1951

1951 – MCMLI 72 år sedan
År 1948 | 1949 | 1950 1951 1952 | 1953 | 1954
Årtionde 1930-talet  | 1940-talet 1950-talet 1960-talet | 1970-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater | TV
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1951 MCMLI
Ab urbe condita	2703
Armeniska kalendern	1400 ԹՎ ՌՆ
Assyriska kalendern	6701
Bahaikalendern	107–108
Bengaliska kalendern	1358
Berberkalendern	2901
Brittiskt regeringsår	15 Geo. 6 – 16 Geo. 6
Buddhistisk kalender	2495
Burmesiska kalendern	1313
Bysantinska kalendern	7459–7460
Koptiska kalendern	1667–1668
Erianska kalendern	3117
Etiopiska kalendern	1943–1944
Judiska kalendern	5711–5712
Vikram Samvat	2007–2008
Sakakalendern	1873–1874
Kaliyuga	5052–5053
Holocen kalender	11951
Nri-Igbo	951–952
Persiska kalendern	1329–1330
Muslimska kalendern	1370–1371
Nengō (Japan)	Shōwa 26 (昭和26年)
Nordkoreanska kalendern	40
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4284
Minguokalendern	ROC 40 民國40年
Thailändsk kalender	2494
Unixtid

1951 (MCMLI) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

Händelser

Januari

• 1 januari – Säffle stad får som sista ort i Sverige stadsprivilegier.^[1]
• 3 januari – Sveriges riksdag tillsätter en utredning om televisionens införande i Sverige^[2].
• 9 januari – Förenta nationernas högkvarter i New York invigs.
• 15 januari – Ilse Koch, "Buchenwalds häxa", döms till livstids fängelse av en västtysk domstol.
• 22 januari – 11 personer omkommer då en rälsbuss och ett tåg kolliderar i Kinstaby, Sverige^[3].
• 27 januari
  • Kärnvapenprov inleds i den amerikanska Mojaveöknen i Nevada.
  • Lennart Hyland börjar sända radioprogrammet Karusellen, direkt inför publik i nya Karlaplansstudion i Stockholm^[4].

Februari

• 1 februari – Sveriges FN-ambassadör lägger ner sin röst i den av USA begärda omröstningen för att stämpla Kina som angripare i Koreakriget.
• 12 februari – Shah Mohammad Reza Pahlavi av Iran gifter sig med prinsessan Soraya Esfandiary.^[5]
• 8 februari – I Oslo skriver representanter för tre skandinaviska flygbolag under att avtal om att bilda det gemensamma skandinaviska flygbolaget SAS.^[4]
• 26 februari – Ett författningstillägg som gör att en amerikansk president bara kan omväljas en gång träder i kraft i USA.^[6]

Mars

• 14 mars – FN-trupper återerövrar Sydkoreas huvudstad Seoul för andra gången.

April

• 5 april – Makarna Ethel och Julius Rosenberg döms till döden i USA, anklagade för att ha spionerat för Sovjetunionen.^[5]
• 11 april – General Douglas MacArthur avskedas som chef för FN-styrkorna i Korea av USA:s president Harry S. Truman, sedan Douglas MacArthur vägrat följa USA:s politiska riktlinje.^[4] Han efterträds av general Matthew Ridgway.
• 16 april – 75 personer omkommer då brittiska ubåten Affray sjunker i Engelska kanalen.^[3]
• 17 april – Ingå kommunvapen stadfästs.^[7]
• 18 april – Fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen undertecknas i Paris av utrikesministrarna för Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland.^[4]
• 20 april – Alf Sjöbergs film Fröken Julie efter August Strindbergs drama får Grand Prix vid filmfestivalen i Cannes^[4], med Anita Björk och Ulf Palme.^[5]

Maj

• 5 maj – USA och Island undertecknar ett fördrag i Reykjavik där USA inom Atlantpaktens ram övertar ansvaret för Islands militära försvar.
• 9 maj – För att minska köpkraften och motverka den snabba inflationen i Sverige beslutar den svenska riksdagen om en rad nya skatter.^[2]
• 16 maj – Den lagstadgade svenska semestern förlängs från två till tre veckor per år^[2].
• 19 maj – En ny svensk religionsfrihetslag antas av Sveriges riksdag, och ger svenska medborgare rättighet att utträda ur Svenska kyrkan utan att ingå i något nytt samfund.^[4] Därmed råder full tros- och bekännelsefrihet i Sverige^[8], och andra trossamfund får också viga par.
• 23 maj – Ruben Rausing presenterar i Lund sin tetraederformade mjölkförpackning av plastat kraftpapper, Tetra Pak.^[2]

Juni

• 2 juni – Den första coloradoskalbaggen upptäcks i Sverige.^[9]
• 5 juni – Första filmfestivalen i Berlin öppnas.^[4]
• 8 juni – Under natten avrättas i Landsberg de sju sista nazistiska krigsförbrytarna från andra världskriget. Se vilka under Avlidna.
• 12 juni – Biskop Bo Giertz i Göteborg kräver att svenska präster skall få rätt att vägra viga frånskilda.^[2]

