1953

1953 – MCMLIII 71 år sedan
År 1950 | 1951 | 1952 1953 1954 | 1955 | 1956
Årtionde 1930-talet  | 1940-talet 1950-talet 1960-talet | 1970-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1953 MCMLIII
Ab urbe condita	2705
Armeniska kalendern	1402 ԹՎ ՌՆԲ
Assyriska kalendern	6703
Bahaikalendern	109–110
Bengaliska kalendern	1360
Berberkalendern	2903
Brittiskt regeringsår	1 Eliz. 2 – 2 Eliz. 2
Buddhistisk kalender	2497
Burmesiska kalendern	1315
Bysantinska kalendern	7461–7462
Koptiska kalendern	1669–1670
Erianska kalendern	3119
Etiopiska kalendern	1945–1946
Judiska kalendern	5713–5714
Vikram Samvat	2009–2010
Sakakalendern	1875–1876
Kaliyuga	5054–5055
Holocen kalender	11953
Nri-Igbo	953–954
Persiska kalendern	1331–1332
Muslimska kalendern	1372–1373
Nengō (Japan)	Shōwa 28 (昭和28年)
Nordkoreanska kalendern	42
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4286
Minguokalendern	ROC 42 民國42年
Thailändsk kalender	2496
Unixtid

1953 (MCMLIII) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern.

• 1 januari – Povel Ramels första revy Akta huvet har premiär på Folkan i Stockholm ^[1].
• 3 januari – Samuel Becketts pjäs "I väntan på Godot" har premiär i Paris ^[2].
• 7 januari – Harry S. Truman tillkännager att man i USA håller på att utveckla vätebomben.
• 8 januari
  • Godset Harpsund i Södermanland doneras av korkfabrikören Carl August Wicander som rekreationsbostad för Sveriges statsminister ^[2].
  • 8 personer, varav 6 svenskar, omkommer då det svenska tankfartyget Avanti bryts i tre delar utanför Japans kust ^[3].
• 9 januari – 249 personer omkommer då en sydkoreansk färja förliser utanför Pusan ^[3].
• 13 januari – Josip Broz Tito väljs till Jugoslaviens president.
• 20 januari
  • Dwight D. Eisenhower tillträder som USA:s 34:e president.^[4]. Han blir därmed den förste republikanen i Vita Huset sedan 1933.
  • Den unge Kalifornienpolitikern Richard M. Nixon tillträder som USA:s nye vicepresident.
• 31 januari – 133 personer omkommer då färjan MV Princess Victoria sjunker på Irländska sjön ^[3].

• 1 februari
  • En översvämningskatastrof drabbar Nederländerna då vallarna mot Nordsjön brustit och 100 000 personer blir hemlösa ^[2]. Översvämningarna kräver drygt 2 100 dödsoffer, och människor måste räddas med båt och helikopter ^[5].
  • Jacques Tatis film Semestersabotören har premiär i Paris ^[5].
  • Dick Helander blir biskop i Strängnäs ^[6].
• 9 februari – Ingmar Bergmans film Sommaren med Monika efter Per Anders Fogelströms roman har premiär ^[1] på Spegeln i Stockholm. Harriet Andersson och Lars Ekborg spelar filmens unga par, och flera scener anses vågade ^[7].
• 13 februari – Nordiska rådet, bestående av Sverige, Norge, Danmark och Island, håller sitt första möte ^[1] i Köpenhamn.

• 1 mars – Nils "Mora-Nisse" Karlsson vinner Vasaloppet för nionde och sista gången ^[2].
• 5 mars – Josef Stalin dör i sviterna av en hjärnblödning ^[2].
• 6 mars – Josef Stalin efterträds av Georgij Malenkov, Nikolaj Bulganin och Nikita Chrusjtjov som Sovjetunionens ledare ^[2].
• 13 mars – Kurt Haijbys dom fastställs slutligen av Svea hovrätt till sex års straffarbete.
• 15 mars – I Bern blir Sverige för första gången världsmästare i ishockey ^[2].
• 28 mars – Sara Lidman debuterar med romanen Tjärdalen ^[1].

