1989

1989 – MCMLXXXIX 35 år sedan
År 1986 | 1987 | 1988 1989 1990 | 1991 | 1992
Årtionde 1960-talet  | 1970-talet 1980-talet 1990-talet | 2000-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Datorspel | Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Meteorologi | Teknik | Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1989 MCMLXXXIX
Ab urbe condita	2741
Armeniska kalendern	1438 ԹՎ ՌՆԼԸ
Assyriska kalendern	6739
Bahaikalendern	145–146
Bengaliska kalendern	1396
Berberkalendern	2939
Brittiskt regeringsår	37 Eliz. 2 – 38 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2533
Burmesiska kalendern	1351
Bysantinska kalendern	7497–7498
Koptiska kalendern	1705–1706
Erianska kalendern	3155
Etiopiska kalendern	1981–1982
Judiska kalendern	5749–5750
Vikram Samvat	2045–2046
Sakakalendern	1911–1912
Kaliyuga	5090–5091
Holocen kalender	11989
Nri-Igbo	989–990
Persiska kalendern	1367–1368
Muslimska kalendern	1409–1410
Nengō (Japan)	Shōwa 64  Heisei 1 (平成元年)
Nordkoreanska kalendern	78
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4322
Minguokalendern	ROC 78 民國78年
Thailändsk kalender	2532
Unixtid	599616000–631151999

1989 (MCMLXXXIX) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern.

• 1 januari omyndighetsförklaringen upphävs i Sverige.
• 4 januari – Amerikanska F-14-krigsflygplan från hangarfartyget USS John F. Kennedy skjuter ner libyska jetdrivna jaktflygplan av typen MiG-23 över Medelhavet, 70 mil norr om Libyens kust. Den amerikanska piloten hävdar att de libyska flygplanen visat fientliga avsikter^[1].

• 7 januari – Heisei (Akihito) blir Japans nya kejsare.
• 10 januari – För första gången på länge finns inget underskott i den svenska statsbudgeten. Löfte ges om att valutaregleringen skall avskaffas^[2].
• 12 januari – Den estländska ön Ösel undertecknar vänortsavtal med Gotland. Detta är historiskt, eftersom det är det första avtal Estland tecknar med något europeiskt land.
• 15 januari – Över 120 personer omkom och 1 000 skadas vid en tågkollision i Indien^[3].
• 20 januari
  • Lönetaket för statligt anställda i Sverige slopas^[4].
  • George Bush efterträder Ronald Reagan som USA:s president,^[5] och samtidigt blir Dan Quayle USA:s nye vicepresident.
• 25 januari – Investeringsbanken uppgår i PKbanken^[4].
• 26 januari – Sveriges regering ombildas. En okänd kommunalpolitiker från Katrineholm, Göran Persson, blir skolminister^[2] och Maj-Lis Lööw blir invandrarminister^[6].
• 28 januari – Ett argentinskt underhållsfartyg går på grund och sjunker öster om Antarktishalvön. 800 ton olja läcker ut och bildar ett 16 kilometer långt oljebälte som dödar pingviner, fiskar och krill^[7].

• 2 februari – Ett JAS-flygplan kraschlandar vid provflygning på Saabs flygfält i Linköping^[8]. Projektet är nu 7 miljarder (17 %) dyrare än beräknat, och försenas ett år^[2]. Flygplanet, som är det enda exemplaret, totalförstörs, men piloten klarar sig med lättare skador^[6]. Kraschen sker inför ett TV-team.
• 8 februari – 144 personer omkom då en Boeing 707 krockar med en bergstopp över Azorerna^[3].
• 14 februari
  • De första 24 satelliterna för Global Positioning System placeras i omloppsbana.
  • Irans andlige ledare Ruhollah Khomeini utfärdar en dödsdom över författaren Salman Rushdie, bosatt i London, för ett denne i romanen "Satansverserna" anses ha behandlat profeten Muhammed respektlöst^[8], 2 miljoner US-dollar utlovas^[9].
• 15 februari – De sista sovjetiska soldaterna lämnar Afghanistan^[9].
• 19 februari
  • Världens största sfäriska byggnad, Globen i Stockholm, invigs^[9].
  • Ingemar Stenmark vinner sin sista världscupseger i Aspen, USA.
• 24 februari – Algeriet blir flerpartistat.^[10]
• 27 februari – Ett peruanskt fartyg stöter på grund och läcker ut 110 kubikmeter olja som i ett långt bälte driver mot Antarktiska halvön^[7].
• 28 februari – Karlskoga tingsrätt friar i allt väsentligt Nobel Kemis marknadschef Mats Lundberg och affärsmannen Karl-Erik Schmitz från anklagelserna att ha smugglat krut och sprängämnen till Mellanöstern. Båda döms till dagsböter för smuggling av varuprover^[6].

