1984

1984 (MCMLXXXIV) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern.

1984 – MCMLXXXIV 40 år sedan
År 1981 | 1982 | 1983 1984 1985 | 1986 | 1987
Årtionde 1960-talet  | 1970-talet 1980-talet 1990-talet | 2000-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Datorspel | Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Meteorologi | Teknik | Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1984 MCMLXXXIV
Ab urbe condita	2736
Armeniska kalendern	1433 ԹՎ ՌՆԼԳ
Assyriska kalendern	6734
Bahaikalendern	140–141
Bengaliska kalendern	1391
Berberkalendern	2934
Brittiskt regeringsår	32 Eliz. 2 – 33 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2528
Burmesiska kalendern	1346
Bysantinska kalendern	7492–7493
Koptiska kalendern	1700–1701
Erianska kalendern	3150
Etiopiska kalendern	1976–1977
Judiska kalendern	5744–5745
Vikram Samvat	2040–2041
Sakakalendern	1906–1907
Kaliyuga	5085–5086
Holocen kalender	11984
Nri-Igbo	984–985
Persiska kalendern	1362–1363
Muslimska kalendern	1404–1405
Nengō (Japan)	Shōwa 59 (昭和59年)
Nordkoreanska kalendern	73
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4317
Minguokalendern	ROC 73 民國73年
Thailändsk kalender	2527
Unixtid	441763200–473385599

• Januari – 7 000 oljeskadade alfåglar avlivas på svenska ön Gotlands östkust.^[1]

• 1 januari
  • Brunei blir självständigt från Storbritannien.^[2]
  • En våg med höjden 12,75 meter uppmäts i närheten av Almagrundet utanför Stockholm.
• 10 januari
  • USA och Vatikanstaten upprättar fullständiga diplomatiska förbindelser.^[3]
  • 10 januari – 50 personer omkommer då ett bulgariskt trafikflygplan störtar på Sofias flygplats i Bulgarien.^[4]
• 12 januari – Efter påtryckningar från USA beslutar Sveriges regering att fyra containrar med minidatorer skall skickas tillbaka till USA efter misstankar att innehållet skulle smugglas till Sovjetunionen.^[5]
• 17 januari – En FN-konferens om förtroendeskapande åtgärder och nedrustning öppnas i Stockholm av Sveriges utrikesminister Lennart Bodström ^[6] och samlar utrikesministrar från 35 stater.^[5]
• 18 januari – 83 personer omkommer vid en gruvolycka i Japan.^[4]
• 20 januari – Norsk säkerhetspolis griper norske diplomaten Arne Treholt, som misstänks för 10 års spionage åt Sovjetunionen.^[7]
• 24 januari
  • Datorn Apple Macintosh introduceras av företaget Apple Computer.
  • 16 personer omkommer då ett Liberia-registrerat fartyg sjunker i Engelska kanalen.^[4]
• 25 januari – SE-banken meddelar att Curt G. Olsson ska efterträda Lars-Erik Thunholm som ordförande i banken.
• 31 januari – Ett 20-tal söndervittrade tunnor med cyanidhaltigt avfall hittas på en soptipp utanför Ronneby, Sverige och antas komma från en ytbehandlingsindustri som 20 år tidigare skall ha dumpat cirka 60 200-litersfat på områdets soptippar.^[1]

• 3 februari – Rymdfärjan Challenger skickas ut i rymden och på den tionde rymdmissionen.
• 6 februari – Nya strider utbryter i Libanon, USA:s marinsoldater lämnar Beirut.^[8]
• 8 februari – De 14:e olympiska vinterspelen invigs i Sarajevo, Jugoslavien med deltagare från 49 länder.^[7]
• 9 februari – Enligt en rapport var den svenska arbetslösheten den högsta någonsin under januari 1984, 162 000.^[6]
• 10 februari – En ny omfattande ubåtsjakt börjar utanför Karlskrona.^[6]

• 11 februari – Amerikanska rymdfärjan Challenger återvänder till jorden efter färd där Bruce McCandless i en timme med en apparat på ryggen, en så kallad Manned Maneuvering Unit, rört sig fritt utan livlina.^[7]
• 13 februari – 72-årige Konstantin Tjernenko tar över som generalsekreterare för Sovjetunionens kommunistiska parti efter den avlidne Jurij Andropov.^[7]
• 16 februari – Iran inleder storoffensiv mot Irak, 12-åringar rapporteras delta i striderna.^[8]
• 19 februari – Sverige har skördat framgångar vid olympiska vinterspelen i Sarajevo, med Gunde Svans guld på 30 kilometer och brons på 15 kilometer samt Tomas Wassbergs guld på 50 kilometer, fem sekunder före Gunde Svan, vid herrarnas längdskidåkning.^[5]
• 26 februari – Amerikanska styrkor lämnar Beirut, Libanon.
• 29 februari – Pierre Elliott Trudeau avgår som premiärminister i Kanada.

