1979
- För romanen, se 1979 (roman). För sången, se 1979 (sång).
1979 (MCMLXXIX) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.
Händelser
Januari
- 1 januari
- USA och Folkrepubliken Kina upprättar diplomatiska relationer.
- 29 personer omkommer då grekiska supertankern Andros Patria fattar eld utanför Spanien [1].
- 8 januari
- 9 januari – Aktiespararna säger nej till Volvos Norgeavtal.
- 12 januari – Ett 18-årigt vårdbiträde på Malmö Östra Sjukhus erkänner sig ligga bakom den våg av förgiftningar som drabbat äldre patienter sedan oktober 1978, genom att hälla rengöringsmedel i saft [2].
- 16 januari – Shahen av Iran, Mohammad Reza Pahlavi, och hans familj, bland annat hans fru Farah Diba, flyr från landet efter ökande protester [3].
- 18 januari – Björn Borg utses till världsmästare i tennis.
- 20 januari – 4 personer omkommer vid krock bil–tåg vid Malung, Sverige [1].
- 26 januari – Det svenska strålskyddsinstitutet slår larm om att den cancerframkallande gasen radon kan finnas i tusentals hus [2].
- 29 januari
- Kinas vice premiärminister Deng Xiaoping gästar USA som ett led i Kinas nya, alltmer öppna, relationer till västvärlden [3].
- 16-åriga skolflickan Brenda Ann Spencer skjuter ihjäl två och skadar åtta skolbarn samt en väktare då hon skjuter med ett gevär från sitt fönster mot skolan Cleveland Elementary School i San Diego i Kalifornien.
- 31 januari – Varusortimentet Blåvitt introduceras i Sverige.[4]
Februari
- 1 februari – Ayatollah Khomeini återvänder till Iran efter exil i Paris, och ställer sig i spetsen för protesterande muslimer [3].
- 11 februari – Irans nationalförsamling upplöses [5]. Monarkin störtas, när islamister, nationalister och kommunister gör revolution.
- 13–18 februari – En mycket kraftig snöstorm rasar i södra Skåne [6].
- 16 februari – Bilder på Stockholms finansborgarråd Ulf Adelsohn dansande i bastkjol på en nattklubb på Filippinerna under en tjänsteresa väcker uppseende [7][8].
- 17 februari – Kina går över gränsen in i norra Vietnam.
- 22 februari
- Det svenska kyrkomötet säger nej till förslaget om att skilja kyrkan och staten.
- BT Kemis fabrik i Teckomatorp sprängs.
- 26 februari – Kvinnor tillåts för första gången sedan 1923 delta i det öppna spåret i Vasaloppet [2]. Lena Wallin vinner premiärupplagan, och 126 åkare deltar [9].
- 27 februari – Ett sovjetiskt fartyg grundstöter vid Baltiska kusten [10].
Mars
- 5 mars – Voyager 1 upptäcker Jupiters måne Thebe.
- 8 mars
- Sveriges Radio-TV börjar sända den amerikanska TV-serien "Förintelsen" [7].
- Under protesterna i Teheran i mars 1979 demonstrerar tusentals kvinnor i sex dagar mot införandet av slöjtvång och försämrade rättigheter för kvinnor under den islamiska revolutionen.
- 12 mars – Sveriges Radio-TV lanserar text-TV.
- 13 mars – En oblodig statskupp genomförs i Grenada.
- 15 mars – Förbud mot att utsätta barn för aga eller annan kränkande behandling införs i den svenska föräldrabalken.
- 18 mars – 10 gruvarbetare dödas i en metangasexplosion i kolgruvan i Golborne utanför Wigan, Lancashire.[11]
- 19 mars – Ingemar Stenmark, Sverige vinner sin tionde raka världscupseger i storslalom.
- 20 mars – 42 år gamle före detta FN-officeren och Säpo-mannen Stig Bergling grips av israelisk polis i Tel Aviv misstänkt för olovlig underrättelsetjänst åt Sovjetunionen, och utlämnas till Sverige [3].
- 26 mars – Egypten och Israel undertecknar ett fredsavtal.
- 28 mars
- En kärnreaktor i kärnkraftverket Three Mile Island i Harrisburg i delstaten Pennsylvania i USA havererar [3]. Tusentals personer evakueras tillfälligt [10].
- I Storbritannien förlorar Jim Callaghans Labourminoritetsregering en förtroendeomröstning med en röst, vilket leder till att allmänna val utlyses till 3 maj.[12]
- 31 mars – Eriksbergsvarvet i Göteborg läggs ner.
April
- 1 april – Ayatollah Khomeini utropar en islamisk republik i Iran [5].
- 3 april
- Chicago får sin första kvinnliga borgmästare.
- Kina säger upp ett 30-årigt vänskapsavtal med Sovjetunionen.
- 4 april – Efter reaktorhaveriet i Harrisburg i USA stöder nu SAP kravet från Centern på folkomröstning om kärnkraften i Sverige [2].
- 5 april
- Den första gruppen med 48 båtflyktingar från Sydvietnam anländer till Sverige, och har fått sitt namn då de flyr i skrangliga båtar [9].
- Oljan från det sovjetiska fartyg som grundstött vid baltiska kusten läcker ut i Stockholms skärgård, Sverige. Sverige sätter in Kustbevakningen, marinen, värnpliktiga, flera brandkårer samt tusentals frivilliga [10].