Juli

• 1 juli – Den närmaste föregångaren till Skatteverket, Riksskattenämnden påbörjar sitt arbete
• 7 juli
  • Det första reguljära TV-programmet i färg sänds i USA av CBS^[4].
  • 66-årige Gustaf "Stålfarfar" Håkansson genomför utom tävlan och "vinner" Sverigeloppet på cykel Haparanda–Ystad.^[4]
• 10 juli – Vapenstilleståndsförhandlingar inleds i den koreanska staden Kaesong.
• 15 juli – Kejnekommissionen lägger fram sin rapport om den så kallade Kejneaffären, och visar att "rättsröta" inte råder i Sverige. Pastor Karl-Erik Kejne har anmält svenska polisen för att inte tillräckligt utreda hans anmälan om personförföljelse då en homosexuell sammansvärjning enligt honom skulle vara anledningen till att hans anmälan inte handlagts korrekt.^[9] Man framför kritik mot myndigheterna, men fastslår, att man ännu kan lita på dem.
• 18 juli – I Pittsburgh vinner Joe Walcott, USA mot Ezzard Charles, USA och blir ny tungviktsvärldsmästare i boxning.^[4]
• 26 juli – Vapenstilleståndsförhandlingar i Koreakonflikten inleds.^[10]

Augusti

• 8 augusti – Andra världskrigets segrarmakter sluter fred med Japan.^[6]
• 18 augusti – Den svenska ransoneringen av kaffe, avskaffad 1945 men återinförd 1947, upphävs och därmed är den sista svenska kristidsransoneringen borta.^[4]

September

• 1 september
  • Försvarspakten ANZUS mellan Australien, Nya Zeeland och USA undertecknas.
  • Tage Erlander bildar en koalitionsregering mellan SAP och Bondeförbundet.^[4]
• 10 september – Storbritannien inleder en ekonomisk bojkott av Iran.
• 21 september – Den tekniskt utbildade svenske underofficeren och kommunisten Ernst Hilding Andersson grips för spioneri för Sovjetunionens räkning och döms till livstids fängelse.^[2]

Oktober

• 1 oktober – En svensk koalitionsregering mellan SAP och Bondeförbundet bildas, och Bondeförbundet får fyra statsrådsposter^[2]. Gunnar Sträng efterträder Gustav Möller som socialminister.^[9] Syftet är att få en bredare bas i Sveriges riksdag och kunna modernisera det svenska jordbruket.
• 2 oktober – Danmark startar reguljära TV-sändningar^[4], som första land i Norden.^[6]
• 25 oktober – 77-årige Winston Churchill återväljs som premiärminister i Storbritannien.^[4] Utrikesminister blir Anthony Eden.
• 31 oktober – Svenska statsrådet Nils Quensel, som fått utstå mycket kritik och förtal i samband med Kejneaffären, avgår och blir i stället president för Kammarrätten.^[9]

November

• 7 november – Gatunämnden i Stockholm beslutar om försök med parkeringsautomater.^[2]
• 13 november – Den norske statsministern Einar Gerhardsen avgår och efterträds av Oscar Torp.
• 14 november – 42-årige Hilding Andersson, underofficer vid svenska flottan och övertygad kommunist, döms till livstids fängelse för att ha lämnat ut uppgifter om svenska militära förhållanden till Sovjetunionen.^[4]
• 20 november – Floden Po i Italien bryter efter svåra skyfall genom sina vallar och stora områden sätts under vatten.^[11]
• 27 november
  • FN och koreanerna enas om demarkationslinje längs 38:e breddgraden i Koreakonflikten.^[10]
  • Den avsatte tjeckoslovakiske kommunistledaren Rudolf Slánský arresteras och döms senare till döden.^[5]

December

• 10 december – Pär Lagerkvist från Sverige får Nobelpriset i litteratur för romanen "Barabbas".^[4]
• 17 december – Arne Mattssons film Hon dansade en sommar har premiär. Den blir en kassasuccé, en milstolpe i svensk film och mycket känd för sina nakenscener. Huvudrollsinnehavarna Ulla Jacobsson och Folke Sundquist får sina genombrott som filmskådespelare.^[9]
• 24 december – Libyen bildas av de tidigare italienska kolonierna Cyrenaika, Tripolitanien och Fezzan efter FN-beslut och med Kung Idris I som regent.^[4]
• 28 december – De första skisserna på SAAB:s nya stridsflygplan, den deltavingade Draken, väcker internationell uppmärksamhet.^[2]
• 31 december – Marshallplanen utgår efter att ha delat ut över $13,3 miljarder i USD i bistånd för återuppbyggnaden av Europa.^[12]

