1957

1957 – MCMLVII 67 år sedan
År 1954 | 1955 | 1956 1957 1958 | 1959 | 1960
Årtionde 1930-talet  | 1940-talet 1950-talet 1960-talet | 1970-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1957 MCMLVII
Ab urbe condita	2709
Armeniska kalendern	1406 ԹՎ ՌՆԶ
Assyriska kalendern	6707
Bahaikalendern	113–114
Bengaliska kalendern	1364
Berberkalendern	2907
Brittiskt regeringsår	5 Eliz. 2 – 6 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2501
Burmesiska kalendern	1319
Bysantinska kalendern	7465–7466
Koptiska kalendern	1673–1674
Erianska kalendern	3123
Etiopiska kalendern	1949–1950
Judiska kalendern	5717–5718
Vikram Samvat	2013–2014
Sakakalendern	1879–1880
Kaliyuga	5058–5059
Holocen kalender	11957
Nri-Igbo	957–958
Persiska kalendern	1335–1336
Muslimska kalendern	1376–1377
Nengō (Japan)	Shōwa 32 (昭和32年)
Nordkoreanska kalendern	46
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4290
Minguokalendern	ROC 46 民國46年
Thailändsk kalender	2500
Unixtid

1957 (MCMLVII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.

• 1 januari
  • Saarland återförenas med Västtyskland ^[1].
  • Svåra ungdomskravaller utbryter för fjärde året i rad på nyårsnatten i Stockholm ^[2]. Flera tusen ungdomar mellan 12 och 20 år samlas i city, och omfattande skadegörelse följer ^[3].
  • I Sverige ombildas Stockholms överlärardistrikt till rektorsområden.
• 5 januari – USA:s president Dwight D. Eisenhower utfärdar Eisenhowerdoktrinen.
• 10 januari – Harold Macmillan efterträder Anthony Eden som brittisk premiärminister.
• 12 januari – Frågetävlingen Kvitt eller dubbelt har premiär i svensk tv ^[2].
• 25 januari
  • Poliovaccinering av alla skolbarn i Sverige inleds ^[4].
  • På Lida friluftsgård i Sverige skapas den fiktiva figuren Skogsmulle, som sägs bo ute i skogen och lär barn att inte skräpa ner ute i naturen, av Gösta Frohm ^[5].

• 6 februari
  • En svensk beredning avlämnar ett betänkande om allmän tilläggspension (ATP) ^[2].
  • Den svenska regeringen meddelar att diplomaten Raoul Wallenberg avlidit i hjärtförlamning i Lubjankafängelset 1947 ^[3].
• 9 februari – 14-årige akvariefiskspecialisten Ulf "Hajen" Hannerz klarar Tiotusenkronorsfrågan i Sveriges Radio-TV:s "Kvitt eller dubbelt", andra populära vinnare blir historiespecialisten Kjell Boman och indianexperten Eric "Uncas" Englund ^[4].
• 16 februari – Ingmar Bergmans film Det sjunde inseglet har svensk premiär ^[2].
• 18 februari – Walter James Bolton hängs i Auckland och blir den siste att avrättas i Nya Zeeland sedan straffet återinförts för mord 1950.
• 24 februari – SAS öppnar en ny flyglinje mellan Köpenhamn och Tokyo över Nordpolen.

• 5 mars – Sverige, med spelare som Sven "Tumba" Johansson och Lasse Björn, blir världsmästare i ishockey i Moskva ^[4].
• 6 mars – Brittiska besittningen Guldkusten blir självständigt från Storbritannien och tar namnet "Ghana" ^[4].
• 25 mars – Regeringscheferna för Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland undertecknar Romfördragen, som skapar Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) ^[4].
• 26 mars – Långtidsutredningen beräknar den svenska invandringen i framtiden till 10 000 per år på grund av behovet av arbetskraft ^[2].

• 2 april – Det svenska flygbolaget Linjeflyg grundas.
• 9 april – Suezkanalen öppnas för båtar och fartyg av alla typer och storlekar ^[4] efter att ha varit stängd sedan oktober 1956 ^[6].

• 3 maj – Den svenska riksdagen beslutar att successivt korta ner arbetsveckan från 48 till 45 timmar fram till 1960 ^[2], med start 1 januari 1958 ^[7].
• 15 maj – Storbritannien spränger en vätebomb vid Julöarna ^[8].
• 22 maj – Den svenska åldersgränsen för spritinköp höjs från 18 till 21 år för att motverka ungdomsfylleriet. Promillegränsen för bilförare sänks från 0,8 till 0,5 ^[2]. På grund av det ökade spritmissbruket får Systembolagets försäljningspersonal större befogenheter så att man kan begära legitimation av kunderna, avvisa berusade och stänga av missbrukare ^[3].
• 24 maj – Antiamerikanska upplopp utbryter i Taipei.^[9]
• Maj – Bondeförbundet röstar med Högerpartiet och Folkpartiet för ett förslag om en svensk besparingskommission.

