1976
 | |
| 1976 – MCMLXXVI 48 år sedan | |
| År 1973 | 1974 | 1975 1976 1977 | 1978 | 1979 | |
| Årtionde 1950-talet | 1960-talet 1970-talet 1980-talet | 1990-talet | |
| Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet | |
| Årtusende 1000-talet | |
| Året | |
| Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar | |
| Humaniora och kultur Datorspel | Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV | |
| Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport | |
| Teknik och vetenskap Meteorologi | Teknik | Vetenskap | |
| Andra tideräkningar | |
| Gregorianska kalendern | 1976 MCMLXXVI |
| Ab urbe condita | 2728 |
| Armeniska kalendern | 1425 ԹՎ ՌՆԻԵ |
| Assyriska kalendern | 6726 |
| Bahaikalendern | 132–133 |
| Bengaliska kalendern | 1383 |
| Berberkalendern | 2926 |
| Brittiskt regeringsår | 24 Eliz. 2 – 25 Eliz. 2 |
| Buddhistisk kalender | 2520 |
| Burmesiska kalendern | 1338 |
| Bysantinska kalendern | 7484–7485 |
| Koptiska kalendern | 1692–1693 |
| Erianska kalendern | 3142 |
| Etiopiska kalendern | 1968–1969 |
| Judiska kalendern | 5736–5737 |
| Vikram Samvat | 2032–2033 |
| Sakakalendern | 1898–1899 |
| Kaliyuga | 5077–5078 |
| Holocen kalender | 11976 |
| Nri-Igbo | 976–977 |
| Persiska kalendern | 1354–1355 |
| Muslimska kalendern | 1395–1397 |
| Nengō (Japan) | Shōwa 51 (昭和51年) |
| Nordkoreanska kalendern | 65 |
| Julianska kalendern | Gregorianska kalendern minus 13 dagar |
| Koreanska kalendern | 4309 |
| Minguokalendern | ROC 65 民國65年 |
| Thailändsk kalender | 2519 |
| Unixtid | 189302400–220924799 |
1976 (MCMLXXVI) var ett skottår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.
Händelser
Januari
- 1 januari – Vid en restaurangbrand i Belgien omkommer 16 personer.[1]
- 4 januari – Transportbasen Hans Ericson vållar rabalder när han kommer hem efter en semesterresa i Spanien, som bojkottas av LO.[2] Resan gick till Kanarieöarna.[3]
- 18 januari – Två överlevande från norska supertankern MS Berge Istra hittas på en flotte.[1]
- 21 januari
- Den första kommersiella flygningen med Concorde sker.[4]
- TV-serien Raskens, baserad på Vilhelm Mobergs roman med samma namn, börjar sändas i Sveriges Radio-TV.[2]
- 30 januari – Ingmar Bergman hämtas av svensk polis på Dramaten misstänkt för skattebrott. Åtalet, som snart läggs ner, utlöser debatt om det svenska skattesystemet och rättssäkerheten.[3]
- 31 januari – Jordens befolkning når 4 miljarderstrecket.
Februari
- 4 februari
- 22 000 personer omkommer och över 2 miljoner blir hemlösa vid ett jordskalv i Guatemala.[5]
- De 12:e olympiska vinterspelen invigs i Innsbruck, för första gången under stor säkerhetsbevakning.[2]
- 15 februari – Olympiska vinterspelen i Innsbruck har bland annat resulterat i svenska medaljer som Ingemar Stenmarks brons i storslalom och Benny Södergrens brons i 50 kilometer längdskidåkning.[6]
- 7 februari – Hua Guofeng tar över som Kinas regeringschef efter avlidne Zhou Enlai.[7]
- 16 februari – Sverige är ett av de länder som erkänner MPLA-regimen i Angola efter gerillans seger medan Sydafrika drar tillbaka sina trupper, som stöder rivalerna UNITA.[6]
- 18 februari – Ett oljebälte vid Ölands norra udde skadar cirka 30 000 alfåglar. Mellan 20 000 och 30 000 fåglar måste avlivas.[8]
Mars
- 1 mars – Fem personer omkommer då en norsk oljeborrplattform stöter på grund norr om Bergen i kraftigt oväder.[2]
- 10 mars – Med sagan om häxan Pomperipossa i Monismanien som får skatt på 102 procent angriper Astrid Lindgren det svenska skattesystemet, och Pomperipossaskatt blir ett begrepp.[3] Gunnar Sträng lägger senare under den svenska våren fram en proposition som skall förhindra att småföretagare betalar över 100 % i skatt.[6]
- 11 mars – Vid en linbaneolycka i Italien dödas 42 personer.[1]
- 12 mars – Carl XVI Gustaf förlovar sig med Silvia Sommerlath.[3]
- 14 mars – Ingemar Stenmark, Sverige vinner i slalomtävlingen i Aspen och säkrar slutsegern i världscupen i alpin skidåkning för första gången.[2]
- 24 mars
- En militärjunta i Argentina störtar president Isabel Perón och griper makten. General Jorge Videla utses till ny president.[2]
- Clark Olofsson, som rymt vid en permission 1975, grips efter ett väpnat bankrån.[7]
April
- 1 april
- Den svenska riksdagen beslutar att 150 000 daghems- och 50 000 fritidshemsplatser skall byggas till 1980.[3]
- Apple Computer startas av Steve Jobs och Steve Wozniak.