Okänt datum

• Enligt FN finns cirka 200 miljoner marijuanarökare i världen.^[13]
• Kina genomför opiumbål.^[13]
• En differentierad sjukpenning införs i Sverige.
• En nordisk parlamentarisk kommitté för friare samfärdsel bildas. Man börjar utreda frågan om passfrihet i Norden för nordiska medborgare.
• Efter påtryckningar från USA, Storbritannien och Frankrike accepterar Sverige i hemlighet Coordination Committee for Multilateral Export Controls (COCOM). COCOM är västs organ för exportkontroll av strategiska varor, särskilt (för Sveriges del) kullager.
• Sveriges ÖB träffar Norges statsminister och ber att Norge ska lätta på NATO:s sekretess till förmån för Sverige, vilket också sker.
• Centrala löneförhandlingar mellan LO och SAF hålls för första gången.
• På LO:s kongress presenteras och godkänns rapporten Fackföreningsrörelsen och den fulla sysselsättningen, varmed den solidariska lönepolitiken lanseras i Sverige. Härmed menas "lika lön för lika arbete" och rättvisa lönerelationer mellan grupper med olika arbeten. De lägsta lönerna höjs och de företag som ej klarar detta slås ut.
• BPA etableras av de fackliga organisationerna inom den svenska byggsektorn.
• Sverige ansluter sig till Internationella Valutafonden (IMF) och Världsbanken (IBRD).
• Den statliga Sveriges Kreditbank, en statlig affärsbank, inleder sin verksamhet. Den skall främja konkurrens och motverka bankkoncentration, kartellbildning och dylikt.
• Malmö FF vinner Allsvenskan utan att förlora en enda match.
• Ungdomskravaller utbryter flera gånger i Berzelii park i Stockholm.
• Den litterära Metamorfosgruppen blidas i Stockholm.
• Centralskolan i Huskvarna inleder, som en av de första i Sverige, försök med 9-årig enhetsskola.
• FN:s flyktingkommissariat bildas.^[14]
• Kung Gustaf VI Adolf av Sverige genomför sin första Eriksgata, och besöker Uppland, Göteborg och Bohuslän samt Västergötland, iklädd civila kläder och talar med folket.^[15]
• Den svenska författaren Ester Ringnér-Lundgren debuterar med boken Kvirre och Hoppsan.
• Paracelsus benrester återfördas till gravmonumentet vid kyrkogården Sankt Sepastian.