• 7 juni – En raskatastrof inträffar vid Göta älv nära Lilla Edet. Tre personer omkommer och en fabrik måste läggas ner ^[2].
• 8 juni – SAS köper sina första jetflygplan, sex Caraveller, från Frankrike ^[6].
• 21 juni – Norge förklarar Drottning Mauds land, Bouvetön och Peter I:s ö som en del av Norska Antarktis ^[10].

• Juli – 23 457 TV-licenser finns i Sverige ^[11].
• 2 juli
  • 1 200 personer omkommer vid en jordbävning i Mazandaran i Iran.^[12]
  • Bondeförbundet byter namn till Centerpartiet ^[2].
• 5 juli – Bilförsäljningen i Sverige slår rekord, och det finns nära en miljon bilar i Sverige ^[2] då över 70 000 bilar sålts hittills under året, 6 000 fler än samma tid året innan. Populäraste modeller är Volkswagen, Volvo PV 444, Opel Rekord och Saab ^[3].
• 10 juli – Den svenske riksbankschefen Per Åsbrink och tre socialdemokrater i riksbankfullmäktige väcker uppseende, när de höjer räntan utan att i förväg meddela Sveriges regering. En kris uppstår mellan Sveriges riksbank och Sveriges regering, och riksbanksfullmäktiges ordförande Per Eckerberg avgår ^[3].
• 15 juli – Efter den oväntade räntehöjningen i Sverige den 10 juli får riksbanksfullmäktiges ordförande Per Eckerberg sparken av regeringen. Ny ordförande blir Per Edvin Sköld
• 19 juli – Dan Waern klarar som förste svensk att springa "drömmilen" (en engelsk mil på under fyra minuter) med tiden 3.59,3 på Stockholms stadion ^[4].
• 25 juli – Tunisien utropas till republik ^[13].
• 29 juli – Internationella atomenergiorganet (IAEA) bildas.

• 2 augusti – Den svenska regeringen framlägger ett förslag om behörighet för kvinnor till prästtjänster ^[2].
• 11 augusti – 79 personer omkommer då ett charterflygplan störtar över Québec, Kanada ^[14].
• 27 augusti – Fall av "asiaten", den största influensaepidemin sedan spanska sjukan 1918–1919, registreras i Sverige ^[4].
• 31 augusti – Malajiska federationen blir självständig ^[1].

• 1 september – 175 personer omkommer då ett tåg störtar ner i en ravin i Kendal, Jamaica ^[14].
• 4 september – Bilmärket Edsel lanseras.
• 9 september – Den brittiske rocksångaren Tommy Steele ger en konsert på Biograf Anglais i Stockholm, och tumult uppstår med tusentals entusiastiska fans på Stureplan, dit polis måste kallas in ^[3].
• 14 september – Storbritannien spränger en vätebomb vid Julöarna ^[8].
• 19 september – USA genomför sin första underjordiska kärnvapenprovsprängning.
• 21 september
  • Vid Håkon VII:s död efterträds han som kung av Norge av sin son Olav V.^[1]
  • 80 personer av en besättning på 86 omkommer då skolskeppet Pamir, som byggdes på Åland men vid tillfället var i västtysk ägo, går under i en cyklon utanför Azorerna.^[14]
• 23 september – Svåra raskravaller uppstår i USA när skolsegregationen skall brytas, värst är läget i Little Rock i Arkansas ^[4] vid high school där guvernören försöker stoppa de svarta eleverna, och USA:s president Dwight D. Eisenhower skickar trupper för att skydda dem ^[6].
• 25 september – Storbritannien spränger en vätebomb vid Julöarna ^[8].
• 27 september – Dag Hammarskjöld omväljs till FN:s generalsekreterare.
• 29 september – 300 personer omkommer då ett expresståg kör in i ett stillastående tåg med oljetankvagnar nära Montgomery, Västpakistan ^[14].
• Hösten – Tv-sändningarna mellan Stockholm och Göteborg länkas.

• 2 oktober – Det svenska kyrkomötet säger nej till regeringsförslaget om kvinnliga präster ^[2].

• 4 oktober – Sovjetunionen sänder upp Sputnik 1, världens första konstgjorda satellit, i omloppsbana runt jorden ^[4].