- 5 april – Den svenske rocksångaren Ulf Lundells debutbok Jack utkommer och kommer att betecknas som 1970-talets generationsroman.[2]
- 7 april – Kinas regeringschef Deng Xiaoping fråntas alla sina poster, anklagad för "högeravvikelser".[2]
- 8 april – Riksbankshuset i Stockholm invigs.[9]
- 13 april – 40 personer omkommer vid en explosion i en ammunitionsfabrik i Finland.[1]
- 20 april – Den svenska regeringen lägger fram en bantad version av Stålverk 80 sedan Norrbottens järnverk gått med jätteförlust.[3]
- 22 april – Den svenske filmregissören Ingmar Bergman lämnar Sverige då svenska myndigheter beskyllt honom för skattefusk.[2]
Maj
- 4 maj – 23 personer omkommer vid en tågkollision utanför Rotterdam, Nederländerna.[1]
- 7 maj – 1 000 personer omkommer vid ett jordskalv i Italien.[5]
- 12 maj – Spanska tankern Urquiola går på grund i inloppet till hamnen i La Coruña, Spanien och fattar eld. Flera explosioner sker, och mellan 70 000 och 90 000 ton olja läcker ut och förstör mussel- och ostronodlingar, skadar fisket och förorenar sträckor av de omgivande stränderna.[8]
- 13 maj – Pol Pot tillträder som premiärminister i Kambodja.
- 20 maj – Curt Nicolin utses till ny ordförande för SAF efter Tryggve Holm.[6]
- 27 maj – Sveriges riksdag beslutar att avskaffa mellanölet från den 1 juli 1977.[3]
- USA:s utrikesminister Henry Kissinger besöker Sverige. 13 000 personer demonstrerar mot besöket, trots att Vietnamkriget är slut sedan året innan.
- "Bordellmamman" Doris Hopp grips av polis i Stockholm, och det rättsliga efterspelet kommer av media att betecknas "bordellhärvan".
- 29 maj – Sveriges riksdag beslutar om den så kallade modersmålsreformen, som innebär att de svenska kommunerna åläggs att anordna hemspråksundervisning i grund- och gymnasieskolan.[10]
Juni
- 2 juni – Sveriges riksdag antar den svenska medbestämmandelagen (MBL) som upphäver arbetsgivarens rätt "att ensam leda och fördela arbetet"[2] och ger rätt till information och förhandlingar i alla frågor med fackliga organisationer på arbetsplatserna i Sverige, men arbetsgivarens beslutanderätt behålls.[6]
- 5 juni – Nybyggda Tetondammen i Idaho, USA brister och vatten och lera förstör en av delstatens bördigaste delar.[8]
- 15 juni – LO-kongressen antar Rudolf Meidners förslag om löntagarfonder.[11]
- 16 juni – Minst 70 människor dödas när polis slår ner ett upplopp i det svarta gettot Soweto utanför Johannesburg[2] då svarta protesterar mot att skolundervisningen skall ske på de vitas språk afrikaans.[7]
- 18 juni – Abba framför låten Dancing Queen på en TV-sänd gala tillägnad Carl XVI Gustaf och Silvia Sommerlath, som dagen efter skall bli Sveriges drottning [12].
- 19 juni – Carl XVI Gustaf gifter sig i Storkyrkan i Stockholm med Silvia Sommerlath, som blir Sveriges nya drottning. De träffades under olympiska sommarspelen 1972 i München, där Silvia var olympisk värdinna.[2] Silvia blir kungahuset Bernadottes sjunde drottning.[6]
- 24 juni – Nord- och Sydvietnam förenas i ett enat Vietnam, med Hanoi som huvudstad.[7]
- 25 juni – 9 000 personer omkommer vid ett jordskalv på Nya Guinea.[5]
- 28 juni
- Seychellerna utropas till självständig republik vid en ceremoni på fotbollsstadion i Victoria efter att ha varit brittisk besittning sedan 1794.[13]
- 15 personer omkommer då ett persontåg kolliderar med ett godståg i Raus utanför Helsingborg.[1]
- 29 juni – Storbritannien överlämnar Aldabra, Farquhar och Desrochesöarna till Seychellerna.
Juli
- 1 juli – Den svenska pensionsåldern sänks från 67 till 65 år enligt beslut i Sveriges riksdag 1974,[6] men man inför också rörlig pensionsålder. Detta efter en uppgörelse mellan Socialdemokraterna och Folkpartiet 1974.
- 2 juli – USA:s högsta domstol säger i ett utslag att dödsstraffet inte strider mot USA:s konstitution, senaste avrättningen genomfördes 1967.[14]
- 3 juli – Björn Borg vinner, som förste svensk, herrsingeln i Wimbledonmästerskapen.[3] I finalen åker rumänen Ilie Nastase på stryk med 3-0 i set.[6]
USA 200 år 1776-1976. - 4 juli – USA firar 200-årsjubileet av självständighetsdeklarationen 1776.[15]
- 10 juli – En kemisk fabrik i Seveso utanför Milano släppte ut ett giftgasmoln som dödar växter och djur inom en trekilometersradie och orsakade allvarliga hudskador hos människor.[2] TCDD sprids i och kring staden och 4 000 personer uppmanas att avstå från att skaffa barn; gravida erbjuds abort.[8]
- 17 juli
- De 21:a olympiska sommarspelen invigs i Montréal, men 21 afrikanska stater kommer inte eftersom Nya Zeeland tillåts delta, fast man brutit idrottsbojkotten mot Sydafrika.[2] Anders Gärderud tar vid spelen Sveriges första olympiska friidrottsguld sedan 1948, genom vinst på 3 000 meter hinderlöpning.[6]
- Indonesien annekterar Östtimor, vilket Portugal inte erkänner.[16]
- 20 juli – USA:s fjärrstyrda Vikingsond landar på Mars.[17]
- 22–23 juli – Helikoptrar från fem amerikanska flottfartyg evakuerar omkring 250 amerikaner och européer från Libanon under stridigheter mellan libanesiska falanger sedan en konvojevakuering blockerats under oroligheterna.[18]
- 28 juli – 225 000 personer omkommer vid ett jordskalv i Kina som varar ett par veckor.[5]
Augusti
- 1 augusti – Trinidad och Tobago blir republik.[19]
- 4 augusti - Linköpings HC grundas.
