21 Lutetia
21 Lutetia | |
Fotograferad av Rosetta | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | H. Goldschmidt |
Upptäcktsplats | Paris |
Upptäcktsdatum | 15 november 1852 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | 21 Lutetia |
Uppkallad efter | Paris (stad)[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 27 augusti 2011 | |
Aphelium | 2,83139896 AU 423 571 256 km |
Perihelium | 2,0386236 AU 304 973 750 km |
Halv storaxel | 2,43501128 AU 364 272 502 km |
Excentricitet | 0,1627868 |
Siderisk omloppstid | 1 387,87353 d (3,80 år) |
Medelomloppshastighet | 19,086 km/s |
Medelanomali | 337,64161° |
Inklination | 3,06403° |
Longitud för uppstigande nod | 80,8958° |
Periheliumargument | 250,3248° |
Månar | ? |
Fysikaliska data | |
Dimensioner | 115×96×80[4] km 95,76[3] km |
Massa | 2,57±0,24×1018[4]kg |
Medeldensitet | 5,55±0,88[4] g/cm³ |
Synodisk rotationsperiod | 8,1655[3] h |
Axellutning | 85° el 89°[5] |
Polekliptisk latitud | 40° el 220°[5] |
Polekliptisk longitud | 8° |
Albedo | 0,2212[3] geometriskt |
Yttemperatur | Medel: ~172 Max: 266 |
Spektraltyp | M[4][3] |
Absolut magnitud (H) | 7,35 |
21 Lutetia är en asteroid. Den upptäcktes av astronomen Hermann Mayer Salomon Goldschmidt den 15 november, 1852 från balkongen till sin lägenhet i Paris. Den har fått sitt namn av det latinska namnet på den franska huvudstaden Paris.[2]
Måne ?
Baserat på observationer av V. Busarev, V. Prokofeva, och V. Bochkov 2007 finns det misstankar om att Lutetia har en måne.[6]
Fysiska egenskaper
Lutetia har förbryllat forskare ett tag. För att vara en asteroid av spektralklass M så visar den inte mycket spår av metall på ytan. Istället indikerar analyser att den har en icke-metallisk yta liknande den för asteroider av spektraltyp C som innehåller karbonater.[7]
Ljuskurveanalyser indikerar två möjliga alternativ till vartåt Lutetias pol är riktad: (β, λ) = (3°, 40°) eller (β, λ) = (3°, 220°) i ekliptiska koordinater. Det ger att axeln lutar 85° eller 89°.[5]
Ockultationer har observerats två gånger ifrån Malta (1997) och ifrån Australien (2003). Observationerna bekräftade resultat från IRAS.
Rosetta
Den 10 juli 2010 passerade ESA:s rymdsond Rosetta 21 Lutetia på ett avstånd av bara 320 mil vid en hastighet av 15 km/s på sin väg mot kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko.[8][9] Intresset var stort då det blev den första närkontakten med en M-typ asteroid. Rosetta tog cirka 400 bilder av 21 Lutetia.
Källor
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
- ^ "Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)–(5000)", IAU, Minor Planet Center. Läst 19 februari 2009
- ^ [a b] Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 15. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA15&dq=21+Lutetia&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=21%20Lutetia&f=false. Läst 27 april 2015
- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser on Lutetia” (på engelska). NASA, JPL. Arkiverad från originalet den 23 september 2011. https://www.webcitation.org/61uDTruph?url=https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=21. Läst 23 september 2011.
- ^ [a b c d] ”Recent Asteroid Mass Determinations maintained by Jim Baer last updated 7 January 20”. Arkiverad från originalet den 8 juli 2013. https://www.webcitation.org/6HxBzMsli?url=http://home.earthlink.net/~jimbaer1/astmass.txt. Läst 19 februari 2009.
- ^ [a b c] Johanna Torppa; Mikko Kaasalainen; Tadeusz Michalowski; Tomasz Kwiatkowski; Agnieszka Kryszczynska, Peter Denchev och Richard Kowalski (2003). ”Shapes and rotational properties of thirty asteroids from photometric data”. Icarus. sid. 164, 346-383. doi: . Arkiverad från originalet den 6 november 2015. https://web.archive.org/web/20151106103549/http://www.rni.helsinki.fi/~mjk/thirty.pdf. Läst 16 september 2008.
- ^ ”Other Reports of Asteroid/TNO Companions”. http://www.johnstonsarchive.net/astro/asteroidmoonsq.html. Läst 16 september 2008.
- ^ Birlan, Mirel; Barucci, Maria Antonietta; Vernazza, Pierre; Fulchignoni, Marcello; Binzel, Richard P.; Bus, Schelte J.; Belskaya, Irina och Fornasier, Sonia (2004). ”Near-IR spectroscopy of asteroids 21 Lutetia, 89 Julia, 140 Siwa, 2181 Fogelin and 5480 (1989YK8), potential targets for the Rosetta mission; remote observations campaign on IRTF”. New Astronomy. sid. Volume 9, Issue 5, p. 343-351. doi:. http://adsabs.harvard.edu/cgi-bin/nph-bib_query?bibcode=2004NewA....9..343B&db_key=AST&data_type=HTML&format=&high=444b66a47d20870.
- ^ M. A. Barucci; M. Fulchignoni och A. Rossi (2007). ”Rosetta Asteroid Targets: 2867 Steins and 21 Lutetia”. Space Science Reviews. sid. Volume 128, Numbers 1-4, p 67-78. doi:. https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs11214-006-9029-6.
- ^ "Lyckat möte med jättelik asteroid", Dagens Nyheter 2010-07-11
Externa länkar
- Diagram över omloppsbanan för 21 Lutetia från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
|
Media som används på denna webbplats
Författare/Upphovsman: ESA 2010 MPS for OSIRIS Team MPS/UPD/LAM/IAA/RSSD/INTA/UPM/DASP/IDA, Licens: CC BY-SA 2.0
Asteroid 21 Lutetia has been revealed as a battered world of many craters. ESA's Rosetta mission has returned the first close-up images of the asteroid showing it is most probably a primitive survivor from the violent birth of the Solar System.