1964

1964 – MCMLXIV 60 år sedan
År 1961 | 1962 | 1963 1964 1965 | 1966 | 1967
Årtionde 1940-talet  | 1950-talet 1960-talet 1970-talet | 1980-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1964 MCMLXIV
Ab urbe condita	2716
Armeniska kalendern	1413 ԹՎ ՌՆԺԳ
Assyriska kalendern	6714
Bahaikalendern	120–121
Bengaliska kalendern	1371
Berberkalendern	2914
Brittiskt regeringsår	12 Eliz. 2 – 13 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2508
Burmesiska kalendern	1326
Bysantinska kalendern	7472–7473
Koptiska kalendern	1680–1681
Erianska kalendern	3130
Etiopiska kalendern	1956–1957
Judiska kalendern	5724–5725
Vikram Samvat	2020–2021
Sakakalendern	1886–1887
Kaliyuga	5065–5066
Holocen kalender	11964
Nri-Igbo	964–965
Persiska kalendern	1342–1343
Muslimska kalendern	1383–1384
Nengō (Japan)	Shōwa 39 (昭和39年)
Nordkoreanska kalendern	53
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4297
Minguokalendern	ROC 53 民國53年
Thailändsk kalender	2507
Unixtid

1964 (MCMLXIV) var ett skottår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

Händelser

Januari

• 1 januari 1963 års namnlag träder i laga kraft, ersättande bland annat 1901 års namnförordning.
• 4 januari – 70 personer omkommer vid en tågkollision utanför Belgrad, Jugoslavien ^[1].
• 5 januari – Chefredaktören för Ny Dag, C. H. Hermansson, blir partiledare för SKP efter Hilding Hagberg ^[2].
• 8 januari – Ett upprop om kristendomsämnets bevarande på det svenska gymnasiet undertecknas av 2,2 miljoner personer ^[3].
• 11 januari – Sverige höjer barnbidraget från 150 till 700 SEK per år ^[4].
• 12 januari – Monarkin störtas vid en statskupp i Zanzibar.
• 18 januari – TV-serien Vi på Saltkråkan, efter Astrid Lindgrens manus, börjar sändas ^[3] i Sveriges Radio-TV ^[4]. Maria Johansson spelar Tjorven ^[5].
• 29 januari – De 9:e olympiska vinterspelen invigs i Innsbruck med deltagare från 36 länder ^[2].
• Januari – Sveriges Radio köper SF:s filmarkiv, ett av världens största.

Februari

• 6 februari – Storbritannien och Frankrike beslutar att tillsammans konstruera en tunnel under Engelska kanalen.
• 7 februari – Carl Gunnar Engström tilldelas Genèveuniversitetes "Le prix mondial Nessim Habif".
• 9 februari – The Beatles framträder i The Ed Sullivan Show och får därmed sitt genombrott i USA.
• 19 februari – Den brittiske skådespelaren Peter Sellers gifter sig med svenskan Britt Ekland ^[5].
• 21 februari – Svenska hönsägg visar sig innehålla kvicksilver från betat utsäde som hönsen har matats med ^[3].
• 25 februari – Cassius Clay, USA besegrar titelhållaren Sonny Liston, USA på TKO i Miami Beach, i kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning ^[2]. Cassius Clay, vid tillfället 22 år gammal, vinner i sjunde ronden ^[5].
• 27 februari – 100-årige Gustav Larsson i Riala uppmärksammas då han åker på sällskapsresa till Egypten ^[6].
• 28 februari – Den svenska regeringen tillåter att filmen 491 visas på biograferna sedan 88 sekunder har klippts bort ^[3].
• 29 februari
  • 83 personer omkommer då ett brittiskt trafikflygplan störtar över Innsbruck, Österrike ^[1].
  • Moderna museet i Stockholm öppnar en utställning med amerikansk popkonst, bland annat visas Andy Warhols verk med Campbells soppburkar och Marilyn Monroe som fotoserie ^[4].

Mars

• 13 mars – Den svenska regeringen beslutar att skicka 700 man till en FN-styrka på Cypern ^[3].
• 20 mars – Ett nytt svenskt parti, KDS bildas med pastor Birger Ekstedt som partiledare ^[2] på initiativ av pingströrelsens ledare Lewi Pethrus ^[5].
• 27 mars
  • En oerhört kraftig jordbävning med magnituden 9,2 på richterskalan inträffar strax utanför Alaskas kust.
  • FN-trupper anländer till Cypern ^[7].
• 30 mars – TV-programmet Jeopardy! har premiär i USA.