- 8 augusti Första demonstrationsmarschen mot Barsebäcks kärnkraftverk. Ca 5000 personer deltog.
- 11 augusti – 52 kilo amfetamin hittas i Stockholmsförorten Vårberg – det största knarkbeslaget dittills i Sverige.[7]
- 16 augusti – Mindanao, Filippinerna drabbas av ett jordskalv följt av en flodvåg, och 8 000 personer omkommer.[5]
- 26 augusti – Brand vid Notodden 10 mil sydväst om Oslo, Norge förstör 10 kvadratkilometer skog.[8]
- 27 augusti – Azorerna och Madeira blir självstyrande regioner inom Portugal.[20][21]
September
- 1 september – Olof Palme och Thorbjörn Fälldin deltar i en TV-sänd debatt. Palme angriper hårt Fälldin och förlorar debatten, då han anses för aggressiv.
- 6 september – Åtta liter av ett gift som legat där i giftflaskor i 20 år hittas i ett övergivet uthus med trasiga fönster och trasig dörr norr om Simrishamn, Sverige. Giftet hade räckt till att döda hela Österlens befolkning.[8]
- 9 september – PLO går med i Arabförbundet.[22]
- 10 september – 147 personer omkommer då ett brittiskt och ett jugoslaviskt flygplan kolliderar nära Zagreb, SR Kroatien, Jugoslavien.[1]
- 19 september
- SAP förlorar riksdagsvalet i Sverige efter 40 år.[2] Skiftet i röstetalet är dock litet.[3] Kärnkraften, till vilken Centerpartiet är negativa, är en dominerande fråga.[6] Antalet mandat minskas från 350 till 349 för att i framtiden förhindra dödläge mellan blocken.[23] SAP och VPK går tillbaka med 1,3 %.
- 154 personer omkommer då ett turkiskt Boeingflygplan störtar.[1]
- 21 september – Ankistförbundet NAFS(k) grundas.
- 24 september – P. C. Jersilds roman Barnens ö utkommer.[2]
Oktober
- 6 oktober – 73 personer omkommer då ett kubanskt passagerarflygplan störtar utanför Barbados.[1] Bomben har placerats av Fidel Castro-oppositionella terrorister efter att flygplanet lyft från Bridgetown. Alla 73 ombord dödas.[24]
- 7 oktober – En borgerlig trepartiregering ledd av Centerledaren Thorbjörn Fälldin tillträder i Sverige.[2] Olof Palme avgår som svensk statsminister och Thorbjörn Fälldin blir Sveriges första borgerliga statsminister sedan Axel Pehrsson-Bramstorp 1936.
- 8 oktober – Den svenska regeringen ger klartecken till laddningen av Barsebäcks kärnkraftverk 2 vilket gör att Thorbjörn Fälldin anklagas för svek.[3]
- 16 oktober – Vid Arabförbundets kongress i Riyadh, Saudiarabien beslutas att skicka fredsbevarande styrkor till Libanon för att få slut på inbördeskriget där.
- 20 oktober – Styrelsen för Norrbottens Järnverk meddelar att Stålverk 80 skjuts på framtiden.[3]
November
- 2 november – Demokraten Jimmy Carter, guvernör i Georgia, besegrar republikanen Gerald Ford vid presidentvalet i USA.[2]
- 11 november
- Den svenska regeringen ger ekonomiska garantier för fortsatt utbyggnad av kärnkraftverket i Forsmark.[3]
- 240 000 invånare i Mississauga, Ontario, Kanada evakueras då ett kemikalielastat tåg spårat ur, fattat eld och spritt giftiga gaser över staden.[8]
- 21 november – Syriska soldater ockuperar Libanon.[25]
- 23 november – Jacques Mayol blir den första människan som fridyker till ett djup på 100 meter.
- 24 november – 6 000 personer omkommer vid ett jordskalv i Turkiet.[5]
- 25 november – Ekonomidepartementet och Budgetdepartementet inrättas, när det svenska Finansdepartementet delas.
December
- December – Tankern "MT Haven" havererar vid Messinasundet och läcker ut 40 000 ton olja. Djurliv och stränder skadas svårt.[8]
- 7 december – Prins Bertil och Lilian Craig gifter sig i Drottningholms slottskapell och Lillian Craig blir därmed svensk prinsessa.[2]
- 9 december – Volvo meddelar att produktionsinskränkningar kommer beröra 15 000 personer som delvis kommer friställas då lågkonjunkturen ger minskad efterfrågan.[6]
- 10 december – Högljudda protester sker mot att Milton Friedman, som anklagas för att ha planlagt Chiles militärdiktaturs nya ekonomi, får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.[26]
- 15 december – Liberianska tankfartyget MV Argo Merchant går på grund vid USA:s östkust, sydost om ön Nantucket. Under en storm bryts fartyget i två delar, och hela oljelasten på cirka 30 miljoner liter rinner ut och ödelägger fiskebankarna.[8]
- 18 december – Dragshowen After Dark har premiär på krogen Dambergs i Stockholm.
Okänt datum
- USA skickar soldater till Koreahalvön då två amerikanska soldater som huggit träd i den demilitariserade zonen mellan Nord- och Sydkorea dödats av nordkoreanska soldater.[18]
- USA evakuerar omkring 250 amerikaner och européer från Libanon under stridigheter mellan libanesiska falanger sedan en konvojevakuering blockerats under oroligheterna.[18]
- Early Academic Outreach Program (EAOP) grundas av Kaliforniens universitet sedan Kaliforniens lagstiftande församling rekommenderat att utöka möjligheten till postsekundär utbildning till alla studerande, även förstagenerations-engelska-studerande, och är socioekonomiskt missgynnade.[27]
- I Mauritius blir utbildningen gratis på primär- och sekundärstadiet.