• 1 april – Sveriges första manliga sjuksköterska, Allan Härsing, utexamineras i Stockholm ^[2].
• 4 april – 92 personer omkommer då turkiska ubåten TCG Dumlupınar går under vid Dardanellerna efter kollision med svenska M/V Naboland ^[3].
• 7 april – FN:s generalförsamling väljer 47-årige Dag Hammarskjöld till generalsekreterare efter Trygve Lie ^[2].
• 11 april – 35-årige Sixten Ehrling utses till förste hovkapellmästare i Sverige ^[5].
• 16 april – USA:s president Dwight D. Eisenhower håller talet "Chance for Peace" till National Association of Newspaper Editors.^[8]
• 25 april – Francis Crick och James D. Watson publicerar sin beskrivning av DNA-strukturen.^[9]

• 1 maj – Med anledning av prisökningen i Sverige höjs folkpensionen med 25 % så att en ensam pensionär får 1 750 kronor om året ^[1].
• 27 maj – Lagen om obligatorisk sjukförsäkring antas av Sveriges riksdag, efter att reformen skjutits upp två gånger sedan principbeslutet togs 1946 ^[7].
• 29 maj – Nyzeeländaren Sir Edmund Hillary och nepalesen Tenzing Norgay blir det första människorna att nå Mount Everests topp, 8 840 meter över havet ^[2].

(c) Bundesarchiv, B 285 Bild-14676 / OkändUnknown author / CC-BY-SA 3.0

• 2 juni – Elizabeth II kröns till regent av Storbritannien i Westminster, London
• 5 juni – Kung Fredrik IX undertecknar Danmarks nya konstitution, vilken bland annat innebär tvåkammarparlamentets avskaffande och att rösträttsåldern sänks från 25 till 23 år ^[2].
• 17–18 juni – En byggnadsarbetarstrejk som utvidgas till ett allmänt uppror i Östtyskland med demonstrationer och protester slås ner av sovjetiska soldater ^[2]. Flera dödade och skadade ^[5].
• 20 juni – Trots protester från hela världen avrättar USA makarna Ethel och Julius Rosenberg, som på svaga grunder dömts för spioneri åt Sovjetunionen ^[2].
• 28 juni – I en slakterianläggning i Alvesta påträffas smittkällan till den paratyfusepidemi som härjar i Sverige ^[2].

• 1 juli – Coca-Cola börjar tillverkas på licens i Sverige då förbudet upphör efter att fosforsyran tidigare ansetts farlig ^[5].
• 4-5 juli – Ljungby drabbas av en stadsbrand och flera kvarter i centrum brinner ner.
• 18 juli – 1 700 personer omkommer och 7 000 skadas vid översvämningar på ön Honshu i Japan ^[10].
• 27 juli – Koreakriget tar slut i och med att USA, Kina, Nordkorea och Sydkorea undertecknar en överenskommelse om vapenstillestånd i Panmunjom och fastställer en demarkationslinje som sammanfaller med fronten som den var i maj 1951 ^[2], och en demilitariserad zon skapas ^[5]. USA hade under konfliktens sista år 300 000 soldater närvarande, och över 36 000 amerikanska soldater har dödats i strid ^[11].

• 8 augusti – I USA blir Franklin "Bud" Held först i världen med att kasta spjutet 80 meter med nya världsrekordet 80,41 ^[2].
• 14 augusti – Andra delen av Kinsey-rapporterna, "Kvinnans sexuella beteende", presenteras i USA och blir snabbt en storsäljare ^[2].
• 17 augusti – Dick Helander, som just tillträtt biskopsstolen i Strängnäs, åtalas för att ha skrivit anonyma smädelsebrev om sina medtävlare i biskopsvalet ^[5].
• 20 augusti – Sovjetunionen spränger sin första vätebomb, mindre än ett år efter att USA sprängt en vätebomb ^[2].
• 30 augusti – Den svåraste polioepidemin i Sverige sedan 1912 har hittills krävt 40 dödsoffer ^[1].

• 2 september – Rivningarna inför byggandet av Hötorgscity i Stockholm inleds ^[1] för att, enligt 1952 års stadsplan, beredda plats åt fem höghus ^[7] och detta är startskottet för den hårdhänta så kallade cityomvandlingen i huvudstaden.
• 8 september – Sveriges första motorväg, mellan Malmö och Lund, invigs ^[2]. Vägen är fyrfilig och 22 meter bred. Hastighetsbegränsning saknas men vägen anses ofarlig då kurvor, backar och korsningar saknas ^[7]. Inviger gör prins Bertil.
• 13 september – Nikita Chrustjev blir generalsekreterare för Sovjetunionens kommunistparti ^[2].
• 16 september – Forum invigs i Uppsala och är Sveriges första moderna varuhus ^[12].

