1982

1982 – MCMLXXXII 43 år sedan
År 1979 | 1980 | 1981 1982 1983 | 1984 | 1985
Årtionde 1960-talet  | 1970-talet 1980-talet 1990-talet | 2000-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Datorspel | Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Meteorologi | Teknik | Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1982 MCMLXXXII
Ab urbe condita	2734
Armeniska kalendern	1431 ԹՎ ՌՆԼԱ
Assyriska kalendern	6732
Bahaikalendern	138–139
Bengaliska kalendern	1389
Berberkalendern	2932
Brittiskt regeringsår	30 Eliz. 2 – 31 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2526
Burmesiska kalendern	1344
Bysantinska kalendern	7490–7491
Koptiska kalendern	1698–1699
Erianska kalendern	3148
Etiopiska kalendern	1974–1975
Judiska kalendern	5742–5743
Vikram Samvat	2038–2039
Sakakalendern	1904–1905
Kaliyuga	5083–5084
Holocen kalender	11982
Nri-Igbo	982–983
Persiska kalendern	1360–1361
Muslimska kalendern	1402–1403
Nengō (Japan)	Shōwa 57 (昭和57年)
Nordkoreanska kalendern	71
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4315
Minguokalendern	ROC 71 民國71年
Thailändsk kalender	2525
Unixtid	378691200–410227199

1982 (MCMLXXXII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

(c) Bundesarchiv, Bild 183-1987-0930-046 / Hiekel, Matthias / CC-BY-SA 3.0

• 5 januari – Libyska studenter vid Telub i Växjö reser hem i protest sedan de vägrats utbildning i militära ämnen.
• 6 januari – USA:s president Ronald Reagan utnämner William Clark till ny säkerhetschef istället för den avgående Richard V. Allen.
• 8 januari – Den rättegång, som har pågått sedan 1975, där USA har anklagat IBM för monopolsträvanden, läggs ner och alla åtalspunkter stryks^[1].
• 10 januari – Minst 250 personer fryser ihjäl i rekordkyla i USA.
• 13 januari – Ett trafikflygplan havererar strax efter start i Potomacfloden i Washington, D.C. varvid 78 personer omkommer^[1].
• 14 januari – Volvos koncernchef Pehr G. Gyllenhammar nomineras till Folkpartiets styrelse^[2].
• 17 januari – Dr. Julio Iglesias, far till sångaren Julio Iglesias, fritas efter 19 dygn som fånge hos den baskiska separatiströrelsen ETA.
• 25 januari – Kärnkraftsreaktorn Ginna i delstaten New York, USA stoppas då radioaktivt vatten läckt ut^[3].
• 27 januari – Mauno Koivisto blir Finlands förste socialdemokratiske president^[4].
• 28 januari – Italienska antiterrorstyrkor stormar en lägenhet i Padua och befriar NATO-generalen James Lee Dozier.
• 31 januari
  • Tomas Gustafson vinner 10 000 m under Europamästerskapen i hastighetsåkning på skridskor i Oslo på världsrekordtiden 14.23,59.
  • En svår lavinolycka i närheten av Salzburg, Österrike kräver 12 dödsoffer.

• 4 februari – Vetenskapsmän vid NASA hittar fyra nya månar kring Saturnus som nu antas ha 21 månar.
• 5 februari – 55 personer omkommer då ett sydkoreanskt militärflygplan havererar mot ett berg^[1].
• 6 februari – Freddie Lakers lågprisflygbolag Laker Airways går i konkurs.
• 7 februari – Ingemar Stenmark vinner slalom i alpina VM i Schladming och Bengt Fjällberg blir trea.
• 8 februari – 32 personer omkommer vid en hotellbrand i Tokyo^[1].
• 9 februari – 24 personer omkommer när ett av Japan Airlines ägt DC-8-flygplan havererar i havet utanför Tokyo. Orsaken är tillfällig sinnesförvirring hos flygkapten Seiji Katagiri.
• 10 februari – Ett uppror utbryter i staden Hama i Syrien. Mellan 10 000 och 30 000 personer får sätta livet till.
• 15 februari – I vindhastigheter på över 36 m/s kantrar oljeborrplattformen Ocean Ranger, 320 kilometer utanför Newfoundlands kust. Olyckan kräver 84 dödsoffer, vilka är alla närvarande på oljeplattformen^[1]. Orsaken till olyckan är troligtvis en träff av en omkring 20 meter hög monstervåg som slog in genom fönstren i kontrollrummet och spolade bort viktig datautrustning som stabiliserade plattformen.
• 17 februari – I Moskva dödas 25 personer och ett hundratal skadas vid en rulltrappeolycka^[1].
• 18 februari – I Finland tillträder en ny regering ledd av socialdemokraten Kalevi Sorsa. De andra partierna som ingår i regeringen är Centerpartiet, Svenska folkpartiet och Folkdemokraterna.
• 21 februari – Thomas Eriksson vinner 30 km vid skid-VM i Holmenkollen.
• 22 februari – Minst 20 personer omkommer vid ett bombdåd framför en kasernbyggnad i Irans huvudstad Teheran.
• 23 februari
  • IRA sänker ett brittiskt fraktfartyg utanför Nordirlands kust. Besättningen har innan tvingats överge fartyget.
  • Stellan Skarsgård får vid filmfestivalen i Berlin pris för sin rollprestation i Hans Alfredsons Den enfaldige mördaren^[5].
• 24 februari – Wasabröd i Filipstad säljs till schweiziska Sandoz^[4].
• 26 februari
  • Beväpnade upprorsmän angriper en kasern i Ugandas huvudstad Kampala. 67 angripare stupar och dagen efter avrättar militärmyndigheterna ytterligare 90 misstänkta.
  • Sömmerskorna på statsägda Eisers fabrik i Sollefteå avslutar sin åtta månader långa ockupation av fabriken som inleddes 30 juni 1981 efter besked att fabriken skulle läggas ned omedelbart^[2].