- Distansbibelskolan ICBI som är en missionsgren inom pingströrelsen bildas.
- Produktionsbidraget i det svenska presstödet höjs.
- Den svenska massmedieutredningen tillsätts för att utreda förslag till ny svensk yttrandefrihetsgrundlag.
- Sverige devalverar kronan och lämnar det västeuropeiska valutasamarbete landet tidigare ingått i.
- Den internationella stagflationen drabbar Sverige.
- Sverige upplever strukturkris inom gruv-, stål, massa- och varvsindustri.[28]
- Ericsson lanserar den nya AXE-växeln och blir världsledande. Den är utvecklad av Bengt Gunnar Magnusson.
- Den svenska inkomstskatten sänks.
- NK och Åhléns slås ihop.[3]
- Den svenska exporten går ner och underskottet i bytesbalansen ökar.
- Skateboarden lanseras i Sverige.[29]
- Europeiska säkerhetskonferensen i Helsingfors sluter avtal om ökat vetenskapligt och kulturellt utbyte mellan de europeiska staterna.
- Indiens premiärminister Indira Gandhi inleder ett tvångssteriliseringsprogram för att minska nativiteten i landet.
- Sverige inför fri sterilisering.[30]
- Sverige höjer räntan till 8 % på grund av valutautflödet.[3]
- Tullen i Norrköping beslagtar 13,5 kilo rent heroin i konservburkar, värt 130 miljoner SEK på illegala marknaden.[3]
- SCB meddelar att 1974 ägde 26 802 skilsmässor rum i Sverige, vilket är det högsta antalet fram till 2013 (SCB började bokföra skilsmässor 1831)[31].
- Sverige tvingar stora företag att i förväg informera Sveriges regering var man tänker investera.[3]
- Sju tjänstemän på Nordkoreas Sverige-ambassad lämnar Sverige då det avslöjas att de illegalt sålt sprit och tobak.[3]
- Sveriges regering meddelar att det inte blir någon uranbrytning i Billingen.[3]
- Sverige skriver in utlänningars fri- och rättigheter i regeringsformen.[32]
- KF antar ett konsumentkooperativt handlingsprogram.[33]
- Carl-Arne Bergers formgjutna cykelbarnsits i plast lanseras.[34]
Födda
- 1 januari – Mile Smodlaka, kroatisk vattenpolospelare.
- 2 januari – Paz Vega, spansk skådespelare.
- 3 januari
- Dinara Drukarova, rysk skådespelare.
- Björn Söder, svensk politiker, Sverigedemokraternas partisekreterare 2005–2015, riksdagsledamot 2010–.
- 6 januari
- Pilvi Torsti, finländsk socialdemokratisk politiker.
- Richard Zedník, slovakisk ishockeyspelare.
- 8 januari – Jenny Lewis, amerikansk sångerska och skådespelare.
- 20 januari – Anastasia Volochkova, rysk ballerina.
- 21 januari – Emma Bunton, brittisk sångerska, medlem i Spice Girls.
- 23 januari – Lisen Bratt Fredricson, svensk ryttare, hoppning.
- 3 februari – Isla Fisher, australisk skådespelare och fotomodell.
- 7 februari – Florent Brard, fransk tävlingscyklist.
- 11 februari – Ricardo Pereira, portugisisk fotbollsmålvakt.
- 12 februari – Sylvia Saint, tjeckisk-amerikansk porrskådespelare.
- 14 februari
- Milan Hejduk, tjeckisk ishockeyspelare.
- Liv Kristine, norsk musiker och sångerska i Leaves' Eyes.
- Erica Leerhsen, amerikansk skådespelare.
- 15 februari – Henrik Nilsson, svensk kanotist.
- 18 februari – Tytti Tuppurainen, finländsk socialdemokratisk politiker.
- 28 februari
- Ali Larter, amerikansk skådespelare.
- Ja Rule, rapmusiker.
- 4 mars
- Johan Hallström, svensk skådespelare.
- Tommy Jönsson, svensk fotbollsspelare.
- 7 mars – Hanna Halmeenpää, finländsk grön politiker.
- 8 mars
- Freddie Prinze Jr., amerikansk skådespelare.
- Therese Torgersson, svensk seglare.
- 11 mars – Nils Ekman, svensk ishockeyspelare.
- 16 mars – Susanne Ljungskog, svensk cyklist.
- 20 mars – Chester Bennington, amerikansk musiker, sångare i Linkin Park.
- 22 mars
- Sylvester Schlegel, svensk musiker, trummis i The Ark.
- Reese Witherspoon, amerikansk skådespelare.
- 23 mars
- Keri Russell, amerikansk skådespelare.
- Ricardo Zonta, brasiliansk racerförare.
- 26 mars
- Bettina Galvagni, italiensk, tyskspråkig författare.
- Maddalena Musumeci, italiensk vattenpolospelare.
- 31 mars – Åsa Widéen, svensk skådespelare.
- 3 april – Pia Örjansdotter, svensk skådespelare.
- 5 april
- Kim Collins, sprinter från Saint Kitts och Nevis.
- Fernando Morientes, spansk fotbollsspelare.
- Sandy Bar, israelisk skådespelare och fotomodell.
- 13 april
- Robert Biedroń, polsk politiker.
- Jonathan Brandis, amerikansk skådespelare.
- Patrik Elias, tjeckisk ishockeyspelare.