• 16 oktober – I ett svenskt rättsfall där "rättsröta" misstänks döms rådman Folke Lundquist till straffarbete för trolöshet, ocker och bedrägeri ^[1].
• 25 oktober – Svenske testflygaren Bengt Olow passerar som första svensk ljudvallen med SAAB:s A 32 "Lansen" ^[2].

• 21 november – Från naturhistoriska museet i London meddelas att Piltdownmannens skalle, som upptäcktes 1912, konstaterats vara en bluff.^[13][14][15]
• 25 november
  • England förlorar med 3-6 hemma mot Ungern och förlorar därmed för första gången en hemmalandskamp i fotboll mot kontinentaleuropeiskt motstånd ^[2].
  • Den svenska riksdagen tillsätter en utredning om övergång till högertrafik i Sverige ^[1].

• December – Herrtidningen Playboy utkommer med sitt första nummer.
• 11 december – Den svenskbyggda matematikmaskinen BESK (binär elektronisk sekvens-kalkylator) demonstreras på KTH ^[1] och är under en tid världens snabbaste dator^[7].
• 22 december – Den nyutnämnde Strängnäsbiskopen Dick Helander döms mot sitt nekande till avsättning för att ha skrivit ärekränkande anonyma brev ^[2].
• 24 december – 155 personer omkommer och flera saknas då ett tåg störtar genom en bro i Nya Zeeland^[3].

• 600 personer omkommer och 10 000 blir hemlösa vid en jordbävning på Joniska öarna ^[10]
• Svenska charterresor med flyg till Mallorca inleds.
• Det svenska Telegrafverket byter namn till Televerket.
• De klassiska svenska orange-gula rälsbussarna börjar tillverkas.
• Danny Kaye utses till Unicef:s första goodwillambassadör.
• I Sverige utfärdar Skolöverstyrelsen anvisningar om skolpolisverksamhet i Sverige.
• Sedan den svenska regeringen har gjort all högskoleutbildning avgiftsfri hamnar Handelshögskolan i Stockholm i ekonomisk kris, men räddas genom en donation av familjen Wallenberg.

