1988

1988 – MCMLXXXVIII 36 år sedan
År 1985 | 1986 | 1987 1988 1989 | 1990 | 1991
Årtionde 1960-talet  | 1970-talet 1980-talet 1990-talet | 2000-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Datorspel | Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Meteorologi | Teknik | Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1988 MCMLXXXVIII
Ab urbe condita	2740
Armeniska kalendern	1437 ԹՎ ՌՆԼԷ
Assyriska kalendern	6738
Bahaikalendern	144–145
Bengaliska kalendern	1395
Berberkalendern	2938
Brittiskt regeringsår	36 Eliz. 2 – 37 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2532
Burmesiska kalendern	1350
Bysantinska kalendern	7496–7497
Koptiska kalendern	1704–1705
Erianska kalendern	3154
Etiopiska kalendern	1980–1981
Judiska kalendern	5748–5749
Vikram Samvat	2044–2045
Sakakalendern	1910–1911
Kaliyuga	5089–5090
Holocen kalender	11988
Nri-Igbo	988–989
Persiska kalendern	1366–1367
Muslimska kalendern	1408–1409
Nengō (Japan)	Shōwa 63 (昭和63年)
Nordkoreanska kalendern	77
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4321
Minguokalendern	ROC 77 民國77年
Thailändsk kalender	2531
Unixtid	567993600–599615999

1988 (MCMLXXXVIII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

• 1 januari – Svenska verkstadsföretaget Asea går ihop med schweiziska Brown Boveri och skapar internationella storkoncernen ABB.^[1]
• 14 januari – Den första hjärttransplantationen med en svensk donator genomförs vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
• 18 januari
  • 108 personer omkommer då ett kinesiskt inrikesflygplan störtar utanför Chongqing.^[2]
  • 42 300 svenska SIF-anställda går ut i strejk, vilket lamslår flera exportindustrier. Sveriges verkstadsförening svarar med lockout av 50 000 SIF-are.^[3]
• 22 januari – Stig Larsson utses till ny generaldirektör för SJ.^[4]
• 24 januari – Över 90 personer omkommer vid en tågurspårning i Kina.^[2]
• 25 januari – Förundersökningen mot Bofors för mutbrott läggs ned i brist på bevis.^[5]

• 26 januari – Australien firar 200-årsjubileum med en båtparad i Sydneys hamn.
• 28 januari – I Nicaragua inleds förhandlingar mellan regeringen och Contrasgerillan.^[6]

• 6 februari – Det svenska politiska partiet Sverigedemokraterna bildas. Medlemstidningen heter SD-Kuriren.
• 8 februari – Michail Gorbatjov meddelar att Sovjetunionen från maj 1988 kan dra tillbaka sina soldater från Afghanistan.^[7]
• 13 februari
  • De 15:e olympiska vinterspelen invigs i Calgary, Kanada, med deltagare från 57 länder på plats.^[1]
  • En uppgörelse nås i SIF-konflikten.
• 27 februari – Sumgaitmassakern.
• 29 februari – I Sverige avslöjas FFV som olaglig vapenexportör. Granatgeväret Carl Gustaf samt ammunition hade sålts till stater som deltagit i krig, bland andra Israel, i strid mot de svenska vapenexportlagarna.^[4]

• Mars–april – USA skickar 1 000 soldater till Panama.^[8]
• 6 mars – För första gången accepterar tävlingsledningen i Vasaloppet delad seger, då bröderna Anders och Örjan passerar mållinjen samtidigt med kranskullan på axlarna.^[1]
• 8 mars – Den uppmärksammade styckmordsrättegången, där två svenska läkare dömts för mord på prostituerade Catrine da Costa, måste göras om sedan flera av nämndemännen uttalat sig i Aftonbladet. Läkarna försätts på fri fot och frias senare från mord men förklaras skyldiga till styckningen.^[7]
• 16 mars – Irakiska regeringsstyrkor utför en kemisk gasattack mot den kurdiska staden Halabja. Omkring 5 000 kurder dödas och 70 000 såras.^[7]
• 24 mars – Vapenvila sluts i Nicaragua.^[6]
• 27 mars – Donaus fördämningar brister i Bayern, Västtyskland. Flera städer, bland andra Köln, svämmar över och stora markområden förstörs.^[9]

• 29 mars – Samutgåva av minnesfrimärke i Sverige, Finland och USA till 350-årsjubileet av kolonin Nya Sveriges grundande.
• 30 mars – Sveriges riksdags andre vice talman, folkpartisten Karl Erik Eriksson, lämnar alla politiska uppdrag med omedelbar verkan då han blivit dömd för bokföringsbrott samt försvårande av skattebrott i sitt auktionsföretag.
• Mars – Tjejvasan, en kortare distans av Vasaloppet för bara kvinnliga deltagare, arrangeras för första gången.