- 15 april – Mikael Riesebeck, svensk skådespelare och komiker
- 17 april – Mathew Quinn, sydafrikansk friidrottare.
- 18 april
- Melissa Joan Hart, amerikansk skådespelare.
- Staffan Strand, svensk höjdhoppare.
- 24 april
- Steve Finnan, irländsk fotbollsspelare.
- Hedda Berntsen, norsk skidåkare
- 1 maj – Anna Dahlberg, sedermera Anna Olsson, svensk längdåkare.
- 11 maj – Anna Sahlin, svensk skådespelare.
- 13 maj – Adam Beyer, svensk DJ och technoproducent.
- 14 maj – Martine McCutcheon, brittisk sångerska, skådespelare och TV-personlighet.
- 19 maj – Stefan Nykvist, svensk musiker, medlem i Larz-Kristerz.
- 24 maj – TQ, eg. Terrance Quaites, amerikansk R&B-sångare.
- 25 maj
- Stefan Holm, svensk höjdhoppare.
- Cillian Murphy, irländsk teater- och filmskådespelare.
- 26 maj – Alexander Karim, svensk regissör och skådespelare.
- 30 maj – Magnus Norman, svensk tennisspelare.
- 31 maj – Colin Farrell, irländsk skådespelare.
- 2 juni – Antônio Rogério Nogueira, brasiliansk MMA-utövare.
- 8 juni – Lindsay Davenport, amerikansk tennisspelare.
- 9 juni – Isabel Munshi, svensk skådespelare.
- 10 juni – Hadi Saei, iransk taekwondoutövare.
- 12 juni – Thomas Sørensen, dansk fotbollsmålvakt.
- 20 juni
- Astrid Kakuli, svensk dansare, koreograf och skådespelare.
- Erik Zsiga, svensk journalist, författare till boken Popvänstern.
- 23 juni
- Emmanuelle Vaugier, kanadensisk skådespelare och fotomodell.
- Patrick Vieira, fransk fotbollsspelare.
- 1 juli – Patrick Kluivert, nederländsk fotbollsspelare.
- 2 juli – Tomáš Vokoun, tjeckisk ishockeyspelare.
- 3 juni – Yuri Ruley, amerikansk musiker, trummis i punkbandet MxPx.
- 5 juli – Bizarre (född Rufus Johnson), amerikansk rapp-artist och en av medlemmarna i hiphop-gruppen D12.
- 8 juli – Ellen MacArthur, brittisk seglare.
- 9 juli – Fred Savage, amerikansk skådespelare.
- 12 juli
- Anna Friel, brittisk skådespelare.
- Dan Boyle, kanadensisk ishockeyspelare.
- Kyrsten Sinema, amerikansk politiker.
- 15 juli – Diane Kruger, tysk skådespelare och fotomodell.
- 16 juli – Suzanna Dilber, svensk skådespelare.
- 17 juli – Marcos Senna, spansk fotbollsspelare.
- 18 juli – Elsa Pataky, spansk skådespelare.
- 19 juli – Benedict Cumberbatch, brittisk skådespelare
- 24 juli – Tiago Monteiro, portugisisk racerförare.
- 2 augusti – Sam Worthington, australiensk skådespelare
- 3 augusti – Fredric Lundqvist, svensk fotbollsspelare.
- 9 augusti
- Jessica Capshaw, amerikansk skådespelare.
- Rhona Mitra, brittisk skådespelare.
- Audrey Tautou, fransk skådespelare.
- 12 augusti – Mikko Viljami Lindström, finsk musiker. HIM Daniel Lioneye
- 15 augusti – Robert Kronberg, svensk häcklöpare.
- 20 augusti – Leonard Terfelt, svensk skådespelare.
- 22 augusti – Alice DeeJay, nederländsk sångerska.
- 22 augusti – Scott Caan, amerikansk skådespelare.
- 24 augusti – Ruut Sjöblom, finländsk politiker.
- 25 augusti – Alexander Skarsgård, svensk skådespelare.
- 27 augusti
- Mark Webber, australisk racerförare.
- Sarah Chalke, kanadensisk skådespelare.
- 2 september – Parul Sharma, svensk människorättsjurist.
- 3 september – Ashley Jones, amerikansk skådespelare.
- 6 september – Naomie Harris, brittisk skådespelare.
- 10 september
- Andreas Halldén, svensk designer och TV-programledare.
- Linus Wahlgren, svensk skådespelare och musikalartist.
- 13 september
- Puma Swede, sverigefinsk porrskådespelare.
- José Théodore, kanadensisk ishockeyspelare (målvakt).
- 15 september
- Big Lurch, amerikansk rappare.
- Suna Kymäläinen, finländsk socialdemokratisk politiker.
- 16 september – Tina Barrett, brittisk musiker.
- 18 september
- Måns Nathanaelson, svensk skådespelare.
- Ronaldo, brasiliansk fotbollsspelare.
- 21 september – Carlo Fidanza, italiensk politiker.
- 22 september – Sala Baker, nyzeeländsk skådespelare.
- 23 september – Kip Pardue, nyzeeländsk skådespelare.
- 26 september – Michael Ballack, tysk fotbollsspelare.
- 1 oktober – Emma Gray, svensk programledare, redaktör, reporter och filmkritiker.
- 3 oktober – Seann William Scott, amerikansk skådespelare.
- 4 oktober
- Alicia Silverstone, amerikansk skådespelare.
- Mia Skäringer, svensk skådespelare och komiker.
- 12 oktober – Kajsa Bergqvist, svensk friidrottare (höjdhoppare).
- 15 oktober – Carlo Gambino, italiensk-amerikansk gangsterledare.
- 17 oktober – Sebastián Abreu, uruguayansk fotbollsspelare.
