1945

1945 – MCMXLV 80 år sedan
År 1942 | 1943 | 1944 1945 1946 | 1947 | 1948
Årtionde 1920-talet  | 1930-talet 1940-talet 1950-talet | 1960-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1945 MCMXLV
Ab urbe condita	2697
Armeniska kalendern	1394 ԹՎ ՌՅՂԴ
Assyriska kalendern	6695
Bahaikalendern	101–102
Bengaliska kalendern	1352
Berberkalendern	2895
Brittiskt regeringsår	9 Geo. 6 – 10 Geo. 6
Buddhistisk kalender	2489
Burmesiska kalendern	1307
Bysantinska kalendern	7453–7454
Koptiska kalendern	1661–1662
Erianska kalendern	3111
Etiopiska kalendern	1937–1938
Judiska kalendern	5705–5706
Vikram Samvat	2001–2002
Sakakalendern	1867–1868
Kaliyuga	5046–5047
Holocen kalender	11945
Nri-Igbo	945–946
Persiska kalendern	1323–1324
Muslimska kalendern	1364–1365
Nengō (Japan)	Shōwa 20 (昭和20年)
Nordkoreanska kalendern	34
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4278
Minguokalendern	ROC 34 民國34年
Thailändsk kalender	2488
Unixtid

1945 (MCMXLV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

• Januari – Mumintrollen debuterar i Tove Janssons bok Småtrollen och den stora översvämningen.^[1]

• 5 januari – Sovjetunionen erkänner den nya sovjetvänliga regeringen i Polen.
• 7 januari – Saltransonering införs i Sverige. Sveriges avspärrning skärps och försörjningslägret försämras.^[2]
• 11 januari – Sverige skriver inte på nytt handelsavtal med Tyskland.^[3]
• 13 januari – Sovjetiska trupper når Ungerns huvudstad Budapest.
• 17 januari
  • Sovjetiska trupper erövrar den nästan helt raserade polska huvudstaden Warszawa från tyskarna.
  • Nazisterna påbörjar evakueringen av Auschwitz då sovjetiska trupper närmar sig.
  • Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg, legationssekreterare vid Sveriges ambassad i Budapest, som räddat 10 000-tals ungerska judar undan nazisterna, fängslas och förs bort av sovjetiska styrkor i Budapest och försvinner.^[4]
• 18 januari – Svenskan Jane Horney försvinner under oklara omständigheter på en dansk fiskebåt i Öresund, och under året avslöjas att hon avrättats av danska motståndsrörelsen som tysk spion.^[3]
• 20 januari - Missouridemokraten Harry Truman blir USA:s nye vicepresident efter Henry Wallace .
• 26 januari – USA:s infanteri vid Holtzwihr i Frankrike utför en aktion, för vilken Audie Murphy får en Medal of Honor.^[5]

• 27 januari – Röda armén befriar de 5 000 återstående fångarna i förintelselägret Auschwitz,^[4] vilket sedermera leder till att 27 januari antas som förintelsens minnesdag.
• 29 januari – Svenska institutet med tillägget "för kulturellt utbyte med utlandet" skapas med uppgift att verka för Sveriges anseende i världen.
• 30 januari – Wilhelm Gustloff, ett tyskt kryssningsfartyg med cirka 10 000 flyktingar från Gdynia sänks av den sovjetiska ubåten S-13, och 9 300 omkommer. Enligt Nationalencyklopedin NE.se var antalet passagerare "minst 6 600", varav 5 384 beräknas ha omkommit.^[6]