April

• 2 april – Världskommunismen skakas av relationsproblem då sovjetiske partiideologen Michail Suslov håller tal där han skarpt angriper Mao Zedongs Kina ^[2].
• 5 april – I Stockholms tunnelbana invigs tunnelbanesystem 2 mellan T-Centralen och Fruängen resp. Örnsberg.
• 6 april
  • Vatikanstaten blir permanent observatörsmedlem av FN ^[8].
  • Första njurtransplantationen i Sverige utförs, Serafimerlasarettet, under ledning av professor Curt Franksson
• 10 april – Den svenska regeringen förbjuder betat utsäde efter larm om kvicksilver i svenska hönsägg ^[5].
• 16 april – Den svenska Medicinalstyrelsens strålskyddsnämnd förordar att radioaktivt avfall sänks i Atlanten, ingjutet i betongblock ^[3].
• 17 april – Ford Mustang presenteras för allmänheten vid Världsutställningen i New York.
• 24 april – Kung Gustaf VI Adolf inviger Volvos nya fabrik i Torslanda på Hisingen ^[4].
• 26 april – Tanganyika och Zanzibar går samman och blir Förenade republiken Tanganyika och Zanzibar ^[9].

Maj

• 4 maj – Karl Gerhard begravs i Hedvig Eleonora kyrka, Stockholms gator fylls av folk som vill ta farväl av revykungen.
• 12 maj – 12 unga män i New York bränner inför allmänheten sina inkallelsekort till amerikanska militären i protest mot krig.^[10][11]
• 15 maj – Försäljning av P-piller tillåts i Sverige efter beslut av Medicinalstyrelsen ^[2].
• 16 maj – Rivningarna av Klarakvarteren på Norrmalm i Stockholm, Sverige inleds ^[12].
• 22 maj – Riksdagen godkänner att det svenska polisväsendet, som dittills varit kommunalt, förstatligas ^[3].
• 25 maj – Den svenska Medicinalstyrelsen ger tillstånd till försäljning av preventivtabletter, så kallade p-piller ^[3].

Juni

• 5 juni – Den svenska Prinsessan Désirée gifter sig med friherren Niclas Silfverschiöld ^[2].
• 11 juni – I Sydafrika döms ANC-ledaren Nelson Mandela av en domstol i Pretoria till livstids fängelse för sin politiska verksamhet ^[2].
• 12 juni – Den svenske översten Stig Wennerström döms av Stockholms rådhusrätt till livstids fängelse och avsättning som överste för spioneri ^[2].
• 20 juni – USA:s kongress antar en lag om likställighet mellan raserna ^[5] (Bill of Rights).
• 21 juni – Gasfynd i Nordsjön ^[7].
• 22 juni – Sovjets ledare Nikita Chrusjtjov inleder, som första sovjetledare, ett fem dagar långt Sverigebesök under bevakning av 3 000 poliser ^[2].
• 30 juni – Den svenska prinsessan Margaretha gifter sig med den engelske affärsmannen John Ambler ^[2].

Juli

• 27 juli – Över 100 personer omkommer vid en tågurspårning vid Porto, Portugal ^[1].
• 28 juli – Brittiska popgruppen The Beatles kommer till Sverige för att ge fyra konserter på Johanneshovs Isstadion. Det är inte fullsatt, som i många andra länder ^[4].
• 31 juli – Den amerikanske rymdsonden Ranger 7^[13] skickar med hjälp av sex TV-kameror bilder av månens yta till jorden ^[2].

Augusti

• 2 augusti – USA hävdar att nordvietnamesiska patrullbåtar anfallit en amerikansk jagare i Tonkinbukten utanför Nordvietnam ^[5].
• 5 augusti – Efter ett påstått nordvietnamesiskt anfall med patrullbåtar mot amerikanska jagare i Tonkinbukten bombar USA mot nordvietnamesiska flottbaser ^[2].
• 12 augusti – The Beatles första film Yeah! Yeah! Yeah! har världspremiär.

September

• September – Inför det svenska andrakammarvalet bildas valorganisationen Medborgerlig samling (MbS) i Skåne.
• 5 september – 8 personer omkommer då ett Nordpilen-tåg spårar ur i Alby nära Ånge, Sverige ^[1].
• 13 september – Knut Hammarskjöld utses till generaldirektör för IATA.
• 18 september – Kung Konstantin II av Grekland gifter sig i Aten med danska prinsessan Anne-Marie ^[5].
• 20 september – Vid Andrakammarvalet i Sverige behåller SAP och SKP majoriteten ^[3].
• 21 september – Malta blir självständigt ^[7].

