Giacobini-Zinners komet
Giacobini-Zinners komet | |
Giacobini-Zinners komet, NASA | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | M. Giacobini E. Zinner |
Upptäcktsplats | Nice Bamberg |
Upptäcktsdatum | 20 december 2000 23 oktober 1913 |
Beteckningar | |
Officiell beteckning | 21P/Giacobini-Zinner |
Alternativnamn | 21P/1900 Y1, 1900 III, 1900c, 21P/1913 U1, 1913 V, 1913e, 1926 VI, 1926e, 1933 III, 1933c mfl. |
Kometkategori | Jupiter-typ, Kortperiodiska |
Omloppsbana[2] | |
Epok: 9 mars 2006 | |
Aphelium | 6,0139273 AU 899 670 720 km |
Perihelium | 1,0378709 AU 155 263 280 km |
Halv storaxel | 3,52589911 AU 527 466 999 km |
Excentricitet | 0,70564362 |
Siderisk omloppstid | 2 418,26142 d (6,62 år) |
Medelanomali | 37,105214° |
Inklination | 31,81110° |
Longitud för uppstigande nod | 195,42887° |
Periheliumargument | 172,53548° |
Förra perihelium | 10 september 2018 |
Fysikaliska data | |
Dimensioner | 2,0[2] km |
Skenbar magnitud | 8,5[1] max 1998 |
Absolut magnitud (H) | 14,0[2] kärnan |
Hitta fler artiklar om astronomi med |
Giacobini-Zinners komet (21P/Giacobini-Zinner) är en komet som observerades första gången i stjärnbilden Vattumannen 20 december 1900 av den franske astronomen Michel Giacobini vid observatoriet i Nice. När kometen skulle återkomma 1907 var observationsförhållandena så dåliga att inga observationer kunde göras. Den nästföljande periheliepassagen förväntades 1914. Men den återupptäcktes redan 23 oktober 1913, sex månader tidigare än förväntat av den tyske astronomen Ernst Zinner i Bamberg när han studerade variabelstjärnor i stjärnbilden Skölden nära himmelsekvatorn.
Kometens omloppstid är tämligen kort, cirka 6,5 år, och dess bana ligger nära jordens när den är som närmast solen (perihelium). Den är upphovet till meteorsvärmen Draconiderna som uppträder regelbundet i oktober varje år.[1]
Giacobini-Zinners komet var den första komet som besöktes av en av människan skapad farkost. 10 september 1985 passerade rymdsonden International Cometary Explorer (ICE) genom dess koma (på cirka 8 000 km avstånd från den centrala kärnan) och gjorde mätningar av koman och kometsvansens beståndsdelar och magnetiska egenskaper.
Referenser
- ^ [a b c] ”21P at Kronk's cometography”. http://cometography.com/pcomets/021p.html. Läst 16 mars 2009.
- ^ [a b c] NASA JPL Small-Body Database Browser on Giacobini-Zinners komet Läst 16 mars 2009
Externa länkar
- Diagram över omloppsbanan för Giacobini-Zinners komet från NASA Jet Propulsion Laboratory (JPL)
|
Media som används på denna webbplats
Comet 21P/Giacobini-Zinner