Födda

• 12 januari – Kirstie Alley, amerikansk skådespelare.
• 18 januari – Elijah Cummings, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1996–.
• 20 januari
  • Shelley Berkley, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999–2013.
  • Ian Hill, brittisk musiker, basist i Judas Priest.
• 21 januari – Eric Holder, amerikansk demokratisk politiker, justitieminister 2009–2015.
• 23 januari – David Patrick Kelly, amerikansk skådespelare.
• 24 januari – Mike Thompson, amerikansk demokratisk politiker.
• 26 januari – Albio Sires, kubansk-amerikansk politiker.
• 28 januari – Brian Bilbray, amerikansk republikansk politiker.
• 30 januari – Phil Collins, brittisk musiker.
• 31 januari – Phil Manzanera, brittisk musiker, medlem i Roxy Music.
• 2 februari – Ingrid Tobiasson, svensk operasångerska.
• 3 februari
  • Per Eggers, svensk skådespelare.
  • Blaise Compaoré, president i Burkina Faso.
  • Arthur Kane, amerikansk musiker, medlem i New York Dolls.
• 4 februari – Patrick Bergin, irländsk skådespelare.
• 6 februari
  • Kevin Whately, brittisk skådespelare.
  • Jacques Villeret, fransk skådespelare.
• 9 februari – Jay Inslee, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Washington sedan 2013.
• 11 februari
  • Michael Okerlund Leavitt, amerikansk republikansk politiker.
  • Björn Wikström, svensk dansare.
• 14 februari – Kevin Keegan, engelsk fotbollsspelare och förbundskapten.
• 15 februari – Jane Seymour, brittisk skådespelare.
• 16 februari – Allan Svensson, svensk skådespelare.
• 17 februari – Barzan Ibrahim al-Tikriti, Saddam Husseins halvbror, tidigare chef för Mukhabarat.
• 20 februari – Gordon Brown, Storbritanniens finansminister 1997–2007 och premiärminister 2007-2010.
• 23 februari
  • Kenny Marchant, amerikansk republikansk politiker.
  • Ulla Skoog, svensk skådespelare och komiker.
• 24 februari – Hans Alexander Gerlanius, svensk konstnär och grundare av Kultur1.
• 1 mars – Nitish Kumar, indisk politiker, chefsminister i Bihar 2000.
• 4 mars – Kenny Dalglish, skotsk fotbollsspelare och manager.
• 5 mars – Jim Dowd, brittisk parlamentsledamot för Labour 1992-2017.
• 9 mars – Mikael Samuelson, svensk sångare, skådespelare och kompositör.
• 17 mars – Kurt Russell, amerikansk skådespelare.
• 21 mars – Paul Hodes, amerikansk demokratisk politiker.
• 22 mars – Zalmay Khalilzad, afghansk-amerikansk diplomat.
• 26 mars – Alexej Buldakov, rysk skådespelare.
• 1 april – Johanna Wanka, tysk matematiker och kristdemokratisk politiker, Tysklands utbildningsminister 2013-2018.
• 5 april – Bernie Ward, före detta talkshow-artist.
• 12 april
  • Tom Noonan, amerikansk skådespelare.
  • Tim Walberg, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2007–2009.
• 13 april
  • Peabo Bryson, amerikansk sångare.
  • Joachim Streich, tysk fotbollsspelare.
  • Max Weinberg, amerikansk musiker.
• 17 april
  • Olivia Hussey, amerikansk skådespelare.
  • Börje Salming, svensk ishockeyspelare.
• 18 april
  • Täppas Fogelberg, svensk journalist och författare.
  • Gwen Moore, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2005–.
• 20 april
  • Luther Vandross, amerikansk sångare och musikproducent.
  • Nara Chandrababu Naidu, indisk politiker, chefsminister i Andhra Pradesh, 1995–2004.
• 21 april
  • Tony Danza, amerikansk skådespelare och musiker.
  • Jean-Pierre Dardenne, belgisk filmregissör.
• 22 april
  • Paul Carrack, brittisk soulsångare.
  • Sven-Åke Gustavsson, svensk skådespelare.
• 23 april – Ulf Eklund, svensk skådespelare.
• 27 april
  • Ace Frehley, gitarrist i rockbandet Kiss 1973–1982 och 1995–2000.
  • Viviane Reding, luxemburgsk journalist och politiker.
• 3 maj – Christopher Cross, amerikansk popmusiker och kompositör.
• 4 maj
  • Jackie Jackson, amerikansk musiker, medlem i The Jackson Five.
  • Christer Isaksson, svensk författare och fristående skribent född i Ronneby
• 6 maj – Samuel K. Doe, president i Liberia 1980-1990.
• 8 maj – Vern Buchanan, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2007–.