Oktober

• 2 oktober – 80 personer omkommer då ett franskt trafikflygplan av typen DC-6 kolliderar med en bergstopp i Granada, Spanien ^[1].
• 10 oktober
  • De 18:e olympiska sommarspelen invigs i Tokyo, och Hiroshimasonen Yoshinori Sakai, född samma natt som Hiroshimabomben föll, springer in med den olympiska elden ^[2]. Cirka 8 000 deltagare från 94 nationer var närvarande.^[14]
  • Drottning Elisabeths besök i Kanada orsakar bittra demonstrationer för självständighet i det fransktalande Quebec.^[14]
• 11 oktober - Vid en racerbilstävling i Paristrakten dödas 5 personer; trots olyckan slutförs tävlingen och vinns av Joakim Bonnier och Graham Hill.^[14]
• 12 oktober - Sovjet sänder ut det 9 ton tunga rymdskeppet Voschod med en läkare, en ingenjör och en militär ombord.^[14]
• 14 oktober
  • Nikita Chrusjtjov avsätts som Sovjetunionens ledare ^[2] och ersätts av en "trojka" bestående av Leonid Brezjnev som partiledare, Aleksej Kosygin som regeringschef ^[5] och Nikolaj Podgornyj. (Referens ^[14] anger att detta skedde den 15 oktober.)
  • Martin Luther King tilldelas fredspriset av norska stortinget.^[14]
• 16 oktober
  • Kina provspränger sin första atombomb ^[2]. Sprängningen sker i Xinjiangregionen nära gränsen till Sovjet.^[14]
  • Labourpartiet vinner det brittiska underhusvalet med en knapp majoritet. Harold Wilson blir därmed Englands nya premiärminister. Röstsiffrorna: labour 12 236 000, konservativa 12 015 000 och liberalerna 3 063 000.^[14]
• 18 oktober - Harold Wilson bildar en Labourregering i Storbritannien, där partiet vunnit ett parlamentsval för första gången sedan 1951 ^[2].
• 24 oktober
  • Nordrhodesia blir självständig stat under namnet Zambia ^[7].
  • Skandinaviens längsta landsvägsbro i ett stycke (1 024 meter), Alnöbron, invigs.^[14]
• 27 oktober – Den svenska sektionen av Amnesty International bildas.

November

• 3 november
  • Sittande demokraten Lyndon B. Johnson besegrar republikanske Arizonasenatorn Barry Goldwater vid presidentvalet i USA i en jordskredsseger. Johnson erövrar 64% av rösterna och segrar i 44 av delstaterna, medan Goldwater segrar i 6. Ingen presidentkandidat har tidigare vunnit en så överlägsen seger.^[14]
  • Labourregeringen Wilson i Storbritannien ämnar förstatliga stålindustrin.^[14]
  • En militärkupp äger rum i Bolivia.^[14]
• 20 november – Ett ordinarie flygplan från Linjeflyg, av typ Metropolitan, på väg från Stockholm havererar vid inflygning till Ängelholm, varvid 31 personer omkommer^[2], och 12 överlever i Sveriges dittills allvarligaste flygolycka ^[4].
• 26 november
  • Ett israeliskt passagerarfartyg (Shalom) kolliderar med norskt tankfartyg utanför New Jersey-kusten, USA och 19 besättningsmän på tankerfartyget omkommer ^[1]. (Källa ^[14] anger att 16 personer omkommer).
  • SAS beställer 4 flygplan av typen Douglas DC-8-62 för 200 miljoner kronor.^[14]

December

• 1 december
  • AB Svensk Bilprovnings första specialbyggda anläggning för kontrollbesiktning invigs ^[3].
  • Boklotteriet tilldelar författaren Alf Henriksson sitt pris på 25 000 kronor.^[14]
• 7 december – Stockholms stadsfullmäktige fattar beslut om att gratis skolböcker skall införas i alla stadens skolor från och med 1 juli 1965 ^[3].
• 10 december
  • Årets nobelpristagare i litteratur, Jean-Paul Sartre, har tackat nej och uteblir från prisutdelningen ^[5].
  • Schweiz inrikesminister Hans-Peter Tschudi väljs till landets president.^[14]
• 11 december
  • Namnet på "Förenade republiken Tanganyika och Zanzibar" ändras till "Tanzania" ^[9].
  • Che Guevara talar till FN:s generalförsamling.^[15]
  • Ett flertal dödsolyckor förorsakas i Paris, när all elbelysning slocknar, till följd av en 24-timmarsstrejk.^[14]
• 15 december
  • Den svenska riksdagen beslutar att ett nytt enhetligt, kommunalt gymnasium skall införas i Sverige 1965 där studentexamen avskaffas ^[3] från 1968 ^[4]. Det nya gymnasiet skall ha fem linjer, en humanistisk, en naturvetenskaplig, en samhällsvetenskaplig, en ekonomisk och en teknisk, som alla är 3-åriga (teknisk även 4-årig).
  • Luftföroreningar misstänks kunna förorsaka arvsskador enligt en luftvårdskonferens i Stockholm.^[14]
  • Svenska Handelsbankens Tore Browaldh avgår som verkställande direktör för att bli styrelseordförande på heltid.^[14]
• 25 december – 4 000 personer dödas vid en orkan med översvämningar i Ceylon ^[16].
• 27 december
  • Filmen My Fair Lady med Audrey Hepburn i huvudrollen har premiär i Sverige.
  • Sommarhotellet Strandbaden utanför Falkenberg härjas svårt av eld; skadorna beräknas till 1 miljon kronor; polisen misstänker mordbrand eftersom hotellet brandhärjades även 1958.^[14]
• December – Partiledarförhandlingar om en svensk författningsreform hålls, vilket bland annat resulterar i tillsättandet av länsdemokratiutredningen.