• 10 oktober – Radioaktivt stoft frigörs då en reaktor i kärnkraftverket Windscale i Storbritannien börjar brinna ^[4].
• 13 oktober – Vid den rådgivande svenska folkomröstningen om pensionsfrågan får SAP:s alternativ Linje 1 46% av rösterna och går inte upp till majoritet trots att man får flest röster ^[4]. De båda övriga får 15 resp. 35% ^[2]. ATP har varit en dominerande fråga i svensk inrikespolitik under 1950-talets senare del ^[3].
• 29 oktober – Efter ATP-omröstningen lämnar Centern den svenska regeringen, som återigen blir rent socialdemokratisk ^[2].
• 31 oktober – Ragnar Edenman blir svensk ecklesiastikminister.

• 1 november – Då Sveriges regering ombildas blir Ragnar Edenman (s) Sveriges nye ecklesiastikminister.
• 3 november – Sovjetunionen sänder upp sin andra satellit, Sputnik 2, som också har en passagerare – hunden Lajka ^[4].
• 4 november – Kvinnliga trafikvakter, så kallade lapplisor, börjar tjänstgöra i Sverige ^[2] på Stockholms gator ^[3].
• 8 november
  • Storbritannien provspränger en vätebomb på Line Islands ^[8].
  • SCB rapporterar att den svenska medelinkomsten är 8 446 kronor om året ^[2].
• 13 november – Floden Po i Italien svämmar över och stora landområden läggs under vatten ^[4].
• 24 november – T-Centralen i Stockholm invigs av HM Konung Gustaf VI Adolf.
• November – Den svenska regeringen bjuder in de borgerliga partierna till överläggningar om ATP.

• 4 december
  • 92 personer omkommer och 157 skadas då två pendeltåg kolliderar i dimma i Saint Johns, England, Storbritannien ^[14].
  • 30 personer omkommer i en jordbävning i sydvästra Mongoliet. Jordbävningen, med en magnitud på 8,1, drabbar ett nästan obefolkat område och räknas som 1900-talets minst dödliga jordbävning av den storleksgraden.^[15]
• 6 december
  • Ingmar Bergmans uppsättning av Molières pjäs Misantropen gör stor succé på Malmö stadsteater. Under hans ledning blir teatern en av Sveriges mer betydelsefulla scener ^[3].
  • USA:s första försök att sända upp en egen satellit slutar med en krasch på startplattan.
• 11 december – Den svenska riksdagen beslutar att förändra Rådshusrättens sammansättning i brottmål.
• 13 december – 1 130 personer omkommer i jordbävningen i Sahneh i Iran.^[12]
• 16 december – Det första svenska musikradioprogrammet för ungdomar, Spisarparty, börjar sändas.
• 25 december – Ingmar Bergmans film Smultronstället har svensk premiär ^[2].
• 28 december – Arne Sucksdorffs film "En djungelsaga" har premiär i Stockholm ^[6].

• Estrella blir först i Sverige med att tillverka chips och popcorn. Keso är en nyhet i affärerna, liksom Frost flakes ^[6].
• Jack Kerouac släpper romanen På väg ^[6].
• Sovjetunionen avslöjar sin kunskap om det svenska spioneriet i Baltikum.
• Den svenska regeringen deklarerar att dess Sovjetpolitik skall uppmuntra kontakter av kulturellt, fackligt och ekonomiskt slag. Högern och Folkpartiet är kritiska.
• Sverige väljs in i FN:s säkerhetsråd för första gången.
• Svenska Statens institut för konsumentfrågor (Konsumentinstitutet) bildas genom sammanslagning av Hemmens forskningsinstitut (HI) och Varudeklarationsnämnden (VDN).
• Den första elektroniska räknemaskinen lanseras av AB Åtvidabergs Industrier.
• Fem personer dödas i en gasolycka vid Oxelösunds järnverk.
• FORTRAN, IBMs vetenskapliga programspråk blir tillgängligt för kunder.
• Svenska Amerika Linien får sin miljonte passagerare.
• Spårvagnslinjen till Kortedala tas i bruk ^[16].
• Interbau hålls i Berlin. Kortedala uppmärksammas ^[16].
• Finländska invandrare i Sverige bildar en riksorganisation ^[17].
• Sverige inför lagen om obligatorisk socialhjälp ^[18]..