• 5 januari
  • Pamela Sue Martin, amerikansk skådespelare.
  • Dwight Muhammad Qawi, amerikansk boxare.
• 6 januari – Malcolm Young, brittisk musiker, gitarrist i AC/DC.
• 7 januari – Flor Contemplacion, filippinskt hembiträde.
• 9 januari – Bill Graves, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Kansas 1995–2003.
• 15 januari
  • Reine Brynolfsson, svensk skådespelare.
  • Malou von Sivers, svensk journalist och programledare.
• 18 januari
  • Dag Malmberg, svensk regissör och skådespelare.
  • Gunnar Wetterberg, svensk historiker och författare.
• 20 januari – Jeffrey Epstein, amerikansk finansman och dömd sexförbrytare.
• 21 januari – Paul Allen, en av grundarna av Microsoft.
• 22 januari – Steve Chabot, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–2009.
• 24 januari – Anders Beckman, svensk skådespelare.
• 26 januari – Anders Fogh Rasmussen, dansk politiker, statsminister från 2001.
• 29 januari – Richard Younger-Ross, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
• 31 januari – Sergej Ivanov, rysk politiker.
• 3 februari – Tove Granditsky, svensk skådespelare.
• 4 februari – Li Brådhe, svensk skådespelare.
• 7 februari – Astrid Assefa, svensk-etiopisk skådespelare, sångerska, teaterregissör och teaterchef.
• 8 februari – Mary Steenburgen, amerikansk skådespelare.
• 9 februari – Ciarán Hinds, brittisk skådespelare.
• 10 februari – John Shirley, amerikansk science fiction-författare.
• 11 februari – Jeb Bush, amerikansk politiker, Floridas 43:e guvernör.
• 12 februari – Peter Andersson, svensk skådespelare.
• 14 februari – Sylvain Sylvain, amerikansk musiker, medlem i New York Dolls
• 15 februari
  • Gregory Campbell, nordirländsk politiker (Democratic Unionist Party), parlamentsledamot från 2001.
  • Derek Conway, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1974.
• 23 februari – Kjell Bergqvist, svensk skådespelare.
• 25 februari – José María Aznar, spansk politiker, statsminister 1996–2004.
• 1 mars – Chuck Zito, amerikansk skådespelare, och före detta livvakt åt Hells Angels.
• 3 mars – Christer Lindarw, svensk dragshowartist.
• 4 mars
  • Kay Lenz, amerikansk skådespelare.
  • Chris Smith, amerikansk politiker, kongressledamot 1981-.
• 5 mars – Katarina Frostenson, svensk lyriker.
• 6 mars
  • Jan Kjærstad, norsk författare.
  • Wolfgang Grams, medlem av Röda armé-fraktionen.
• 7 mars – Bengt Steneby, svensk arkitekt uppfinnare fotograf.
• 8 mars – Vasundhara Raje, indisk politiker.
• 10 mars
  • Christer Fant, svensk skådespelare.
  • Paul Haggis, kanadensisk regissör, manusförfattare och filmproducent.
• 12 mars – Ron Jeremy, amerikansk porrskådespelare.
• 15 mars
  • Arta Dade, utrikesministern i Albanien 2001–2002.
  • Mark Thatcher, brittisk affärsman.
  • Kumba Ialá, president i Guinea-Bissau 2000–2003.
• 16 mars
  • Isabelle Huppert, fransk skådespelare.
  • Lars Bäckström, svensk vänsterpartistisk politiker.
  • Christer G. Wennerholm, svensk politiker (moderat).
• 23 mars – Geoffrey Clifton-Brown, brittisk parlamentsledamot för Conservative Party från 1992.
• 24 mars – Claes Hultling, svensk rehabiliteringsläkare.
• 27 mars – Annemarie Moser-Pröll, österrikisk alpin skidåkare.
• 28 mars
  • Melchior Ndadayé, president i Burundi 1993.
  • Nydia Velázquez, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.
• 2 april
  • Krzysztof Krauze, polsk regissör.
  • Ulla-Carin Lindquist, svensk journalist.
  • Eilert Pilarm, svensk musiker.
• 6 april – Joe Courtney, amerikansk demokratisk politiker.
• 11 april
  • Guy Verhofstadt, belgisk politiker, premiärminister 1999–2008.
  • Andrew Wiles, brittisk matematiker.
• 12 april – Peter Bradley, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 13 april – Stephen Byers, brittisk parlamentsledamot för Labour Party.
• 14 april – Eric Tsang, kinesisk skådespelare.
• 23 april – Fred Upton, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1987-.
• 27 april – Anna Kamenkova, rysk skådespelare.
• 28 april – Kim Gordon, amerikansk musiker och sångerska.
• 29 april – Tore Persson, svensk skådespelare.
• 30 april – Merrill Osmond, amerikansk musiker, medlem av Osmonds.
• 1 maj – Ed Perlmutter, amerikansk demokratisk politiker.
• 3 maj – Mats Andersson, svensk skådespelare.
• 4 maj – Göran Engman, svensk skådespelare.
• 6 maj – Tony Blair, brittisk premiärminister 1997–2007.
• 13 maj – Gerry Sutcliffe, brittisk parlamentsledamot från 1994.
• 14 maj – Hywel Williams, brittisk parlamentsledamot.
• 15 maj – Mike Oldfield, brittisk musiker.
• 16 maj – Pierce Brosnan, irländsk skådespelare.
• 17 maj – Yoko Shimada, japansk skådespelare.
• 19 maj
  • Brad Miller, amerikansk demokratisk politiker.
  • Roger Melin, svensk författare.
• 23 maj
  • Vjatjeslav Sjtyrov, president i den ryska republiken Sakha.
  • Harry Wallin, finländsk socialdemokratisk politiker.
• 24 maj – Alfred Molina, brittisk skådespelare.
• 26 maj – Kay Hagan, amerikansk demokratisk politiker, senator 2009-.
• 29 maj
  • Aleksandr Abdulov, rysk skådespelare.
  • Danny Elfman, amerikansk filmmusikkompositör.
• 1 juni
  • David Berkowitz, amerikansk seriemördare, numera pånyttfödd kristen.
  • Ebba Witt-Brattström, svensk litteraturvetare och feminist, professor vid Helsingfors universitet.
• 3 juni – Runar Karlsson, åländsk politiker (centerpartist).
• 4 juni – Linda Lingle, amerikansk politiker, guvernör på Hawaii från 2002.
• 7 juni
  • Colleen Camp, amerikansk skådespelare.
  • Libuse Safránková, tjeckisk skådespelare.
• 8 juni – Ken Calvert, amerikansk republikansk politiker.
• 10 juni – John Edwards, amerikansk politiker i det demokratiska partiet.
• 11 juni
  • José Bové, fransk politiker
