1I/ʻOumuamua

1I/ʻOumuamua
Schematisk bild av 1I/ʻOumuamua där den följer sin hyperboliska bana genom det inre solsystemet.
Upptäckt
UpptäckareRobert Weryk
Pan-STARRS
Upptäcktsdatum19 oktober 2017
Beteckningar
MPC-beteckningA/2017 U1
SmåplanetskategoriInterstellär
hyperbolisk asteroid
Omloppsbana
ApheliumIcke tillämpligt
Perihelium0,25534±0,00007 AU
Halv storaxel-1,2799±0,0009 AU
Excentricitet1,19949±0,00019
Medelanomali35,060°
Inklination122,69°
Longitud för uppstigande nod24,599°
Periheliumargument241,70°
Fysikaliska data
Dimensioner180 x 30 x 30 m[1][2]
Rotationsperiod8,10±0,02 h[3]
Albedo0,1[1]
Skenbar magnitud19,7 till >27,5[4]
Absolut magnitud (H)22,08±0,45[5]
1I/ʻOumuamua bana genom solsystemet

1I/ʻOumuamua, först med beteckningarna A/2017 U1 och C/2017 U1 (PANSTARRS), är det första interstellära objektet och den första interstellära asteroid som observerats av astronomer. Den upptäcktes när den passerade genom solsystemet i oktober 2017. Den hade då passerat perihelium 40 dygn tidigare.[6] Vid perihelium var den drygt 0,255 AU från solen. Den upptäcktes av Robert Weryk den 19 oktober 2017[7] och antogs först vara en komet, men omklassificerades en vecka senare till asteroid eftersom den ansågs inte visa några tecken på aktivitet.[8][9][4] Ett år senare släpptes en forskningsrapport från Harvarduniversitetet. Enligt den kan det röra sig om ett tillverkat föremål från en utomjordisk civilisation.[10][11] Detta efter att det har konstaterats att föremålet ökade hastigheten i solsystemet.[12]

Namnet

Asteroiden har fått sitt namn efter det hawaiiska ordet för "spejare" eller "stigfinnare". Namnet valdes av Pan-STARRS.[8][13]

Nomenklatur

Som det första bekräftade objektet av sitt slag blev ʻOumuamua en utmaning för den Internationella astronomiska unionen (IAU), som namnger astronomiska objekt. En ny typ av beteckning, I, inrättades för interstellära objekt och ʻOumuamua fick beteckningen 1I.[14] Det korrekta sättet att ange detta objekt är därför: 1I, 1I/2017 U1, 1I/ʻOumuamua eller 1I/2017 U1 (ʻOumuamua).[14]

Fysiska egenskaper och omloppsbana

Asteroiden reflekterar solljus på ett mycket udda sätt. Den bedöms utifrån detta vara mer än tio gånger längre än vad den är bred. Vilka processer som kan generera himlakroppar med den här formen är okänt. En förklaring kan vara att den inte alls är så utsträckt, utan att solljuset reflekteras på ett mycket udda sätt. Ytan är rödaktig vilket påminner om Pluto och andra dvärgplaneter i utkanten av solsystemet.[13]

När ʻOumuamua lämnade solsystemet, visade den tecken på en acceleration, som inte går att förklara med hjälp av den vanliga gravitationsmodellen. En vanlig orsak till sådan acceleration är att det strömmar ut gaser ur objektet. Detta är särskilt tydligt bland kometer, där gasen ibland är synlig för blotta ögat i form av en koma och svans. Trots noggranna observationer kunde man dock inte detektera någon gas. Seriösa astronomer har till och med lekt med tanken att ʻOumuamua är ett artificiellt objekt, konstruerat av en utomjordisk civilisation. En ytterligare tänkbar förklaring till dylik acceleration är strålningstrycket från solen. Men givet antagandet att ʻOumuamua är sammansatt ungefär som vanliga kometer, så är objektet alldeles för litet och tungt för att uppnå den acceleration som uppmättes. Doktor Amaya Moro-Martin har beräknat att om ʻOumuamua har en densitet på storlekgraden av 10-5 g/cm3, så skulle det kunna förklara objektets acceleration. Den låga densiteten skulle då kunna förklaras genom att den består av ett slags fruset skum från utkanten av en protoplanetarisk skiva. Då sådant skum bedöms samlas i tredimensionella fraktaler, så kan det också förklara objektets ovanligt utsträckta form.[15]