• 1 januari
  • Luis Guzmán, puertoricansk skådespelare.
  • Stefan Söderkvist, svensk travkusk.
• 4 januari – Fabrizio Bentivoglio, italiensk skådespelare.
• 6 januari – Nancy Lopez, amerikansk golfspelare.
• 10 januari
  • Anders Englund, åländsk politiker (centerpartist).
  • Greg Walden, amerikansk republikansk politiker.
• 12 januari – John Lasseter, amerikansk animatör, manusförfattare, regissör och filmproducent.
• 13 januari – Lars Ohly, svensk politiker (vänsterpartist); partisekreterare 1994–2000, partiledare från 2004.
• 15 januari – Mario Van Peebles, amerikansk skådespelare.
• 19 januari – Roger Ashton-Griffiths, brittisk skådespelare.
• 20 januari – Alu Alchanov, Tjetjeniens preident från 2004.
• 23 januari – Caroline, prinsessa av Hannover.
• 24 januari – Adrian Edmondson, brittisk skådespelare.
• 25 januari – Luis Alfredo Garavito, colombiansk seriemördare, en av de värsta i historien.
• 26 januari – Matti Semi, finländsk politiker.
• 27 januari – Janick Gers, brittisk musiker, gitarrist i Iron Maiden sedan 1990.
• 28 januari – Nick Price, zimbabwisk golfspelare.
• 29 januari – Heléne Perback, svensk dansare.
• 30 januari – Payne Stewart, amerikansk golfspelare.
• 1 februari
  • Dennis Brown, jamaicansk reggaesångare.
  • Jackie Shroff, indisk skådespelare.
• 3 februari
  • Maria Robsahm, svensk journalist och politiker.
  • Steven Stapleton, brittisk musiker, spelar i Nurse With Wound.
• 4 februari – Don Davis, amerikansk filmmusikkompositör.
• 6 februari
  • Kathy Najimy, amerikansk skådespelare.
  • Sven Nordin, norsk skådespelare.
• 9 februari – Carina Lidbom, svensk skådespelare.
• 15 februari – Nathaniel Bar-Jonah, amerikansk seriemördare och kannibal.
• 16 februari – LeVar Burton, amerikansk skådespelare.
• 18 februari – Steve Womack, amerikansk republikansk politiker.
• 19 februari
  • Falco, (eg. Hans Hölzel), österrikisk musiker.
  • Ray Winstone, brittisk skådespelare.
• 20 februari – Glen Hanlon, kanadensisk ishockeytränare, förbundskapten för Vitrysslands ishockeylandslag.
• 22 februari – Ashok Amritraj, indisk filmproducent och professionell tennisspelare.
• 25 februari – Ing-Marie Carlsson, svensk skådespelare.
• 27 februari
  • Adrian Smith, brittisk musiker, gitarrist i Iron Maiden 1980–1990 och från 1999.
  • Timothy Spall, brittisk skådespelare.
• 28 februari – John Turturro, amerikansk skådespelare.
  • Ainsley Harriott, brittisk kock och TV-profil.
• 3 mars – Themis Bazaka, grekisk skådespelare.
• 4 mars – Mykelti Williamson, amerikansk skådespelare.
• 5 mars – Tim Holden, amerikansk demokratisk politiker.
• 9 mars – Mona Sahlin, svensk socialdemokratisk politiker, riksdagsledamot 1982–1996 samt 2002–, vice statsminister 1994–1995, partiordförande 2007–.
• 10 mars
  • Pervenche Berès, fransk EU-parlamentariker.
  • Usama bin Ladin, saudiarabisk terroristledare, Al Qaida.
  • Shannon Tweed, kanadensisk-amerikansk skådespelare och fotomodell.
• 12 mars
  • Marlon Jackson, amerikansk skådespelare och musiker, medlem i The Jackson Five.
• 14 mars
  • Franco Frattini, italiensk politiker.
  • Tad Williams, amerikansk science fiction- och fantasyförfattare.
• 17 mars
  • Sissela Kyle, svensk skådespelare och komiker.
  • Mari Maurstad, norsk skådespelare och författare.
• 18 mars – Christer Fuglesang, svensk rymdfarare.
• 19 mars
  • Karen Robson, australisk skådespelare och filmproducent.
  • Bjarni Djurholm, Färöarnas vice premiärminister.
• 20 mars
  • Spike Lee, amerikansk regissör.
  • Joakim Thåström, svensk punk- och rockikon, gitarrist och rocksångare.
• 24 mars
  • Samuel Fröler, svensk skådespelare.
  • Michael Weir, brittisk parlamentsledamot för Scottish National Party.
• 26 mars – Paul Morley, brittisk journalist.
• 27 mars – Harald Lückner, svensk hockeyspelare och -tränare.
• 28 mars – Jessica Zandén, svensk skådespelare.
• 29 mars