• 1 april – Sverige gör bilbältet till lag även för barn under 15 år.^[10]
• 6 april – En socialtjänsteman dödas och tre personer skadas när en man som upprörts av ett adoptionsärende öppnar eld på länsstyrelsen i Gävle.^[3]
• 8 april – En "folkstorm" utbryter efter första avsnittet av SVT2:s lättsamma sexualprogram Fräcka fredag. ^[3]
• 9 april – Michail Gorbatjov uppmanar PLO att erkänna Israel.^[6]
• 14 april
  • Sovjetunionen lovar dra tillbaka alla sina styrkor från Afghanistan inom det närmaste året.
  • Svenska Postverkets generaldirektör Bertil Zachrisson avgår då det avslöjats att han beslutat om ombyggnad av ett Postens hus där han skulle få en paradvåning. Ulf Dahlsten utses till efterträdare.^[4]
• 16 april – Studio Ghiblis animerade långfilm Min granne Totoro har premiär i Japan.
• 18 april – Sverige och Sovjetunionen sluter avtal om gränsdragningen i Östersjön.^[5]
• 19 april – USA utför militära operationer i Persiska viken.^[8]
• 25 april
  • 8 personer dödas och ett 70-tal skadas då ett expresståg i Danmark spårar ur utanför Sorø.^[2]
  • John Demjanjuk, anklagad för att ha varit lägervakt i Treblinka under andra världskriget, döms till döden i Israel.
• 27 april – I Forsmarks kärnkraftverk öppnas ett slutförvaringslager för låg- och medelaktivt kärnbränsle. Det skall användas fram till 2030, och sedan förslutas för all framtid.^[4]

• 6 maj – SJ ombildas och får ansvar för trafiken, medan nybildade Banverket ansvarar för underhåll av järnvägsnätet.^[4]
• 4 maj – Enligt en rapport har antalet svenska familjer med förmögenheter på över 100 miljoner kronor under sex år vuxit från 28 till 163, samtidigt som Sverige har 23 miljardärer.^[3]
• 15 maj – Sovjetunionen påbörjar utmarsch ur Afghanistan efter drygt åtta års militär närvaro.^[1]
• 23 maj – Bille Augusts film Pelle Erövraren vinner Guldpalmen vid filmfestivalen i Cannes.^[7]
• 24 maj – Boris Jeltsin utesluts ur Sovjetunionens högsta sovjet.^[6]
• 26 maj – Omfattande säldöd konstateras i Kattegatt. Över hälften av den svenska sälstammen dör efter att ha drabbats av en virussjukdom ^[3].
• 29 maj – USA:s president Ronald Reagan och hans hustru Nancy besöker Moskva och tas emot av Michail Gorbatjov och hans hustru Raisa.^[1]
• 30 maj – Det framkommer att 17 000 ton tunnor med kvicksilverhaltigt avfall sänktes i trakterna kring Sundsvall, Sverige under 1960-talet. Att bärga de rostande tunnorna anses dock för riskabelt.^[9]