• 6 mars – I Egypten faller domarna mot de 24 män som åtalats för mordet på president Anwar Sadat. Fem av dem döms till döden.
• 11 mars – 15 personer omkommer då ett norskt trafikflygplan störtar i havet vid Nordsjön på väg till Mehamn^[1].
• 15 mars – I Colombia segrar presidenten Turbays liberala parti vid parlamentsvalen.
• 18 mars
  • Mul- och klövsjukan upptäcks på Fyn. Sverige stoppar import av kött från Danmark.
  • Fyra nederländska journalister skjuts ihjäl i El Salvador. Nederländerna beskyller regeringstrupperna för dådet.
• 19 mars
  • USA:s president Ronald Reagan meddelar att USA skickar övervakningssoldater till Sinaihalvön^[6]..
  • Utvisade chilenare anklagar svenska polisen för att ha drogat och misshandlat dem. Efter utredning säger Justitieombudsmannen att det var rätt att ge dem lugnande medel.
• 21 mars – USA:s rymdfärja Columbia ger sig ut på sin tredje och dittills längsta färd. Rymdfärjan manövreras av Jack Lousma och Gordon Fullerton.
• 23 mars – 100 000 franska bönder protesterar i Paris, dels mot regeringen, dels mot EG:s jordbrukspolitik.
• 27 mars – Den regerande militären i Bangladesh utnämner den tidigare domaren Abdul Fazal Mohammed Hassanuddin Choudbury till ny president. Statsangelägenheterna sköts dock fortsättningsvis av general Ershad.
• 29 mars – Gruppen Iron Maiden släpper albumet The Number of the Beast som tar sig upp till nummer 1 på brittiska albumlistan.
• 30 mars – Efter 129 varv runt jorden landar USA:s rymdfärja Columbia i delstaten New Mexico i USA.

• 2 april – Krig utbryter mellan Argentina och Storbritannien om Falklandsöarna i Sydatlanten^[4] då Argentina besätter öarna, och Storbritannien skickar dit 36 fartyg och 5 000 man.
• 3 april – Storbritannien beslutar sända en flottstyrka till Falklandsöarna.
• 11 april – En amerikansk jude skjuter vilt omkring sig i Klippdomen i Jerusalem. Två personer dör och ett fyrtiotal skadas.
• 14 april – Den svenska riksdagen beslutar att JAS skall byggas^[7].
• 18 april – En höghusbrand utbryter i Solna varvid 37 lägenheter förstörs. Branden misstänks vara anlagd.
• 30 april – Sveriges riksdag beslutar att Svenska flaggans dag från och med 1983 skall vara Sveriges nationaldag.

• 1 maj – Den brittiska flottan når Falklandsöarna och börjar bomba Port Stanleys flygplats.
• 2 maj – En brittisk ubåt sänker den argentinska kryssaren General Belgrano.
• 9 maj – Ingemar "Ingo" Johansson får efter 30 år motta den silvermedalj som han fråntogs vid OS i Helsingfors 1952.
• 15 maj -- demonstration mot kärnvapen i Göteborg samlar minst 70000 deltagare.
• 19 maj – IFK Göteborg, Sverige vinner UEFA-cupen i fotboll genom att bortabesegra Hamburger SV med 3–0 i andra finalen^[4]. IFK Göteborg blir därmed första svenska lag att vinna en stor europeisk cupturnering i fotboll.
• 21 maj – Storbritannien sätter in marktrupper i Falklandsöarna^[8].
• 25 maj – Den brittiska fregatten Antelope sänks av argentinskt flyg.
• 26 maj – Sveriges riksdag beslutar att införa två karensdagar i sjukförsäkringen från årsskiftet, vilket senare rivs upp av nya SAP-regeringen^[2].
• 29 maj – 17-årige Patrik Sjöberg sätter svenskt rekord i höjdhopp med 2,24 meter^[9].
• 30 maj – Spanien blir medlem av NATO.

