2662 Kandinsky
2662 Kandinsky | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 24 september 1960 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2662) Kandinsky |
Alternativnamn | 4021 P-L, 1977 DZ2[1] |
Uppkallad efter | Vasilij Kandinskij[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,822 AU |
Perihelium | 2,057 AU |
Halv storaxel | 2,440 AU |
Excentricitet | 0,1566238 |
Siderisk omloppstid | 3,81 år |
Medelomloppshastighet | 19,07 km/s |
Medelanomali | 339,5° |
Inklination | 2,915° |
Longitud för uppstigande nod | 339,4° |
Periheliumargument | 100,5° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 10,6 km |
Synodisk rotationsperiod | 20,4 h |
Albedo | 0,035 |
Absolut magnitud (H) | 14,03[3] |
2662 Kandinsky eller 4021 P-L[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 24 september 1960 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter den ryske målaren Vasilij Kandinskij.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär tio kilometer.
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2662 Kandinsky” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2662. Läst 13 april 2018.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2662) Kandinsky. Springer Berlin Heidelberg. sid. 218. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2663. Läst 13 april 2018
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|