• 4 mars – Luleå HF går upp i Elitserien i ishockey för första gången.
• 8 mars – Svenska militära myndigheter presenterar två fotografier av radioekon som anses bevisa att främmande ubåtar fanns vid Karlskrona den 26 februari 1984.^[5]

• 10 april – Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander får fyra Oscar.^[8]
• 12 april – Sveriges regering presenterar ett "prispaket" med hyres- och prisstopp för att dämpa inflationen.^[5]
• 20 april - 22 personer skadas när en bomb exploderar vid Terminal 2 på London-Heathrow flygplats i London, Storbritannien.
• 24 april – Målningen "Grindslanten" av August Malmström auktioneras bort av Bukowskis för 1 075 050 SEK till ett krögarpar i Malmö. Målningen är Sveriges mest reproducerade konstverk.^[5]

• 1 maj – Tjockolja flyter ut i Dalälven, Sverige och skadar stränderna på en 25 kilometer lång sträcka. Oljan misstänks komma från företaget Speedsteels anläggning i Söderfors.^[1]
• 4 maj – Företaget Speedsteel stoppar driften i Söderfors under sökandet efter oljeläckan i Dalälven.^[1]
• 5 maj – Herreys låt Diggi-loo diggi-ley vinner Eurovision Song Contest för Sverige i Luxemburg.^[7]
• 6 maj – 5 personer omkommer och 26 skadas då en helikopter störtar bland publiken vid flyguppvisningar i Tavastehus, Finland.^[4]
• 11 maj – Jorden passerar över solskivan för en teoretisk betraktare på planeten Mars. Passagen tar ca 8 timmar. Månens passage börjar 6 timmar efter jordens, så under två timmar syns både jorden och månen som små prickar på solskivan. Se även Venuspassage.
• 14 maj – Skogsbrand norr om Göteborg, Sverige ödelägger 15-20 kvadratkilometer.^[1]
• 17 maj – Boforschefen Claes-Ulrik Winberg väljs till ny SAF-ordförande.^[7]
• 27 maj – Det första officiella Europamästerskapet i fotboll för damer vinns av Sverige.
• 29 maj – Svenska freds- och skiljedomstolen polisanmäler Bofors på grund av att företaget smugglat luftvärnsrobotar till Dubai och Bahrain.^[9][10][11]

• 3 juni – 20 personer omkommer då fartyget Marques, känt från TV-serien "Onedinlinjen", förliser i Atlanten under kappsegling.^[4]
• 5 juni
  • 600 personer dödas då indiska soldater stormar Gyllene templet i Amritsar, där sikher förskansat sig.^[8]
  • Saudiska jaktflygplan, stödd av USA, skjuter ner två irakiska jaktflygplan över Persiska viken i ett område som förklarats som skyddad zon för sjöfart.^[12]
• 20 juni – Centerpartiet avslutar sitt riksting i Umeå. Thorbjörn Fälldin omväljs som partiledare. Ett stort debattämne är TV-reklam.^[13]
• 21 juni – Den första hjärttransplantationen^[14] i Sverige utförs, Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg under ledning av professor Göran William-Olsson och Eva Berglin.^[7]
• 25 juni – Det svenska bioteknikföretaget Fermenta erbjuder allmänheten att teckna 1,2 miljoner B-aktier.^[6]
• 30 juni – Hagel, snö och regn vållar kaos i Norrköping.^[6]

• 1 juli – Folkomröstningen om kvinnlig rösträtt i Liechtenstein 1984.
• 9 juli – 21-åriga svenskan Yvonne Ryding från Eskilstuna utses i Miami, Florida till Miss Universum.^[7]
• 13 juli – Två holländska turister påträffas knivmördade i sitt tält vid sjön Vuolep Appojaure nära Stora Lulevatten i Lappland.
• 14 juli – 36 personer omkommer vid en tågkollision i Jugoslavien.^[4]