Okänt datum

• Rudi Gernreich designar den ursprungliga monokini-toplessbaddräkten i USA.^[17]
• Carin Boalt blir professor i byggnadsfunktionslära vid Tekniska högskolan i Lund och därmed Sveriges första kvinnliga professor vid en teknisk högskola.
• Högern föreslår att AP-fonderna skall finansiera även pensioner för personer födda före 1896. Övriga partier är dock kallsinniga till förslaget.
• Skatteberedningen lämnar ett förslag till nytt svenskt skatteväsende. Mervärdesskatt ersätter omsättningsskatt och progressiviteten minskas något i inkomstskatten. Pensions- och sjukförsäkringarna sammanförs också i en socialförsäkringsavgift. Förslaget väcker emellertid kritik från LO.
• Konstitutionsutskottet (KU) prickar förre svenske utrikesministern Östen Undén för att inte ha bidragit till ett tidigare avslöjande av Stig Wennerströms spioneri.
• Den svenska riksdagen beslutar att två bataljoner ständigt skall hållas beredda för en FN-insats.
• Holger Crafoord grundar det svenska läkemedelsföretaget Gambro, som skall konstruera konstgjorda engångsnjurar.
• Göteborgs stad bygger 58 provisoriska bostadshus för att avhjälpa den akuta bostadsbristen.
• Sveriges cirka 500 ambulanser får en ny standard av Standardiseringskommissionen (SIS), så att "vård ska kunna påbörjas redan på hämtningsplatsen".
• Storbritannien avslutar byggnationen av det nya militära radiolänknätet Backbone.
• USA:s federala statsmakt lanserar förskoleprogrammet "Head Start" för barn från fattiga familjer. Verksamheten påbörjas 1965.
• Doktor Anders Frisk publicerar en artikel i Läkartidningen där fall med skadade barn, som tidigare ansetts oklara, i många fall kan ha orsakats av föräldrarnas våld mot dem ^[18]

Födda

• 4 januari – Till Lindemann, tysk musiker, sångare i Rammstein.
• 6 januari – Mark O'Toole, brittisk låtskrivare och musiker, medlem i gruppen Frankie Goes to Hollywood.
• 7 januari – Nicolas Cage, amerikansk skådespelare.
• 12 januari
  • John Seru, australisk kroppsbyggare, Gladiatortävlare, och skådespelare.
  • Jeffrey Bezos, amerikansk internetentreprenör, grundare för Amazon (företag)
• 13 januari – Johan Ryström, svensk golfspelare.
• 14 januari – Mark Addy, brittisk skådespelare.
• 17 januari – Don Cazayoux, amerikansk demokratisk politiker.
• 18 januari
  • Enrico Lo Verso, italiensk skådespelare.
  • Jane Horrocks, brittisk skådespelare.
• 23 januari
  • Mariska Hargitay, amerikansk skådespelare.
  • Bharrat Jagdeo, guyansk politiker, Guyanas president 1999–2011.
  • Lloyd Smucker, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2017–.
• 25 januari – Thomas Öbrink, svensk kompositör och sångtextförfattare.
• 27 januari – Bridget Fonda, amerikansk skådespelare.
• 31 januari
  • Billey Shamrock, svensk underhållare och trubadur.
  • Jeff Hanneman, amerikansk musiker, gitarrist i Slayer.
• 1 februari
  • Linus Roache, brittisk skådespelare.
  • Dwayne Goettel, kanadensisk musiker i bandet Skinny Puppy
• 3 februari – Torbjörn Eriksson, svensk musiker, medlem i Larz-Kristerz.
• 5 februari
  • Duff McKagan, Känd som basist i Guns N' Roses.
  • Helena Bergström, svensk skådespelare.
  • Laura Linney, amerikansk skådespelare.
• 6 februari
  • Michael Breitkopf, tysk musiker, gitarrist i Die Toten Hosen.
  • Karin Falck, svensk barnskådespelare.
• 9 februari – Renee Ellmers, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2011–2017.
• 10 februari
  • Francesca Neri, italiensk skådespelare.
  • Agata Budzyńska, polsk poet, kompositör och sångare.
  • Mir Aimal Kasi, mördade två CIA-tjänstemän 1993, (avrättad 14 november 2002).
• 13 februari
  • Ylva Johansson, svensk politiker, skolminister 1994–1998 och vård- och äldreomsorgsminister 2004–2006.
  • Penelope Ann Miller, amerikansk skådespelare.
• 15 februari – Chris Farley, amerikansk skådespelare.
• 16 februari – Christopher Eccleston, brittisk skådespelare.
• 17 februari – Jim Jordan, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2007–.
• 18 februari – Matt Dillon, amerikansk skådespelare.
• 19 februari – Hugh Panaro, amerikansk skådespelare.
• 20 februari – French Stewart, amerikansk skådespelare.
• 22 februari – Magnus Wislander, svensk handbollsspelare.
• 23 februari – John Norum, svensk musiker, gitarrist i Europe.
• 24 februari
  • Bill Bailey, engelsk komiker, skådespelare och musiker.
  • Paul Bothén, svensk kompositör.
  • Todd Field, amerikansk skådespelare, manusförfattare och regissör.
• 26 februari – Mark Dacascos, amerikansk skådespelare.
• 1 mars – Khalid Shaikh Mohammed, kuwaitisk terrorist inom al-Qaida.
• 4 mars – Paul Bostaph, amerikansk trummis.
• 8 mars – Peter Gill, brittisk musiker, medlem i Frankie Goes To Hollywood.

