2190 Coubertin
2190 Coubertin | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Nikolaj Tjernych |
Upptäcktsplats | Krims astrofysiska observatorium |
Upptäcktsdatum | 2 april 1976 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (2190) Coubertin |
Alternativnamn | 1976 GV3, 1933 FB1, 1960 DF, 1965 PD, 1973 QR, 1977 QO1[1] |
Uppkallad efter | Pierre de Coubertin[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 2,692 AU |
Perihelium | 2,250 AU |
Halv storaxel | 2,471 AU |
Excentricitet | 0,0894269 |
Siderisk omloppstid | 3,88 år |
Medelomloppshastighet | 18,95 km/s |
Medelanomali | 280,1° |
Inklination | 0,8284° |
Longitud för uppstigande nod | 262,5° |
Periheliumargument | 315,1° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 14,8 km |
Albedo | 0,045 |
Absolut magnitud (H) | 13,29[3] |
2190 Coubertin eller 1976 GV3[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 2 april 1976 av den rysk-sovjetiske astronomen Nikolaj Tjernych vid Krims astrofysiska observatorium på Krim. Den har fått sitt namn efter fransmannen Pierre de Coubertin.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 14 kilometer.
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 2190 Coubertin” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2190. Läst 13 oktober 2017.
- ^ [a b] Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (2190) Coubertin. Springer Berlin Heidelberg. sid. 178. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_2191. Läst 13 oktober 2017
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|
Media som används på denna webbplats
2190 Coubertin orbit, and his position on 01 Jan 2009 (NASA Orbit Viewer applet)