- 10 april – Tanzaniska trupper intar Ugandas huvudstad och tvingar diktatorn Idi Amin att fly utomlands [3].
- 19 april – Socialdemokraterna firar 90-årsjubileum.
- 21 april – Abel Muzorewa får flest röster vid första fria parlamentsvalet i Rhodesia [7].
- April – Socialdemokraterna och Centerpartiet enas om att fälla den svenska regeringens förslag till marginalskattesänkningar, förslaget om husläkare och lagen om jämställdhet mellan könen.
Maj
- 2 maj – Ett drivande tjockoljebälte drabbar Gotska Sandöns stränder, och militär sätts in för sanering [10].
- 4 maj – Margaret Thatcher blir premiärminister i Storbritannien, och Europas första kvinnliga regeringschef [3]. (efter valet 3 maj).
- 20 maj – Stort oljebälte hotar Fårö [10].
- 25 maj – 273 personer omkommer då en DC-10 från American Airlines störtar vid Chicago, Illinois, USA [1].
- 30 maj – Fotbollsklubben Malmö FF blir det första svenska laget att spela final i Europacupen nuvarande UEFA Champions League.
Juni
- 3 juni
- En statskupp genomförs i Ghana.
- Oljeborrtornet Ixtoc 1 i Mexikanska golfen sprutar vid blowout ut 30 000 fat olja i havet dagligen innan utflödet minskar till 20 000 fat. Ungefär hälften brinner upp, resten bildar oljebälten som ger stora skador på växt- och djurlivet [10].
- 7–10 juni – Val till det första direktvalda EG-parlamentet.
- 15 juni – 6 personer dödas då en bil och en buss krockar norr om Härnösand, Sverige [1].
- 18 juni – SALT 2-avtalet undertecknas i Wien av Jimmy Carter och Leonid Brezjnev [3].
- 21 juni
Juli
- 1 juli
- Den svenska regeringen beslutar att utvidga Sveriges territorialvatten från 4 till 12 nautiska mil [2].
- Sverige förbjuder barnaga helt.
- Sverige förbjuder reklam för vin, sprit och starköl [3].
- 10 juli – En halv miljon tittare beräknas smita från TV-avgiften. Den svenska regeringen vill därför införa elektronisk kontroll av apparatinnehav [2].
- 11 juli – USA:s rymdstation Skylab störtar i Indiska oceanen.
- 12 juli – Vid en hotellbrand i Zaragoza omkommer minst 83 personer [1].
- 17 juli – Nicaraguas diktator Anastasio Somoza Debayle flyr till USA efter ett och ett halvt års inbördeskrig mot sandinistgerillan [7].
- 22 juli – Sverige erkänner den nya sandinistiska regimen i Nicaragua [9].
- 25 juli – Israel återlämnar den ockuperade delen av Sinaihalvön till Egypten [5].
- 26 juli
- Charan Singh blir premiärminister i Indien.
- 26 personer omkommer då två supertankers kolliderar utanför Tobago [1]. Den ena heter MV Aegean Captain och är lastad med 200 000 ton nafta då den fattar eld medan den andra heter SS Atlantic Empress och bryts i två delar och sjunker. 275 000 ton olja läcker ut och driver in mot land [10].
- 31 juli – 17 personer omkommer då ett brittiskt flygplan störtar strax efter starten från Shetlandsöarna [1].
Augusti
- Augusti
- Oljan som sprutade ut under läckan vid oljeborrtornet Ixtoc 1 i Mexikanska golfen når den 3 juni 1979 kusten i Texas, USA [10].
- Oljesaneringen i Stockholms skärgård efter olyckan tidigare under året beräknas ha kostat 100 miljoner SEK.[10]
- Augusti–september – Orkanen David drabbar östra Karibien och USA.
- 1 augusti – Maria de Lourdes Pintasilgo blir premiärminister i Portugal.
- 3 augusti – Vulkanen Etna får ett häftigt utbrott.
- 4 augusti – Stockholm Maraton arrangeras för första gången, med över 2 000 deltagare.[2][7]
- 5 augusti – Francesco Cossiga blir premiärminister i Italien.
- 7 augusti – 21 personer omkommer vid skogsbrand i Spanien.[1]
- 10–15 augusti – 12 000 hektar skog ödeläggs vid skogsbränder på Frankrikes medelhavskust [10].
- 11 augusti – Minst 150 personer omkommer då två sovjetiska passagerarflygplan störtar vid Chicago, Illinois, USA [1].
- 15 augusti – 5 personer omkommer då en helikopter störtar norr om Ritsem, Sverige efter krock med kraftledning [1].
- 16 augusti – Shehu Shagari ny president i Nigeria.
- 21 augusti – Lars "Laban" Arnesson utses till förbundskapten för Sveriges herrlandslag i fotboll efter Georg "Åby" Ericson [3].
- 23 augusti – Sveriges regering föreslår att Sverige ändrar begreppet "socialvård" till "socialtjänst".[3][9]
- 29 augusti - HBTQ-aktivister ockuperar Socialstyrelsen och spärrar av trappan för att få Socialstyrelsen att avklassificera homosexualitet som en psykisk sjukdom.
September
- 3 september – Ett Atlas Copco-chartrat flygplan havererar utanför Nice, Frankrike och alla 10 passagerarna i flygplanet omkommer [1].