• 13 maj – Paul Thompson, brittisk musiker, trummis i Roxy Music.
• 14 maj – Anders Paulrud, svensk författare.
• 19 maj
  • Per Holmberg, svensk skådespelare.
  • Jörgen Lindström, svensk barnskådespelare.
  • Joey Ramone, amerikansk musiker, sångare i punkbandet The Ramones.
• 20 maj – Mike Crapo, amerikansk republikansk politiker, senator 1999–.
• 22 maj – Kenneth Bianchi, kriminell, ena halvan av "Hillside Strangler".
• 23 maj – Anatolij Karpov, rysk schackvärldsmästare.
• 26 maj – Sally Ride, amerikansk astronaut.
• 30 maj – Stephen Tobolowsky, amerikansk skådespelare.
• 31 maj – Bob Blizzard, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997-2010.
• 3 juni – Hans Lönnerheden, svensk filmproducent.
• 9 juni
  • James Newton Howard, amerikansk filmmusik-kompositör.
  • Peter Schildt, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
• 11 juni – Jan Modin, svensk skådespelare, teaterregissör och författare.
• 12 juni – Brad Delp, amerikansk musiker.
• 13 juni – Stellan Skarsgård, svensk skådespelare.
• 14 juni – Paul Boateng, brittisk minister 1997-2005.
• 15 juni
  • Amir Barghashi, svensk skådespelare.
  • Martin Caton, brittisk parlamentsledamot för Labour 1997-2015.
  • Todd Tiahrt, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995–2011.
• 17 juni – Kerstin Granlund, svensk revyartist, skådespelare och medlem i Galenskaparna & After Shave.
• 18 juni – Jerry McNerney, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2007–.
• 19 juni – Ayman al-Zawahiri, egyptier, grundare av Islamiska Jihad.
• 20 juni – Mari Osmundsen (pseudonym för Anne Kristine (Kia) Halling), norsk författare och översättare.
• 21 juni
  • Ulf Dohlsten, svensk skådespelare.
  • Jim Douglas, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 2003–2011.
  • Nils Lofgren, amerikansk musiker, gitarrist.
• 22 juni – Henrik Ekman, svensk journalist och författare.
• 27 juni
  • Mary McAleese, Irlands president 1997–2011.
  • Ulf Andersson, svensk schackspelare
• 29 juni – Don Rosa, amerikansk disney-tecknare.
• 1 juli – Trevor Eve, brittisk skådespelare.
• 3 juli – Jean-Claude Duvalier, haitisk diktator 1971-1986, Baby Doc.
• 4 juli – Per-Simon Kildal, svensk-norsk professor i antennsystem.
• 8 juli – Anjelica Huston, amerikansk skådespelare.
• 9 juli – Chris Cooper, amerikansk skådespelare.
• 10 juli – Rajnath Singh, indisk politiker, chefsminister i Uttar Pradesh, 2000–2002.
• 12 juli
  • Brian Grazer, amerikansk manusförfattare och filmproducent.
  • Cheryl Ladd, amerikansk skådespelare.
• 13 juli – Rob Bishop, amerikansk republikansk politiker.
• 15 juli – Jesse Ventura, amerikansk fribrottare, skådespelare och politiker, guvernör i Minnesota 1999 – 2003.
• 19 juli – Abel Ferrara, amerikansk skådespelare och regissör.
• 28 juli
  • Santiago Calatrava, spansk arkitekt.
  • Natalja Belochvostikova, rysk skådespelare.
• 29 juli
  • Deborah Pryce, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993–2009.
  • Martti Talja, finländsk läkare och politiker.
• 31 juli – Carlo Karges, tysk musiker.
• 2 augusti
  • Freddie Wadling, svensk sångare och skådespelare.
  • Per Westerberg, svensk moderat politiker, näringsminister 1991-1994, riksdagens talman 2006-2014.
• 8 augusti – Louis van Gaal, nederländsk fotbollsmanager i bland annat Barcelona FC och Ajax, Amsterdam.
• 9 augusti – Michaele Schreyer, tysk politiker (De Gröna), EU-kommissionär 1999-2004.
• 18 augusti – Moni Moshonov, israelisk skådespelare.
• 19 augusti
  • Doug Herland, amerikansk roddare.
  • John Deacon, brittisk musiker, basist i Queen.
  • Vladimir Konkin, rysk skådespelare.
• 20 augusti
  • Greg Bear, amerikansk science fiction–författare.
  • Lars Väringer, svensk skådespelare.
• 21 augusti – Rasmus Lyberth, grönländsk skådespelare och sångare.
• 23 augusti – Yvonne Schaloske, svensk skådespelare.
• 24 augusti – David Burnside, nordirländsk politiker, ulsterunionistisk ledamot av brittiska underhuset 2001-2005.
• 25 augusti – Rob Halford, brittisk sångare och låtskrivare (Judas Priest).
• 26 augusti