  • Dennis Daugaard, amerikansk republikansk politiker.
• 12 juni
  • Colin Challen, brittisk parlamentsledamot för Labour från 2001.
  • Christina Gunnardo – Kristen sångerska och låtskrivare.
• 15 juni – Veronica Björnstrand, svensk skådespelare.
• 17 juni – Vernon Coaker, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1997.
• 21 juni – Benazir Bhutto, pakistansk politiker, premiärminister 1988–1990 och 1993–1996, den första kvinnliga regeringschefen i ett muslimskt land (1988).
• 22 juni – Cyndi Lauper, amerikansk sångerska och skådespelare.
• 23 juni
  • Baron Hill, amerikansk demokratisk politiker.
  • Russell Mulcahy, australisk filmregissör.
• 9 juli – Dave Camp, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1991–2015.
• 11 juli – Leon Spinks, amerikansk tungviktsboxare.
• 12 juli – John Ausonius, svensk seriemördare och känd som Lasermannen.
• 14 juli – Martha Coakley, amerikansk demokratisk politiker.
• 15 juli – Jean-Bertrand Aristide, haitisk präst och politiker, Haitis president 1994–1996 och 2001–2004.
• 17 juli – Lisbeht Tammeleht, svensk skådespelare.
• 20 juli – Lee Garlington, amerikansk skådespelare.
• 21 juli – John Salazar, amerikansk demokratisk politiker.
• 24 juli – Julian Brazier, brittisk parlamentsledamot för Conservative från 1987.
• 26 juli – Felix Magath, tysk fotbollsspelare, mittfältare, tränare.
• 27 juli – Alf Björnberg, svensk musikforskare.
• 29 juli – Patti Scialfa, amerikansk gitarrist och bakgrundssångerska i The E Street Band 1984.
• 30 juli – Anne Linnet, dansk kompositör och sångerska.
• 31 juli – James Read, amerikansk skådespelare.
• 3 augusti – Philip Casnoff, amerikansk skådespelare.
• 5 augusti – Michael F. Doyle, amerikansk politiker.
• 8 augusti – Nigel Mansell, brittisk racerförare.
• 11 augusti – Hollywood Hogan, även känd som Hulk Hogan, amerikansk fribrottare och skådespelare.
• 14 augusti – James Horner, amerikansk filmmusiker.
• 16 augusti
  • Susanne Schelin, svensk skådespelare.
  • Vincent Curatola, amerikansk skådespelare.
• 18 augusti
  • Sergio Castellitto, italiensk skådespelare.
  • Louie Gohmert, amerikansk republikansk politiker.
• 27 augusti – Peter Stormare, svensk skådespelare.
• 31 augusti – Dave Weldon, amerikansk republikansk politiker och läkare, kongressledamot 1995–2009.
• 3 september – Jean-Pierre Jeunet, fransk regissör.
• 5 september – Victor Davis Hanson, amerikansk militärhistoriker.
• 17 september – Gene Taylor, amerikansk politiker, kongressledamot 1989–2011.
• 25 september – Gregory Meeks, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1998-.
• 26 september – Peter Halley, amerikansk konstnär.
• 27 september
  • Diane Abbott, brittisk parlamentsledamot för Labour.
  • Mata Amritanandamayi, indisk Guru.
• 30 september
  • Hilton Dawson, brittisk parlamentsledamot för Labour Party från 1997.
  • Dayton Leroy Rogers, amerikansk kriminell.
• 4 oktober – Tchéky Karyo, fransk skådespelare.
• 5 oktober – Anne-Li Norberg, svensk skådespelare.
• 9 oktober – Tony Shalhoub, amerikansk skådespelare.
• 11 oktober – David Morse, amerikansk skådespelare.
• 12 oktober – David Threlfall, brittisk skådespelare.
• 13 oktober – Ingalill Rydberg, svensk skådespelare.
• 15 oktober – Tito Jackson, amerikansk musiker, medlem i The Jackson Five.
• 16 oktober – Paulo Roberto Falcão, brasiliansk fotbollsspelare.
• 19 oktober – Robert Ekh, svensk pastor för Livets Ord.
• 21 oktober
  • Peter Mandelson, brittisk politiker (Labour).
  • Keith Green, amerikansk gospelsångare, kompositör och musiker.
• 31 oktober – Jack Roche, brittiskfödd australier, som konverterat till Islam, känd som al-Qaidas man i Australien.
• 1 november – Darrell Issa, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
• 4 november – Carlos Gutierrez, kubansk-amerikansk politiker och affärsman.
• 9 november – David Leslie, skotsk racerförare.
• 13 november – Juliet Hammond-Hill, brittisk skådespelare.
• 14 november – Dominique de Villepin, fransk diplomat, poet och politiker, utrikesminister 2002–2004.
• 15 november – Eugenia Roccella, italiensk politiker och journalist.
• 20 november – Anders Glenmark, svensk musiker.
• 22 november – Marit Nicolaysen, norsk författare.
• 23 november – Shelley Moore Capito, amerikansk republikansk politiker.
• 26 november
  • Hilary Benn, brittisk parlamentsledamot för Labour.
  • George Mudie, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1992.
• 28 november – Alistair Darling, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1987, minister från 1997.
• 29 november
  • Moshe Ivgy, israelisk skådespelare.
  • Rosemary West, brittisk seriemördare.
• 4 december – Jean-Marie Pfaff, belgisk fotbollsspelare.
• 6 december
  • Tom Hulce, amerikansk skådespelare.
  • Anna Kristina Kallin, svensk skådespelare och sångerska.
• 8 december
  • Kim Basinger, amerikansk skådespelare.
  • Władysław Kozakiewicz, polsk stavhoppare.
• 9 december
  • György Dörner, ungersk skådespelare.
  • John Malkovich, amerikansk skådespelare.
• 10 december – Luis Gutiérrez, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.
• 11 december
  • Anneli Alhanko, svensk balettdansös.
  • Bess Armstrong, amerikansk skådespelare.
• 14 december – Mikael Odenberg, svensk moderat riksdagsledamot 1991.
• 17 december – Bill Pullman, amerikansk skådespelare.
• 18 december – Jeff Kober, amerikansk skådespelare.
• 24 december – Timothy Carhart, amerikansk skådespelare.
• 27 december — Anders Danielsson (ämbetsman), svensk ämbetsman
• 29 december – Matthias Platzeck, tysk socialdemokratisk politiker.
• 31 december
  • Jane Badler, amerikansk skådespelare.
  • James Remar, amerikansk skådespelare.