- 13 september – 31 personer omkommer då ett italienskt inrikesflygplan krossas mot en bergvägg [1].
- 14 september – En statskupp genomförs i Afghanistan.
- 16 september – De borgerliga vinner det svenska riksdagsvalet med ett mandat (175-174) [3]. Moderaterna ökar med 18 mandat medan Centern förlorar 22 [2].
- 28 september – 26 personer omkommer vid en hotellbrand i Wien [1].
Oktober
- 7 oktober – 14 personer omkommer då ett Swissair-flygplan glider av landningsbanan i Aten, Grekland och fattar eld [1].
- 11 oktober – Thorbjörn Fälldin tillträder som statsminister i en ny trepartiregering [2], bestående av Moderaterna, Centern och Folkpartiet och efterträder därmed Ola Ullsten.
- 15 oktober – 4 personer omkommer då ett finländskt taxiflygplan störtar utanför Växjö, Sverige [1].
- 19 oktober – Svenska Socialstyrelsen stryker homosexualitet som psykisk sjukdom [13].
- 31 oktober – 70 personer omkommer och 19 överlever då ett amerikanskt passagerarflygplan havererar vid Mexico City, Mexiko [1].
November
- 4 november – Revolutionsgardister ockuperar USA:s ambassad i Teheran, Iran och tar ambassadpersonalen som gisslan [3]. Totalt 80 personer tas tillfånga [7].
- 7 november
- 19 november
- Carl Bridgewater-mordrättegången i England slutar med att alla fyra män befinns skyldiga. James Robinson, 45, och 25-årige Vincent Hickey döms till livstids fängelse, med 25 år som rekommenderade minimistraffet för mord. 18-årige Michael Hickey befinns också skyldig och döms till obestämd internering. Patrick Molloy, 53, befinns skyldig för dråp och döms till 12 års fängelse.[14]
- Falsklarm om kärnvapen utlöses, då NORAD-datorerna och Alternate National Military Command Center i Fort Ritchie, Maryland upptäcker påstådda sovjetiska kärnvapenanfall. Efter en genomgång av rådata från satelliter och kontroll avbryts alarmet.[15]
- 21 november – Shiamuslimer tar över 100 som gisslan vid Masjid al-Haram-moskén i Mekka, över 150 dödas vid fritagningen [7].
- 26 november – 156 personer omkommer då ett saudiskt passagerarflygplan störtar strax efter starten från Jidda, Saudiarabien.[1]
December
- 7 december – Stig Bergling döms till livstids fängelse för spioneri åt Sovjetunionen [2].
- 10 december – Moder Teresa får Nobels fredspris för sitt arbete för Indiens fattiga [7].
- 13 december – Alkoholpåverkad 15-åring knivhugger en lärare på Svartedalsskolan i Biskopsgården, Göteborg, till döds.[16][17]
- 15 december – Två bröder uppfinner spelet Trivial Pursuit i köket hemma i Montréal, Kanada.
- 19 december – Renault blir delägare i Volvo [18].
- 22 december – Baskien i Spanien blir en autonom region.[19]
- 24 december
- Sovjetunionen invaderar Afghanistan [7], vilket fördöms av en enig svensk opinion.
- Europas första rymdraket, Ariane 1, skjuts upp.
- 27 december – Sovjetiska soldater intar Kabul när Sovjetunionens för första gången efter andra världskriget går in i ett land utanför Warszawapaktsblocket [3]. Kalla kriget får en "nystart" med "80-talskrisen".[20]
Okänt datum
- Japan lagstiftar om specialskolsystem inom den obligatoriska utbildningen.
- Den svenska riksdagen antar en särskild jämställdhetslag, för att främja kvinnors och mäns lika rättigheter i arbetslivet.
- Det svenska Statens Avtalsverk byter namn till Statens Arbetsgivarverk.
- Sven Erik Sjöstrand på läkemedelsföretaget Astra patenterar magmedicinen Losec.
- Håkan Lans får patent på färggrafik till datorer.
- Svenska kungafamiljen beslutar flytta till Drottningholm.[2]
- Sverige inför hastighetsbegränsningar i trafiken för att minska energiåtgången.[2]
- UHB och Sandvik AB bildar ett gemensamt bolag, USAB.[21]
Födda
Första kvartalet
Januari
- 4 januari – Jonatan Unge, svensk ståuppkomiker.
- 8 januari
- Adrian Mutu, rumänsk fotbollsspelare.
- Sarah Polley, kanadensisk skådespelare.
- 10 januari – Henrik Tallinder, svensk ishockeyspelare.
- 11 januari – Siti Nurhaliza, malaysisk R&B-sångare.
- 12 januari – Marián Hossa, slovakisk ishockeyspelare.
- 14 januari – Whynter Lamarre, kanadensisk vattenpolomålvakt.
- 15 januari – Busy Philipps, amerikansk skådespelare och manusförfattare.
- 16 januari – Aaliyah, amerikansk sångerska och skådespelare.
- 18 januari – Ruslan Fedotenko, ukrainsk ishockeyspelare.
- 20 januari – Rob Bourdon, amerikansk musiker, trummis i Linkin Park.
- 24 januari
- Aino-Kaisa Pekonen, finländsk politiker.
- Tatyana Ali, amerikansk skådespelare.
- 25 januari – Wali Razaqi, afghansk skådespelare.