• 25 juli – Sovjetiskan Svetlana Savitskaja blir den första kvinnan som genomför en rymdpromenad.
• 26 juli – Fredsaktivisten Per Herngren döms i Florida till tre års fängelse för skadegörelse vid en antikärnvapendemonstration.^[6]
• 28 juli – De 23:e olympiska sommarspelen invigs i Los Angeles i USA, men Sovjetunionen och flera andra socialistiska länder bojkottar spelen som ett svar på den av USA ledda bojkotten mot olympiska sommarspelen i Moskva fyra år tidigare.^[7]

• 2 augusti – Storbritannien och Kina enas om att Hongkong skall övergå till Kina 1997.^[8]
• 4 augusti – Övre Volta byter namn till Burkina Faso.^[15]
• 5 augusti – Svenske brottaren Tomas Johansson fälls för dopning vid olympiska sommarspelen i Los Angeles och fråntas sin silvermedalj.^[8]
• 16 augusti – 102 personer omkommer då en bro rasar under ett tåg i Indien.^[4]
• 9 augusti – Ett sovjetiskt militärflygplan förföljer ett svenskt trafikflygplan och kränker svenskt luftrum över Gotland. Sverige skickar en protest.^[6]
• 24 augusti – Stockholmstidningen går i konkurs och läggs ner.^[16]
• 31 augusti – Ett finländskt fartyg går på grund i Norra kvarken och lägger ut 150–200 ton tjockolja som orsakar stora skador på djurlivet och stränderna i skärgården utanför Vasa, Finland.^[1]

• 1 september – Över 1 000 personer omkommer då Filippinerna drabbas av en tyfon.^[17]
• 21 september – Socialstyrelsen i Sverige beslutar att akupunktur får användas för smärtlindring inom den svenska sjukvården.^[6]
• 25 september – Stora Kopparberg köper Billerud och blir Nordens största skogskoncern.^[6]
• 27 september – Dagmarreformen, som innebär att läkare som på sin fritid vill utöva yrket måste ha särskilt tillstånd, antas av Sveriges riksdag.
• 29 september – Gefle IF åker ur Allsvenskan i fotboll efter förlust borta mot Brage i Borlänge med 1-0.

• 11 oktober – Kathryn D. Sullivan blir första amerikanska kvinna att genomföra en rymdpromenad.

(c) D4444n at the English Wikipedia, CC BY-SA 3.0

• 12 oktober – Provisoriska IRA utför ett bombattentat riktat mot Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher på Konservativa partiets kongress på Grand Hotel i Brighton. 34 människor skadas, 5 dödas, men Margaret Thatcher klarar sig oskadd.^[7]
• 24 oktober – Svår torka har lett till den största hungersnöden i Etiopiens moderna historia, och Etiopiens regering ber om hjälp från omvärlden.^[7]
• 25 oktober – Över 1 000 personer uppges dagligen dö i hungersnödens Etiopien.^[4]
• 27 oktober – Orkesterversionen av Benny Anderssons och Björn Ulvaeus musikal "Chess" har premiär i London med Tommy Körberg i den manliga huvudrollen.^[6]
• 31 oktober – Indira Gandhi mördas av sina sikhiska livvakter. Hennes son Rajiv Gandhi tillträder några timmar senare posten som Indiens regeringschef.^[7]

(c) Luca Frediani uploaded by Simone.lippi, CC BY-SA 2.0

• 6 november – Republikanen Ronald Reagan vinner presidentvalet i USA ^[7] före demokraten Walter Mondale.
• 13 november – Den första levertransplantationen ^[18] i Sverige utförs, Huddinge sjukhus, under ledning av professor Carl-Gustav Groth.^[7]
• 19 november – En tankbil exploderar i Mexico City, Mexiko under fyllning med gas. 10 stora och 80 000 små gasbehållare exploderas. 250 000 personer evakueras, och över 4 000 hem förstörs.^[1]

• 3 december – Drygt 15 000 människor dödas och minst 20 000 skadas svårt av läckande giftgas från USA-ägda Union Carbides kemiska fabrik i Bhopal, Indien.^[7] Cirka 10 000 skickas till sjukhus med lung- och ögonskador.^[1]
• 11 december – Svenska varvs styrelse beslutar att lägga ner Uddevallavarvet med 2 300 anställda.^[7]
• 14 december – Filmen Ronja Rövardotter, i regi av Tage Danielsson (hans sista film) efter Astrid Lindgrens bok med samma namn, har biopremiär i Sverige.^[7]
• 19 december – Den före detta världsledande rederikoncernen Salénrederierna AB lämnar in sin konkursansökan.
• December – Den borgerliga gruppen för löntagarfondernas avvecklande föreslår att fonderna skall övergå i en individuell sparstimulans i aktier och till pensionsfonderna.