• 4 juni
  • Sveriges riksdag röstar ja till utveckling och produktion av svenska stridsflygplanet JAS 39 Gripen, som till 70 % skall bestå av svensktillverkade komponenter, Saab-Scania får största delordern^[2].
  • Sveriges riksdag röstar om försvarsbeslutet 1982.
• 6 juni
  • 17-årige Mats Wilander, Sverige blir med sin seger i herrsingelklassen i årets upplaga den yngste någonsin att vinna de öppna franska öppna mästerskapen i tennis^[9].
  • Israel invaderar södra Libanon för att hindra PLO att agera militärt.
• 8 juni – 137 personer omkommer då ett brasilianskt trafikflygplan havererar mot en bergstopp^[1].
• 14 juni – Efter att brittiska trupper intagit Port Stanley och argentinska trupper kapitulerat sluts vapenvila i Falklandskriget^[8].
• 21 juni – Prinsessan Diana föder sin förste son som får namnet William.
• 22 juni – De argentinska soldaterna ger upp kampen om Falklandsöarna, och Storbritanniens premiärminister Margaret Thatcher stärker sin ställning hos den brittiska opinionen^[4].
• 24 juni – Sveriges regering beslutar upprätta diplomatiska förbindelser med Vatikanstaten^[2].

• 3 juli – Investmentbolaget Kuben som kontrolleras av Abba och Stikkan Anderson, köper Monark och Stiga^[2].
• 4 juli – Den svenska regeringen godkänner tillverkningen av stridsflygplanet JAS.
• 6 juli – Cirka 90 personer omkommer då ett sovjetiskt flygplan störtar vid Moskva^[1].
• 9 juli
  • En främmande man tar sig ända in i drottning Elizabeth II:s sovrum på Buckingham Palace i London. Han sitter lugnt och pratar med drottningen ett tag innan han grips. Kritiken mot den bristande säkerheten blir hård.
  • 11 personer omkommer då ett amerikanskt trafikflygplan störtar i en New Orleans-förort^[10].
• 11 juli – Italien vinner VM-finalen i fotboll med 3–1 mot Västtyskland i Spanien^[4].
• 12 juli – Minst 90 personer omkommer då två tåg spårar ur och störtar ner i en ravin i Mexiko^[1].
• 20 juli – IRA genomför ett bombdåd i London där nio personer omkommer.
• 23 juli – En turist som går ur sin bil i Kolmårdens djurpark dödas av ett lejon.
• 24 juli – 3 personer omkommer då solkurva vållar tågurspårning norr om Söderhamn, Sverige^[1].
• 31 juli – Två bussar och två personbilar kolliderar på motorvägen mellan Paris och Lyon, och bensintankarna exploderar. 53 personer omkommer^[1], varav 44 barn.
• Juli – Olof Palme lovar i sitt sommartal i Almedalen i Visby att diskutera löntagarfondernas utförande med arbetsgivare och opposition innan de genomförs.

• Augusti – I Sverige börjar den svenska grundskolans läroplan Lgr 80, som infördes 1980, att gälla då läsåret 1982/1983 börjar.
• 4 augusti – Hundratals skogsbränder rasar i Sverige efter svårt torka. I Värmland vållar ett häftigt åskväder ett 50-tal skogsbränder, den största ödelägger 120 000 ton skog ägd av Billerud^[3].
• 5 augusti – Värmen kulminerar. I Stockholm uppmäts +33 grader.
• 7 augusti – Nio personer omkommer och 72 skadas då den armeniska väpnade organisationen ASALA genomför en attack mot Esenboğa internationella flygplats i Turkiets huvudstad Ankara.
• 9 augusti – Sex personer omkommer och 22 skadas då en terrorattack genomförs mot en judisk restaurang i stadsdelen Marais i Frankrikes huvudstad Paris.
• 13 augusti – I Hongkong blir det lag på hälsovarningstexter på cigarettpaketen.^[11]
• 15 augusti – Ledningen för SVT beslutar stänga av Åsa Bodén fram till valet då hon uttalat sig om löntagarfonderna.
• 21 augusti
  • 6 000 PLO-män drar sig ur Beirut, som belägrats av Israel^[5].
  • USA:s president Ronald Reagan meddelar att USA skickar marinsoldater till en internationell styrka i Libanon för att assistera PLO:s tillbakadragande från Beirut^[6]..
• 27 augusti – Jan Troells film Ingenjör Andrées luftfärd efter Per Olof Sundmans roman har svensk premiär^[9].
• 30 augusti – Den israeliska belägringen av Beirut tvingar PLO att lämna Libanon.

• 4 september – 400 personer omkommer och 15 miljoner blir hemlösa vid översvämningar i Indien^[12].
• 11 september
  • 44 personer omkommer då en amerikansk helikopter störtar över Västtyskland^[1].
  • Humorgruppen Galenskaparna och barbershopgruppen After Shave ingår ett samarbete och bildar Galenskaparna och After Shave.
• 13 september – Minst 51 personer omkommer då ett spanskt flygplan med 393 personer i havererar vid starten i Malaga^[10].
• 14 september – Libanons president Bashir Gemayel dödas när en bomb spränger partihögkvarteret i bitar.
• 16 september
  • Cirka 700–800 människor dödas av falangisterna vid massakern i de palestinska flyktinglägren Sabra och Shatila i Beirut.
  • Skogsbrand vållar skador för 75 miljoner SEK i Älmhult, Sverige^[3].