  • Erik Blix, svensk journalist, programledare och skådespelare.
  • Christopher Lambert, fransk-amerikansk skådespelare.
• 3 april – Lena Sommestad, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd 2002–2006.
• 8 april – Neneh MacDouall-Gaye, gambisk politiker.
• 9 april – Severiano Ballesteros, spansk golfspelare.
• 12 april – Inga-Lill Andersson, svensk skådespelare.
• 14 april – Lothaire Bluteau, kanadensisk skådespelare.
• 27 april – Dilorom Kambarova, uzbekisk skådespelare.
• 29 april
  • Paul Clark, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
  • Daniel Day-Lewis, brittisk skådespelare.
  • Birgitte Söndergaard, svensk skådespelare.
• 1 maj – Steve Meretzky, datorspelsdesigner.
• 4 maj – Soozie Tyrell, amerikansk violinist, medlem i E Street Band från 2002.
• 5 maj – Brian White, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
• 7 maj – Lars O. Carlsson, svensk författare.
• 10 maj – Sid Vicious, brittisk punkrockare, basist i Sex Pistols.
• 11 maj – My Holmsten, svensk dansös och skådespelare.
• 12 maj – Marie Delleskog, svensk skådespelare.
• 14 maj – Jimmy Karlsson, svensk regissör, manusförfattare och producent.
• 19 maj – Susanne Barklund, svensk skådespelare.
• 21 maj
  • Staffan Hallerstam, svensk skådespelare som sadlade om till läkare.
  • Judge Reinhold, amerikansk skådespelare.
• 22 maj
  • Lisa Murkowski, amerikansk republikansk politiker, senator 2002–.
  • Hege Schøyen, norsk skådespelare.
• 23 maj
  • Baltimora, eg. Jimmy McShane, irländsk musiker.
  • Lars Sponheim, norsk politiker (Venstre), näringsminister 1997–2000, jordbruksminister 2001–2005.
• 29 maj
  • Jeb Hensarling, amerikansk republikansk politiker.
  • Ted Levine, amerikansk skådespelare.
• 4 juni – Sue Hodge, brittisk skådespelare.
• 5 juni – Charles Falk, svensk kapellmästare, pianist, kompositör, arrangör och skådespelare
• 8 juni – Dimple Kapadia, indisk skådespelare.
• 17 juni – Jon Gries, amerikansk skådespelare.
• 19 juni
  • Trent Franks, amerikansk republikansk politiker.
  • Anna Lindh, svensk politiker, utrikesminister 1998–2003.
• 22 juni – Kajsa Reingardt, svensk skådespelare.
• 23 juni – Frances McDormand, amerikansk skådespelare.
• 26 juni – Patty Smyth, amerikansk musiker och kompositör.
• 28 juni – Mike Skinner, amerikansk racerförare.
• 1 juli – Wayne David, walesisk politiker, parlamentsledamot för Labour från 2001.
• 7 juli – Jerry Weller, amerikansk republikansk politiker.
• 8 juli – Alan Campbell, brittisk parlamentsledamot (Labour) från 1997.
• 9 juli – Kelly McGillis, amerikansk skådespelare.
• 10 juli – Ron Klein, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–2011.
• 12 juli
  • Rick Husband, amerikansk astronaut.
  • Adolfo Urso, italiensk politiker.
• 13 juli – Thierry Boutsen, belgisk racerförare.
• 15 juli – Cecilia Nilsson, svensk skådespelare.
• 16 juli – Faye Grant, amerikansk skådespelare.
• 17 juli – Lars Arne Håkansson, svensk VD för Warner Home Video Sweden Aktiebolag, styrelseledamot i Svenska Antipiratbyrån.
• 18 juli – Nick Faldo, brittisk golfspelare.
• 21 juli
  • Jon Lovitz, amerikansk skådespelare.
  • Stefan Löfven, svensk politiker, statsminister 2014-2021.
• 23 juli
  • Kate Buffery, brittisk skådespelare.
  • Theo van Gogh, nederländsk filmskapare.
• 26 juli – Norman Baker, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
• 29 juli
  • Diana DeGette, amerikansk demokratisk politiker.
  • László Kuncz, ungersk vattenpolospelare.
• 4 augusti – Rob Andrews, amerikansk demokratisk politiker.
• 10 augusti – David Crane, amerikansk producent och manusförfattare.
• 11 augusti
  • Lennart Håkansson, svensk dansare och koreograf.
  • Ian Stuart, engelsk vit makt-sångare och låtskrivare.
• 12 augusti – Isaach De Bankolé, ivoriansk skådespelare.
• 18 augusti
  • Carole Bouquet, fransk skådespelare.
  • Denis Leary, amerikansk skådespelare.