• Göran Johansson blir partisekreterare i Centerpartiet.
• Singapores utbildningsministerium sätter upp ett program för "begåvade barn".
• Miljöpartiet de Gröna i Sverige frångår det alternerande ordförandeskapet, som ersätts med två språkrör (alltid en man och en kvinna). Först ut är Ragnhild Pohanka och Per Gahrton.
• Riksorganisationen för kvinnojourer i Sverige (ROKS) bildas.
• Kvinnor får tillträde till samtliga svenska militära yrkesområden, det vill säga även stridande förband.
• Olof Palme är med som initiativtagare vid undertecknandet av femkontinentsavtalet om kärnvapennedrustning.
• Det svenska försvarets FN-skola för utbildning i FN-tjänst grundas.
• Anders Jacobsson och Sören Olsson ger ut Sagan om Sune, första boken i Suneserien.^[19]
• Vid Göteborgs universitet blir Gunhild Kyle Sveriges Sveriges första professor i kvinnohistoria.
• Lars Leksell och Börje Larsson använder för första gången Leksell Gamma Knife kliniskt.

• 17 januari – Calvin Harris, Skotsk DJ och musikproducent.
• 18 januari
  • Seung-Hui Cho, sydkoreansk-amerikansk massmördare.
  • Messiah Hallberg, svensk komiker och programledare.
• 3 mars
  • Mike Gallagher, amerikansk politiker.
  • Aleksandr Siomin, rysk ishockeyspelare.
• 10 mars – Olivia Wilde, amerikansk skådespelare.
• 14 mars – Dan Crenshaw, amerikansk politiker.
• 28 mars – Viktor Banke, svensk advokat.
• 14 maj – Mark Zuckerberg, Facebooks grundare.
• 26 maj – Jennifer Tillman, svensk travkusk.
• 25 juli – David Druid, svensk komiker och programledare.
• 30 juli
  • Gina Rodriguez, amerikansk skådespelare.
  • Elmira Arikan, svensk skådespelare och dramatiker.
• 14 augusti – Robin Söderling, svensk tennisspelare.
• 19 augusti – Nisse Hallberg, svensk ståuppkomiker.
• 23 augusti – Heikki Autto, finländsk samlingspartistisk politiker.
• 1 september – Ludwig Göransson, svensk kompositör.
• 15 september – Henry av Wales, brittisk prins.
• 27 september – Avril Lavigne, kanadensisk sångare.
• 17 oktober – Gottfrid Svartholm, svensk hacker.
• 25 oktober
  • Katy Perry, amerikansk sångare och skådespelare.
  • Sara Lumholdt, svensk sångare och programledare.
• 22 november – Scarlett Johansson, amerikansk skådespelare.
• 27 november – Sanna Nielsen, svensk popsångerska.
• 6 december – Prinsessan Sofia, svensk prinsessa.
• 16 december – Theo James, brittisk musiker och skådespelare.
• 22 december – Basshunter, svensk sångare, musikproducent och discjockey.
• 30 december – LeBron James, amerikansk basketspelare.

• 7 januari – Alfred Kastler, 81, fransk fysiker, nobelpristagare.
• 14 januari – Ray Kroc, 81, amerikansk affärsman, grundare av snabbmatskedjan McDonald's.
• 17 januari – Birger Åsander, 74, svensk skådespelare.
• 20 januari – Johnny Weissmuller, 79, amerikansk skådespelare, simmare och vattenpolospelare.

• 6 februari – Jorge Guillén, 91, spansk författare.
• 8 februari – Philippe Ariès, 69, fransk historiker.
• 9 februari – Jurij Andropov, 69, sovjetisk politiker, generalsekreterare i kommunistiska partiet (Sovjetunionens ledare) 1982–1984.^[7]
• 10 februari – Agda Helin, 89, svensk skådespelare och sångare.
• 12 februari – Julio Cortázar, 69, argentinsk författare.
• 15 februari – Erik Sundblad, 55, koncernchef för Stora.