• 1 januari – Hank Williams, 29, amerikansk countrylegend.
• 2 januari – Hilda Borgström, 81, svensk skådespelare.
• 12 januari – Maja Cassel, 61, svensk skådespelare och operasångerska.

• 10 februari – David A. Reed, 72, amerikansk republikansk politiker, senator 1922–1935.
• 20 februari – Vydūnas, 84, litauisk filosof och författare.
• 24 februari
  • Robert M. La Follette Jr., 58, amerikansk politiker, senator 1925–1947.
  • Gerd von Rundstedt, 77, tysk generalfältmarskalk.
• 25 februari – Sergej Vinogradskij, 96, rysk mikrobiolog.

• 5 mars
  • Sergej Prokofjev, 61, rysk pianist och tonsättare.
  • Josef Stalin, 74, sovjetunionens ledare ^[2].
• 10 mars – Alex Groesbeck, 79. amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1921–1927.
• 21 mars – David Sholtz, 61, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1933–1937.
• 23 mars – Raoul Dufy, 75, fransk målare.
• 24 mars – Mary av Teck, 85, drottning av Storbritannien 1910–1936 (gift med Georg V)
• 27 mars – Carl Gustaf Pettersson, 76, båtkonstruktör.
• 28 mars – Jim Thorpe, 65, amerikansk idrottare.

• 17 april – Sven Wingquist, 76, svensk uppfinnare av kullagret och grundare av SKF ^[1].
• 20 april – Erich Weinert, 62, tysk författare och politiker.
• 24 april – Arvid Hellberg, 62, svensk försäkringsdirektör och politiker.
• 30 april – Garrett L. Withers, 68, amerikansk demokratisk politiker.