• 18 september – Över 1 000 oskyddade palestinska flyktingar massakreras i läger i Beirut av kristen högermilis^[4]. Israeliska soldater finns på plats, men gör inget för att stoppa massakern^[5].
• 19 september – SAP segrar i det svenska riksdagsvalet och Olof Palme kan återigen bilda regering efter sex år^[4]. SAP får tolv nya mandat^[9]. Även Moderaterna går framåt medan de båda borgerliga regeringspartierna backar^[9]. SAP får 166 mandat, och de borgerliga får 163 mandat^[2].
• 20 september
  • USA:s marinsoldater lämnar Libanon^[6]..
  • Sveriges statsminister Thorbjörn Fälldin lämnar in sin avskedsansökan.
• 23 september – Sverige fälls i Europadomstolen som slår fast att två fastighetsägare i Stockholm har fått sina ekonomiska rättigheter kränkta.
• 25 september – 6 personer omkommer då ett sovjetiskt trafikflygplan havererar och fattar eld vid landningsbanan i Luxemburg^[10].
• 26 september – Skandinaviens första provrörsbarn föds på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg^[9].
• 27 september – Norrbottens landshövding Ragnar Lassinantti inviger den sista etappen av vägen Kiruna–Narvik^[2].
• 29 september – USA:s president Ronald Reagan meddelar att USA skickar 1 200 marinsoldater till en multinationell styrka i Libanon för att assistera PLO:s tillbakadragande från Beirut^[6].
• 30 september – Lennart Hyland slutar på SR^[13].

(c) Bundesarchiv, B 145 Bild-F064810-0003 / Schaack, Lothar / CC-BY-SA 3.0

• 1 oktober
  • CD introduceras i USA.^[14]
  • CDU:s Helmut Kohl väljs till Västtysklands nye förbundskansler^[4].
  • En planerad statskupp i Spanien avslöjas.
  • Det svenska försvaret får indikation på en främmande ubåt i Hårsfjärden i Stockholms skärgård vilket utlöser fyra veckors jakt bevakad av massmedia från hela världen^[9].
• 5 oktober – 6 personer omkommer vid en villabrand i Viared^[1].
• 8 oktober
  • Den nya svenska socialdemokratiska regeringen under Olof Palme tillträder^[9].
  • Svenska kronan devalveras med 16 % och allmänt prisstopp införs^[4] som den nya SAP-regeringens första beslut. Den svenska momsen höjs (men mjölk, ost och fisk subventioneras), liksom tobaksskatten.
  • Den tidigare borgerliga regeringens beslut om karensdagar rivs upp.
• 19 oktober – 20 polacker tar sig med ett besprutningsflygplan till Sturup och begär asyl^[9].
• 24 oktober – På FN-dagen bildar 25 000 fredsdemonstranter kedja mellan Sovjetunionens och USA:s Sverige-ambassader^[9].
• 25 oktober – 25 personer omkommer då ett vårdhem för utvecklingsstörda i Sundsvall, Sverige eldhärjas^[1].
• 28 oktober – Efter över 40 år får Spanien en vänsterregering, då socialisterna ledda av Felipe González vinner parlamentsvalet^[4].
• 29 oktober – Jakten på främmande u-båt i Hårsfjärden, som pågått nära en månad, blir resultatlös och avbryts^[4].

• 8 november – 27 personer omkommer vid en fängelsebrand i USA^[1].
• 12 november – Jurij Andropov väljs till ny partiordförande efter Leonid Brezjnev i Sovjetunionen^[4].
• 15 november – Lech Wałęsa, ledare för den polska fackföreningsrörelsen Solidaritet, friges från sin internering.
• 23 november – Det blir känt att en explosion i stålverket i Surahammar, Sverige den 23 september 1982 ledde till brand i några kondensatorer innehållande PCB och dibensofuran, ett gift som inte får förekomma ens i minsta koncentration. Saneringsarbete pågår, och bruket antas inte kunna användas igen förrän hösten 1983, eventuellt läggs det ner^[3].
• 25 november
  • Atomavfallsfartyget M/S Sigyn går på grund på väg in till Barsebäcks kärnkraftverk.
  • Stig Malm utses till ordförande för LO efter Gunnar Nilsson^[4].
• 26 november – Massafabriken i nordvietnamesiska Bai Bang invigs av Roine Carlsson. Projektet blir Sveriges mest omdiskuterade biståndsprojekt och kostar 2 miljarder kronor.
• 30 november – Världens mest sålda musikalbum genom tiderna, Michael Jacksons Thriller, börjar säljas.