- 29 januari
- Marvin Agustin, filippinsk skådespelare.
- Andrew Keegan, amerikansk skådespelare.
- Ken Ring, svensk rappare.
Februari
- 1 februari – Julie Roberts, amerikansk countryartist.
- 4 februari – Giorgio Pantano, italiensk racerförare.
- 9 februari
- Viktor Ginner, svensk skådespelare.
- Mena Suvari, amerikansk skådespelare.
- Zhang Ziyi, kinesisk skådespelare.
- 11 februari – Brandy, amerikansk grammybelönad R&B-sångare.
- 13 februari – Anders Behring Breivik, norsk terrorist som utförde terrorattackerna i Norge 2011.
- 15 februari – Valentino Rossi, femfaldig MotoGP-mästare.
- 17 februari – Osvaldo Palma, svensk thaiboxare.
- 21 februari
- Andre Noble, kanadensisk skådespelare.
- Denis In-Fa-Lin, rysk bandyspelare.
- Jennifer Love Hewitt, amerikansk skådespelare.
- 23 februari
- Robin Beauregard, amerikansk vattenpolospelare.
- Sascha Zacharias, svensk skådespelare.
Mars
- 1 mars – Mustafa Mohamed, svensk friidrottare, 3000 m hinder.
- 2 mars – Kristina Ohlsson, svensk författare och säkerhetspolitisk analytiker
- 6 mars – Tim Howard, amerikansk fotbollsmålvakt.
- 9 mars
- Erik Lundin, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- Oscar Isaac, guatemalansk-amerikansk skådespelare
- 11 mars
- Benji Madden, amerikansk musiker, gitarrist i pop/punkbandet Good Charlotte.
- Joel Madden, amerikansk musiker, sångare i pop/punkbandet Good Charlotte.
- 12 mars – Pete Doherty, engelsk musiker.
- 13 mars
- Krille Kellerman, svensk gitarrist och låtskrivare i Aggressive Chill.
- Sandra Dahlberg, svensk sångare.
- 14 mars – Nick Atkinson, svensk skådespelare.
- 18 mars – Danneel Harris, amerikansk skådespelare.
- 30 mars – Norah Jones, amerikansk artist.
Andra kvartalet
April
- 3 april – Steve Simonsen, engelsk fotbollsmålvakt.
- 4 april
- Heath Ledger, australisk skådespelare.
- Natasha Lyonne, amerikansk skådespelare.
- 8 april – Alexi Laiho, finländsk musiker, gitarrist i Children of Bodom och Sinergy.
- 10 april
- Sophie Ellis-Bextor, brittisk sångare.
- Tsuyoshi Doumoto, japansk skådespelare och musiker, sångare i Kinki Kids.
- 12 april
- Claire Danes, amerikansk skådespelare.
- Oliver Loftéen, svensk skådespelare.
- 16 april – Christijan Albers, nederländsk racerförare.
- 17 april – Silvia Bosurgi, italiensk vattenpolospelare.
- 19 april – Kate Hudson, amerikansk skådespelare.
- 21 april – Tobias Linderoth, svensk fotbollsspelare.
- 23 april – Lauri Ylönen, finländsk kompositör och musiker, sångare och låtskrivare i The Rasmus.
- 23 april
- Jaime King, amerikanska skådespelare och modell.
- Mia Kihl, svensk röstskådespelare.
- 24 april
- Emma Andersson, svensk dokusåpadeltagare, programledare i TV.
- Rebecca Lynn Howard, amerikansk countryartist.
- Marie Picasso, svensk sångare.
- 28 april – Jorge Garcia, amerikansk skådespelare.
- 29 april – Jo O'Meara, brittisk musiker.
Maj
- 4 maj – Lance Bass, bassångare i N*sync.
- 5 maj – Bipasha Basu, indisk skådespelare.
- 9 maj – Pierre Bouvier, sångare i bandet Simple Plan.
- 13 maj
- Prins Carl Philip av Sverige.[2]
- Sara Larsson, svensk fotbollsspelare.
- 16 maj – Emma Molin, svensk skådespelare.
- 17 maj – Jimmie Åkesson, svensk politiker, partiledare för Sverigedemokraterna 2005–, riksdagsledamot 2010–.
- 18 maj – Jens Bergensten, svensk speldesigner
- 24 maj – Tracy McGrady, amerikansk NBA basketspelare, från Auburndale
- 28 maj – Jesse Bradford, amerikansk skådespelare.
Juni
- 1 juni – Markus Persson, svensk spelutvecklare, grundare av Mojang AB och skapare av sandlådespelet Minecraft
- 4 juni – Behrang Ehteshamy, svensk it-pionjär, grundare av bland annat Kimura.se, Klart.se och Eltiempo.es samt Mobilchef på Blocket.se
- 6 juni – Emil Lindroth, svensk musikproducent och skådespelare.
- 9 juni
- Cecilia Düringer, svensk lärare och programledare.
- Stefano Tempesti, italiensk vattenpolomålvakt.
- 10 juni
- Svetlana Zakharova, ukrainsk prima ballerina.
- Assi Azar, israelisk programledare
- 12 juni
- Joanne Fox, australisk vattenpolospelare.
- Robyn, svensk sångerska.
- 14 juni – Johan Arneng, svensk fotbollsspelare.
- 22 juni – Thom Filicia, amerikansk TV-programledare.