• 9 mars – Juliette Binoche, fransk skådespelare.
• 10 mars – Neneh Cherry, svensk musiker.
• 11 mars – Emma Chambers, brittisk skådespelare.
• 14 mars – Micha Koivunen, svensk skådespelare.
• 16 mars
  • Gore Verbinski, amerikansk filmregissör.
  • Sören Olsson, svensk barn- och ungdomsförfattare ^[19].
• 17 mars – Rob Lowe, amerikansk skådespelare.
• 18 mars – Rozalla, brittisk-zimbabwisk sångerska.
• 19 mars
  • Nicola Larini, italiensk racerförare.
  • Jake Weber, brittisk skådespelare.
• 23 mars – Hope Davis, brittisk skådespelare.
• 26 mars – Staffan Olsson, svensk handbollsspelare.
• 30 mars – Ian Ziering, amerikansk skådespelare.
• 3 april – Bjarne Riis, dansk cyklist.
• 6 april – Tim Walz, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–.
  • David Woodard, amerikansk dirigent och författare.
• 7 april – Russell Crowe, australisk skådespelare.
• 11 april – John Cryer, brittisk parlamentsledamot för Labour Party från 1997.
• 12 april – Ulf Ohlsson, svensk travkusk.
• 13 april – Davis Love III, amerikansk professionell golfspelare.
• 15 april – Johanne Hildebrandt, svensk författare.
• 17 april – Kayo Shekoni, svensk sångerska och TV-programledare av afrikansk ursprung.
• 20 april

• • Crispin Glover, amerikansk skådespelare.
  • Andy Serkis, brittisk skådespelare.
• 21 april
  • Johan Bergman, svensk regissör och barnskådespelare.
  • Ahmed Radhi, irakisk fotbollsspelare.
• 22 april – James Langevin, amerikansk demokratisk politiker.
• 24 april
  • Cedric the Entertainer, amerikansk skådespelare.
  • Djimon Hounsou, beninsk skådespelare.
• 25 april
  • Hank Azaria, amerikansk skådespelare.
  • Andy Bell, brittisk musiker, medlem i Erasure.
• 26 april – Rebecka Törnqvist, svensk sångare och låtskrivare.
• 28 april
  • Malin Gjörup, svensk skådespelare och operaartist, mezzosopran.
  • Ann-Marie Ljungberg, svensk författare.
• 29 april
  • Tintin Anderzon, svensk skådespelare.
  • Federico Castelluccio, amerikansk skådespelare.
• 6 maj – Dana Hill, amerikansk skådespelare.
• 7 maj – Tim Collins, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party från 1997.
• 8 maj
  • Dave Rowntree, brittisk trumslagare.

