[6] pc)
Absolut magnitud ()2,25[6]
Detaljer
Radie2,43+0,03-0,06[1] R
Luminositet11,553 ± 0,065[1] L
Temperatur6 826+40,5-88,5[1] K
Metallicitet0,08[4] dex
Vinkelhastighet55,8 ± 2,8[7] km/s
Ålder1,557[8] miljarder år
Andra beteckningar
GSC 01482-01131, N30 3292, uvby98 100127739, AG+22 1456, HD 127739, PPM 103391, WEB 12297, BD+22 2715, HIC 71115, 1RXS J143232.7+221519, WISEA J143232.44+221536.4, FK5 3151, HIP 71115, SAO 83395, YZ 22 5095, GC 19611, HR 5434, SKY# 26478, Gaia DR2 1242299881411548544, GCRV 8480, IRAS 14302+2228, TYC 1482-1131-1, GEN# +1.00127739, 2MASS J14323256+2215360, UBV M 20229[2]

26 Bootis, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en ensam stjärna[9] i den mellersta delen av stjärnbilden Björnvaktaren.[2] Den har en skenbar magnitud på ca 5,90[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 17,3[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 176 ljusår (ca 54 parsek) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radiell hastighet på −17 km/s.[3]

Egenskaper

26 Bootis är en gul till vit underjättestjärna av spektralklass F2 IV,[4] som anger att den har förbrukat förrådet av väte i dess kärna och på väg att utvecklas till en jättestjärna. Den har en massa som är ca 1,5[8] gånger solens massa, en radie som är ca 2,4[1] gånger större än solens och utsänder ca 12[1] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 6 800 K.[3]

26 Bootis är en känd källa till radiostrålning.[10]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 26 Boötis, 22 oktober 2019.

Noter

  1. ^ [a b c d e f g h i j] Brown, A. G. A.; et al. (Gaia collaboration) (August 2018). "Gaia Data Release 2: Summary of the contents and survey properties". Astronomy & Astrophysics. 616. A1. arXiv:1804.09365. Bibcode:2018A&A...616A...1G. doi:10.1051/0004-6361/201833051. Gaia DR2 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b c d e] ”Basic data: * 26 Boo – High proper-motion Star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=26+Boo&submit=SIMBAD+search. Läst 30 juni 2019. 
  3. ^ [a b c d] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015.
  4. ^ [a b c] Balachandran, Suchitra (May 1, 1990), "Lithium depletion and rotation in main-sequence stars", Astrophysical Journal, Part 1, 354: 310–332, Bibcode:1990ApJ...354..310B, doi:10.1086/168691.
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=71115. Läst 30 juni 2019. 
  6. ^ [a b c] ”26 Boötis” (på engelska). Universe Guide. https://www.universeguide.com/star/26bootis. Läst 30 juni 2019. 
  7. ^ Ammler-von Eiff, M.; Reiners, A. (June 2012), "New measurements of rotation and differential rotation in A-F stars: are there two populations of differentially rotating stars?", Astronomy & Astrophysics, 542: A116, arXiv:1204.2459, Bibcode:2012A&A...542A.116A, doi:10.1051/0004-6361/201118724.
  8. ^ [a b] David, Trevor J.; Hillenbrand, Lynne A. (2015), "The Ages of Early-Type Stars: Strömgren Photometric Methods Calibrated, Validated, Tested, and Applied to Hosts and Prospective Hosts of Directly Imaged Exoplanets", The Astrophysical Journal, 804 (2): 146, arXiv:1501.03154, Bibcode:2015ApJ...804..146D, doi:10.1088/0004-637X/804/2/146.
  9. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  10. ^ Hui, H.; Rui, W. (March 2002), "Optical positions of 55 radio stars from astrolabe observations from the Yunnan Observatory", Astronomy and Astrophysics, 383: 1062–1066, Bibcode:2002A&A...383.1062H, doi:10.1051/0004-6361:20011831.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Boötes IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 3.0
IAU Boötes chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.