• 1 juni – Ebbe Carlsson-affären inleds då en privat spaningsgrupp i Palmeutredningen under ledning av Ebbe Carlsson ^[3] tillsammans med Hans Holmér avslöjas ^[7] av Expressen.
• 5 juni
  • Ebbe Carlsson-affären: Det framkommer att justitieminister Anna-Greta Leijon skrivit ett introduktionsbrev till den engelska underrättelsetjänsten där Ebbe Carlsson sägs handla på Leijons uppdrag ^[5].
  • Svensken Mats Wilander vinner franska öppna tennismästerskapen för tredje gången ^[1].
• 7 juni – Ebbe Carlsson-affären: Anna-Greta Leijon avgår som Sveriges justitieminister då hon brustit i omdöme och understött bokförläggaren Ebbe Carlssons privatspaningar efter Olof Palmes mördare ^[1] med rekommendationsbrev.^[3]
• 14 juni – Lillemor Arvidsson blir ordförande för Svenska Kommunalarbetareförbundet och därmed den första kvinnliga förbundsordföranden inom LO ^[1].
• 17 juni – Finlands regering beslutar att öka flyktingmottagandet från 200 personer 1987 till totalt 300 under 1988 ^[1].
• 23 juni – Dåvarande verkställande direktören för företaget Letab i Lesjöfors, Sverige åtalas för miljöbrott då företaget 1968 skall ha släppt ut sköljvatten med rester av saltsyra i Lesjöälven ^[9].
• 27 juni – 56 personer omkommer och 57 skadas då ett pendeltåg kör in i ett stillastående tåg vid Gare du Lyon i Paris.^[2]

• Juli – Säldöd angriper knubbsälarna runt Sverige. På Hallands Väderö dör halva sälkolonin, drygt 200 djur.^[9]
• 1 juli – Sverige förbjuder brukande av narkotika.^[11]
• 3 juli
  • Åmselemorden: Ett äkta par och deras 15-årige son skjuts till döds på kyrkogården i Åmsele i Västerbotten av Juha Valjakkala i sällskap med dennes flickvän Marita Routalammi.^[1] Efter en intensiv jakt grips paret den 10 juli på centralstationen i Odense, Danmark.^[7]
  • Iran Air Flight 655, ett civilt passagerarflygplan, skjuts ner av den amerikanska kryssaren USS Vincennes, då fartygsbefälet misstagit flygplanet för fientligt stridsflygplan. Samtliga 290 personer i flygplanet dödas.^[2]
• 4 juli – Svensken Stefan Edberg vinner Wimbledonturneringens final och blir förste svenske singelmästaren i turneringen sedan 1980.^[3]
• 6 juli – 167 personer omkommer då en oljeplattform i Nordsjön exploderar.^[2]
• 8 juli – Under styckmordsrättegången frikänner Stockholms tingsrätt den så kallade "obducenten" och "allmänläkaren" för mordet på Catrine da Costa 1984 då båda anses skyldiga till styckningen av kroppen men brottet har preskriberats.^[4]

• 14 juli – USA utför militära operationer i Persiska viken.^[8]
• 15 juli – Första fallet av senaste tidens säldöd i vatten runt Sverige konstateras i Östersjön.^[9]
• 27 juli – Konstitutionsutskottet (KU) inleder en serie TV-sända utfrågningar av de inblandade i Ebbe Carlsson-affären.^[3]
• 31 juli – Jordanien ger upp sina anspråk på Västbanken.^[12]

• 6 augusti – Skyfall översvämmar delar av Sudan. Stora områden längs Nilen förklaras som katastrofområde, och Sudan ber om internationell hjälp ^[9].
• 7 augusti – Iran och Irak enas om vapenstillestånd efter åtta års krig ^[1].
• 9 augusti – Badförbud införs i Mellbystrand, Sverige efter höga bakteriehalter i vattnet. Stränderna i Råå och Höganäs har redan stängts av samma skäl.^[9].
• 15 augusti – Måbødalolyckan: 12 svenska barn och tre vuxna omkommer då bussen de färdas i på en skolresa genom Norge rammar en tunnelvägg vid Hardangervidda.^[1] Skolbarnen kommer från Kista utanför Stockholm.^[7]
• 20 augusti – Vapenvila i Iran–Irak-kriget ^[6].
• 24 augusti – Hasse Tellemar meddelar att han ska gå i pension och nya får ta över radioprogrammet Ring så spelar vi vid årsskiftet, ett program som hörts i etern sedan 1969.^[4]
• 25 augusti – Fredssamtal i Iran–Irak-kriget inleds mellan Iran och Irak ^[6].
• 27 augusti – 7 personer dödas vid en trafikolycka väster om Ystad, Sverige.
• 28 augusti
  • 2 piloter och 70 åskådare omkommer och 100-tals personer skadas då en flygolycka inträffar under uppvisningar på Ramstein Air Base i Västtyskland ^[2].
  • Säldöden i Kattegatt visar sig bero på ett virus och inte på miljöutsläpp, vilket har hävdats i den svenska valrörelsen.^[3] Viruset isoleras.^[9]

• 1 september – KU i Sverige klandrar Anna-Greta Leijon för hennes agerande i Ebbe Carlsson-affären.^[5]
• 12 september – Mats Wilander, Sverige vinner herrsingeln vid US Open i tennis efter finalseger mot Ivan Lendl, Tjeckoslovakien^[1] och rankas nu som tennisens världsetta.