• • Niels Jensen, svensk skådespelare, sångare och låtskrivare.
  • Melissa Gilbert, amerikansk skådespelare.
• 10 maj – Susie Päivärinta, finsk/svensk sångerska.
• 16 maj – Esbjörn Svensson, svensk jazzpianist och kompositör.
• 23 maj – Angela Kovács, svensk skådespelare.
• 26 maj – Lenny Kravitz, amerikansk sångare, gitarrist och musikproducent.
• 3 juni
  • James Purefoy, brittisk skådespelare.
  • Kerry King, amerikansk musiker, gitarrist i Slayer.
• 4 juni – Sean Pertwee, brittisk skådespelare.
• 6 juni – Jay Bentley, amerikansk musiker, basist i punkbandet Bad Religion.
• 9 juni
  • Peter Sjöquist, svensk skådespelare och dialogregissör.
  • Martina Haag, svensk skådespelare, krönikör och författare.
• 11 juni
  • Jean Alesi, fransk racerförare.
  • Pete Finestone, amerikansk musiker, trummis i Bad Religion 1982–1991.
  • Andreas von Holst, tysk musiker, gitarrist i Die Toten Hosen.
• 15 juni – Courteney Cox, amerikansk skådespelare.
• 17 juni – Kimber Eastwood, amerikansk skådespelare.
• 18 juni – Uday Hussein, Saddam Husseins äldste son.
• 19 juni – Boris Johnson, brittisk politiker.
• 21 juni – Hans-Olov Öberg, svensk författare och förläggare.
• 22 juni – Dan Brown, amerikansk författare.
• 23 juni – Joss Whedon, amerikansk regissör, manusförfattare och producent.
• 25 juni
  • Johnny Herbert, brittisk racerförare.
  • Thomas Rask, svensk internet-entreprenör.

• 26 juni – Tommi Mäkinen, finländsk rallyförare.
• 30 juni – Prinsessan Alexandra, dansk prinsessa.
• 2 juli – Andrea Yates, amerikansk förbrytare.
• 4 juli – Roland Ratzenberger, österrikisk racerförare.
• 5 juli
  • Ronald D. Moore, amerikansk TV-producent och manusförfattare.
  • Andreas Nilsson, svensk skådespelare.
• 7 juli
  • Shinichi Tsutsumi, japansk skådespelare.
  • Dominik Henzel, svensk skådespelare.
• 9 juli – Courtney Love, amerikansk sångerska, skådespelare och gitarrist.
• 11 juli – Martin Weinek, österrikisk skådespelare.
• 13 juli
  • Hans Rosenfeldt, svensk manusförfattare, skådespelare och programledare i etermedia
• 16 juli
  • Nino Burdzjanadze, georgisk jurist och politiker, talman i det georgiska parlamentet.

• • Miguel Indurain, spansk cyklist.
• 19 juli – Mijeegombyn Enchbold, mongolisk politiker.
• 20 juli
  • Chris Cornell, amerikansk musiker, sångare och låtskrivare i Soundgarden 1984–1996, sångare i Audioslave från 2002.
  • Dean Winters, amerikansk skådespelare.
  • Pontus Gårdinger, svensk programledare med mera.
  • Bernd Schneider, tysk racerförare.
• 22 juli
  • John Leguizamo, colombiansk skådespelare.
  • Anneke von der Lippe, norsk skådespelare.
• 24 juli
  • Banana Yoshimoto, pseudonym för Mahoko Yoshimoto, japansk författare.
  • Barry Bonds, amerikansk basebollspelare.
• 25 juli – Tony Granato, amerikansk ishockeyspelare och -tränare.
• 26 juli
  • Sandra Bullock, amerikansk skådespelare.
  • Anne Provoost, belgisk nederländskspråkig författare.
• 27 juli – Paul Bernardo, amerikansk kriminell.
• 30 juli – Jürgen Klinsmann, tysk fotbollsspelare och -tränare.
• 31 juli – C. C. Catch, tysk sångerska.
• 6 augusti – Stephen George Ritchie, tysk musiker, trummis i Die Toten Hosen.
• 8 augusti – Mira Lesmana, indonesisk skådespelare.
• 9 augusti – Måns Ekman, svensk produktionsassistent och skådespelare.
• 11 augusti – Micke Leijnegard, svensk journalist, programledare och konferencier.
• 13 augusti – Ian Haugland, svensk musiker, trumslagare i Europe.
• 14 augusti – Brannon Braga, amerikansk manusförfattare och TV-producent.
• 15 augusti – Debi Mazar, amerikansk skådespelare.
• 22 augusti – Mats Wilander, svensk tennisspelare ^[3].
• 28 augusti
  • Lee Janzen, amerikansk professionell golfspelare.
  • Dermot Keaney, brittisk skådespelare.
• 2 september – Keanu Reeves, kanadensisk skådespelare.
• 4 september – Anthony Weiner, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999–2011.
• 5 september
  • Ric Keller, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2001–2009.
  • Amanda Ooms, svensk skådespelare.
• 9 september – Aleksandar Hemon, bosnisk författare.
• 14 september – Faith Ford, amerikansk skådespelare.
• 20 september – Paolo Caldarella, italiensk vattenpolospelare.
• 23 september – Magdalena In de Betou, svensk skådespelare
• 27 september – Goro Kishitani, japansk skådespelare.
• 28 september
  • Janeane Garofalo, amerikansk skådespelare.
  • Brendan Kelly, irländsk skådespelare.
• 30 september – Monica Bellucci, italiensk skådespelare.
• 3 oktober – Clive Owen, brittisk skådespelare.