- 20 oktober – Tom Wisniewski, amerikansk musiker, gitarrist i punkbandet MxPx.
- 21 oktober – Jani Mäkelä, finländsk politiker.
- 23 oktober – Ryan Reynolds, kanadensisk skådespelare
- 26 oktober – Miikka Kiprusoff, finländsk ishockeymålvakt.
- 31 oktober – José María Gutiérrez, spansk fotbollsspelare
- 6 november – Mike Herrera, amerikansk musiker, sångare och basist i punkbandet MxPx.
- 7 november
- Mark Philippoussis, australisk tennisspelare.
- Jimmy Samuelsson, svensk brottare.
- 14 november – Brad Turcotte, kanadensisk musiker.
- 15 november
- Brandon DiCamillo, amerikansk manusförfattare och skådespelare.
- Claudia Llosa, peruansk filmregissör, manusförfattare och producent.
- 19 november – Petr Sykora, tjeckisk ishockeyspelare.
- 22 november – Ville Valo, finländsk musiker, sångare i HIM.
- 23 november – Tony Renna, amerikansk Indycarförare.
- 29 november
- Anna Faris, amerikansk skådespelare.
- Chadwick Boseman, amerikansk skådespelare
- 30 november – Gail Miller, australisk vattenpolospelare.
- 1 december – Matthew Shepard, mordoffer.
- 2 december – Jonatan Rodriguez, svensk skådespelare.
- 5 december – Amy Acker, amerikansk skådespelare.
- 6 december – Lindsay Price, amerikansk skådespelare.
- 8 december – Dominic Monaghan, brittisk skådespelare.
- 10 december – Kuniva (född Von Carlisle), amerikansk rapp-artist och en av medlemmarna i hiphop-gruppen D12.
- 23 december – Mikael Samuelsson, svensk ishockeyspelare.
- 24 december – Ángel Matos, före detta kubansk taekwondoutövare.
- 25 december – Armin van Buuren, nederländsk DJ och producent.
- 28 december – Joe Manganiello, amerikansk skådespelare
Avlidna
Första kvartalet
Januari
- 2 januari – Hans Ellis, 58, svensk skådespelare.
- 5 januari – William A. Blakley, 77, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1957 och 1961.
- 8 januari – Zhou Enlai, 77, kinesisk kommunistledare [35].
- 12 januari – Agatha Christie, 85, brittisk författare.
- 19 januari – Dan Thornton, 64, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1951–1955.
- 24 januari – Gösta Theselius, 53, svensk musikarrangör, kompositör och jazzmusiker (klarinett, tenorsaxofon och piano).
- 30 januari – Emy Hagman, 69, svensk skådespelare.
- 31 januari – Evert Taube, 85, svensk författare, konstnär, trubadur och kompositör [3].
Februari
- 12 februari – Sal Mineo, 37, amerikansk skådespelare.
- 15 februari – Gösta Hammarbäck, 68, svensk filmproducent.
- 21 februari – Tage Aurell, 80, svensk författare, journalist och översättare.
Mars
- 2 mars – Kirsten Heiberg, 68, norsk-tysk skådespelare.
- 7 mars – Tove Ditlevsen, 58, dansk författare.
- 11 mars – Eva Alw, 81, svensk skådespelare.
- 14 mars – Busby Berkeley, 80, amerikansk filmregissör, koreograf och skådespelare.
- 20 mars – Wilhelm Marschall, 89, tysk sjömilitär, generalamiral 1943.
- 21 mars – Walter J. Kohler Jr., 71, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Wisconsin 1951–1957.
- 24 mars
- Bernard Law Montgomery, viscount of El Alamein, 88, brittisk fältmarskalk.
- Arvid Nilssen, 62, norsk skådespelare.
- 31 mars – Folke "Göken" Andersson, 73, svensk kompositör, orkesterledare och jazzmusiker (violin).
Andra kvartalet
April
- 1 april – Max Ernst, 84, tysk konstnär.
- 5 april – Howard Hughes, 70, amerikansk filmproducent, flygare, flygplanstillverkare och industriledare.
- 8 april – Siegfried Fischer, 81, svensk skådespelare, teaterledare, manusförfattare och författare.
- 9 april – Phil Ochs, 35, amerikansk sångare och kompositör.
- 28 april – Karin Högel, 82, svensk skådespelare.
Maj
- 9 maj
- Sven-Eric Gamble, 51, svensk skådespelare.
- Otto Kerner, 67, amerikansk demokratisk politiker, militär och jurist.
- Ulrike Meinhof, 41, västtysk terrorist.
- 11 maj – Alvar Aalto, 78, finländsk arkitekt och formgivare.
- 13 maj – Palle Brunius, 66, svensk radioman och skådespelare.
- 14 maj – Keith Relf, 33, sångare i The Yardbirds.
- 17 maj – Lars Gullin, 48, svensk jazzmusiker.
- 21 maj – Lee E. Emerson, 77, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1951–1955.
- 26 maj – Martin Heidegger, 86, tysk filosof.
- 31 maj
- Jacques Monod, 66, fransk biokemist, nobelpristagare.
- Karl Witzell, 91, tysk sjömilitär, generalamiral 1941.
Juni
- 24 juni – Karl Segrell, 68, svensk militär.
- 25 juni – Johnny Mercer, 66, amerikansk textskrivare till populärmusik.
Tredje kvartalet
Juli
- 3 juli – Stina Bergman, 88, svensk manusförfattare, författare och teaterregissör.
- 4 juli
- Jonathan Netanyahu, 30, israelisk militär.
- Wilfried Böse, 27, tysk terrorist.
- Brigitte Kuhlmann, 29, tysk terrorist.