• 19 augusti – Martin Donovan, amerikansk skådespelare.
• 21 augusti – Karin Rehnqvist, svensk tonsättare.
• 24 augusti – Stephen Fry, brittisk författare och skådespelare.
• 25 augusti – Christer Björkman, svensk TV-man.
• 26 augusti – Dr Alban, egentligen Alban Nwapa, svensk musikartist.
• 27 augusti – Bernhard Langer, tysk golfspelare.
• 2 september – Tibor Gáspár, ungersk skådespelare.
• 6 september – Kaj Nuora, svensk skådespelare.
• 7 september – José Sócrates, portugisisk politiker, premiärminister från 2005.
• 8 september – Hasse Aro, svensk journalist och programledare.
• 12 september
  • Michael McMahon, amerikansk politiker.
  • Rachel Ward, brittisk skådespelare.
  • Hans Zimmer, tysk filmmusikkompositör.
• 21 september – Ethan Coen, amerikansk regissör och producent.
• 22 september – Nick Cave, australisk musiker, låtskrivare, poet, författare och skådespelare.
• 24 september – Viveca Ringmar, svensk journalist och programledare i tv.
• 26 september – Klaus Augenthaler, tysk fotbollsspelare och tränare.
• 27 september – Karin Sjöberg, svensk skådespelare.
• 29 september – Lotta Ramel, svensk skådespelare.
• 11 oktober – Jim Davis, amerikansk demokratisk politiker.
• 20 oktober – Hilda Solis, amerikansk demokratisk politiker.
• 22 oktober – Pär Sundberg, svensk barnskådespelare.
• 22 oktober – Peter Lulle Johansson, svensk journalist.
• 23 oktober – Paul Kagame, president i Rwanda.
• 28 oktober – Zach Wamp, amerikansk republikansk politiker.
• 28 oktober — Ahmet Kaya, kurdisk-turkisk musiker
• 30 oktober
  • Bruce Braley, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–2015.
  • Kevin Pollak, amerikansk skådespelare.
• 3 november
  • Ernst Kirchsteiger, svensk programledare i tv.
  • Dolph Lundgren, svensk skådespelare.
  • Michael Starke, brittisk skådespelare.
• 6 november – Lori Singer, amerikansk skådespelare och cellist.
• 7 november – Göran Ragnerstam, svensk skådespelare.
• 8 november – Charlotta Larsson, svensk skådespelare och teaterregissör.
• 13 november
  • Stephen Baxter, brittisk science fiction-författare.
  • Martin Timell, svensk programledare i tv.
• 16 november
  • Jacques Gamblin, fransk skådespelare.
  • Mikael Rahm, svensk skådespelare.
• 18 november – Ernst Billgren, svensk konstnär.
• 19 november
  • Eek-a-Mouse, eg Ripton Hylton, jamaicansk reggaeartist.
  • Ofra Haza, israelisk sångerska.
• 21 november – Håkan Bjerking, svensk teater- och filmregissör och producent.
• 23 november – Stefan Melander, svensk travtränare och kusk.
• 25 november – Christer Forsman, svensk företagare, grundare av Candyking.
• 29 november – Janet Napolitano, amerikansk politiker, guvernör i Arizona 2003–2009.
• 30 november – Yumi Maruyama, japansk volleybollspelare.
• 6 december – Andrew Cuomo, amerikansk demokratisk politiker.
• 8 december – Phil Collen, musiker, medlem i Def Leppard.
• 9 december – Donny Osmond, amerikansk sångare.
• 10 december
  • Jonna Arb, svensk skådespelare.
  • Kathy Dahlkemper, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2009–2011.
  • Michael Clarke Duncan, amerikansk skådespelare.
  • Paul Hardcastle, brittisk musiker.
  • Prem Rawat, indisk religiös ledare, kallades tidigare för Guru Maharaj Ji.
• 13 december – Steve Buscemi, amerikansk skådespelare.
• 20 december
  • Billy Bragg, artist och kompositör.
  • Anna Vissi, cypriotisk sångerska.
• 21 december – Ray Romano, amerikansk skådespelare och komiker.
• 22 december – Anders Eklund, svensk tungviktsboxare.
• 24 december – Hamid Karzai, president i Afghanistan.
• 25 december
  • Christine Hakim, indonesisk skådespelare.
  • Shane MacGowan, irländsk musiker och poet.
• 28 december – Thor Nis Christiansen, amerikansk seriemördare.
• 29 december – Oliver Hirschbiegel, tysk regissör.
• 30 december – Tom Tiffany, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2020–.