(c) Bundesarchiv, Bild 183-08778-0001 / Hahn / CC-BY-SA 3.0

• 4–11 februari – Jaltakonferensen hålls med deltagande av Winston Churchill (Storbritannien), Franklin D. Roosevelt (USA) och Josef Stalin (Sovjetunionen), som drar upp riktlinjerna för framtidens Europa i väntan på Tysklands kapitulation.^[4] Europa delas upp i intresseområden, varvid Stalin kräver diverse östeuropeiska stater, som en buffertzon mot övriga Europa.
• 5 februari – 125 000 svenska metallarbetare går i strejk, den mest omfattande arbetskonflikten i Sverige sedan storstrejken 1909.^[3]
• 8 februari – Dresden i sydöstra Tyskland utsätts för ett kraftigt bombanfall, genomfört av USA, varvid ca 35 000 invånare omkommer.
• 10 februari – Sveriges utrikesminister Christian Günther uttalar sig för en räddningsaktion för norska och danska fångar i Tyskland.
• 12 februari – Sveriges ambassadör i Tyskland meddelar tyska utrikesministeriet att Sverige kan ta emot judar "utan inskränkning".
• 13 februari – De allierades flygbombningar av Tysklands städer kulminerar med att Dresden läggs i ruiner.^[4]
• 19 februari
  • Den svenske greven Folke Bernadotte kommer till Berlin, där han träffar Heinrich Himmler, för att förhandla om frisläppande av skandinaviska koncentrationslägerfångar.
  • 35 000 amerikanska soldater landstiger på ön Iwo Jima, som erövras efter en månad.^[1]
• 19–20 februari – 980 japanska soldater dödas av saltvattenskrokodiler i Ramree, Burma.^[7]
• 23 februari
  • Filippinernas huvudstad Manila erövras från japanerna av amerikanska trupper.
  • Den sydtyska staden Pforzheim förstörs genom ett allierat bombanfall.

• 2 mars – Bachem Ba 349 Natter skickas iväg från Stetten am kalten Markt och är den första raketen utvecklad som luftvärnsvapen. Avfyrningen misslyckas och piloten omkommer.^[8]
• 3 mars – Poeten Pablo Neruda blir senator i Chile.
• 4 mars – Finland förklarar krig mot Tyskland.^[9]
• 6 mars
  • Folke Bernadotte uttalar, att han anser att man bör börja med att rädda judar från koncentrationslägret Theresienstadt.
  • En kommunistisk regering installeras i Rumänien.
• 7 mars – Bron över Rhen vid Remagen intas av amerikanska trupper, som börjar gå över den.^[9]
• 7–8 mars – Folke Bernadottes vita bussar samlas i Trelleborg i Sverige.
• 8 mars – Josip Broz, alias "Tito", bildar regering i Jugoslavien.
• 9 mars
  • Svenska Röda Korset sänder 75 vitmålade bussar och lastbilar i en aktion till Tyskland, ledd av Folke Bernadotte, för att i första hand befria nordiska fångar ur koncentrationslägren.^[4]
  • Amerikanska bombflygplan B-29 Superfortress anfaller Japans huvudstad Tokyo med brandbomber. Mer än 100 000 invånare omkommer.
• 15 mars – Ingrid Bergman får en Oscar för sin roll i filmen Gasljus, regisserad av George Cukor.
• 16 mars
  • Den svenske säkerhetschefen beordrar att endast ledande nazister och kommunister skall registreras.
  • Amerikanerna står som segrare över japanerna, när slaget om Iwo Jima tar slut.
  • Lennart Hyland anställs vid Sveriges Radio.^[10]
• 18 mars – Ett stort amerikanskt bombanfall genomförs mot Berlin.
• 19 mars
  • Adolf Hitler ger order om att alla fabriker och kommunikationer i Tyskland ska förstöras.
  • Det amerikanska hangarfartyget USS Franklin skadas allvarligt av japanskt bombflyg, varvid 800 sjömän omkommer.
• 26 mars – Vid ett möte på svenska UD bestäms att man med de vita bussarnas hjälp i första hand skall rädda danskar och norrmän, i andra hand 25 000 fransyskor, i tredje hand judar.
• 27–28 mars – Svenska Röda korset tvingas föra 2 000 sjuka och döende franska, ryska och polska fångar från uppsamlingslägret Neuengamme till ännu omänskligare filialläger. Därigenom bereder man plats åt danska och norska fångar, som skall föras från Tyskland.
• 30 mars – Sovjetunionen invaderar Österrike och intar Wien.

