1989 NE1
| 9750 1989 NE1 | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Pamela M. Kilmartin, Alan C. Gilmore |
| Upptäcktsplats | Mount John University Observatory |
| Upptäcktsdatum | 8 juli 1989 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (9750) 1989 NE1 |
| Alternativnamn | 1989 NE1[1] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[2] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 3,211 AU |
| Perihelium | 1,925 AU |
| Halv storaxel | 2,568 AU |
| Excentricitet | 0,2503519 |
| Siderisk omloppstid | 4,12 år |
| Medelomloppshastighet | 18,59 km/s |
| Medelanomali | 322,8° |
| Inklination | 12,76° |
| Longitud för uppstigande nod | 38,08° |
| Periheliumargument | 258,7° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 4,0 km |
| Synodisk rotationsperiod | 65,4 h |
| Albedo | 0,281 |
| Absolut magnitud (H) | 14,2[2] |
1989 NE1[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 8 juli 1989 av det nyzeeländska astronom paret Pamela M. Kilmartin och Alan C. Gilmore vid Mount John University Observatory.
Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer.
Referenser
- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 1989 NE1” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=9750. Läst 23 april 2021.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
| |||||||||||