(c) Gage Skidmore, CC BY-SA 3.0

• 9 oktober – Guillermo del Toro, mexikansk filmregissör, manusförfattare och filmproducent.
• 13 oktober – Christopher Judge, amerikansk skådespelare, känd som Teal'c i TV-serien Stargate SG-1.

• 20 oktober – Kamala Harris, 49 Amerikansk vice-president.
• 22 oktober – Zurab Nogaideli, georgisk politiker, premiärminister från 2005.
• 23 oktober – Niclas Sjöstedt, svensk fotbollsspelare
• 23 oktober – Camilla Henemark, svensk sångerska, skådespelare, modell och debattör.
• 24 oktober – Frode Grodås, norsk fotbollsspelare och tränare
• 27 oktober – Dawit Isaak, svensk-eritreansk journalist, författare och dramatiker.
• 29 oktober – Luciana Littizzetto, italiensk skådespelare.
• 1 november – John Houdi, svensk trollkarl, buktalare, och komiker.
• 2 november – Lauren Vélez, puertoricansk skådespelare.
• 3 november – Paprika Steen, dansk skådespelare och regissör.
• 5 november – Famke Janssen, nederländsk skådespelare och fotomodell.
• 6 november
  • Arne Duncan, amerikansk demokratisk politiker, utbildningsminister 2009–2015.
  • Greg Graffin, amerikansk musiker, sångare i Bad Religion.
• 9 november – Robert Duncan McNeill, amerikansk skådespelare.
• 16 november – Diana Krall, kanadensisk/amerikansk jazzpianist och sångerska.
• 17 november – Susan Rice, amerikansk politiker och diplomat, USA:s FN-ambassadör 2009–2013.
• 18 november – Nadia Sawalha, brittisk skådespelare.
• 21 november – Yvette Clarke, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–.
• 23 november – Lars Myrberg, svensk boxare.
• 27 november – Robin Givens, amerikansk skådespelare.
• 28 november – Michael Bennet, amerikansk demokratisk politiker, senator 2009–.
• 29 november – Don Cheadle, amerikansk skådespelare.

• 4 december
  • Sertab Erener, turkisk artist.
  • Marisa Tomei, amerikansk skådespelare.
• 8 december
  • Maria Antoniou, svensk skådespelare.
  • Teri Hatcher, amerikansk skådespelare.
• 9 december – Paul H. Landers, tysk musiker, gitarrist i Rammstein.
• 12 december – Birger Österberg, svensk skådespelare.
• 13 december – Hideto Matsumoto, japansk musiker.
• 15 december – Ann-Charlotte Persson, svensk författare
• 16 december – Heike Drechsler, tysk friidrottare, längdhopp.
• 20 december – Robert Gustafsson, svensk skådespelare och komiker.
• 23 december
  • Eddie Vedder, amerikansk musiker, sångare i Pearl Jam.
  • John Maurer, musiker i Social Distortion.
• 25 december – Jonas Sjöstedt, svensk politiker.
• 29 december
  • Béatrice Dalle, fransk skådespelare.
  • Bengt Oelmann, svensk professor.