• April – Vita bussarna anländer till Buchenwald.^[11]
• 4 april – Det första reportaget i Sverige från de tyska utrotningslägren publiceras.^[2]
• 5 april – Svensk-tyskar hämtas från Tyskland till Sverige med de vita bussarna.
• 7 april
  • Danska rödakorsfordon ansluts till vita buss-aktionen.
  • Det japanska slagskeppet Yamato – världens största slagskepp – sänks cirka 200 km norr om Okinawa av amerikanska hangarfartygsbaserade flygplan med bomber och torpeder i samband med ett självmordsuppdrag, operation Ten-Go, för att anfalla amerikanska marina styrkor som stöder armétrupper i slaget om Okinawa.
• 8 april – Skandinaviska kvinnor hämtas av de vita bussarna från koncentrationslägret Ravensbrück.
• 9 april – Minst 360 personer omkommer då ett amerikanskt fartyg lastat med flygbomber sjunker i Bari.^[12]
• 10 april
  • Under vita buss-aktionen hämtar internationella Röda korset 299 franska kvinnor från koncentrationslägret Ravensbrück, varav sju är judinnor.
  • Allierade trupper befriar koncentrationslägret Buchenwald.
• 11 april – Amerikanska trupper rycker in i koncentrationslägret Dora-Mittelbau.
• 12 april – USA:s president Franklin D. Roosevelt avlider genom en hjärnblödning^[4] och efterträds av vicepresidenten Harry S. Truman.^[1]
• 13 april – Sovjetiska soldater går in i Wien, och startar sedan slutoffensiv mot Berlin.^[1]
• 15 april – Brittiska trupper befriar koncentrationslägret Bergen-Belsen.
• 18 april – De svenska vita bussarna räddar alla skandinaviska judar i koncentrationslägret Theresienstadt.
• 20 april
  • Skandinaviska koncentrationslägerfångar börjar transporteras från lägret Neuengamme av de vita bussarna.
  • Leipzig intas av amerikanska armén. Sovjetiska trupper står vid Hohenfinow öster om Berlin.
• 20–24 april – Norbert Masur, Felix Kersten och Folke Bernadotte träffar Heinrich Himmler och diskuterar frisläppandet av fler skandinaviska lägerfångar.
• 21 april – 53 norska judar förs till Sverige av de vita bussarna.
• 22 april – Arabförbundet bildas.
• 22–29 april – Nästan 3 000 kvinnor räddas från koncentrationslägret Ravensbrück genom de vita bussarnas försorg.
• 23 april – Heinrich Himmler möter Folke Bernadotte på Eschenburgerstrasse 7 i Lübeck, och ber denne framföra till de allierade att han medger nederlaget.
• 25 april
  • Man börjar ta ombord kvinnliga fångar på de vita bussarna i Ravensbrück.
  • Brittiskt jaktflyg angriper en svensk vita buss-konvoj, varvid en rödakorsman och flera kvinnliga offer dödas. Ytterligare brittiska bombanfall skördar 25 offer.
  • Överläggningar angående bildandet av Förenta nationerna inleds i San Francisco.
  • För första gången under kriget möts amerikanska och sovjetiska trupper i staden Torgau vid Elbe, vilket leder till att Tyskland delas i två delar.^[1]
  • Berlin inringas av sovjetiska trupper.
• 26 april – Vita buss-aktionen stoppas på grund av flyganfallen mot den.
• 28 april – Benito Mussolini och hans älskarinna Clara Petacci tas till fånga, arkebuseras och hängs upp och ned av italienska partisaner inför allmänheten på Piazzale Loreto i Milano.^[4]
• 29 april – Adolf Hitler gifter sig med sin älskarinna Eva Braun.

• 30 april
  • Adolf Hitler och hans nyblivna hustru (se 29 april) Eva Braun begår självmord i Führerbunkern i Berlin.^[4]
  • Storamiral Karl Dönitz efterträder Hitler som tysk rikspresident. Joseph Goebbels utses till rikskansler.
• April – Minst 600 frivilliga inkallas till Trossnäs vid Karlstad, för att sättas in som soldater i Norge i slutkampen mot tyskarna. Gruppen hinner dock inte organiseras innan tyskarna kapitulerar, varför den aldrig sätts in.