• 18 september
  • I det svenska riksdagsvalet får riksdagen för första gången sex partier, och sitt första nya parti på drygt 60 år, då Miljöpartiet tar plats med 20 mandat^[1] och 5,5 % av rösterna.^[3] SAP fortsätter regera Sverige med stöd från VPK.^[7]
  • Vid en folkomröstning säger invånarna i Sjöbo kommun med cirka 70 % nej till flyktingmottagande.^[4]
  • Sverigedemokraterna får vid sitt första begångna riksdagsval 1 118 avlagda röster (0,02 %).
• 24 september – Ben Johnson, Kanada vinner 100-metersfinalen vid olympiska sommarspelen i Seoul^[7] före Carl Lewis, USA och Linford Christie, Storbritannien.
• 26 september – Pågående olympiska sommarspelen i Seoul drabbas av stor skandal då det framkommer att kanadensiske löparen Ben Johnson dopat sig på 100-metersfinalen, som han vann på världsrekordtid. Johnson tvingas lämna ifrån sig guldmedaljen.^[1]
• 27 september – Centrala delar av Trelleborg, Sverige spärras av då styrengas läcker ut från ett norskt fartyg.^[9]

• 1 oktober – Michail Gorbatjov väljs till Sovjetunionens president.^[6]
• 5 oktober – I en folkomröstning i Chile om Pinochets framtid vid makten vinner nej-sidan med 56 % av rösterna, vilket leder till att demokratin återinförs i landet.
• 17 oktober – Justitiekanslern kräver den svenske rikspolischefen Nils Erik Åhmanssons avgång med anledning av Ebbe Carlsson-affären.^[5]
• 11 oktober – 2 personer omkommer då ett skolflygplan störtar vid Älmhult, Sverige ^[2].
• 19 oktober – Den svenske rikspolischefen Nils Erik Åhmansson begär avsked då han kritiserats hårt för sin tjänsteutövning i Ebbe Carlsson-affären. Han efterträds av Tullverkets tidigare generaldirektör Björn Ericsson, som saknar polisiär och juridisk utbildning ^[4].
• 30 oktober – Philip Morris köper Kraft Foods för 13,1 miljarder US$.^[13]

• 8 november – Republikanen George H.W. Bush vinner presidentvalet i USA ^[1] före demokraten Michael Dukakis.
• 14 november – PLO erkänner Israel.^[6]
• 23 november
  • Sveriges finansminister Kjell-Olof Feldt presenterar århundradets skattereform, som skall befria 90 % av inkomsttagarna från statsskatt och ge högst 50 % i marginalskatt.^[1]
  • Nils Dardels Den döende dandyn ropas in för 13 miljoner SEK och blir därmed Sveriges dyraste målning genom tiderna ^[3].
• 30 november – I Sverige utbryter oroligheter under högtidlighållandet av Karl XII:s dödsdag, och polis måste utposteras vid flera statyer av Karl XII. Under Karl XII-firandet i Lund grips 10 personer.^[14]

• 1 december – Benazir Bhutto utses till Pakistans premiärminister ^[7], och blir därmed den första kvinnliga regeringschefen i ett muslimskt land ^[7].
• 4 december – Sverok, Sveriges roll- och konfliktspelsförbund, bildas.
• 7 december – 25 000 personer omkommer vid ett jordskalv i Spitak, Armeniska SSR, Sovjetunionen ^[15]
• 9 december – Den första provflygningen med JAS 39 Gripen äger rum ^[5].
• 12 december – Ett 30-tal omkommer och över 70 skadas då tre tåg krockar i London, England, Storbritannien ^[2].
• 14 december – En 41-årig Sollentunabo, Christer Pettersson, tidigare dömd våldsbrottsling, anhålls för mordet på Olof Palme och häktas.^[3]
• 21 december – Lockerbieattentatet: 270 personer dödas när ett Pan Am-jumbojetflygplan sprängs i luften över Lockerbie, Skottland.^[7] Den svenske FN-kommissarien Bernt Carlsson finns med bland de omkomna ^[4], vilka är 259 i flygplanet och 11 på marken .

