2680 Mateo
| 2680 Mateo | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäcktsplats | Félix Aguilar-observatoriet |
| Upptäcktsdatum | 1 juli 1975 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (2680) Mateo |
| Alternativnamn | 1975 NF, 1953 RF, 1953 TA2, 1979 ON13[1] |
| Uppkallad efter | José Mateo[3] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet Nysa-asteroid[2] |
| Omloppsbana[4] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,919 AU |
| Perihelium | 1,888 AU |
| Halv storaxel | 2,404 AU |
| Excentricitet | 0,2144595 |
| Siderisk omloppstid | 3,73 år |
| Medelomloppshastighet | 19,21 km/s |
| Medelanomali | 134,2° |
| Inklination | 2,433° |
| Longitud för uppstigande nod | 2,969° |
| Periheliumargument | 336,8° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 6,4 km |
| Albedo | 0,265 |
| Absolut magnitud (H) | 13,13[4] |
2680 Mateo eller 1975 NF[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 1 juli 1975 av Félix Aguilar-observatoriet. Den är uppkallad efter den argentinske astronomen José Mateo.[3]
Asteroiden har en diameter på ungefär 6 kilometer och den tillhör asteroidgruppen Nysa.[2]
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2680 Mateo” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2680. Läst 20 juni 2018.
- ^ [a b] ”AstDyS 2680 Mateo” (på engelska). https://newton.spacedys.com/astdys/index.php?pc=1.1.6&n=2680. Läst 19 oktober 2020.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2680) Mateo. Springer Berlin Heidelberg. sid. 219. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2681. Läst 20 juni 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||