• 4 mars – 9 personer omkommer vid tågkrock i Storbritannien^[3].
• 13 mars – Kerstin Ekman och Lars Gyllensten lämnar Svenska Akademien på grund av dess svaga agerande mot Salman Rushdies dödsdom^[2].
• 16 mars – Jugoslaviens premiärminister Ante Marković lägger fram ett radikalt reformprogram för att rädda Jugoslavien ur krisen.^[11]
• 19 mars – Alfredo Cristiani vinner presidentvalet i El Salvador.^[12]
• 20 mars – Den tioåriga flickan Helén Nilsson rövas bort och mördas av Ulf Olsson.

• 24 mars – Tankfartyget Exxon Valdez läcker olja i Alaska^[9] då det går på grund i Prins Williams sund och över 36 000 fat olja läcker ut och djur och växter skadas svårt i en av de allvarligare oljeskadorna. Det kommer fram att fartygskaptenen vid grundstötningen var berusad^[7].
• 26 mars – Boris Jeltsin väljs in i Sovjetunionens deputeradekongress^[13].
• 29 mars – Yassir Arafat utses till palestinska statens första president^[9].
• 30 mars – Den svenska popduon Roxette toppar Billboardlistan i USA med låten The Look^[6].

(c) Superbfc, CC BY-SA 3.0

• 2 april – PLO:s nationalråd utnämner Yassir Arafat till palestinsk president^[13]

• 9 april – Sveriges herrlag blir världsmästare i bordtennis och Jan-Ove Waldner blir singelvärldsmästare genom att besegra Jörgen Persson i finalen^[2] med 3–2 i set^[6].
• 7 april – Den sovjetiska atomubåten K-278 Komsomolets sjunker i Norska havet^[13].
• 14 april – Amerikanska staten övertar Lincoln Savings and Loan Association i Irvine; Charles Keating (varifrån Keating Fives namn kommer – John McCain bland dem) får fängelse, som en del av den stora spar- och lånekrisen som kostar amerikanska skattebetalare nästan $200 miljarder i räddningsaktioner, och många människor deras besparingar.^[14]
• 15 april – När Liverpool FC och Nottingham Forest FC spelar FA-cupsemifinal på Hillsboroughstadion i Sheffield uppstår panik på ståplatsläktaren och 96 personer kläms till döds^[8].
• 17 april – Polska fackföreningen Solidaritet tillåts åter^[13].
• 18 april – 69 personer omkommer vid tågolycka i Indien^[3].
• 21 april – Kinesiska studenter demonstrerar på Himmelska Fridens Torg i Beijing.
• 28 april – 5 personer omkommer då ett svenskt privatflygplan störtar över Danmark efter krock med ett segelflygplan^[3].

• 2 maj
  • Ungern börjar riva taggtråden mot Österrike^[9].
  • KU:s slutbetänkande i Ebbe Carlsson-affären kommer. Ingvar Carlsson frias, Anna-Greta Leijon klandras^[4].
• 8 maj
  • Moderata samlingspartiets riksdagsledamot Anders Björck väljs till Europarådets ordförande^[6].
  • Alla 16 ombord omkommer vid en flygolycka i Oskarshamn. Den socialdemokratiske politikern John-Olof Persson, tidigare finansborgarråd i Stockholm, är en av dem^[8] under en morgonflygning^[6].
• 11 maj – USA:s president George Bush ger order om att USA skall skicka soldater till Panama där general Manuel Noriega struntat i valresultatet.^[1].
• 18 maj
  • De sista sovjetiska trupperna lämnar Afghanistan^[13].
  • PLM-chefen Ulf Laurin väljs till ny ordförande i SAF efter Karl Erik Önnesjö^[8].
• 28 maj – Burma byter namn till Myanmar^[13].