• 24 december – Bakmaskinen är "årets julklapp" i Sverige då utmärkelsen instiftas ^[16].
• December – Sveriges utrikesminister Sten Andersson sammanför representanter för PLO och USA för att inleda förhandlingar i Palestinafrågan.

• FN:s narkotikabrottskonvention antas ^[11].
• 120 vagnar i Stockholms tunnelbana vandaliseras i vagndepå med sprejfärg av ungdomar ^[3] under en natt.
• SJ tillverkade sista Rc-loket av ASEA
• Centern i Sjöbo kommun har inför svenska riksdagsvalet samarbetat med fascistiska Nysvenska rörelsen ^[3].
• Debatt utbryter i Sverige då Sveriges högsta domstol dömer en lärare som tagit grepp om nacken på elev för ringa misshandel ^[3].
• I Storbritannien slås Liberal Party ihop med Social Democratic Party till Social and Liberal Democrats
• De borgerliga partiernas grupp för avvecklandet av löntagarfonderna presenterar ett nytt avvecklingsförslag.
• Dalai Lama besöker Sverige.
• Ericsson får sin första order på ett GSM-system för mobiltelefoni.
• Den svenska oljeskatten höjs.
• Stora AB köper Swedish Match för 6 miljarder SEK i dittills största svenska börsaffären ^[3].
• Sveriges villaägare protesterar då oljeskatten höjs med 200 SEK per kubikmeter.
• Volvo rapporterar rekordvinst för 1987 på 8,7 miljarder SEK.
• Amerikanska TV-bolaget ABC direktsänder sitt TV-morgonprogram "Good Morning America" från Stockholm, Sverige under en vecka ^[3].
• I Sverige träder Äktenskapsbalken i kraft ^[17].
• Läkemedelsföretaget Astra får patent på sin storsäljande magmedicin, Losec.
• Bygg- och fastighetskoncernen NCC bildas genom sammanslagning av byggföretagen ABV och JCC.
• Den svenska så kallade "valpskatten" (uppkallad efter "finansvalparna") införs. Det är en särskild omsättningsskatt på värdepapper.
• I Sovjetunionen firar man 1000-årsminnet av Ryska rikets grundande.
• Skara firar 1000 år som stad.
• Sveriges riksdag beslutar att förbjuda all tobaksreklam i Sverige ^[3].
• 700 jobb försvinner då Ericsson lägger ner sin telefontillverkning i Sverige ^[3].

• 7 januari – Robert Sheehan, irländsk skådespelare.
• 10 januari – Peter Meijer, amerikansk republikansk politiker.
• 16 januari – Nicklas Bendtner, dansk fotbollsspelare.

• 17 februari – Natascha Kampusch, österrikiskt kidnappningsoffer.
• 20 februari
  • Rihanna, barbadisk sångerska.
  • Josefine Jinder, svensk popsångerska, låtskrivare och musikproducent.

• 10 mars – Ivan Rakitić, kroatisk fotbollsspelare.
• 12 mars – Pavlo Lapsjyn, ukrainsk vit-makt terrorist.
• 25 mars – Adam Pålsson, svensk skådespelare.
• 27 mars
  • Jessie J, brittisk sångerska.
  • Brenda Song, amerikansk skådespelare.

• 10 april – Haley Joel Osment, amerikansk skådespelare.
• 12 april – Pierre Bengtsson, svensk fotbollsspelare.
• 16 april – Petar Muslim, kroatisk vattenpolospelare.
• 18 april – Vanessa Kirby, brittisk skådespelare.
• 23 april – Victor Anichebe, nigeriansk fotbollsspelare.
• 26 april – Xiao He, svensk arkitekt.

• 5 maj – Adele, brittisk sångerska.
• 29 maj – Tobin Heath, amerikansk fotbollsspelare.