• 1 december – Sveriges försvarsminister Börje Andersson lämnar regeringen på grund av att han vantrivs i Stockholm.
• 2 december – Världens första konstgjorda hjärta opereras in i en människa på ett sjukhus i Salt Lake City i USA.
• 7 december – Den första avrättningen genom dödlig injektion genomförs i USA. Den avrättade är Charlie Brooks Jr.
• 8 december
  • Sveriges riksdag släpper fritidsfisket fritt i Östersjön.
  • Det amerikanska representanthuset avslår presidentens begäran om pengar till MX-robotar.
• 10 december
  • Sune Bergström, Sverige och Bengt Samuelsson, Sverige får Nobelpriset i medicin och Alva Myrdal, Sverige delar Nobels fredspris^[9].
  • Steven Spielbergs film E.T. har premiär i Sverige.
• 12 december – 8 000 kvinnor omringar NATO-basen Greenham Common i England, i protest mot att placera kryssningsrobotar i Europa^[5].
• 13 december
  • 3 000 personer omkommer vid ett jordskalv i Nordjemen^[12].
  • Den första Olive Garden-restaurangen öppnas i Florida.
• 15 december – Spanien öppnar gränsgrindarna till Gibraltar, vilka stängdes av Francisco Franco i juni 1969.^[15]
• 17 december – Ingmar Bergmans enligt egen uppgift sista film, Fanny och Alexander, har svensk biopremiär^[4].
• 19 december – 200 personer omkommer då oljecisterner i Venezuela exploderar^[1].
• 31 december – Restaurang Fontainebleau i Stockholm sprängs^[9].

• Den borgerliga svenska regeringens och socialdemokraternas förslag om sänkta marginalskatter antas.
• Folkpartiet tillsätter en kommission för att utreda orsakerna till det kraftiga röstraset i valet.
• Öresundsvarvet i Landskrona läggs ner.
• Den svenska regeringen tillsätter en ubåtsskyddskommission för att undersöka om Sveriges territorialvatten verkligen har kränkts av främmande ubåtar.
• Den svenska statsrådsberedningen omorganiseras.
• Den nya Socialtjänstlagen^[16] och LVU införs i Sverige.
• Samvetsklausulen, som gjort att Svenska kyrkans kvinnoprästmotståndare kunnat vägra att prästviga kvinnor, upphävs.
• Sveriges första kvinnliga officerare utexamineras vid svenska flygvapnet^[9].
• Folkökningen i Sverige är den lägsta på 110 år, 3 000 personer^[9].
• Måltipset införs i Sverige.
• En ny flagglag införs i Sverige. Härvid bestäms de exakta nyanserna av gult och blått i den svenska flaggan. Dessutom blir det inte längre olagligt att trampa på flaggan, att lägga den på marken eller ha den uppe dygnet runt.
• Sveriges guldreserv, som dittills har förvarats i Bodens fästning, flyttas till Stockholm.
• Andorra tillsätter en egen regering.
• Björn Rosengren väljs till ordförande för TCO^[9].

• 5 januari – Janica Kostelić, kroatisk alpin skidåkare.
• 7 januari
  • Kenneth "Kenny" Egan, irländsk amatörboxare.
  • Joachim Johansson, svensk tennisspelare.
• 10 januari – Josh Ryan Evans, amerikansk skådespelare.
• 14 januari – Victor Valdés, spansk fotbollsspelare, målvakt.
• 19 januari – Jodie Sweetin, amerikansk skådespelare.
• 23 januari
  • Ashi Kesang Choden, bhutanesisk prinsessa.
  • Princess Donna, amerikansk skådespelare och regissör
  • Geoffrey Wigdor, amerikansk skådespelare.
• 31 januari – Helena Paparizou, svensk-grekisk musiker, fotomodell och skådespelare.

• 5 februari – Luigi Di Costanzo, italiensk vattenpolospelare.
• 6 februari – Bojan Djordjic, svensk fotbollsspelare.
• 14 februari – Marian Gaborik, slovakisk ishockeyspelare.
• 25 februari – Robert Willstedt, trummis i svensk/tyska hårdrocksbandet Moonlight Agony.
• 17 februari – Adriano Leite Ribeiro (Adriano), brasiliansk fotbollsspelare.

• 2 mars
  • Henrik Lundqvist, svensk ishockeyspelare, målvakt.
  • Joel Lundqvist, svensk ishockeyspelare, forward.
• 3 mars – Jessica Biel, amerikansk skådespelare.
• 8 mars – Thalia Munro, amerikansk vattenpolospelare.
• 9 mars – Tobias Hysén, svensk fotbollsspelare.
• 13 mars – Olli Malmivaara, finländsk ishockeyspelare.
• 14 mars – Chu Mu-Yen, taiwanesisk taekwondoutövare.
• 16 mars – Dian Sastrowardoyo, indonesisk skådespelare.
• 18 mars – Timo Glock, tysk racerförare.
• 19 mars – Malin Olsson, svensk programledare.
• 20 mars – Alette Sijbring, nederländsk vattenpolospelare.
• 23 mars – Sinthaweechai Hathairattanakool, thailändsk fotbollsmålvakt.
• 24 mars – James Napier, nyzeeländsk skådespelare, medverkade i The Tribe.