• 1–10 juni – Påven Johannes Paulus II besöker alla de fem nordiska länderna.
• 3 juni – På transsibiriska järnvägen i Sovjetunionen kör två tåg in i ett gasmoln från en läckande gasledning, gasen antänds och över 800 personer omkommer^[3]. Tågen utplånas, och ett tiotal hektar skog förstörs^[7].
• 4 juni
  • Kinesiska studenter, som demonstrerar för frihet och rättvisa, dödas i en massaker på Himmelska fridens torg i Kinas huvudstad Peking^[8] där hundratals personer dödas^[9].
  • Solidaritet får över 80 % i Polens första fria val på 40 år^[13].
• 5 juni – Rättegången mot Christer Pettersson (misstänkt för mordet på Olof Palme) inleds^[2].
• 7 juni – 162 personer omkommer vid flygolycka i Surinam^[3].
• 8 juni – Med sitt besök i Stockholm blir Johannes Paulus II första romersk-katolska påve att besöka Sverige^[8].
• 12 juni
  • Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov möts av ovationer från folket under ett besök i Västtyskland, där rena "Gorbifebern" uppstår^[8].
  • Saab-Scanias personbilar redovisar en jätteförlust, vilket innebär att 1 500 anställda måste sägas upp^[2].
• 24 juni – I USA går medieföretagen Time Inc. och Warner samman till en stor koncern^[8].
• 26 juni – 42-årige förtidspensionären Christer Pettersson döms till livstids fängelse för mordet på Olof Palme. Rätten är inte enig i sitt utslag^[8], då dess två jurister reserverar sig. De sex nämndemännen är dock eniga om fällande dom^[6].

• 5 juli – Första avsnittet av Seinfeld visas i amerikansk TV.^[9]
• 19 juli
  • 111 personer omkommer och 178 personer överlever en flygkrasch i Sioux City, Iowa, USA.
  • Fermentas förre ägare, Refaat El-Sayed, döms till fem års fängelse för svindleri.^[2]
• 25 juli – En skogsbrand härjar i mellersta Kanada i ett 900 000 hektar stort område. 19 000 personer evakueras.^[7]
• 27 juli
  • 78 personer omkommer och 121 överlever då en sydkoreansk DC-10 kraschar i Libyen.
  • Ulf Olsson begår ytterligare ett mord, denna gång på den 26-åriga Jannica Ekblad från Malmö.

• 20 augusti – 57 personer omkommer då nöjesbåt sjunker på Themsen efter krock^[3].

• 23 augusti – Tadeusz Mazowiecki, styresman i Solidaritet, bildar regering på uppdrag av Wojciech Jaruzelski och blir östblockets förste icke-kommunistiska premiärminister^[8].
• 25 augusti – USA:s obemannade rymdsond Voyager 2 anländer till Neptunus.

• 3 september – 126 personer omkommer då ett kubanskt Iljusjinflygplan störtar efter starten i Havanna, Kuba^[3].
• 8 september – 55 personer omkommer då ett norskt flygplan, Convair 580 Metropolitan Partnair Flight 394, störtar i Skagerrak^[3].
• 10 september
  • Ungerns regering beslutar att tillåta personer som flytt från Östtyskland till Ungern att resa vidare till väst^[8].
  • 164 personer omkommer vid fartygskollision på Donau^[3] mellan rumänska färjan Mogosoaia och bulgariska Peter Karaminchev.
• 11 september – Norge håller Stortingsval
• 14 september – F.W. de Klerk blir Sydafrikas president^[13].
• 15 september – USA:s president George Bush meddelar att USA skall skicka soldater till Colombia, Bolivia och Peru i kampen mot illegala drogsmugglare. USA har redan 50-100 militära rådgivare i Colombia^[1].
• 17 september – Två tankfartyg kolliderar och tar eld vid Storbritanniens östkust. 100 ton olja rinner ut, varvid ett 8 kilometer långt bälte som driver söderut bildas^[7].
• 19 september – 171 personer omkommer då en fransk DC-10 störtar i Niger^[3].
• 25 september
  • USA och Sovjetunionen lovar skrota 98 % av sina kemiska vapen^[13].
  • Passagerarfartyget Princess of Scandinavia börjar brinna på resa mellan Göteborg och Harwich. Två personer omkommer.
  • 50 personer omkommer då en buss störtar från en bro i Bangladesh^[3].

