22 Kalliope
| 22 Kalliope | |
 | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | J. R. Hind |
| Upptäcktsplats | London |
| Upptäcktsdatum | 16 november 1852 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | 22 Kalliope |
| Uppkallad efter | Kalliope[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[3] | |
| Epok: 27 augusti 2011 | |
| Aphelium | 3,20380375 AU 479 282 220 km |
| Perihelium | 2,6163806 AU 391 404 970 km |
| Halv storaxel | 2,91009219 AU 435 343 595 km |
| Excentricitet | 0,1009286 |
| Siderisk omloppstid | 1 813,2536 d (4,96 år) |
| Medelomloppshastighet | 17,475 km/s |
| Medelanomali | 2,25719° |
| Inklination | 13,71729° |
| Longitud för uppstigande nod | 66,08097° |
| Periheliumargument | 354,65139° |
| Månar | 1 |
| Fysikaliska data | |
| Dimensioner | 215×180×150[4] km 243×196×175±10[5]km 181,00[3] km |
| Massa | 7,36×1018[6] kg 8,09±0,20×1018[5]kg massa inkl måne |
| Medeldensitet | 2,37[3] g/cm³ 2,80±0,20[5] g/cm³ 2,03±0,16[6] g/cm³ |
| Synodisk rotationsperiod | 4,148[3] h |
| Axellutning | 103°[4] |
| Polekliptisk latitud | 20°[4] |
| Polekliptisk longitud | -23°[4] |
| Albedo | 0,1419[3] geometriskt |
| Yttemperatur | Medel: ~161 |
| Spektraltyp | M[3][5] |
| Absolut magnitud (H) | 6,45 |
22 Kalliope är en asteroid. Den upptäcktes 16 november 1852 av den brittiske astronomen John Russell Hind i London. Kalliope är uppkallad efter den episka poesins musa inom grekisk mytologi.[7]
Ljuskurveanalys ger att Kalliopes pol mest sannolikt är riktad mot (β, λ) = (-23°, 20°) i ekliptiska koordinater. Det ger en lutning av axeln med 103°.[4]
Linus
En måne till Kalliope upptäcktes 29 augusti 2001 av J. L. Margot och M. E. Brown vid Keck II, samt tre dagar senare av W. J. Merline med flera vid CFHT.[8]
Namnet Linus kommer från Kalliopes son som hon fick med Apollon.
Omloppsbanan har medelavståndet 1020± 40[9]/1 065±8[6] km till Kalliope och beskriver nästan en cirkel (excentricitet=0,07±0,02[9]/0,000±0,005[6]). Linus bana lutar 93,4±1°[6] relativt Kalliopes omloppsbana men 9±1°[6]/19,8±2,0°[9] relativt Kalliopes ekvator. Diametern bedöms till ca 38±6/30[6] km. Omloppstiden runt Kalliope tar 3,590±0,001[6]/3,58±0,08[9] d. Linus densitet är 2,03±0,16 g/cm3 vilket antyder att Linus är mycket porös.[9]
Referenser
- ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 20 februari 2009
- ^ Dictionary of Minor Planet Names, sjätte utgåvan, Springer Science+Business Media, s. 15, ISBN 978-3-642-29717-5.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] ”JPL Small-Body Database Browser on Kalliope” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 23 september 2011. https://www.webcitation.org/61unwXmTD?url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=22. Läst 23 september 2011.
- ^ [a b c d e] M. Kaasalainen; J. Torppa; J. Piironen (2002). ”Models of Twenty Asteroids from Photometric Data” (PDF). Icarus. sid. 159, 369-395. doi:. Arkiverad från originalet den 16 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080216072340/http://www.rni.helsinki.fi/~mjk/IcarPIII.pdf. Läst 17 september 2008.
- ^ [a b c d] ”Recent Asteroid Mass Determinations maintained by Jim Baer last updated 7 January 2009”. Arkiverad från originalet den 8 juli 2013. https://www.webcitation.org/6HxBzMsli?url=http://home.earthlink.net/~jimbaer1/astmass.txt. Läst 20 februari 2009.
- ^ [a b c d e f g h] ”(22) Kalliope and Linus”. http://www.johnstonsarchive.net/astro/astmoons/am-00022.html. Läst 17 september 2008.
- ^ Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 15. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA15&dq=22+Kalliope&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=22%20Kalliope&f=false. Läst 27 april 2015
- ^ ”International Astronomical Union Circular 7703: S/2001 (22) 1”. http://www.cbat.eps.harvard.edu/iauc/07700/07703.html. Läst 17 september 2008.
- ^ [a b c d e] Marchis, F.; Descamps, P.; Hestroffer, D.; Berthier, J.; Vachier, F.; Boccaletti, A.; de Pater, I. och Gavel, D.. ”A three-dimensional solution for the orbit of the asteroidal satellite of 22 Kalliope”. Icarus. sid. Volume 165, Issue 1, p. 112-120. doi:. http://www.sciencedirect.com/science?_ob=ArticleURL&_udi=B6WGF-497H983-4&_user=10&_rdoc=1&_fmt=&_orig=search&_sort=d&view=c&_version=1&_urlVersion=0&_userid=10&md5=14ec086b9d40ed8455484e06f183f079.
Externa länkar
- Diagram över omloppsbanan för 22 Kalliope från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
| |||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Media som används på denna webbplats
Solar System Template Final.png
Major Solar System objects. Sizes of planets and Sun are roughly to scale, but distances are not. This is not a diagram of all known moons – small gas giants' moons and Pluto's S/2011 P 1 moon are not shown.
Major Solar System objects. Sizes of planets and Sun are roughly to scale, but distances are not. This is not a diagram of all known moons – small gas giants' moons and Pluto's S/2011 P 1 moon are not shown.
Kalliope VLT.png
Författare/Upphovsman: ESO/Vernazza et al./MISTRAL algorithm (ONERA/CNRS), Licens: CC BY 4.0
Asteroid 22 Kalliope imaged by VLT
Författare/Upphovsman: ESO/Vernazza et al./MISTRAL algorithm (ONERA/CNRS), Licens: CC BY 4.0
Asteroid 22 Kalliope imaged by VLT