• 1 april
  • Sam Huntington, amerikansk skådespelare.
  • Andreas Thorkildsen, norsk spjutkastare.
  • Gunnar Heidar Thorvaldsson, isländsk fotbollsspelare, vann allsvenskan skytteliga 2005.
  • Zhang Xiaoping, kinesisk amatörboxare.
• 3 april – Tuomo Puumala, finländsk politiker.
• 14 april – Deen, bosnisk sångare.
• 15 april – Seth Rogen, amerikansk skådespelare i Nollor och nördar.
• 26 april – Jon Lee, brittisk musiker.
• 30 april – Kirsten Dunst, amerikansk skådespelare.

• 5 maj – Ari Koponen, finländsk politiker.
• 23 maj – Frida Nordin, svensk fotbollsspelare.
• 26 maj – Yoko Matsugane, japansk fotomodell.
• 29 maj – Ana Beatriz Barros, brasiliansk fotomodell.
• 30 maj – Mmoloki Nogeng, botswansk boxare.
• 31 maj – Jonathan Tucker, amerikansk skådespelare.

• 1 juni – Justine Henin-Hardenne, belgisk tennisspelare.
• 3 juni
  • Jonas Larholm, svensk handbollsspelare.
  • Jelena Isinbajeva, rysk stavhoppare.
• 10 juni
  • Laleh Pourkarim (alternativt "Laleh"), svensk musiker.
  • Prinsessan Madeleine, svensk prinsessa^[9].
  • Mats Björke, svensk musiker.
• 17 juni – Stina Segerström, svensk fotbollsspelare.
• 21 juni – Prins William, hertig av Cambridge, brittisk prins, Charles och Dianas (äldste) son.
• 23 juni – Martin Rolinski, svensk musiker, sångare i Bodies Without Organs.
• 26 juni – Axel Darvik, svensk riksdagsledamot (fp).

• 1 juli – Hilaire Burton, amerikansk skådespelare.
• 5 juli – Kate Gynther, australisk vattenpolospelare.
• 8 juli
  • Sophia Bush, amerikansk skådespelare.
  • Marc Richards, engelsk fotbollsspelare.
• 10 juli – Sebastian Mila, polsk fotbollsspelare.
• 16 juli – Carli Lloyd, amerikansk fotbollsspelare.
• 17 juli – Natasha Hamilton, brittisk sångare, medlem i Atomic Kitten.
• 19 juli – Raphael Assunção, brasiliansk MMA-utövare.
• 20 juli – Oscar Steen, svensk ishockeyspelare.
• 24 juli – Anna Paquin, nyzeeländsk skådespelare.
• 25 juli – Brad Renfro, amerikansk skådespelare.
• 28 juli – Ilir Latifi, svensk MMA-utövare
• 30 juli
  • Becki Pipette, brittisk sångare.
  • Martin Starr, amerikansk skådespelare i Nollor och nördar.
  • Yvonne Strahovski, australisk skådespelare.

• 2 augusti – Joakim Strand, finländsk politiker.
• 5 augusti – Ryu Seung-Min, sydkoreansk bordtennisspelare.
• 11 augusti – Antti Lindtman, finländsk socialdemokratisk politiker.
• 24 augusti – Kim Källström, svensk fotbollsspelare.
• 28 augusti – LeAnn Rimes, amerikansk sångare.
• 30 augusti – Andy Roddick, amerikansk tennisspelare.

• 10 september – Staffan Kronwall, svensk ishockeyspelare.
• 15 september – Sofia Jannok, svensk-samisk artist.
• 18 september
  • Peter Budaj, slovakisk ishockeymålvakt.
  • George Mourad, svensk-assyrisk fotbollsspelare.
  • Igor Vovkovinskiy, ursprungligen ukrainare bosatt i USA. USA:s längsta person från 2010.
• 22 september
  • Billie Piper, brittisk sångare och skådespelare.
  • Kosuke Kitajima, japansk simmare.
• 24 september – Antonio Petrović, montenegrinsk vattenpolospelare.
• 25 september – Edward af Sillén, svensk manusförfattare och regissör.
• 27 september
  • Markus Rosenberg, svensk fotbollsspelare.
  • Lil' Wayne, amerikansk rappare.
• 30 september
  • Lacey Chabert, amerikansk skådespelare.
  • Kieran Culkin, amerikansk skådespelare.

• 7 oktober – Anastasija Stotskaja, rysk sångare, skådespelare och musikalartist.
• 13 oktober – Ian Thorpe, australisk simmare.
• 20 oktober – Ahmad Alenemeh, iransk fotbollsspelare.
• 28 oktober – Matt Smith, brittisk skådespelare.

• 2 november – Johan Wissman, svensk friidrottare.
• 4 november
  • Marie Agerhäll, svensk manusförfattare, regissör och skådespelare.
  • Henrik JP Åkesson, svensk regissör.
• 8 november – Lynndie England, amerikansk militär.
• 11 november – Asafa Powell, jamaicansk friidrottare, världsrekordhållare på 100 meter från 2005.
• 12 november – Anne Hathaway, amerikansk skådespelare.
• 30 november
  • Elisha Cuthbert, kanadensisk skådespelare.
  • Jason Pominville, kanadensisk hockeyspelare.