• 1 mars – Jackie Coogan, 69, amerikansk skådespelare.
• 4 mars – Odd Bang-Hansen, 75, norsk författare och översättare.
• 5 mars – William Powell, 91, amerikansk skådespelare.
• 6 mars – Martin Niemöller, 92, tysk teolog.

• 1 april – Marvin Gaye, 44, amerikansk sångare.
• 7 april – Frank Church, 59, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957–1981.
• 14 april – Marianne Aminoff, 67, svensk skådespelare.
• 22 april – Ansel Adams, 82, amerikansk fotograf.
• 23 april – Juan Tizol, 83, puertoricansk jazzmusiker.
• 26 april – Count Basie, 79, amerikansk jazzmusiker.
• 28 april – Glen H. Taylor, 80, amerikansk politiker, senator 1945–1951.

• 

  4 maj – Diana Dors, 52, brittisk skådespelare.
• 16 maj
  • Andy Kaufman, 35, amerikansk skådespelare.
  • Irwin Shaw, 71, amerikansk författare.
• 19 maj – Henrik Tikkanen, 59, finlandssvensk illustratör och författare.
• 22 maj – Karl-August Fagerholm, 82, finlandssvensk socialdemokratisk politiker, Finlands statsminister 1948–1950, 1956–1957 och 1958–1959.
• 28 maj – Estelle Bernadotte, 79, svensk filantrop.

• 6 juni
  • Albert Deborgies, 81, fransk vattenpolospelare.
  • Peter Höglund, 74, svensk skådespelare.
• 8 juni – Ernest McFarland, 89, amerikansk demokratisk politiker, senator 1941–1953, majoritetsledare i USA:s senat 1951–1953.
• 11 juni – Sigge Fürst, 78, svensk skådespelare, sångare och underhållare.^[20]
• 26 juni – Michel Foucault, 57, fransk filosof och idéhistoriker.

• 5 juli – Don Elliott, 57, amerikansk jazzmusiker.
• 7 juli – Flora Robson, 82, brittisk skådespelare.
• 26 juli – George Gallup, 82, amerikansk skapare av opinionsundersökningsföretag.
• 27 juli – James Mason, 75, brittisk skådespelare.

• 5 augusti – Richard Burton, 58, brittisk skådespelare.
• 13 augusti – Tigran Petrosian, 55, sovjetisk schackspelare, världsmästare 1963–1969.
• 25 augusti – Truman Capote, 59, amerikansk författare.

• 14 september – Janet Gaynor, 77, amerikansk skådespelare.
• 17 september – Sven Jonasson, 75, svensk fotbollsspelare.
• 25 september – Walter Pidgeon, 87, kanadensisk skådespelare.

• 19 oktober – Jerzy Popiełuszko, 37, polsk präst, mördad.
• 21 oktober – François Truffaut, 52, fransk regissör.
• 25 oktober – Håkan Serner, 51, svensk skådespelare.
• 28 oktober – Knut Nordahl, 64, svensk fotbollsspelare.
• 31 oktober – Indira Gandhi, 66, indisk politiker, premiärminister 1966–1977 och 1980–1984, mördad.^[7]

• 19 november – George Aiken, 92, amerikansk republikansk politiker, senator 1941–1975.
• 20 november – Trygve Bratteli, 74, norsk politiker, Norges statsminister 1971–1972 och 1973–1976.

• 8 december – Luther Adler, 81, amerikansk skådespelare.
• 14 december – Vicente Aleixandre, 86, spansk poet, nobelpristagare.
• 23 december – Joan Lindsay, 88, australisk författare och konstnär.
• 24 december – Peter Lawford, 61, brittisk-amerikansk skådespelare.
• 28 december – Sam Peckinpah, 59, amerikansk regissör.

^[21]

• Fysik
  • Carlo Rubbia, Italien
  • Simon van der Meer, Nederländerna
• Kemi – Robert Bruce Merrifield, USA
• Medicin
  • Niels K Jerne, Danmark
  • Georges J F Köhler, Västtyskland
  • César Milstein, Storbritannien / Argentina
• Litteratur – Jaroslav Seifert, Tjeckoslovakien
• Fred – Desmond Tutu, Sydafrika
• Ekonomi – Richard Stone, Storbritannien

• Wikimedia Commons har media som rör 1984.
  Bilder & media