• 

  4 januari – Theodor Körner, 83, österrikisk militär och politiker, Österrikes förbundspresident 1951–1957.
• 6 januari – Viggo Larsen, 76, dansk skådespelare och regissör.
• 8 januari – Benkt-Åke Benktsson, 50, svensk skådespelare och regissör.
• 10 januari – Gabriela Mistral, 67, chilensk poet och diplomat, nobelpristagare.
• 14 januari – Humphrey Bogart, 57, amerikansk skådespelare.
• 16 januari – Arturo Toscanini, 89, italiensk dirigent.

• 1 februari – Friedrich Paulus, 66, tysk generalfältmarskalk vid Stalingrad.
• 5 februari – Redfield Proctor Jr., 77, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1923–1925.
• 8 februari – Walther Bothe, 66, tysk fysiker, nobelpristagare.
• 9 februari – Miklós Horthy, 88, ungersk amiral, regent 1920–1944.
• 10 februari – Laura Ingalls Wilder, 90, amerikansk författare.
• 25 februari – Bugs Moran, 63, amerikansk gangster.

• 7 mars – Wyndham Lewis, 74, brittisk konstnär och författare.
• 8 mars – Viktor Dalbo, 73, finländsk konstnär.
• 10 mars – Max Amann, 65, tysk SS-officer.
• 11 mars – Richard Byrd, 68, amerikansk sjöofficer och polarforskare.
• 12 mars – Josephine Hull, 80, amerikansk skådespelerska.
• 16 mars – Constantin Brâncuşi, 81, rumänsk skulptör.
• 17 mars – Ramon Magsaysay, 49, filippinsk politiker, president 1953–1957.
• 26 mars – Édouard Herriot, 84, fransk politiker.
• 31 mars – Gene Lockhart, 65, kanadensisk skådespelare.

• 2 april – Gustaf Hedström, 73, svensk operettsångare, skådespelare och sång- och talpedagog.
• 5 april – Gustaf Hedberg, 45, svensk skådespelare, sångare och producent.
• 6 april – Pierina Morosini, 26, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
• 8 april – Sten Selander, 65, svensk poet, essäist och botaniker, ledamot av Svenska Akademien 1953–1957.
• 10 april – Nils Erik Nilsson, 90, svensk hemmansägare och högerpolitiker.
• 18 april – Ben W. Hooper, 86, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Tennessee 1911–1915.
• 22 april – Sture Henriksson, 39, svenskt fackföreningsman och politiker, kommunikationsminister 1957.
• 24 april – Elisabeth Hesselblad, 86, svensk birgittinnunna; helgonförklarad.
• 26 april – Gichin Funakoshi, 88, japansk karatemästare.

• 1 maj – Grant Mitchell, 82, amerikansk skådespelare.
• 2 maj – Joseph McCarthy, 48, amerikansk republikansk politiker, senator 1947–1957.
• 7 maj – Wilhelm Filchner, 79, tysk forskningsresande.
• 12 maj – Erich von Stroheim, 71, österrikisk-amerikansk skådespelare och filmregissör.
• 16 maj – Eliot Ness, 54, amerikansk kriminolog.
• 21 maj – Aleksandr Vertinskij, 68, sovjetisk skådespelare och sångare.
• 24 maj – Anna Gräber, 69, svensk skådespelare, opera- och operettsångerska och sångpedagog.
• 29 maj – James Whale, 67, brittisk regissör.
• 31 maj – Leopold Staff, 78, polsk poet.

• 12 juni – Jimmy Dorsey, 53, amerikansk jazzmusiker och orkesterledare.
• 13 juni – Irving Baxter, 81, amerikansk friidrottare.
• 21 juni – Johannes Stark, 83, tysk fysiker, nobelpristagare.
• 22 juni – Björn Hodell, 71, svensk teaterchef, manusförfattare och författare.
• 24 juni – Sulo Wuolijoki, 76, finländsk advokat, journalist och politiker.
• 25 juni – R. Gregg Cherry, 65, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1945–1949.
• 26 juni – Alfred Döblin, 78, tysk författare.
• 27 juni – Hermann Buhl, 32, österrikisk bergsbestigare.