• 4 december – Nick Vujicic, australisk predikant, motivationstalare och direktör för organisationen Liv utan lemmar.
• 6 december – Alberto Contador, spansk cyklist.
• 30 december – Kristin Kreuk, kanadensisk skådespelare.
• 31 december – Kikkan Randall, amerikansk längdåkare.

• 3 januari – Heidi Blomstedt, 70, finländsk formgivare.
• 12 januari – Tryggve Jerneman, 85, svensk skådespelare.
• 19 januari – Börje Larsson, 71, svensk regissör, manusförfattare, sångtextförfattare och skådespelare.
• 22 januari – Eduardo Frei Montalva, 71, chilensk politiker, Chiles president 1964–1970.
• 30 januari
  • Tora Dahl, 95, svensk författare.
  • Stanley Holloway, 91, brittisk skådespelare.

• 6 februari – Ben Nicholson, 87, brittisk konstnär.
• 10 februari – Olov Wigren, 67, svensk skådespelare.
• 11 februari – Eleanor Powell, 69, amerikansk skådespelare, stepdansör.
• 17 februari – Thelonious Monk, 64, amerikansk jazzmusiker.

• 1 mars – Harry Kullman, 63, svensk författare.
• 2 mars – Philip K. Dick, 53, amerikansk sci-fi-författare.
• 5 mars – John Belushi, 33, amerikansk skådespelare.
• 6 mars – Ayn Rand, 77, rysk-amerikansk filosof och författare.
• 10 mars – Erik "Kiruna-Lasse" Larsson, 69, svensk längdåkare, OS-medaljör.
• 18 mars – Rune B. Johansson, 67, svensk politiker, inrikesminister 1957–1969, industriminister 1971–1976.
• 19 mars – Randy Rhoads, 25, amerikansk gitarrist, flygolycka.
• 21 mars – Mazlum Doğan, kurdisk politiker.
• 22 mars
  • Pericle Felici, 70, italiensk kardinal.
  • Ingemar Holde, 66, svensk skådespelare.
• 24 mars – Erik Lundegård, 82, kåsör (signaturen Eld).
• 25 mars – Kai Gullmar, 76, svensk schlagerkompositör, sångare och skådespelare.
• 26 mars – Anders Börje, 62, svensk sångare, kompositör och skådespelare.
• 29 mars – Carl Orff, 86, tysk kompositör och pedagog.
• 31 mars – Walter Hallstein, 80, tysk politiker.

• 6 april – Elsa Björkman-Goldschmidt, 93, svensk författare.
• 7 april – Harald Ertl, 33, österrikisk racerförare.
• 15 april
  • Gunnar Ekwall, 71, svensk skådespelare.
  • Arthur Lowe, 66, brittisk skådespelare.
• 25 april – John Cody, 74, amerikansk ärkebiskop och kardinal.
• 27 april – Johannes Hentschel, 73, tysk elektromekaniker.
• 30 april – Ingemar Hedenius, 74, svensk professor i filosofi och författare^[9].

• 1 maj – William Primrose, 77, brittisk violast.
• 3 maj – Hortensia Hedström, 91, svensk operettsångare och skådespelare.
• 8 maj – Gilles Villeneuve, 32, kanadensisk racerförare.
• 23 maj – Alex Södergren, 88, svensk väg- och vattenbyggnadsingenjör.
• 29 maj – Romy Schneider, 43, österrikisk-tysk skådespelare.

• 1 juni
  • Per G. Holmgren, 72, svensk regissör, manusförfattare, kompositör och sångtextförfattare.
  • Art Pepper, 56, amerikansk jazzmusiker.
• 5 juni – Olle Hellbom, 56, svensk filmregissör.
• 6 juni – Gösta Rodin, 80, svensk regissör, manusförfattare och filmklippare.
• 8 juni – Satchel Paige, 75, amerikansk basebollspelare.
• 9 juni – Kalle Schröder, 68, svensk tennisspelare.
• 10 juni – Rainer Werner Fassbinder, 37, tysk författare, regissör.
• 12 juni – Marie Rambert, 94, polsk-brittisk ballerina.
• 16 juni
  • Georg Leibbrandt, 82, tysk nazistisk politiker.
  • James Honeyman-Scott, 25, brittisk musiker.
• 18 juni – Curd Jürgens, 66, tysk skådespelare.
• 23 juni – Helmer Linderholm, 66, svensk författare.
• 24 juni – Torvald Andersson, 68, grundläggare av det svenska inrikesflyget.
• 29 juni – Pierre Balmain, 68, fransk modeskapare.

• 3 juli – Annibale Bugnini, 70, italiensk katolsk ordenspräst, titulärärkebiskop.
• 6 juli – Hilding Bladh, 75, svensk filmfotograf.
• 8 juli – Isa Miranda, 77, italiensk skådespelare.
• 12 juli – Kenneth More, 67, brittisk skådespelare.
• 20 juli – Okot p'Bitek, 51, ugandisk författare.
• 23 juli – Vic Morrow, 53, amerikansk skådespelare.
• 22 juli – Sven Paddock, 73, svensk sångtextförfattare, kompositör och radioman.
• 28 juli – Keith Green, 28, amerikansk gospelsångare, kompositör och musiker.
• 29 juli – Harold Sakata, 62, amerikansk skådespelare.