• 2 oktober – 4 personer omkommer då ett nattåg på Västkustbanan i Sverige krockar med en lastbil^[3].
• 12 oktober – Svea hovrätt frikänner Christer Pettersson, som suttit i häkte i 301 dygn, för mordet på Olof Palme eftersom fullständig bevisning inte föreligger^[8].
• 17 oktober – Ett jordskalv med magnituden 7,1 på Richterskalan inträffar i Loma Prieta-bergen söder om San Francisco. 63 människor omkommer och materiella skador för cirka 6 miljarder dollar uppkommer.
• 18 oktober – Östtysklands 77-årige stats- och kommunistpartichef Erich Honecker avgår, officiellt på grund av hälsoskäl^[8].

• 20 oktober – USA invaderar Panama för att störta general Manuel Noriega och återinsätta den i maj 1989 valda lagliga regeringen^[13].
• 21 oktober – 132 personer omkommer och 15 överlever då en Boeing 727 störtar i Honduras^[3].
• 23 oktober – Ungern inför flerpartisystem och parlamentarism på 33-årsdagen av Ungernrevoltens utbrott^[8].
• 24 oktober – SE-Bankens koncernchef Jacob Palmstierna ställer sin plats till förfogande på grund av misstanke för grova skattebrott^[6].
• 26 oktober
  • Michail Gorbatjov lovar att dra tillbaka alla kärnvapenbestyckade ubåtar från Östersjön^[13].
  • 54 personer omkommer vid flygolycka i Taiwan^[3].
• 31 oktober – August Strindbergs målning Fyrtornet II säljs på auktion i Stockholm för rekordsumman 15,6 miljoner SEK^[2].

• 1 november – Det svenska Invandrarverket upprättar tältläger utanför Eslöv för den allt stridare strömmen av flyktingar över Östersjön^[2].
• 2 november
  • Christer Pettersson, åtalad för Palmemordet, frikänns^[2].
  • Invandrarverkets förläggningar räcker inte för att möta den ökande flyktingströmmen till Sverige, och det blir svårare att få politisk asyl för flyktingar utan pass^[6].
• 4 november
  • Taif-avtalet ratificeras, vilket leder till att inbördeskriget i Libanon avslutas.
  • 97 personer omkommer då ett amerikanskt gasborrningsfartyg sjunker^[3].
• 7 november – "Århundradets skattereform" sätter en gräns på 50 procent för den svenska marginalskatten^[2].

This file is not in the public domain. Therefore you are requested to use the following next to the image if you reuse this file: © Yann Forget / Wikimedia Commons, CC BY-SA 3.0

• 9 november – Berlinmuren öppnas, efter beslut av Östtysklands regering, och man kan resa fritt mellan Öst- och Västberlin^[8] för första gången sedan 1961.
• 13 november – 10 000 (efter en vecka 17 000) lärare i Sverige går i strejk mot krav på närvaroplikt i skolan utanför undervisningen och obligatorisk fortbildning under sommarlovet.^[2]
• 20 november – Förenta Nationerna antar konventionen om barnets rättigheter.
• 28 november – Då miljoner människor i Tjeckoslovakien genomfört en två timmar lång generalstrejk och krävt fria val avskaffas kommunistpartiets monopol^[8].
• 30 november – Firandet av Karl XII:s dödsdag orsakar oroligheter i Lund.