• 2 juni – Sergio Agüero, argentinsk fotbollsspelare.
• 7 juni – Michael Cera, kanadensisk skådespelare.
• 17 juni – Stephanie Rice, australisk simmare.
• 23 juni – Jasmine Kara, svensk sångerska.
• 25 juni – Therese Johaug, norsk längdskidåkare.
• 29 juni – Éver Banega, argentinsk fotbollsspelare.

• 16 juli – Sergio Busquets, spansk fotbollsspelare.

• 4 augusti – Kelley O'Hara, amerikansk fotbollsspelare.
• 9 augusti – Willian, brasiliansk fotbollsspelare.
• 12 augusti – Tyson Fury, brittisk boxare.
• 21 augusti – Robert Lewandowski, polsk fotbollsspelare.
• 24 augusti – Rupert Grint, brittisk skådespelare.

• 3 september – Jérôme Boateng, tysk fotbollsspelare.
• 12 september – Amanda Jenssen, svensk sångerska.
• 26 september – Kiira Korpi, finländsk konståkare.

• 3 oktober
  • ASAP Rocky, amerikansk rappare.
  • Alicia Vikander, svensk skådespelare.
• 15 oktober – Mesut Özil, tysk fotbollsspelare.

• 6 november – Emma Stone, amerikansk skådespelare.
• 7 november – Elsa Hosk, svensk fotomodell.
• 12 november – Russell Westbrook, amerikansk basketspelare.

• 1 december – Zoë Kravitz, amerikansk skådespelare.
• 2 december – Alfred Enoch, brittisk-brasiliansk skådespelare.
• 14 december – Vanessa Hudgens, amerikansk skådespelare och sångerska.
• 16 december – Mats Hummels, tysk fotbollsspelare.
• 17 december – Yann Sommer, schweizisk fotbollsmålvakt.
• 19 december – Alexis Sánchez, chilensk fotbollsspelare.
• 29 december – Christen Press, amerikansk fotbollsspelare.

• 5 januari – Gunnar Engellau, 80, chef för Volvo.
• 7 januari – Trevor Howard, 74, brittisk skådespelare.
• 13 januari – Chiang Ching-kuo, 77, kinesisk politiker, Taiwans president 1978–1988.
• 14 januari – Georgij Malenkov, 86, sovjetisk politiker, Sovjetunionens premiärminister 1953–1955.
• 15 januari – Seán MacBride, 83, irländsk politiker, mottagare av Nobels fredspris 1974.
• 16 januari – Andrija Artuković, 88, kroatisk Ustaša-medlem och dömd krigsförbrytare.
• 28 januari – Klaus Fuchs, 76, tysk fysiker och spion.

• 6 februari – Carmen Polo y Martínez-Valdés, 87, hustru till Francisco Franco (Spaniens diktator 1939–1975)
• 15 februari – Richard Feynman, 69, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 19 februari – Axel Ax:son Johnson, 77, svensk bergsingenjör och företagsledare.

• 1 mars – Signe Höjer, 91, svensk sjuksköterska, politiker och författare.
• 8 mars – Henryk Szeryng, 69, polsk violinist och kompositör.
• 9 mars – Kurt Georg Kiesinger, 83, tysk politiker, Västtysklands förbundskansler 1966–1969.
• 10 mars – Andy Gibb, 30, australisk sångare, medlem av The Bee Gees.
• 13 mars – John Holmes, 43, amerikansk porrskådespelare.
• 20 mars – Gil Evans, 75, kanadensisk jazzmusiker.
• 26 mars – Jan-Erik Garland, 82, svensk tecknare, känd under signaturen Rit-Ola ^[3].
• 30 mars – Edgar Faure, 79, fransk politiker och historiker.
• 31 mars – William McMahon, 80, australisk politiker, Australiens premiärminister 1971–1972.

• 12 april – Alan Paton, 85, sydafrikansk författare och politiker.
• 16 april – José Dolhelm, 43, fransk racerförare.
• 25 april – Valerie Solanas, 52, amerikansk författare och feministisk teoretiker.
• 27 april – Valerij Legasov, 51, sovjetisk kärnfysiker.