- 24 juni – Petra Němcová, tjeckisk fotomodell.
- 25 juni – Daniel Jensen, dansk fotbollsspelare.
- 27 juni – Jesper Rönndahl, svensk komiker och programledare.
- 30 juni – Matisyahu, reggaesångare.
Tredje kvartalet
Juli
- 7 juli – Shelby Niavarani, svensk skådespelare.
- 14 juli – Jenny Olsson, svensk längdskidåkare.[22]
- 15 juli – Travis Fimmel, australisk skådespelare och fotomodell för Calvin Klein.
- 16 juli – Jayma Mays.
- 17 juli – Mike Vogel, amerikansk skådespelare och fotomodell.
- 19 juli – Piritta Rantanen, finländsk socialdemokratisk politiker.
- 20 juli – Miklós Fehér, ungersk fotbollsspelare.
- 25 juli – Timo Räisänen, svensk rockmusiker.
- 26 juli
- Derek Paravicini, blind och autistisk pianist.
- Franck Nivard, fransk travkusk och travtränare.
Augusti
- 1 augusti – Jason Momoa, amerikansk skådespelare och modell
- 2 augusti – Riitta Mäkinen, finländsk socialdemokratisk politiker.
- 3 augusti
- Evangeline Lilly, kanadensisk skådespelare och fotomodell.
- Maria Haukaas Storeng, norsk sångerska.
- 6 augusti – Megumi Okina, japansk skådespelare, fotomodell och sångare.
- 7 augusti – Mathias Alexandersson, svensk skådespelare.
- 15 augusti – Natalia Kazmierska, svensk journalist.
- 16 augusti – Sarah Balabagan, filippinska som straffades för att ha dödat sin arbetsgivare den 19 juni 1994 då hon arbetade som hembiträde i Förenade arabemiraten.
- 29 augusti – Paulinho Guará, brasiliansk fotbollsspelare.
September
- 5 september – John Carew, norsk fotbollsspelare.
- 8 september – Pink, amerikansk sångare.
- 18 september
- High Contrast, egentligen Lincoln Barrett, walesisk liquid funk-/drum and bass-artist och producent.
- Alison Lohman, amerikansk skådespelare.
- Liv Mjönes, svensk skådespelare.
- 19 september – Mikael Tellqvist, svensk ishockeyspelare.
- 26 september
- Nikita Cuffe, australisk vattenpolospelare.
- Jenny Ulving, svensk skådespelare.
- 28 september – Bam Margera, amerikansk skateboardåkare och TV-programledare, känd från Jackass.
Fjärde kvartalet
Oktober
- 2 oktober – Maja Ivarsson, svensk musiker, sångare i The Sounds.
- 4 oktober – Rachael Leigh Cook, amerikansk skådespelare.
- 8 oktober – Kristanna Loken, amerikansk fotomodell och skådespelare.
- 14 oktober
- Guillermo Pérez, mexikansk taekwondoutövare.
- Josef Tingbratt, svensk musiker, sångare i rockbandet Kite från Vårgårda.
- 16 oktober – Božo Petrov, kroatisk politiker och psykiater.
- 17 oktober
- Alexandros Nikolaidis, grekisk taekwondoutövare.
- Kimi Räikkönen, finländsk racerförare.
- 21 oktober – Nikolas Theologou, svensk spelutvecklare.
- 22 oktober – Erik Ekstrand, svensk programledare.
- 31 oktober – Ricardo Fuller, jamaicansk fotbollsspelare.
November
- 1 november – Alex Falk, svensk sångare och artist.
- 2 november – Jon M. Chu, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.
- 9 november – Caroline Flack, brittisk TV-programledare.
- 12 november – Yulis Gabriel Mercedes, dominikansk taekwondoutövare.
- 13 november – Paweł Magdoń, polsk fotbollsspelare.
- 15 november – Josemi, egentligen Jose Miguel Gonzales Rey, spansk fotbollsspelare.
- 16 november – Eun-ju Lee, sydkoreansk skådespelare.
- 19 november – Martin Rutegard,
- 20 november – Hend Sabry, tunisisk skådespelare och modell.
- 23 november
- Kelly Brook, brittisk fotomodell och skådespelare.
- Ivica Kostelić, kroatisk alpin skidåkare.
- 27 november – Eero Heinonen, finländsk musiker, basist i The Rasmus.
December
- 3 december – Daniel Bedingfield, nyzeeländsk musiker.
- 7 december
- Kon Artis (född Denaun Porter), amerikansk rapp-artist. En av medlemmarna i hiphop-gruppen D12.
- Ronaldo Souza, brasiliansk MMA-utövare.
- 8 december – Christian Wilhelmsson, svensk fotbollsspelare.
- 14 december – Michael Owen, brittisk fotbollsspelare.
- 15 december – Jennie Silfverhjelm, svensk skådespelare.
- 17 december – Polly Kisch, svensk skådespelare.
- 18 december
- Martin Bentancourt, svensk artist och radioperson.
- Mamady Sidibe, malisk fotbollsspelare.
- 21 december – Tuva Novotny, svensk skådespelare.
- 23 december – Holly Madison, amerikansk fotomodell.
- 24 december – Sanny Lindström, svensk ishockeyspelare.
- 28 december – Noomi Rapace, svensk skådespelare.
- 29 december – Diego Luna, mexikansk skådespelare.