Avlidna

• 13 januari – Semmy Friedmann, svensk skådespelare.
• 15 januari – Jack Teagarden, amerikansk jazzmusiker.
• 20 januari – George Docking, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Kansas 1957–1961.
• 29 januari – Alan Ladd, amerikansk skådespelare.
• 4 februari – Sven-Otto Lindqvist, svensk skådespelare.
• 7 februari – Flaminio Bertoni, italiensk bildesigner.
• 10 februari
  • Eugen Sänger, tysk professor och initiativtagare till Fédération Aéronautique Internationale (FAI).
  • John Charles Vivian, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1943–1947.
• 12 februari – Gerald Gardner, en av grundarna av wiccareligionen.
• 18 februari – Fredrik Ljungström, svensk uppfinnare.
• 20 februari – John Botvid, svensk skådespelare, komiker, revyförfattare.
• 22 februari – Olof Sjöberg, svensk militär.
• 25 februari
  • Alexander Archipenko, amerikansk skulptör.
  • Hinrich Lohse, tysk nazistisk politiker.
  • Maurice Farman, fransk flygpionjär.
• 2 mars – Frans Oscar Öberg, svensk skådespelare.
• 6 mars – Paul I, kung av Grekland 1947–1964.
• 15 mars – James M. Mead, amerikansk demokratisk politiker.
• 17 mars – William Seymer, svensk tonsättare och musikskriftställare.
• 18 mars
  • Sigfrid Edström, svensk företagsledare, VD för ASEA, var med och skrev på Saltsjöbadsavtalet 1938 ^[3].
  • Norbert Wiener, amerikansk professor i tillämpad och teoretisk matematik.
• 23 mars – Peter Lorre, ungersk-amerikansk skådespelare.
• 26 mars – Otto Schniewind, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
• 5 april – Douglas MacArthur, amerikansk general, ÖB under Koreakriget.
• 10 april – John G. Townsend, amerikansk republikansk politiker.
• 14 april – Rachel Carson, amerikansk zoolog och biolog.
• 19 april – Adolf Jahr, svensk skådespelare.
• 22 april – Karl Gerhard, svensk revyartist, teaterdirektör, revyartist och kuplettförfattare ^[3].
• 1 maj – Håkan von Eichwald, finlandssvensk kapellmästare och kompositör.
• 9 maj – Einar Groth, svensk violinist, kapellmästare och kompositör.
• 10 maj – Michail Larionov, rysk konstnär, grundare av rayonismen.
• 16 maj – Gösta Hultström, svensk flygdirektör.
• 17 maj – Otto Ville Kuusinen, finländsk landsförrädare.
• 27 maj – Jawaharlal Nehru, 74, Indiens förste premiärminister ^[2].
• 30 maj – Leó Szilárd, ungersk-amerikansk kärnfysiker och biolog.
• 3 juni
  • Mary Rapp, svensk skådespelare.
  • Frans Eemil Sillanpää, finländsk författare.
• 4 juni – Björn Berg, svensk militär.
• 23 juni – Earle B. Mayfield, amerikansk politiker, senator 1923–1929.
• 24 juni – Emil Björnberg, svensk militär (överste).
• 25 juni – Gerrit Rietveld, nederländsk arkitekt och möbeldesigner.
• 15 juli – Rose Icard, överlevare av RMS Titanic.
• 30 juli – Clair Engle, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1964.
• 31 juli – Jim Reeves, amerikansk country-sångare.
• 5 augusti – Moa Martinson, svensk författare.
• 12 augusti – Ian Fleming, James Bonds författare.
• 14 augusti – Johnny Burnette, amerikansk rockabillymusiker.
• 21 augusti – Palmiro Togliatti, italiensk politiker.
• 1 september – Otto Olsson, svensk organist och tonsättare.
• 24 september – Gösta Stevens, svensk journalist, manusförfattare, regissör, sångtextförfattare och översättare.
• 28 september – Harpo Marx, komiker, en av Bröderna Marx.
• 4 oktober – Set Svanholm, svensk hovsångare och operachef.
• 9 oktober – Tollie Zellman, svensk skådespelare.
• 15 oktober – Cole Porter, amerikansk låtskrivare och kompositör.
• 17 oktober – Paul Hagman, svensk skådespelare.
• 20 oktober
  • Herbert Hoover, amerikansk politiker, USA:s president 1929–1933.
  • Sven Tropp, svensk balettmästare, koreograf och dansare.
• 28 oktober – Harold Hitz Burton, amerikansk republikansk politiker och jurist.
• 1 november – Sture Lagerwall, svensk skådespelare och regissör.
• 6 november – Hans von Euler-Chelpin, tysk-svensk kemist, nobelpristagare.
• 12 november – Rickard Sandler, svensk socialdemokratisk politiker och folkhögskolelärare, Sveriges statsminister 1925–1926.
• 29 november – Anne de Vries, nederländsk författare.
• 11 december – Sam Cooke, amerikansk sångare och artist.
• 12 december – Otto Ciliax, tysk sjömilitär, amiral 1943.
• 13 december – Charlotte Bill, barnflicka i Storbritanniens kungliga familj.
• 15 december – Carl Joachim Hambro, norsk politiker, stortingspresident 1926–1945.
• 19 december – Arne Lindblad, svensk skådespelare.
• 21 december – Carl Van Vechten, amerikansk fotograf och författare.
• 30 december – Hans Gerhard Creutzfeldt, tysk neuropatolog.

Nobelpris ^[20]

• Fysik
  • Charles H. Townes, USA
  • Nikolaj G. Basov, Sovjetunionen
  • Aleksandr M. Prochorov, Sovjetunionen
• Kemi – Dorothy Crowfoot Hodgkin, Storbritannien
• Medicin
  • Konrad Bloch, USA
  • Feodor Lynen, Västtyskland
• Litteratur – Jean-Paul Sartre, Frankrike, (avböjde priset)
• Fred – Martin Luther King, USA

Referenser

Fotnoter

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1964.
  Bilder & media