• 7 augusti – Urban Sahlin, 41, svensk skådespelare.
• 11 augusti – Folmar Blangsted, 77, dansk-amerikansk filmregissör, klippare och manusförfattare.
• 12 augusti
  • Henry Fonda, 77, amerikansk skådespelare.
  • Salvador Sánchez, 23, mexikansk boxare, världsmästare i fjädervikt 1980–1982.
• 13 augusti – Bjarne Andersen, 73, norsk skådespelare, manusförfattare och regissör.
• 15 augusti – Hugo Theorell, 79, svensk biokemist, nobelpristagare.
• 20 augusti – Ulla Jacobsson, 53, svensk skådespelare.
• 29 augusti – Ingrid Bergman, 67, svensk skådespelare.

• 1 september – Władysław Gomułka, 77, polsk politiker.
• 3 september – Carlo Alberto dalla Chiesa, 61, italiensk general.
• 5 september – Douglas Bader, 72, brittisk RAF-legend.
• 8 september – Folke Hamrin, 70, svensk skådespelare.
• 10 september – Carl-Hugo Calander, 61, svensk skådespelare.
• 13 september – Marcus Wallenberg, 82, svensk företagsledare^[4], VD för Stockholms Enskilda Bank och ordförande för SE-banken^[9] samt tennisspelare.
• 14 september
  • Bashir Gemayel, 34, libanesisk officer och politiker, mördad.
  • Grace Kelly, 52, amerikansk skådespelare, furstinna av Monaco, efter skadorna i bilolycka^[5].
  • Kristján Eldjárn, 65, isländsk arkeolog och museiman, Islands president 1968–1980.
• 17 september – Catrin Westerlund, 48, svensk skådespelare.

• 4 oktober
  • Ahmad Hasan al-Bakr, 68, irakisk militär och politiker, Iraks president 1968–1979.
  • Glenn Gould, 50, kanadensisk pianist.
  • G.S. Pathak, 86, indisk domare och politiker, vicepresident 1969–1974.
• 6 oktober – Arne Furumark, 79, svensk arkeolog.
• 9 oktober – Anna Freud, 86, österrikisk-brittisk psykoanalytiker.
• 10 oktober – Anna-Lisa Ryding, 79, svensk skådespelare och sångare.
• 11 oktober – Carl Fredrik Lemmel, 82, svensk militär.
• 18 oktober – Pierre Mendès-France, 75, fransk politiker.
• 23 oktober – Hans Grüneberg, 75, brittisk genetiker.
• 27 oktober – Mary Gräber, 90, svensk skådespelare.
• 30 oktober – Karl Ragnar Gierow, 78, svensk regissör, manusförfattare, skådespelare och sångtextförfattare.

• 4 november
  • Jacques Tati, 75, fransk komiker och regissör.
  • Dominique Dunne, 22, amerikansk skådespelare.
• 7 november – Leo Myhrán, 55, svensk skådespelare och inspicient.
• 10 november – Leonid Brezjnev, 75, Sovjetunionens statschef^[4].
• 13 november – Curt Siwers, 82, svensk skådespelare.
• 16 november – Mim Ekelund, 80, svensk dansös och skådespelare.
• 17 november – Eduard Tubin, 77, estländsk-svensk kompositör.
• 21 november – Gertie Löweström, 84, svensk skådespelare.

• 2 december – Marty Feldman, 48, brittisk skådespelare.
• 16 december – Colin Chapman, 54, brittisk racerbilskonstruktör.
• 17 december – Homer S. Ferguson, 93, amerikansk republikansk politiker, diplomat och jurist, senator 1943–1955.
• 18 december – Hans-Ulrich Rudel, 66, tysk flygöverste under andra världskriget.
• 20 december – Arthur Rubinstein, 95, polsk-amerikansk pianist.
• 24 december – Louis Aragon, 85, fransk författare (dadaist).
• 25 december – Gustaf Färingborg, 74, svensk skådespelare.
• 27 december – Jack Swigert, 51, amerikansk astronaut.
• 29 december – Hugh Gallen, 58, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New Hampshire 1979–1982.
• 31 december – Otto Hofmann, 86, tysk SS-officer.

• Fysik – Kenneth G Wilson, USA^[17]
• Kemi – Sir Aaron Klug, Storbritannien^[17]
• Medicin
  • Sune Bergström, Sverige^[17]
  • Bengt Samuelsson, Sverige^[17]
  • John R Vane, Storbritannien^[17]
• Litteratur – Gabriel García Márquez, Colombia^[17]
• Fred
  • Alva Myrdal, Sverige^[17]
  • Alfonso García Robles, Mexiko^[17]
• Ekonomi – George J Stigler, USA^[17]

• Wikimedia Commons har media som rör 1982.
  Bilder & media