- 7 juli – Gustav Heinemann, 76, tysk politiker, inrikesminister 1949–1950, justitieminister 1966–1969 och förbundspresident 1969–1974.
- 13 juli – Joachim Peiper, 61, tysk SS-officer, dömd krigsförbrytare.
- 16 juli – Sten Axelson, 73, svensk kompositör, sångare och pianist.
- 18 juli – Sally Salminen, 70, finländsk författare.[36]
Augusti
- 2 augusti – Fritz Lang, 85, österrikisk-tysk-amerikansk filmregissör.
- 10 augusti – Karl Schmidt-Rottluff, 91, tysk målare och grafiker.
- 13 augusti – Willy Peters, 61, svensk skådespelare och regissör.
- 17 augusti – Alice Skoglund, 68, svensk skådespelare.
- 22 augusti – Juscelino Kubitschek, 73, brasiliansk politiker, Brasiliens president 1956–1961.
- 25 augusti
- Paul Andersson, 46, svensk poet.
- Eyvind Johnson, 76, svensk författare, nobelpristagare, ledamot av Svenska Akademien [3].
- 29 augusti – Jimmy Reed, 50, amerikansk musiker.
- 31 augusti – Frederick H. Mueller, 82, amerikansk republikansk politiker.
September
- 9 september – Mao Zedong, 82, kinesisk politiker och diktator [2].
- 21 september
- Orlando Letelier, 44, chilensk politiker och diplomat.
- Nils Nygren, 50, svensk skådespelare.
- 24 september – Paul Douglas, 84, amerikansk ekonom och demokratisk politiker, senator 1949–1967.
Fjärde kvartalet
Oktober
- 23 oktober – Rolf Bengtsson, 45, svensk skådespelare.
November
- 1 november – Jerry Högstedt, 62, svensk kompositör och kapellmästare.
- 9 november – Öyvind Fahlström, 47, svensk konstnär.
- 11 november – Alexander Calder, 78, amerikansk skulptör.
- 15 november – Jean Gabin, 72, fransk skådespelare.
- 18 november – Man Ray, 86, amerikansk dadaistisk fotograf och filmregissör.
- 20 november – Trofim Lysenko, 78, sovjetisk biolog.
- 23 november – André Malraux, 75, fransk författare och politiker.
December
- 4 december
- Tommy Bolin, 25, brittisk rockgitarrist, medlem i Deep Purple.
- Benjamin Britten, 63, brittisk kompositör.
- Hildur Lindberg, 72, svensk skådespelare.
- 6 december – Ragnar Klange, 83, svensk skådespelare och teaterchef.
- 7 december – Finn Lange, 81, norsk skådespelare.
- 8 december
- Dan-Axel Broström, 61, svensk skeppsredare.
- Georg Skarstedt, 76, svensk skådespelare.
- 12 december – Gaston Dupray, 90, belgisk skådespelare.
- 15 december – Grégoire Kayibanda, 52, Rwandas förste president.
- 21 december – Karin Ekelund, 63, svensk skådespelare, regissör och sångerska.
- 26 december
- Philip Hart, 64, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959-1976.
- Jens Einar Meulengracht, 89, dansk läkare.
- 29 december – Hanny Schedin, 76, svensk skådespelare.
Nobelpris[37]
- Fysik
- Burton Richter, USA
- Samuel C.C. Ting, USA
- Kemi – William Lipscomb, USA
- Medicin
- Litteratur – Saul Bellow, USA
- Fred
- Betty Williams, Storbritannien
- Mairead Corrigan, Storbritannien
- Ekonomi – Milton Friedman, USA
1976 i populärkulturen
- 21 februari – Den fiktive karaktären Bert Ljung och hans klasskamrater är enligt boken Berts första betraktelser född detta datum 1976,[38] även om anakronismer förekommer.
Referenser
Fotnoter
- ^ [a b c d e f g h i] Faktakalendern 1996, Semic, 1995
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] 20:e århundrades När Var Hur – 1976, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
- ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t] Hundra år i Sverige – 1976, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
- ^ Horisont 1976, Bertmarks förlag, sidan 24-25 – Århundradets plan inledde överljudsresa
- ^ [a b c d e f] Faktakalendern 2006, Semic, 2005
- ^ [a b c d e f g h i j k] Sverige 1900-talet – 1958, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ [a b c d e] 100 år med Aftonbladet – 1976, 1999
- ^ [a b c d e f g h i] Faktakalendern 1997, Semic, 1996
- ^ Elisabet Andersson (1 januari 2016). ”16 jubilarer under 2016”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/16-jubilarer-varda-att-fira-2016. Läst 1 januari 2016.
- ^ ”Protokoll 1975/76:141”. Sveriges riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/protokoll/riksdagens-protokoll-197576141-29-31-maj-1976_FZ09141/html. Läst 29 december 2022.
- ^ Faktakalendern 2000 – 1975 (Sverige), 1999
- ^ ”ABBA Annual 1976”. Arkiverad från originalet den 23 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130523013645/http://www.abbaannual.com/1976.htm. Läst 15 januari 2011.
- ^ Horisont 1976, Bertmarks förlag, sidan 146 – "Paradiset" självständigt
- ^ Horisont 1976, Bertmarks förlag, sidan 148 – Dödsstraff ej författningsvidrigt
- ^ Horisont 1976, Bertmarks förlag, sidan 150 – Förenta staterna firade 200-årsjubileum
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/East_Timor.html.
- ^ Horisont 1976, Bertmarks förlag, sidan 158-159 – Amerikansk rymdsond till mars: Den röda planeten
- ^ [a b c] Grimmett, Richard F. (5 oktober 2004). ”Instances of Use of United States Armed Forces Abroad, 1798 – 2004”. Naval History and Heritage Command. https://www.history.navy.mil/research/library/online-reading-room/title-list-alphabetically/i/use-of-armed-forces-abroad-1798-2004.html.