• 1 maj
  • Joseph Goebbels och hans hustru mördar sina sex barn och begår sedan självmord, vilket också ett antal generaler gör.
  • Storamiral Karl Dönitz utnämner greve Lutz Schwerin von Krosigk till tysk rikskansler.
  • Svenska Röda Korsets räddningsaktion med vita bussar har lyckats föra 16 000 fångar från koncentrationsläger i Tyskland till Sverige.^[3]
• 2 maj
  • Sovjetiska trupper intar Berlin.^[9]
  • Tyska soldaterna i Italien kapitulerar.^[9]
• 3 maj
  • Den svenske säkerhetschefen beordrar att endast ledande nazister, ej kommunister, skall registreras.
  • Britterna bombar av misstag fartyg med koncentrationslägerfångar på väg till Sverige; fler än 10 000 drunknar utanför Lübeck.
  • Wernher von Braun och 120 av hans medarbetare kapitulerar till amerikanska trupper.
• 4 maj
  • Den sista gruppen kvinnliga koncentrationslägerfångar förs till Sverige med de vita bussarna.
  • Nederländerna blir åter fritt från den tyska ockupationen.^[13]
  • Danmark blir åter fritt från den tyska ockupationen.^[14]
  • Tre pråmar med judar, däribland Trudi Birger, räddas av brittiska fartyg på Östersjön.

• 7 maj
  • Tyskland kapitulerar villkorslöst i general Dwight D. Eisenhowers högkvarter i Reims, och andra världskriget tar slut i Europa ^[4]. Bland annat blir Norge åter fritt från den tyska ockupationen. Glädjescener utbryter i hela Sverige, mest kända är bilderna från Kungsgatan i Stockholm där karnevalsstämning utbryter.^[4]
  • Sveriges statsminister Per Albin Hansson säger efter Tysklands kapitulation om Sverige att det är en "glädje att landet kunnat hållas utanför kriget, och lyckats undgå den förstörelse som råder i övriga Europa".^[3]
• 8 maj – Denna dag tar andra världskriget i Europa officiellt slut och den proklameras som VE-dagen (Victory in Europe; Seger i Europa). Glädjescener utbryter i hela Europa.
• 9 maj
  • Amerikanska trupper infångar Hermann Göring.
  • Norska trupper griper Vidkun Quisling.
  • Sovjetiska soldater ockuperar Bornholm.^[9]
• 14 maj – Österrike förklarar sig självständigt.^[9]
• 23 maj
  • Allierade soldater ockuperar Tyskland.^[9]
  • Heinrich Himmler begår självmord i brittisk fångenskap.
  • Brittiska trupper griper rikspresident Karl Dönitz och den tyska riksregeringen i Flensburg. Det tyska riket grundat 1871 kan därmed ha sägas upphört.
  • Sveriges riksdag avskaffar de så kallade fattigvårds- och konkursstrecken, som inneburit att om man befunnit sig i oavslutad konkurs eller erhållit fattigvård har de medborgerliga rättigheterna inskränkts.^[3]
• 28 maj – William Joyce alias Lord Haw-Haw infångas. Han ställs senare inför rätta i London för förräderi för sina engelskspråkiga sändningar i tysk radio riktade till allierade soldater. Han avrättas genom hängning i januari 1946.
• Maj
  • De första befriade fångarna kommer till Sverige med de vita bussarna.
  • Man börjar förhandla om den svenska samlingsregeringens upplösning. Per Albin Hansson, som vill behålla den av fruktan för den svåra efterkrigspolitiken, får inget stöd för den någonstans.