  • Dave Watts, brittisk parlamentsledamot för Labour.
  • Edward Witten, amerikansk professor och fysiker.
  • Luizinho Faleiro, indisk politiker, chefsminister i Goa, 1998–1999.
• 28 augusti – Wayne Osmond, musiker, medlem i (Osmonds).
• 31 augusti – Jan Nielsen, svensk skådespelare och teaterregissör.
• 2 september
  • Jim DeMint, amerikansk republikansk politiker, senator 2005-2013.
  • Mark Harmon, amerikansk skådespelare.
• 4 september – Marita Ulvskog, svensk politiker och journalist, kulturminister 1996–2004, socialdemokratisk partisekreterare 2004-2009.
• 5 september – Michael Keaton, amerikansk skådespelare.
• 8 september – Franciszek Gągor, polsk general.
• 10 september – Albert Wynn, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993–2008.
• 12 september
  • Bertie Ahern, irländsk politiker, Irlands taoiseach 1997-2008.
  • Joe Pantoliano, amerikansk skådespelare.
• 14 september - Jörgen Andersson, svensk skådespelare, dramaturg och pedagog.
• 15 september – Johan Neeskens, nederländsk fotbollsspelare.
• 17 september – Russell Brown, brittisk politiker, parlamentsledamot (Labour).
• 18 september
  • Britta Marakatt-Labba, svensk-samisk textilkonstnär och bildkonstnär.
  • Lars Rudolfsson, svensk skådespelare och regissör.
  • Marc Surer, schweizisk racerförare.
  • John F. Tierney, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2015.
• 21 september – Aslan Maschadov, tjetjensk militär och politiker, Tjetjeniens president 1997–2005.
• 24 september – Alfonso Portillo, president i Guatemala 2000–2004.
• 25 september
  • Mark Hamill, amerikansk skådespelare.
  • Pedro Almodóvar, spansk regissör.
• 27 september – Wojciech Giertych, polsk romersk-katolsk präst och teolog.
• 2 oktober
  • Margherita Cogo, italiensk politiker, president i Trentino-Alto Adige, 1999–2002.
  • Sting, eg. Gordon Matthew Sumner, brittisk pop/rocksångare.
• 5 oktober
  • Karen Allen, amerikansk skådespelare.
  • Bob Geldof, irländsk musiker och sångare, initiativtagare till Live Aid 1985.
• 12 oktober – Ed Royce, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993–.
• 17 oktober – Roger Pontare, svensk musiker.
• 19 oktober – Kurt Schrader, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2009–.
• 25 oktober – Carl-Magnus Dellow, svensk skådespelare.
• 29 oktober – Dirk Kempthorne, amerikansk republikansk politiker, inrikesminister 2006–2009.
• 30 oktober – Frank Pallone, amerikansk demokratisk politiker.
• 4 november – Traian Basescu, rumänsk politiker, transportminister 1991–1992 och 1996–2000.
• 11 november – Kim Peek, amerikansk savant.
• 15 november
  • Beverly D'Angelo, amerikansk skådespelare.
  • Ellen Tauscher, amerikansk demokratisk politiker.
• 19 november – Zeenat Aman, indisk skådespelare.
• 20 november – Bengt Järnblad, svensk skådespelare.
• 24 november – Chet Edwards, amerikansk demokratisk politiker.
• 26 november
  • Ilona Staller, (Cicciolina) italiensk politiker och porrfilmsstjärna.
  • Bruno K. Öijer, svensk författare.
• 27 november – Kathryn Bigelow, amerikansk regissör och manusförfattare.
• 28 november – Barbara Morgan, amerikansk rymdlärare.
• 29 november
  • Jean Schmidt, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2005–2013.
  • Roger Troutman, amerikansk funkmusiker.
• 1 december
  • Richard Hobert, svensk journalist, manusförfattare, kompositör och regissör.
  • Jaco Pastorius, amerikansk musiker, basist.
  • Treat Williams, amerikansk skådespelare.
• 9 december – Lis Engblom, svensk konstnär.
• 11 december – Spike Edney, brittisk musiker.
• 12 december – Joe Sestak, amerikansk amiral och politiker.
• 13 december – Grażyna Gęsicka, polsk sociolog och politiker, minister för regional utveckling 2005–2007.
• 26 december – Magnus Malm, svensk själavårdare och författare.
• 27 december – Ernesto Zedillo, president i Mexiko, 1994–2000.
• 29 december – Anders Hilmersson, svensk skribent.
• 31 december
  • Bárbara Carrera, nicaraguansk skådespelare.
  • Tom Hamilton, amerikansk musiker, basist i Aerosmith.