• 1 december – Amerikanska jaktflygplan från Clark Air Base i Filippinerna hjälper regeringen Corazon Aquino med att slå ner ett statskuppförsök. USA har också skickat 100 marinsoldater från sin flottbas vid Subic Bay för att skydda sin ambassad i Manila^[1].
• 2 december – Sveriges statsminister Ingvar Carlsson tillkännager att Sverige skall satsa en miljard kronor i bistånd till de forna kommuniststaterna i Östeuropa^[6].
• 5 december – Det första bandet av det stora svenska lexikonet Nationalencyklopedin utkommer.
• 6 december – Halvstatliga PKbanken köper Nordbanken, varvid koncernen får namnet Nordbanken^[2].
• 8 december – Den svenska riksdagen beslutar att från och med 1991 överföra skolväsendet till kommunerna^[2].
• 12 december – Volvo säljer sin del av Pharmacia och sin livsmedelsgrupp till statliga Procordia för 24 miljarder i Sveriges dittills största affär^[9].
• 14 december
  • De svenska lärarna godtar kraven på närvaro och fortbildning^[2].
  • Sveriges regering begränsar möjligheterna för turkbulgarer att få asyl i Sverige^[15].
• 15 december
  • Saab-Scania får en ny hälftenägare, amerikanska GM, och bolaget ombildas till Saab Automobile med huvudkontor i Trollhättan med amerikansk ledning^[8]. Detta för 3,8 miljarder SEK^[9].
  • I Chiles första fria presidentval sedan 1970, blir kristdemokraten Patricio Ailwyn vald med 54% av rösterna.
• 17 december – Den animerade TV-serien Simpsons har premiär i USA med avsnittet "Simpsons Roasting on an Open Fire"^[16].
• 19 december – Efter en explosion ombord på iranska supertankern Kharg 5 norr om Kanarieöarna driver ett 25 mil brett bälte, bestående av 80 000 ton olja, mot Marockos kust^[7].
• 22 december – Filmen Tillbaka till framtiden del II har svensk premiär.
• 23 december – Inbördeskrig i Rumänien^[13].
• 25 december
  • Revolution har utbrutit i Rumänien, där presidentparet Nicolae och Elena Ceaușescu avrättas^[8].
  • Danska passagerarfärjan Poul Anker kolliderar med Blenheims fyr vid Blenheims grund utanför Falsterbo, Sverige. 100-tals liter olja läcker ut och fyren hamnar på färjans förskepp^[7].
• 28 december – Dramatikern Vaclav Havel väljs till president i Tjeckoslovakien^[9].

• Den svenska regeringen drar tillbaka finansminister Kjell-Olof Feldts åtstramningspaket med bland annat höjd moms.
• Sveriges riksbank avskaffar de sista delarna av den svenska valutaregleringen.
• Sveriges utrikesminister Sten Andersson besöker Litauiska SSR och uttalar att han inte anser de baltiska staterna vara under sovjetisk ockupation.
• Överlägset flest giftermål någonsin, (108 919) sedan SCB började bokföra giftermål 1749. Kan jämföras med 1988 (44 229).
• Regementena I 3 Örebro, I 11 Växjö och I 17 Uddevalla i Sverige läggs ned.