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Trinidad.html.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Azores.html.
- ^ ”World Statesmen (läst 3 april 2011)”. http://www.worldstatesmen.org/Madeira.html.
- ^ ”World Statesmen”. http://www.worldstatesmen.org/Palestinian_National_Authority.htm.
- ^ Horisont 1976, Bertmarks förlag, sidan 225 – Borgerlig seger i riksdagsvalet
- ^ ”BBC NEWS | Americas | Cuba 'plane bomber' was CIA agent”. http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/4535661.stm.
- ^ Faktakalendern 2000 – 1976 (Utlandet), Semic, 1999
- ^ Horisont 1976, Bertmarks förlag, sidan 294-295 – Kort intermezzo under Nobelfesten
- ^ University of California EAOP, 2003 in Review. University of California, 2009-10 Budget for Current Operations Budget Detail, as Presented to the Regents for Approval.
- ^ Sverige 1900-talet – I industrialismens era, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Ett folk på marsch 1960-1977: sidan 238 (1976): – Ny livsfarlig leksak (Per-Erik Lindorm, 1978
- ^ Sverige 1900-talet – Oönskade i folkhemmet, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Befolkningsutveckling – födda, döda, in- och utvandring samt giftermål och skilsmässor 1749–2021”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--riket/befolkningsutveckling-fodda-doda-in--och-utvandring-gifta-skilda/. Läst 30 maj 2022.
- ^ Sverige 1900-talet – De nya svenskarna: Mellan assimilation och mångfald, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Sverige 1900-talet – KF en folkrörelse med ideal, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ Sverige 1900-talet – Kommunikativ, snabb, snål, skön och säker design, NE, Bra Böcker, 2000
- ^ ”Det hände i dag”. http://webnews.textalk.com/se/calendar.php?id=9747&type=month&ds=20110108&list=true.
- ^ ”Uppslagsverket Finland – Sally Salminen '”. Arkiverad från originalet den 5 november 2012. https://web.archive.org/web/20121105081338/http://www.uppslagsverket.fi/bin/view/Uppslagsverket/SalminenSally.
- ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011.
- ^ Berts första betraktelser, Anders Jacobsson och Sören Olsson, Rabén & Sjögren, 1990, sidan 185-186 – 4 april
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör 1976.
Media som används på denna webbplats
Czapek60.jpg
Pocket watch made by the famous Polish watchmaker Franciszek Czapek, circa 1876.
Pocket watch made by the famous Polish watchmaker Franciszek Czapek, circa 1876.
.svg)
Carter and Ford in a debate, September 23, 1976.jpg
President Gerald Ford and Jimmy Carter meet at the Walnut Street Theater in Philadelphia to debate domestic policy during the first of the three Ford-Carter Debates.
President Gerald Ford and Jimmy Carter meet at the Walnut Street Theater in Philadelphia to debate domestic policy during the first of the three Ford-Carter Debates.
Bosco delle Querce.jpg
Författare/Upphovsman: Massimiliano Mariani, Licens: CC BY-SA 3.0
The Regional Natural Park Bosco delle Querce (Oaks' Wood), built after the Seveso Disaster on the "A" zone. It contains two special tanks buried and filled with the contamined material.
Författare/Upphovsman: Massimiliano Mariani, Licens: CC BY-SA 3.0
The Regional Natural Park Bosco delle Querce (Oaks' Wood), built after the Seveso Disaster on the "A" zone. It contains two special tanks buried and filled with the contamined material.
Olympic flag.svg
Olympic Movement flag
Olympic Movement flag
Proportions 2:3, created 1913, adopted 1914, first used 1920.
- Colors as per http://fairspielen.de/wp-content/uploads/2015/09/Annexe-3-Olympism_and_the_Olympic_Symbol_-_Principles_and_Usages_Guide-1.pdf
- blue: PMS 3005C
- yellow: PMS 137C
- black: PMS 426C
- green: PMS 355C
- red: PMS 192C
- Dimensions of the rings taken from http://fairspielen.de/wp-content/uploads/2015/09/Annexe-3-Olympism_and_the_Olympic_Symbol_-_Principles_and_Usages_Guide-1.pdf
Videla Sociedad Rural.jpg
Argentine dictator Jorge Rafael Videla at the opening of 1976's "Exposición Rural" in Palermo, Buenos Aires
Roger Jönsson as Maj Gadd "Tutt'al più" After Dark 1981.jpg
Roger Jönsson on stage and in character in a typical Maj Gadd stance, as released by image creator Lars Jacob Prod
Place: Stockholm, Sweden
Roger Jönsson on stage and in character in a typical Maj Gadd stance, as released by image creator Lars Jacob Prod
Place: Stockholm, Sweden
Thorbjörn Fälldin.JPG
Swedish parliament member and prime minister Thorbjörn Fälldin.
Swedish parliament member and prime minister Thorbjörn Fälldin.
Riksbankshuset April 2015.jpg
Författare/Upphovsman: Arild Vågen, Licens: CC BY-SA 4.0
Riksbankshuset, headquarter of Swedish National Bank. Inaugurated 1976. Architect: Peter Celsing. The Riksbank building (Riksbankshuset) is located at Brunkebergstorg 11 in Stockholm city.
Författare/Upphovsman: Arild Vågen, Licens: CC BY-SA 4.0
Riksbankshuset, headquarter of Swedish National Bank. Inaugurated 1976. Architect: Peter Celsing. The Riksbank building (Riksbankshuset) is located at Brunkebergstorg 11 in Stockholm city.