Avlidna
Första kvartalet
Januari
- 3 januari – Conrad Hilton, 91, amerikansk företagsledare, grundade hotellkedjan Hilton.
- 5 januari – Charles Mingus, 56, amerikansk kompositör och jazzmusiker.
- 13 januari – Donny Hathaway, 33, amerikansk soulmusiker.
- 14 januari – Thomas DeSimone, 28, amerikansk gangster.
- 20 januari – Birger Brunila, 96, finländsk arkitekt.
- 26 januari – Nelson Rockefeller, 70, amerikansk politiker.
- 27 januari
- Arne Geijer, 68, ordförande för Landsorganisationen i Sverige.
- Niilo Saarikko, 80, finländsk sångare.
- 28 januari – Alf Ahlberg, 86, svensk filosof och författare.
- 29 januari – Birgit Sergelius, 71, finlandssvensk skådespelare.
Februari
- 2 februari – Sid Vicious, 21, basist i punkgruppen Sex Pistols.
- 7 februari
- Verner Arpe, 77, svensk skådespelare.
- Josef Mengele, 67, tysk nazistisk läkare, krigsförbrytare.
- 9 februari – Dennis Gabor, 78, ungersk-brittisk fysiker, hologrammets skapare, nobelpristagare.
- 12 februari – Jean Renoir, 84, fransk regissör.
- 20 februari – Nereo Rocco, 66, italiensk fotbollsspelare och -tränare.
- 26 februari
- Sten Hagliden, 73, svensk författare och journalist.
- Clas Ohlson, 83, grundare av Clas Ohlson.
- 27 februari – John Norrman, 83, svensk kompositör.
Mars
- 2 mars – Vincenzo Cuccia, 86, italiensk fäktare.
- 3 mars – Mustafa Barzani, 75, kurdisk politiker.
- 9 mars – Jean-Marie Villot, 73, fransk kardinal.
- 12 mars – Axel Gjöres, 89, svenskt statsråd, generaldirektör och chef för kommerskollegium.
- 15 mars
- Sture Ericson, 66, svensk skådespelare och regissör.
- Léonide Massine, 82, rysk koreograf och balettdansör.
- 16 mars – Jean Monnet, 90, fransk politiker.
- 24 mars – Ole Lund Kirkegaard, 38, dansk författare.
- 26 mars – Einar Beyron, 78, svensk hovsångare.
- 30 mars – Airey Neave, 63, brittisk politiker, dödad av bilbomb.
Andra kvartalet
April
- 1 april – Gustaf Söderlund, 79, svensk bankdirektör och chef för SAF 1931–1941.
- 4 april – Zulfikar Ali Bhutto, 51, pakistansk politiker, president 1971–1973, premiärminister 1973–1977.
- 7 april – Amir-Abbas Hoveyda, 60, iransk politiker, premiärminister 1965–1977.
- 9 april – Ben Renvall, 76, finländsk skulptör.
- 10 april – Nino Rota, 67, italiensk kompositör.
- 11 april – Leonid Bykov, 60, sovjetisk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 18 april – Jullan Kindahl, 94, svensk skådespelare.
- 19 april
- Yrjö Aaltonen, 63, finländsk regissör och filmfotograf.
- Wilhelm Bittrich, 85, tysk general, SS-Obergruppenführer.
- Berndt Westerberg, 76, svensk skådespelare.
- 24 april – Theodor Olsson, 69, svensk kompositör och musiker (fiol).
- 27 april – Sven Jerring, 83, svensk radioprofil[3].
- 28 april – Sigurd Ågren, 67, svensk musiker.
- 29 april – Ella Hillbäck, 64, svensk författare och litteraturkritiker.
Maj
- 7 maj
- Heinz Reinefarth, 75, tysk SS-general.
- Sven Utterström, 77, svensk längdskidåkare.
- 14 maj
- Hugo Bolander, 85, svensk filmproducent, regissör, skådespelare och manusförfattare.
- Jean Rhys, 88, brittisk författare.
- 25 maj – Fred Gunnarsson, 40, svensk skådespelare.
- 29 maj – Mary Pickford, 87, amerikansk skådespelare, manusförfattare och producent.
- 30 maj – Gustaf Näsström, 80, svensk journalist, ordförande i Publicistklubben 1954–1955.
Juni
- 9 juni – Reinhard Gehlen, 77, chef för Västtysklands underrättelsetjänst.
- 11 juni – John Wayne, 72, amerikansk skådespelare.
- 12 juni – Gerda Björne, 87, svensk skådespelare.
- 13 juni – Anatolij Kuznetsov, 49, sovjetisk författare.
- 14 juni – Toivo Pawlo, 61, svensk skådespelare.
- 15 juni – Laurie Bird, 25, amerikansk skådespelare och fotograf.
- 21 juni – Curt Masreliez, 59, svensk skådespelare.
- 23 juni – Claes Dahlgren, 62, chef för Sveriges Radio i USA.
- 26 juni – Fred Akuffo, 42, ghanansk militär och politiker, statschef 1978–1979.
- 29 juni – Paul Dessau, 84, tysk kompositör.
Tredje kvartalet
Juli
- 1 juli – Vsevolod Bobrov, 56, sovjetisk ishockeyspelare.
- 10 juli – Arthur Fiedler, 84, amerikansk dirigent.
- 11 juli – Sigvard Nilsson-Thurneman, 70, svensk förbrytare, medlem i Salaligan.