• 4 maj
  • Annalisa Forssberger, 81, svensk författare.
  • Stanley William Hayter, 86, brittisk konstnär.
• 8 maj – Robert A. Heinlein, 80, amerikansk författare.
• 11 maj – Kim Philby, 76, brittisk dubbelagent.
• 14 maj – Willem Drees, 101, nederländsk politiker, Nederländernas premiärminister 1948–1958.
• 25 maj – Ernst Ruska, 81, tysk fysiker, Nobelpristagare i fysik 1986.
• 27 maj – Hjördis Petterson, 79, svensk skådespelare.
• 30 maj – Ella Raines, 67, amerikansk skådespelare.
• 31 maj – Moltas Erikson, 55, svensk radioprofil, läkare och underhållare.

• 10 juni – Arthur Bishop, 35, amerikansk seriemördare.
• 11 juni – Giuseppe Saragat, 89, italiensk politiker, Italiens president 1964–1971.
• 25 juni – Hillel Slovak, 26, amerikansk gitarrist, medlem av Red Hot Chili Peppers.

• 18 juli – Birger Kaipiainen, 73, finländsk formgivare och keramiker.
• 31 juli – Trinidad Silva, 39, amerikansk skådespelare.

• 2 augusti – Raymond Carver, 50, amerikansk författare.
• 3 augusti – Kirsti Hurme, 72, finländsk skådespelare.
• 11 augusti – Anne Ramsey, 58, amerikansk skådespelare.
• 14 augusti – Enzo Ferrari, 90, italiensk bilkonstruktör.
• 17 augusti
  • Bruno Mathsson, 81, svensk möbelformgivare.
  • Mohammad Zia ul-Haq, 64, pakistansk militär och politiker, Pakistans president 1978–1988.
• 23 augusti – Toivo Tarjanne, 95, finländsk jurist och ämbetsman.

• 1 september – Luis Alvarez, 77, amerikansk fysiker, Nobelpristagare i fysik 1968.
• 12 september – Alan Bible, 78, amerikansk demokratisk politiker, senator 1954–1974.
• 13 september – Christian Kampmann, 49, dansk författare och journalist.
• 26 september – Bruce Haack, 57, kanadensisk musiker.

• 3 oktober – Franz Josef Strauss, 73, tysk politiker.
• 6 oktober – Olavi Kares, 85, finländsk biskop.
• 9 oktober – Felix Wankel, 86, tysk ingenjör, uppfinnare av Wankel-motorn.
• 16 oktober – Kaarlo Wirilander, 80, finländsk historiker.
• 20 oktober – Mogens Wöldike, 91, dansk dirigent och organist.
• 31 oktober – John Houseman, 86, amerikansk manusförfattare och skådespelare.

• 9 november – John N. Mitchell, 75, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1969–1972.
• 12 november – Primo Conti, 88, italiensk målare (futurist).
• 19 november – Christina Onassis, 39, grekisk skeppsredare.
• 27 november – John Carradine, 82, amerikansk skådespelare.
• 29 november – Nils Bejerot, 67, svensk socialläkare och narkotikadebattör.^[3]

• 1 december – J. Vernon McGee, 84, amerikansk teolog och radiopredikant.
• 4 december – Göran von Otter, 81, svensk diplomat.
• 5 december – Erik Lundin, 84, svensk schackspelare.
• 6 december
  • Timothy Patrick Murphy, 29, amerikansk skådespelare.
  • Roy Orbison, 52, amerikansk rockmusiker.
• 21 december – Nikolaas Tinbergen, 81, nederländsk etolog, Nobelpristagare i fysiologi eller medicin 1973.
• Bernt Carlsson, 50, svensk politiker och diplomat.

• Nobelpriset i fysik
  • Leon M Lederman, USA
  • Melvin Schwartz, USA
  • Jack Steinberger, USA
• Nobelpriset i kemi
  • Johann Deisenhofer, Västtyskland
  • Robert Huber, Västtyskland
  • Hartmut Michel, Västtyskland
• Nobelpriset i fysiologi eller medicin
  • Sir James W Black, Storbritannien
  • Gertrude B. Elion, USA
  • George H Hitchings, USA
• Nobelpriset i litteratur – Naguib Mahfouz, Egypten
• Nobels fredspris – Förenta Nationernas fredsbevarande styrkor
• Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne – Maurice Allais, Frankrike

• Wikimedia Commons har media som rör 1988.
  Bilder & media