• 3 januari – Alex D. Linz, amerikansk skådespelare.
• 9 januari – Nina Dobrev, amerikansk skådespelare.
• 14 januari – Fransesca Sandford, brittisk musiker.
• 24 januari – Calvin Goldspink, brittisk musiker.
• 26 januari – Rebecca Scheja, svensk skådespelare, sångerska och DJ (Rebecca & Fiona).
• 5 februari – Jeremy Sumpter, amerikansk skådespelare.
• 12 februari – Afshan Azad, brittisk skådespelare.
• 16 februari – Johan Mårtensson, svensk fotbollsspelare.
• 17 februari – Stacey McClean, brittisk musiker.
• 21 februari – Corbin Bleu, amerikansk skådespelare och sångare.
• 1 mars – Carlos Vela, mexikansk fotbollsspelare.
• 2 mars – Jennifer Kücükaslan, svensk sportjournalist.
• 16 mars – Theo Walcott, brittisk fotbollsspelare.
• 18 mars – Lily Collins, brittisk-amerikansk skådespelare.
• 21 mars
  • Jordi Alba, spansk fotbollsspelare.
  • Rochelle Wiseman, brittisk musiker.
• 8 april – Morgan Korsmoe, svensk musiker, medlem i Larz-Kristerz.
• 22 april - Jasper Cillessen, nederländsk fotbollsspelare, målvakt.
• 5 maj
  • Chris Brown, amerikansk rappare.
  • Anna Hasselborg, svensk curlingspelare.
  • Agnes Knochenhauer, svensk curlingspelare.
• 11 maj – Giovani dos Santos, mexikansk fotbollsspelare.
• 13 maj – Caroline Hedwall, svensk golfspelare.
• 12 maj – Rosaria Aiello, italiensk vattenpolospelare.
• 4 juni – Pekka-Eric Auvinen, finländsk massmördare.
• 16 juni – Odion Ighalo, nigeriansk fotbollsspelare.
• 27 juni – Matthew Lewis, engelsk skådespelare.
• 1 juli – Mehdi Carcela-González, marockansk fotbollsspelare.
• 2 juli – Alex Morgan, amerikansk fotbollsspelare.
• 9 juli – Roman Koudelka, tjeckisk backhoppare.
• 13 juli – Sayumi Michishige, japansk sångerska.
• 16 juli – Gareth Bale, walesisk fotbollsspelare.
• 21 juli – Rory Culkin, amerikansk skådespelare.
• 23 juli – Daniel Radcliffe, brittisk skådespelare, mest känd i rollen som Harry Potter.
• 29 juli – Kosovare Asllani, svensk fotbollsspelare.
• 15 augusti – Joe Jonas, amerikansk skådespelare/sångare.
• 16 augusti – Marcus Stoinis, australisk cricketspelare.
• 19 augusti – Lil' Romeo, amerikansk rap-artist.
• 21 augusti
  • Aleix Vidal, spansk fotbollsspelare.
  • Hayden Panettiere, amerikansk skådespelare.
• 22 augusti – Niklas Bäckström, svensk utövare av Mixed martial arts.
• 1 september
  • Bill Kaulitz, tysk sångare, medlem i Tokio Hotel.
  • Tom Kaulitz, tysk musiker, medlem i Tokio Hotel.
• 5 september – Elena Delle Donne, amerikansk basketspelare.
• 8 september – Avicii, svensk discjockey
• 13 september
  • Jenna Simula, finländsk politiker.
  • Thomas Müller, tysk fotbollsspelare.
• 15 september – Ida Fässberg, svenskt mordoffer
• 1 oktober – Brie Larson, amerikansk skådespelare
• 10 oktober – Aimee Teegarden, amerikansk skådespelare.
• 13 oktober – Alexandria Ocasio-Cortez, amerikansk politiker.
• 17 oktober – Charles Oliveira, brasiliansk MMA-utövare.
• 24 oktober
  • Cristian Gamboa, costaricansk fotbollsspelare.
  • Pewdiepie, Svensk Youtuber
  • Shenae Grimes, kanadensisk skådespelare.
  • David Castañeda, mexikansk-amerikansk skådespelare.
• 30 oktober – Jay Asforis, brittisk musiker.
• 7 november – Ellen Bergström, svensk influenser och skådespelare.
• 11 november – Reina Tanaka, japansk sångerska.
• 30 november – Daisy Evans, brittisk musiker.
• 9 december – Ellinore Holmer, svensk sångerska, pianospelare och skådespelare.
• 13 december – Taylor Swift, amerikansk sångerska.
• 28 december – Mackenzie Rosman, amerikansk skådespelare.
• 30 december – Ryan Sheckler, professionell skateboardåkare.

• 7 januari – Hirohito, 87, kejsare av Japan 1926–1989.
• 18 januari – Nils Axelsson, 83, svensk fotbollsspelare.
• 20 januari – Józef Cyrankiewicz, 77, polsk politiker, Polens premiärminister 1947–1952 och 1954–1970.
• 23 januari – Salvador Dalí, 84, spansk surrealistisk konstnär.^[8]
• 24 januari – Ted Bundy, 42, amerikansk seriemördare (avrättad).

• 3 februari – John Cassavetes, 59, amerikansk skådespelare och regissör.
• 26 februari – Roy Eldridge, 78, amerikansk jazztrumpetare.
• 27 februari – Konrad Lorenz, 85, österrikisk zoolog och etolog, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1973.

• 6 mars – Harry Andrews, 77, brittisk skådespelare.
• 9 mars – Robert Mapplethorpe, 42, amerikansk fotograf.
• 30 mars – Arto Tolsa, 43, finländsk fotbollsspelare.

• 12 april – Sugar Ray Robinson, 67, amerikansk boxare.
• 15 april – Albert Bonnier Jr, 81, svensk företagare.
• 16 april – Harald Edelstam, 76, svensk diplomat och ambassadör.
• 19 april – Daphne du Maurier, 81, brittisk författare.
• 22 april – Emilio Segrè, 84, italiensk-amerikansk fysiker, Nobelpristagare i fysik 1959.
• 26 april – Lucille Ball, 77, amerikansk skådespelare.
• 30 april – Sergio Leone, 60, italiensk filmregissör.