- 18 juli – Annika Tretow, 60, svensk skådespelare (återfinns död detta datum efter att ha varit försvunnen sedan 10 maj).
- 22 juli – Sándor Kocsis, 49, ungersk fotbollsspelare.
- 24 juli – Frank Vernon, 76, belgisk-svensk saxofonist, cellist och orkesterledare.
- 28 juli – Bengt Lissegårdh, 67, svensk konstnär.
- 29 juli – Herbert Marcuse, 81, tysk-amerikansk filosof.
Augusti
- 3 augusti
- Alfredo Ottaviani, 88, italiensk kardinal.
- Bertil Ohlin, 80, svensk professor, politiker, ledare för Folkpartiet 1944–1967[2].
- 6 augusti
- Åke Bonnier, 93, svensk bokförläggare.
- Ivar Johansson, 76, svensk brottare.
- 12 augusti
- Ernst Boris Chain, 73, brittisk forskare, nobelpristagare i medicin.
- Inger Juel, 52, svensk skådespelare och sångare.
- 13 augusti
- Wilhelm Oxenius, 66, tysk militär.
- Åke Jelving, 71, svensk kompositör, dirigent och musiker (violin).
- 21 augusti – Giuseppe Meazza, 68, italiensk fotbollsspelare.
- 25 augusti
- Stan Kenton, 67, amerikansk jazzmusiker.
- Lars Norrman, 63, svensk konstnär.
- 26 augusti – Mika Waltari, 70, finländsk författare.
- 27 augusti – Louis Mountbatten, 79, brittisk amiral.
September
- 6 september – Ronald Binge, 69, brittisk kompositör och textförfattare.
- 8 september
- Jean Seberg, 40, amerikansk skådespelare.
- Mahmoud Taleghani, 68, iransk teolog och islamist.
- 10 september – Agostinho Neto, 55, angolansk politiker och författare, Angolas president 1975–1979.
- 18 september – Erik Boheman, 84, svensk ambassadör och talman.
- 20 september – Ludvík Svoboda, 83, tjeckoslovakisk militär och politiker, Tjeckoslovakiens president 1968–1975.
- 22 september – James T. Farrell, 75, amerikansk författare.
- 27 september – Gracie Fields, 81, brittisk skådespelare och sångare.
- 29 september – Francisco Macías Nguema, 55, diktator i Ekvatorialguinea.
Fjärde kvartalet
Oktober
- 1 oktober – Harry Persson, 81, svensk tungviktsboxare.
- 6 oktober – W. Chapman Revercomb, 84, amerikansk republikansk politiker, senator 1943–1949 och 1956–1959.
- 13 oktober – Ulla Castegren, 69, svensk skådespelare och sångare.
- 14 oktober – Lasse Dahlquist, 69, svensk kompositör, vissångare och skådespelare.
- 16 oktober – Johan Borgen, 77, norsk författare.
- 18 oktober – Essi Renvall, 68, finländsk skulptör.
- 26 oktober – Park Chung-hee, 61, sydkoreansk general och politiker, president 1963-1979.
- 31 oktober
- Edvin Adolphson, 86, svensk skådespelare.
- Rudolf "Putte" Kock, 78, svensk fotbollsspelare och sportjournalist [2].
November
- 1 november – Mamie Eisenhower, 82, USA:s första dam 1953–1961, gift med Dwight D. Eisenhower.
- 5 november – Al Capp, 70, amerikansk serieskapare.
- 7 november – Katarina Jakobsson, svenskt mordoffer - se Kannibalmordet i Malmö.
- 17 november
- Anders Ek, 63, svensk skådespelare.
- Anna-Lisa Fröberg, 92, svensk skådespelare.
- 22 november – Josef Oberhauser, 64, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
- 23 november
- Merle Oberon, 68, brittisk skådespelare.
- Charles E. Potter, 63, amerikansk republikansk politiker, senator 1952–1959.
- 29 november – Zeppo Marx, 78, amerikansk komiker.
December
- 5 december – Sonia Delaunay-Terk, 94, rysk-fransk konstnär.
- 7 december – Nicolas Born, 41, västtysk författare.
- 18 december – Henny Lindorff Buckhøj, 77, dansk skådespelare.
- 24 december – Rudi Dutschke, 39, tysk studentledare.
- 25 december – Joan Blondell, 73, amerikansk skådespelare.
- 26 december – Hjalmar Mehr, 69, svensk politiker.
- 28 december – Bengt Rosenius, 61, svensk officer i flygvapnet.
- 29 december – Carl-Johan Unger, 73, svensk skådespelare.
- 30 december – Richard Rodgers, 77, amerikansk kompositör.
Nobelpris [23]
- Fysik
- Sheldon Glashow, USA
- Abdus Salam, Pakistan
- Steven Weinberg, USA
- Kemi
- Herbert C Brown, USA
- Georg Wittig, Västtyskland
- Medicin
- Allan M Cormack, USA
- Godfrey N Hounsfield, Storbritannien
- Litteratur – Odysseus Elytis, Grekland
- Fred – Moder Teresa, Indien
- Ekonomi
- Theodore W Schultz, USA
- William Arthur Lewis, Storbritannien
Källor
Fotnoter
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] Hundra år i Sverige – 1979, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o] 20:e århundrades När Var Hur – 1979, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ Sverige 1900-talet – KF en folkrörelse med ideal, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c] Faktakalendern 2000 – 1979 (Utlandet), Semic, 1999
- ^ Sverige 1900-talet – Varmare men från ett kallt utgångsläge, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e f g h i] 100 år med Aftonbladet – 1978, 1999
- ^ Bonniers krönika över 20:e århundradet ISBN 91-34-50930-5
- ^ [a b c d e] Sverige 1900-talet – 1979, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e f g h i j] Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ ”BBC “On this Day””. http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/march/18/newsid_4226000/4226271.stm.