Avlidna

• 3 januari – Gösta Bagge, 68, svensk professor i nationalekonomi och politiker, partiledare för Högerpartiet.
• 7 januari – Sven Lilja, 63, musikdirektör och allsångsledare.
• 10 januari
  • Sinclair Lewis, 65, amerikansk författare, nobelpristagare.
  • Yoshio Nishina, 60, japansk atomenergiexpert.
• 11 januari – Lennart von Post, svensk professor i geologi.
• 13 januari – Arthur Sjögren, svensk illustratör och författare.
• 16 januari – Anders Wassén, svensk bakteriolog.
• 17 januari – Arve Arvesen, norsk violinist och musikpedagog.
• 19 januari
  • Anton Blanck, svensk professor i litteraturhistoria.
  • Jack Holt, amerikansk skådespelare.
• 21 januari – Bror Hasselrot, f.d. landshövding i Örebro län.
• 22 januari – Harald Bohr, dansk matematiker och fotbollsspelare.
• 24 januari – Hildor Lundvik, svensk musikdirektör och tonsättare.
• 27 januari – Carl Gustaf Emil Mannerheim, 84, finländsk militär och statsman^[4], Finlands president 1944–1946.
• 28 januari – Robert E. Lee Allen, 85, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1923-1925.
• 29 januari – James Bridie, skotsk dramatiker och författare.
• 30 januari – Ferdinand Porsche, österrikisk bilkonstruktör.
• 3 februari – Karl Wester, svensk konteramiral och museichef.
• 8 februari
  • Jean Claesson, svensk skådespelare och kabaretsångare.
  • Fritz Thyssen, tysk industrimagnat.
• 15 februari – Otto Pukk, estländsk politiker och jurist.
• 18 februari – Siri Schotte, svensk konstnär.
• 19 februari – André Gide, fransk författare^[6].
• 20 februari – Elisabeth Waern-Bugge, svensk författare och rösträttskvinna.
• 21 februari – Hjalmar Holmgren, svensk professor i histologi.
• 22 februari – Ethel Snowden, brittisk socialistisk och feministisk politiker.
• 24 februari – Johannes Collin, svensk skulptör.
• 27 februari – Marcus Ehrenpreis, fil. dr. och överrabin.
• 6 mars – Ivor Novello, engelsk skådespelare, regissör, manusförfattare och sångtextförfattare.
• 7 mars
  • Åke Malmfors, svensk musikdirektör, kör- och orkesterledare.
  • Ali Razmara, persisk general och generalstabschef.
• 8 mars – Josef Weijne, ecklesiastikminister.
• 10 mars
  • August Giron, svensk kommendör, f.d. marinattaché.^[16]
  • Victor Odelberg, svensk agronom och hovjägmästare.
  • Kijuro Shidehara, japansk konseljpresident.
• 16 mars
  • Robert Gerald Riddell, kanadensisk professor och FN-delegat.
  • Ivar Widéen, svensk kyrkomusiker, tonsättare.
• 17 mars – Karl Albrecht, ärkehertig av Österrike.
• 20 mars – Thomas G. Burch, amerikansk demokratisk politiker.
• 21 mars – Gerda Sprinchorn, skulptör.
• 22 mars – Willem Mengelberg, holländsk dirigent.
• 24 mars – José Varela, spansk generalguvernör i Marocko.
• 27 mars – Aleksi Lehtonen, finsk ärkebiskop sedan 1945.
• 30 mars
  • Christie Benet, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918.
  • Yngve Ekstrand, svensk konteramiral och marindistriktschef.
• 31 mars – Johan Henrik Wiers-Jenssen, norsk teaterman och journalist.
• 1 april – Ebba Wilton, dansk sångerska.
• 3 april – Simon Barere, rysk-amerikansk pianist.
• 5 april – George Albert Smith, mormonkyrkans ledare.
• 6 april
  • Elias Corneliussen, norsk konteramiral.
  • Karl-Henrik Högstedt, justitieråd.
  • Eric Malmberg, svensk skådespelare och regissör.
• 8 april – Tyra Dörum, svensk skådespelare.
• 9 april – Vilhelm Bjerknes, norsk fysiker och meteorolog.
• 11 april – Willi Wells, dansk revyskådespelare.
• 14 april – Ernest Bevin, brittisk politiker.
• 15 april – Sara Cahier, amerikansk operasångerska.
• 18 april
  • Óscar Carmona, portugisisk president.
  • Arthur H. Vandenberg, amerikansk republikansk politiker, senator 1928-1951.
• 20 april – Ivanoe Bonomi, italiensk senatspresident.
• 21 april – Ivar Kåge, svensk skådespelare och regissör.
• 22 april – James Thomas Heflin, amerikansk politiker, senator 1920–1931.
• 23 april – Jules Berry, fransk skådespelare.
• 29 april – Ludwig Wittgenstein, österrikisk matematiker och filosof.
• 2 maj – Oscar Winge, svensk skådespelare, regissör, teaterledare och friidrottare.
• 6 maj
  • Henri Carton de Wiart, belgisk politiker.
  • Hans Andreas Djurhuus, färöisk nationalskald.
  • Johan Johansson, svensk konstnär.
• 7 maj
  • Warner Baxter, amerikansk skådespelare.
  • Axel W Persson, svensk arkeolog och professor.
  • Jules Åkerman, svensk professor i kirurgi.
• 14 maj – Axel Romdahl, professor i konsthistoria.
• 17 maj
  • William Riddell Birdwood, brittisk fältmarskalk.
  • Sadako, änkekejsarinna av Japan.
• 22 maj – Ivar Trägårdh, svensk professor i entomologi.
• 26 maj – Poul Nörlund, direktör för Köpenhamns nationalmuseum.
• 28 maj
  • Sir Thomas Albert Blamey, australiensisk fältmarskalk.
  • Kalima Tauno, professor i kirurgi vid Helsingfors universitet.
• 30 maj – Paul Myrén, svensk konstnär och författare.
• 31 maj – Dennis Dougherty, amerikansk teolog och ärkebiskop.
• 2 juni
  • John Erskine, amerikansk författare.
  • Ernst Poignant, hovapotekare.
• 4 juni
  • Henri Baels, belgisk politiker och kung Leopolds svärfar.
  • Louis de Brouckère, belgisk socialistisk politiker.
  • Sergej Kussevitskij, rysk musiker.
• 8 juni
  • Paul Blobel, tysk krigsförbrytare (avrättad).
  • Werner Braune, tysk krigsförbrytare (avrättad).