• Juni – Tåg transporterar sovjetiska krigsfångar genom Sverige transiteras till fartyg i Luleå, Sundsvall och Gävle för vidareresa till Sovjetunionen.^[15]
• 5 juni – Andra världskrigets segermakter delar upp Tyskland i fyra ockupationszoner, och Berlin i fyra sektorer.^[4]
• 7 juni – Kung Håkon VII av Norge återvänder till Oslo.
• 9 juni – De svenska socialdemokraterna får igenom ett krav på utredning om vidsträckta förstatliganden.^[2]
• 11 juni
  • Franckkommittén rekommenderar atombombning av Japan.^[16]
  • I Berlin bildar Grupp Ulbricht det nya KPD, Tysklands kommunistiska parti.
• 26 juni – FN:s stadgar undertecknas i San Francisco av 51 stater.^[4]
• 29 juni – 4 personer omkommer då ett nattsnälltåg och ett godståg kolliderar i Gådsjö, Sverige.^[12]

• 1 juli – Tyskland delas mellan de fyra ockupationsmakterna Storbritannien, USA, Frankrike och Sovjetunionen.^[2]
• 5 juli – Filippinerna befrias från Japans ockupation.^[9]
• 6 juli – Den svenska metallarbetarstrejken, och Sveriges största arbetskonflikt sedan storstrejken 1909, avblåses då Svenska metallindustriarbetareförbundet, med starkt kommunistinslag i ledningen, godtagit arbetsgivarnas bud efter fem månader.^[2]
• 8 juli – Harry S. Truman informeras om att Japan vill inleda fredsförhandlingar om man får behålla kejsaren.^[16]
• 9 juli – En total solförmörkelse inträffar över Sverige.
• 16 juli – Den första atombomben sprängs i Alamogordoöknen i New Mexico, cirka 100 kilometer nordväst om staden Alamogordo i det så kallade Trinitytestet.^[1]
• 17 juli–2 augusti – Potsdamkonferensen, mellan Storbritannien, USA och Sovjet äger rum. Man diskuterar hur man skall göra med de besegrade länderna Tyskland och Italien och slutföra kriget mot Japan.
• 21 juli – USA:s president Harry S. Truman godkänner beslutet att USA skall använda atombomberna mot Japan.^[16]
• 26 juli
  • Winston Churchill avgår som brittisk premiärminister till följd av Labourpartiets seger i de allmänna valen. Han efterträds av Clement Attlee.
  • Potsdamdeklarationen kräver att Japan villkorslöst kapitulerar; Artikel 12 som hindrar Japan från att ha kvar kejsaren har förkastats av USA:s president Harry S. Truman.^[16]
• 28 juli
  • 28 människor dödas då ett flygplan kolliderar med Empire State Building.^[1]
  • Japan förkastar Potsdamdeklarationen.^[16]
• 29 juli – Clement Attlee börjar representera Storbritannien på Potsdamkonferensen.^[9]
• 31 juli – Den samlingsregering som styrt Sverige under andra världskriget avgår, varvid Per Albin Hanssons regering ombildas till en ren socialdemokratisk regering.^[4] Tage Erlander blir Sveriges nye ecklesiastikminister.

• 6 augusti – USA fäller den första atombomben använd i krig över Hiroshima.^[4] 60 000 invånare omkommer omedelbart.
• 8 augusti – Sovjetunionen förklarar Japan krig och inleder operationer mot de japanska styrkorna i Manchuriet^[9] och Korea.
• 9 augusti
  • USA fäller den andra atombomben använd i krig över Nagasaki.^[4] 60 000–80 000 invånare omkommer och cirka 20 000 skadas direkt.
  • Sovjetiska armén inleder sin offensiv mot Japan i norra delen av Japan-kontrollerade Manchuriet.^[17]
• 12 augusti – Smythrapporten, den första officiella redogörelsen för Manhattanprojektet, offentliggörs.
• 14 augusti – Japans kejsare Hirohito proklamerar Japans villkorslösa kapitulation till USA, och andra världskriget är definitivt över.^[4] Alliansfördrag mellan Kina och Sovjetunionen.^[9]
• 15 augusti – Japan kapitulerar till USA.
• 17 augusti – Indonesiska nationalister förklarar sig självständiga från Nederländerna. Achmad Sukarno blir president.
• 28 augusti – Amerikanska soldater landstiger i Japan.^[9]