- ^ ”1979: Early election as Callaghan defeated”. BBC ON THIS DAY. BBC. http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/march/28/newsid_2531000/2531007.stm.
- ^ Sverige 1900-talet – Är du likaberättigad, lilla vän?, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”BBC ON THIS DAY | 9 | 1979: Paperboy's killers convicted”. http://news.bbc.co.uk/onthisday/hi/dates/stories/november/9/newsid_2516000/2516015.stm.
- ^ ”False Alarms on the Nuclear Front”. http://www.pbs.org/wgbh/nova/missileers/falsealarms.html.
- ^ Riksdagens protokoll 1979/80:53 (13-14 december 1979)
- ^ Riksdagens protokoll 1979/80:61 (3-15 januari 1980)
- ^ Faktakalendern 2000 – 1979 (Sverige), 1999
- ^ ”World Statesmen (läst 7 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Spanish_autonomous_communities.html#Basque.
- ^ Sverige 1900-talet – Sverige åter i Europa, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Sverige 1900-talet – Bruket dominerade Munkfors utveckling, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Jenny Olsson död i cancer”. SvD.se. 17 april 2012. http://www.svd.se/sport/jenny-olsson-dod-i-cancer_7063505.svd. Läst 17 april 2012.
- ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör 1979.
Media som används på denna webbplats
Czapek60.jpg
Pocket watch made by the famous Polish watchmaker Franciszek Czapek, circa 1876.
Pocket watch made by the famous Polish watchmaker Franciszek Czapek, circa 1876.
Ariane 1 Le Bourget FRA 001.jpg
Författare/Upphovsman: ignis, Licens: CC BY-SA 3.0
A model of an European rocket Ariane 1 in the Museum of Air and Space (Musée de l'air et de l'espace, Le Bourget, France)
Författare/Upphovsman: ignis, Licens: CC BY-SA 3.0
A model of an European rocket Ariane 1 in the Museum of Air and Space (Musée de l'air et de l'espace, Le Bourget, France)
Mortar attack on Shigal Tarna garrison, Kunar Province, 87.jpg
Författare/Upphovsman: erwinlux, Licens: CC BY-SA 3.0
Mujahideen in Kunar, Afghanistan
Författare/Upphovsman: erwinlux, Licens: CC BY-SA 3.0
Mujahideen in Kunar, Afghanistan
3MileIsland.jpg
Elektrownia jądrowa Three Mile Island
Elektrownia jądrowa Three Mile Island
Man holding sign during Iranian hostage crisis protest, 1979.jpg
Iran Hostage Crisis student demonstration, Washington, D.C. Title devised by Library staff. Contact sheet folder caption: Iran students demonstrate. MST. U.S. News & World Report Magazine Photograph Collection. Contact sheet available for reference purposes.
Iran Hostage Crisis student demonstration, Washington, D.C. Title devised by Library staff. Contact sheet folder caption: Iran students demonstrate. MST. U.S. News & World Report Magazine Photograph Collection. Contact sheet available for reference purposes.
David 1979-08-30 1906Z.jpg
Hurricane David at peak intensity on August 30. This image was produced from data from TIROS-N, provided by NOAA. Maximum sustained winds were about 175 mph.
Hurricane David at peak intensity on August 30. This image was produced from data from TIROS-N, provided by NOAA. Maximum sustained winds were about 175 mph.
Riksdag-elections-1979.png
Författare/Upphovsman: Alankazame, Licens: CC BY-SA 3.0
Composition du Riksdag suédois après les élections générales de 1979
Författare/Upphovsman: Alankazame, Licens: CC BY-SA 3.0
Composition du Riksdag suédois après les élections générales de 1979
LocationUganda&Tanzania.png
Författare/Upphovsman:
Författare/Upphovsman:
User:Julo and
- (en) Uganda (red) and Tanzania (blue) location
Thatcher reviews troops.jpg
Margaret Thatcher reviewing an honour guard of the Bermuda Regiment (now the Royal Bermuda Regiment), escorted by the Commanding Officer, Lieutenant-Colonel Alistair Gavin Shorto, OBE, ED, JP, formerly of the Bermuda Rifles.[1] Others visible include eventual Colour-Sergeant Wayne Jermaine Morrison Augustus (second from left)[2] and Colour-Sergeant Anthony Cecil MacDonald DeSilva (far right).
Margaret Thatcher reviewing an honour guard of the Bermuda Regiment (now the Royal Bermuda Regiment), escorted by the Commanding Officer, Lieutenant-Colonel Alistair Gavin Shorto, OBE, ED, JP, formerly of the Bermuda Rifles.[1] Others visible include eventual Colour-Sergeant Wayne Jermaine Morrison Augustus (second from left)[2] and Colour-Sergeant Anthony Cecil MacDonald DeSilva (far right).