  • Erich Naumann, tysk krigsförbrytare (avrättad).
  • Otto Ohlendorf, tysk krigsförbrytare (avrättad).
  • Oswald Pohl, tysk krigsförbrytare (avrättad).
  • Georg Schallermair, tysk krigsförbrytare (avrättad).
  • Hans Schmidt, tysk krigsförbrytare (avrättad).
• 13 juni – Sven Ryman, svensk generalmajor och militärområdesbefälhavare.
• 20 juni – Angelos Sikelianos, grekisk diktare.
• 22 juni – Axel Essén, svensk författare och chefredaktör.
• 26 juni – Peter Cheyney, brittisk detektivromanförfattare.
• 2 juli – Ferdinand Sauerbruch, tysk kirurg.
• 6 juli – James Norman Hall, amerikansk författare.
• 7 juli – Sture Mörtsell, svensk bergsingenjör och professor.
• 9 juli
  • Jörgen Bentzon, dansk jurist och tonsättare.
  • Astri Torsell, skådespelare.
• 13 juli – Arnold Schönberg, österrikisk-amerikansk tonsättare.
• 16 juli – Riad Solh, libanesisk politiker.
• 20 juli – Abdullah ibn Hussein, kung av Jordanien.
• 22 juli – Forrest Sherman, amiral och USA:s flottchef.
• 23 juli
  • Robert Flaherty, amerikansk ingenjör, forskningsresande och dokumentärfilmare.
  • Philippe Pétain, fransk militär och politiker, Frankrikes statschef 1940–1944.
• 25 juli – Henrik Ramsay, finländsk politiker.
• 27 juli
  • Wilhelm av Hohenzollern, tysk exkronprins.
  • Carl Mannerfelt, statssekreterare 1930, landshövding i Skaraborgs län 1935.
• 30 juli – Knut Frankman, svensk skådespelare.
• 13 augusti – Egmont Tornberg, överste och chef för Övre Norrlands flygbasområde.
• 14 augusti
  • William Linder, f.d. statsråd och borgmästare i Malmö.
  • William Randolph Hearst, amerikansk tidningskung.
• 15 augusti – Artur Schnabel, polsk-österrikisk pianist.
• 16 augusti – Louis Jouvet, fransk skådespelare och regissör.
• 18 augusti – Johan Bergman, fil. dr., professor och riksdagsman.
• 23 augusti – Anders Pers, huvudredaktör för Västmanlands läns Tidning, riksdagsman.
• 29 augusti – Anton Wilhelm Brögger, norsk professor i arkeologi.
• 1 september – Sergej Voronov, rysk-fransk fysiolog.
• 7 september – Maria Montez, amerikansk skådespelare.
• 14 september – Fritz Busch, tysk dirigent.
• 15 september – Ludmilla Pitoëff, rysk-fransk skådespelare.
• 16 september – Maurice Petsche, fransk politiker.
• 3 oktober – Sir John Milne Barbour, brittisk politiker.
• 6 oktober
  • Will K. Kellog, amerikansk industriman och donator.
  • Olav Kringen, norsk publicist.
• 7 oktober
  • Emil Gagner, dirigent och musikkritiker.
  • Anton Philips, holländsk industriman och chef för Philipskoncernen.
• 8 oktober – Otto Meyerhof, tysk fysiolog och nobelpristagare.
• 10 oktober – Axel Sjöblom, intendent vid Nationalmuseum.
• 12 oktober – Isidor Behrens, bocktryckare och AIK:s grundare.
• 17 oktober – Bernard Kellermann, tysk professor och författare.
• 21 oktober – Theodor Berthels, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 24 oktober – Prins Carl, hertig av Västergötland.
• 25 oktober – Amelia av Portugal, portugisisk exdrottning.
• 29 oktober – Robert Grant Aitken, amerikansk astronom och professor.
• 2 november – Kenneth S. Wherry, amerikansk republikansk politiker, senator 1943-1951.
• 3 november – Ernesti Hentunen, finsk professor och politiker.^[17]
• 4 november – Johan Heurlin, svensk konstnär.
• 5 november – Agrippina Vaganova, rysk ballerina och balettlärare.
• 7 november – sir Halilal Kania, indisk jurist, president i Högsta domstolen.
• 9 november
  • Sigmund Romberg, ungersk-amerikansk operettkompositör.
  • Eero Snellman, finländsk konstnär.
• 13 november
  • Harry Federley, finsk ärftlighetsforskare.
  • Georg af Klercker, svensk skådespelare, manusförfattare och regissör.
  • Nikolaj Medtner, tysk-rysk kompositör och pianist.
• 22 november – Desh Bandhu Gupta, indisk politiker.
• 30 november
  • Leon Lagerlöf, svensk skytteveteran.
  • Jöns Pålsson, svensk politiker och statsrevisor.
• 2 december – David Stockman, hovsångare.
• 3 december
  • Tore Mothander, svensk mästare i skidåkning 1926.
  • Alfred Pettersson, ledamot av Vetenskapsakademin och Nobelkommittén.
• 5 december
  • "Shoeless" Joe Jackson, amerikansk basebollspelare.
  • Abanindranath Tagore, indisk landskapsmålare och bokillustratör.
• 6 december – Harold W. Ross, amerikansk tidningsman, grundare av The New Yorker.
• 10 december – Algernon Blackwood, brittisk novellist.
• 11 december – Christopher Addison, brittisk politiker.
• 12 december – Mildred Bailey, amerikansk sångerska.
• 13 december – Selim Palmgren, finsk tonsättare och pianist.
• 15 december – Ernie Hjertberg, svensk idrottstränare.
• 16 december
  • Dorothy Dix, amerikansk journalist och författare.
  • Hilary Saunders, brittisk författare.
• 19 december – Arthur Capper, amerikansk tidningsutgivare och politiker.
• 22 december – Henry G. Bennett, amerikan, chef för 4-punktsprogrammet.
• 27 december – Nils Nilsson Skum, samisk konstnär.
• Henry Asbury Christian, amerikansk läkare.

Nobelpris^[18]

• Fysik
  • Sir John Cockcroft, Storbritannien
  • Ernest Walton, Eire
• Kemi
  • Edwin McMillan, USA
  • Glenn Seaborg, USA
• Medicin – Max Theiler, Sydafrika
• Litteratur – Pär Lagerkvist, Sverige
• Fred – Léon Jouhaux, Frankrike

Referenser

Fotnoter

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1951.
  Bilder & media