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] Jewitt, David; Luu, Jane; Rajagopal, Jayadev; Kotulla, Ralf; Ridgway, Susan; Liu, Wilson; Augusteijn, Thomas (2017). ”Interstellar Interloper 1I/2017 U1: Observations from the NOT and WIYN Telescopes” (på engelska). Astrophysical Journal Letters. http://www2.ess.ucla.edu/~jewitt/papers/2017/JLR17.pdf. Läst 5 november 2017. 
  2. ^ ”A Familiar-Looking Messenger from Another Solar System” (på engelska). National Optical Astronomy Observatory. 15 november 2017. Arkiverad från originalet den 16 november 2017. https://web.archive.org/web/20171116133909/https://www.noao.edu/news/2017/pr1706.php. Läst 5 november 2017. 
  3. ^ Bolin, Bryce T.; Weaver, Harold A.; Fernandez förnamn4=Carey M., Yanga R.; Lisse; Huppenkothen, Daniela; Jones, R. Lynne; Juric, Mario; Moeyens, Joachim; et al. (2017). ”APO Time Resolved Color Photometry of Highly-Elongated Interstellar Object 1I/ʻOumuamua” (på engelska). Astrophysical Journal Letters. https://arxiv.org/pdf/1711.04927.pdf. Läst 5 november 2017. 
  4. ^ [a b] ”Pseudo-MPEC for A/2017 U1 (FAQ File)” (på engelska). Bill Gray of Project Pluto. 26 oktober 2017. https://projectpluto.com/temp/2017u1.htm. Läst 5 november 2017. 
  5. ^ ”JPL Small-Body Database Browser: ʻOumuamua (A/2017 U1)” (på engelska). JPL Small-Body Database. Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=2017U1;cad=1. Läst 5 november 2017. 
  6. ^ ”MPEC 2017-U181: COMET C/2017 U1 (PANSTARRS)” (på engelska). Minor Planet Center. International Astronomical Union. 25 oktober 2017. https://www.minorplanetcenter.net/mpec/K17/K17UI1.html. Läst 25 oktober 2017.  (CK17U010)
  7. ^ ”Canadian astronomer spots 'visitor' from beyond our solar system” (på engelska). CBC. 28 oktober 2017. http://www.cbc.ca/news/technology/interstellar-asteroid-1.4375434. Läst 28 oktober 2017. 
  8. ^ [a b] ”MPEC 2017-U183: A/2017 U1” (på engelska). Minor Planet Center. International Astronomical Union. 25 oktober 2017. https://www.minorplanetcenter.net/mpec/K17/K17UI3.html. Läst 5 november 2017. 
  9. ^ ”A/2017 U1: An Interstellar Visitor” (på engelska). Astronomy Picture of the Day. NASA. 3 november 2017. https://apod.nasa.gov/apod/ap171103.html. Läst 5 november 2017. 
  10. ^ Asteroid kan vara utomjordisk rymdsond Arkiverad 7 november 2018 hämtat från the Wayback Machine., TV4. Publicerat: 2018-11-06
  11. ^ Harvard-forskare om Oumuamua: Kan vara ett rymdskepp, Aftonbladet. Publicerat: 2018-11-06
  12. ^ Mystery interstellar asteroid Oumuamua 'could be gigantic alien solar sail sent to look for signs of life', Evening Standard. Publicerat: 2018-11-05
  13. ^ [a b] ”ʻOumuamua är solsystemets första interstellära besökare”. Populär Astronomi: s. 4-5. 1 december 2017. 
  14. ^ [a b] ”MPEC 2017-V17 : NEW DESIGNATION SCHEME FOR INTERSTELLAR OBJECTS” (på engelska). Minor Planet Center. International Astronomical Union. 6 november 2017. https://www.minorplanetcenter.net/mpec/K17/K17V17.html. Läst 5 december 2017. 
  15. ^ Moro-Martin, Amaya (2019). ”Could 1I/ʻOumuamua be an icy fractal aggregate ejected from a protoplanetary disk A fluffy radiation pressure driven scenario”. The Astrophysical Journal Letters 872 (2). doi:10.3847/2041-8213/ab05df. L32. http://adsabs.harvard.edu/abs/2019ApJ...872L..32M. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Oumuamua orbit at perihelion.png
Författare/Upphovsman: nagualdesign; Tomruen, Licens: CC BY-SA 4.0
Hyperbolic trajectory of ʻOumuamua through the inner Solar System, with the Sun at the focus, showing its position every 7 days. The planet positions are fixed at the perihelion on September 9, 2017. Shown from a three-quarter perspective, roughly aligned to the plane of ʻOumuamua's path.
The Orbit of ‘Oumuamua.jpg
Författare/Upphovsman: ESO/K. Meech et al., Licens: CC BY-SA 4.0
This diagram shows the orbit of the interstellar asteroid ‘Oumuamua as it passes through the Solar System. Unlike all other asteroids and comets observed before, this body is not bound by gravity to the Sun. It has come from interstellar space and will return there after its brief encounter with our star system. Its hyperbolic orbit is highly inclined and it does not appear to have come close to any other Solar System body on its way in.