• 6 maj – Günter Guse, 66, tysk sjömilitär, amiral 1940.
• 16 maj – Django Reinhardt, 43, fransk jazzgitarrist.
• 22 maj
  • Hanna Grönvall, 73, svensk politiker.
  • Earl W. Vincent, 67, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1928–1929.
• 23 maj – Syama Prasad Mookerjee, 51, indisk politiker, grundare av partiet Bharatiya Jana Sangh.

• 4 juni – Birger Schyberg, 56, svensk officer i flygvapnet.
• 12 juni – Leslie Graham, 41, den förste världsmästaren i roadracing.
• 17 juni – Edward E. Denison, 79, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1915–1931.
• 19 juni – Ethel och Julius Rosenberg, amerikanska misstänkta spioner (avrättade).
• 23 juni – Albert Gleizes, 71, fransk målare.
• 26 juni – Willis Smith, 65, amerikansk demokratisk politiker, senator 1950-1953.
• 30 juni – Elsa Beskow, 79, svensk barnboksförfattare och illustratör och konstnär^[1].

• 15 juli – John Reginald Christie, 54, brittisk seriemördare.
• 19 juli – Margaret Rogers, tjänsteflicka i Vita huset.
• 22 juli – Edward L. Leahy, 67, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1949–1950.
• 24 juli – Charles W. Tobey, 73, amerikansk politiker, senator 1939–1953.

• 7 augusti
  • Holm O. Bursum, 86, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1925.
  • Robert Archer Cooper, 79, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i South Carolina 1919–1922.
• 29 augusti – James H. Hughes, 86, amerikansk demokratisk politiker, senator 1937–1943.

• 1 september – Jacques Thibaud, 72, fransk violinist.
• 5 september – Walther Darré, 58, tysk nazistisk politiker.
• 8 september
  • Fred M. Vinson, 63, chefsdomare i USA:s högsta domstol.
  • George A. Wilson, 69, amerikansk republikansk politiker.
• 12 september
  • Sigrid Boo, 55, norsk författare.
  • Thomas Clarke Rye, 90, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1915–1919.
• 15 september – Erich Mendelsohn, 66, tysk arkitekt, företrädare för expressionismen inom arkitekturen.
• 28 september
  • Edwin Hubble, 63, amerikansk astronom.
  • Daniel T. McCarty, 41, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1953.

• 4 oktober – Oscar Bernadotte, 93, svensk prins.
• 5 oktober – Hjalmar Lundgren, 73, svensk författare.
• 8 oktober – Natanael Beskow, 88, författare, konstnär, psalmdiktare, teolog och socialarbetare.
• 9 oktober – James Finlayson, 66, skotsk-amerikansk filmkomiker, ofta i Helan och Halvan-filmer.
• 12 oktober
  • Hjalmar Hammarskjöld, 91, svensk politiker och jurist, Sveriges statsminister 1914–1917 och ledamot av Svenska Akademien^[1].
  • Hugh Ike Shott, 87, amerikansk republikansk politiker och publicist.
• 30 oktober – Emmerich Kálmán, 71, ungersk kompositör.

• 9 november – Dylan Thomas, 39, brittisk poet, född och uppvuxen i Wales.
• 15 november – Wilhelm Stuckart, 50, tysk nazistisk politiker.
• 21 november
  • Sigurd Hammarstrand, 73, svensk ingenjör.
  • William Denney, 80, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Delaware 1921–1925.
• 24 november – Tom Walter, 46, svensk skådespelare.
• 27 november – Eugene O'Neill, 65, amerikansk dramatiker.
• 30 november – Kim Sigler, 59, amerikansk politiker, guvernör i Michigan 1947–1949.

• 15 december
  • Walter Linse, 50, tysk jurist (avrättad).
  • George White, 81, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1931–1935.
• 20 december – James Hilton, 54, brittisk författare.
• 23 december – Lavrentij Berija, 54, sovjetisk politiker (avrättad).
• 26 december – David Milne, 71, kanadensisk målare.

• Fysik – Frits Zernike, Nederländerna
• Kemi – Hermann Staudinger, Västtyskland
• Medicin
  • Hans Krebs, Storbritannien
  • Fritz Lipmann, USA
• Litteratur – Sir Winston Churchill, Storbritannien
• Fred – George C. Marshall, USA

• Wikimedia Commons har media som rör 1953.
  Bilder & media