• 16 maj – Niels Bollmann, 49, dansk politiker, Danmarks bostadsminister 1982–1986.
• 20 maj – Pavel Juráček, 53, tjeckoslovakisk manusförfattare, regissör och dissident.
• 23 maj – Ansa Ikonen, 75, finländsk skådespelare.
• 25 maj – Pekka Kuusi, 71, finländsk ämbetsman och politiker, Finlands social- och hälsovårdsminister 1971.
• 27 maj – Arsenij Tarkovskij, 81, sovjetisk poet och översättare.

• 3 juni – Ruhollah Khomeini, iransk ayatolla och politiker, Irans högste ledare 1979–1989^[13].
• 28 juni – Joris Ivens, 90, nederländsk dokumentärfilmare.

• 2 juli
  • Hilmar Baunsgaard, 69, dansk politiker, Danmarks statsminister 1968–1971.
  • Andrej Gromyko, 79, sovjetisk diplomat och politiker.
• 6 juli – János Kádár, 77, ungersk politiker, generalsekreterare i Ungerns socialistiska arbetarparti 1956–1988.
• 11 juli – Sir Laurence Olivier, 82, brittisk skådespelare.
• 16 juli – Herbert von Karajan, 81, österrikisk dirigent.
• 18 juli – Rebecca Schaeffer, 21, amerikansk skådespelerska.
• 22 juli – Martti Talvela, 54, finländsk operasångare.

• 17 augusti – Anton Nilson, 101, svensk socialist, deltog i Amaltheadådet 1908.
• 21 augusti – Heikki H. Herlin, 88, finländsk industriman.
• 22 augusti – Lillebil Ibsen, 90, norsk skådespelare.

• 

  1 september – Kazimierz Deyna, 41, polsk fotbollsspelare.
• 4 september – Georges Simenon, 86, belgisk deckarförfattare.
• 22 september – Irving Berlin, 101, amerikansk kompositör.
• 23 september – Per-Erik Lindorm, 80, svensk journalist, manusförfattare och skriftställare.
• 28 september – Ferdinand Marcos, 72, filippinsk politiker, Filippinernas president 1965–1986.

• 4 oktober – Graham Chapman, 48, brittisk komiker, medlem i Monty Python.
• 6 oktober – Bette Davis, 81, amerikansk skådespelare.
• 24 oktober – Mary McCarthy, 77, amerikansk författare.

• 12 november – Dolores Ibárruri, 93, spansk kommunistisk politiker.
• 20 november
  • Sighsten Herrgård, 46, svensk modedesigner.
  • Leonardo Sciascia, 68, italiensk författare.
• 26 november – Gunnar Hedlund, 89, svensk politiker, Bondeförbundets partiledare 1949–1971, Sveriges inrikesminister 1951–1957.^[2]
• 30 november – Ahmadou Ahidjo, 65, kamerunsk politiker, Kameruns president 1960–1989.

• 14 december – Andrej Sacharov, 68, sovjetrysk kärnfysiker och medborgarrättskämpe, mottagare av Nobels fredspris 1975.
• 22 december – Samuel Beckett, 83, irländsk-fransk författare, Nobelpristagare i litteratur 1969.
• 25 december
  • Elena Ceaușescu, 73, rumänsk politiker, gift med Nicolae Ceaușescu sedan 1946 (avrättad).
  • Nicolae Ceaușescu, 71, rumänsk politiker, Rumäniens president 1965–1989 (avrättad).
  • Riccardo Morandi, 87, italiensk ingenjör.
• 31 december – Gerhard Schröder, 79, tysk politiker.

• Nobelpriset i fysik
  • Norman F. Ramsey, USA
  • Hans G. Dehmelt, USA
  • Wolfgang Paul, Västtyskland
• Nobelpriset i kemi
  • Sidney Altman, USA / Kanada
  • Thomas R. Cech, USA
• Nobelpriset i fysiologi eller medicin
  • J. Michael Bishop, USA
  • Harold E. Varmus, USA
• Nobelpriset i litteratur – Camilo José Cela, Spanien
• Nobels fredspris – Dalai Lama Tenzin Gyatso, Tibet
• Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne – Trygve Haavelmo, Norge

• Serien Berts betraktelser är från början tänkt att utspela sig 1989, även om anakronismer förekommer.^[18]

• Wikimedia Commons har media som rör 1989.
  Bilder & media