• 

  3 juli – Judy Tyler, 24, amerikansk skådespelare.
• 8 juli
  • Grace Coolidge, 78, amerikansk presidentfru.
  • Bernhard Näsgård, 66, svensk politiker, partisekreterare i Bondeförbundet 1932–1936, jordbruksminister 1957.
• 13 juli – Anna Norrie, 97, svensk skådespelare och operettsångerska.
• 15 juli – James M. Cox, 87, amerikansk demokratisk politiker och publicist.
• 19 juli – Curzio Malaparte, 59, italiensk författare.
• 23 juli – Giuseppe Tomasi di Lampedusa, 60, italiensk författare.
• 24 juli – Sacha Guitry, 72, fransk skådespelare, regissör och dramatiker.

• 4 augusti – Walter F. George, 79, amerikansk demokratisk politiker, senator 1922–1957.
• 6 augusti – Per Jonas Edberg, 79, svensk hemmansägare och politiker (bondeförbundet).
• 7 augusti – Oliver Hardy, 65, amerikansk skådespelare, Helan.
• 9 augusti – Berta Hillberg, 71, svensk skådespelare.
• 10 augusti – Hamilton C. Jones, 72, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1947–1953.
• 16 augusti – Irving Langmuir, 76, amerikansk kemist, nobelpristagare.
• 21 augusti – Harald Ulrik Sverdrup, 68, norsk meteorolog och oceanograf.
• 23 augusti – Lille Bror Söderlundh, 45, svensk tonsättare och vissångare^[2].

• 1 september – Dennis Brain, 36, engelsk valthornist.
• 4 september – Marianne Löfgren, 47, svensk skådespelare.
• 18 september – Augusto Genina, 65, italiensk regissör.
• 19 september – Edvard Persson, 69, svensk skådespelare och sångare.
• 20 september – Jean Sibelius, 91, finländsk tonsättare^[1].
• 21 september – Håkon VII, 85, kung av Norge sedan 1905^[1].
• 22 september – William Purington Cole, 68, amerikansk demokratisk politiker och jurist, kongressledamot 1927–1929 och 1931–1942.

• 7 oktober – Knut Lindroth, 84, svensk skådespelare.
• 9 oktober – Gösta Björling, 45, svensk operasångare (tenor).
• 14 oktober – Natanael Berg, 78, svensk kompositör och musikadministratör.
• 12 oktober – Anders Sandrew, 72, svensk produktionschef för Sandrews-koncernen.
• 16 oktober – Ralph Benatzky, 73, österrikisk operettkompositör.
• 24 oktober – Christian Dior, 52, fransk modeskapare.
• 25 oktober
  • Albert Anastasia, 55, italiensk-amerikansk maffiaboss.
  • Henry van de Velde, 94, belgisk målare, arkitekt och formgivare.
• 26 oktober – William P. Lambertson, 77, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1929–1945.
• 27 oktober – Carl-Harald, 72, svensk skådespelare.
• 30 oktober – Herman Welker, 50, amerikansk republikansk politiker, senator 1951–1957.

• 

  3 november – Wilhelm Reich, 60, österrikisk-amerikansk psykoanalytiker.
• 13 november – Antonín Zápotocký, 72, tjeckoslovakisk politiker, Tjeckoslovakiens president 1953–1957.
• 14 november – James M. Tunnell, 78, amerikansk demokratisk politiker, senator 1941–1947.
• 18 november – Carl Ström, 69, svensk skådespelare.
• 21 november – Cary A. Hardee, 81, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1921–1925.
• 23 november – Pia Skoglund, 26, svensk skådespelare.
• 24 november – Diego Rivera, 70, mexikansk konstnär.
• 25 november
  • Per Hjern, 58, svensk skådespelare.
  • Wiljo Tuompo, 64, finländsk militär.
  • Matti Visanti, 72, finländsk arkitekt.
• 30 november – Beniamino Gigli, 67, italiensk operasångare.

• 2 december – Harrison Ford, 73, amerikansk skådespelare.
• 11 december – Frederick George Creed, 86, kanadensisk ingenjör.
• 16 december – Heinrich Hoffmann, 72, tysk fotograf som arbetade åt Adolf Hitler.
• 17 december – Dorothy L. Sayers, 64, brittisk författare.
• 18 december – Jere Cooper, 64, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1929–1957.
• 20 december – Jonas Hesselman, 80, svensk civilingenjör och konstruktör.
• 23 december – Gösta Lycke, 63, svensk skådespelare.
• 24 december – Norma Talmadge, 63, amerikansk skådespelare.

• Fysik
  • Chen Ning Yang, Kina / USA
  • Tsung-Dao Lee, Kina / USA
• Kemi – Lord Todd, Storbritannien
• Medicin – Daniel Bovet, Italien
• Litteratur – Albert Camus, Frankrike
• Fred – Lester Bowles Pearson, Kanada

• Wikimedia Commons har media som rör 1957.
  Bilder & media