• 1 september
  • Penicillin visar sig vara sensationellt effektivt mot gonorré.^[1]
  • En ny svensk läroverksstadga träder i kraft.
• 2 september – Japans officiella, villkorslösa kapitulation skrivs under ombord på båten USS Missouri. Närvarande är general Douglas MacArthur,^[9] amiral Chester Nimitz för USA och utrikesminister Mamoru Shigemitsu och general Yoshijiro Umezu för Japan. Därmed är andra världskriget officiellt slut.
• 7 september – Den första bananbåten efter andra världskriget anlöper Göteborg.^[2]
• 8 september
  • Amerikanska trupper ockuperar den södra och sovjetiska den norra delen av Korea och gränsen skapas vid 38:e breddgraden,^[9] vilket kommer att visa sig vara inledningen till Koreakriget.
  • Japans utrikesminister Tojo Hideki försöker begå självmord för att undkomma krigsförbrytarrättegång.
• 10 september – Vidkun Quisling döms till döden i Norge.^[1]
• 20 september – Den svenska tobaksransoneringen upphör.^[18]
• 30 september – Den svenska Informationsstyrelsens verksamhet upphör.
• September – De nordiska socialministrarna lägger fram ett utkast om gemensam arbetsmarknad.
• Andra halvan av året – En utredning om den svenska oljehandelns organisation tillsätts. Man tillsätter också en utredning med uppgift att reformera det svenska skattesystemet.

• 17 oktober – Överste Juan Perón genomför en statskupp och blir Argentinas ledare.
• 21 oktober – Kvinnlig rösträtt införs i Frankrike.
• 22 oktober – Sveriges utrikesminister Östen Undén deklarerar i Sveriges riksdag att Sverige bör göra vissa avkall på neutraliteten för att kunna bli medlem i FN.^[2]
• 24 oktober
  • FN:s stadgar träder i kraft.^[9]
  • Den norske landsförrädaren Vidkun Quisling, som dömts till döden av en domstol i Oslo, arkebuseras vid Akershus fästning.^[4]
• Oktober
  • USA skickar 5 000 marinsoldater till norra Kina för att hjälpa kinesiska nationalister att avväpna japanerna i Kina, samt för att kontrollera hamnar, järnvägar och flygfält. USA har redan 60 000 soldater kvar i Kina vid krigsslutet.^[19]
  • I och med detta års slankvecka avskaffas det svenska statarsystemet.

(c) Bundesarchiv, B 145 Bild-F027821-0005 / Gathmann, Jens / CC-BY-SA 3.0

• 13 november – Charles de Gaulle återväljs till posten som Frankrikes premiärminister (ordförande för den provisoriska regeringen).^[20]
• 14 november – Nürnbergprocessen, där 24 tyska krigsförbrytare ställs inför rätta, inleds.^[1]
• 15 november – Harry S. Truman, Clement Attlee, och Mackenzie King åberopar att FN inrättar en atomenergikommission.^[16]
• 19 november – Charlie Chaplins film Diktatorn har svensk premiär. Under kriget har den varit totalförbjuden, eftersom den driver med Nazityskland.
• 22 november – Den svenska barnboksförfattarinnan Astrid Lindgren utkommer med boken Pippi Långstrump.^[4]
• 26 november – Den svenska ransoneringen av bensin, skor och textil upphör.^[2]
• 29 november
  • Jugoslavien utropas som republik.^[21]
  • Stig Dagerman debuterar med romanen Ormen, en beredskapsskildring med fokus på ångesten.
• November – Den svenska Atomkommittén, som skall planlägga forskningsarbetet på kärnenergiområdet, tillsätts.

• 5 december – Den svenska riksdagen antar en lag om humanisering av fångvården. Fångarna skall ej längre isoleras i fängelseceller utan behandlas i "öppen fångvård".^[2]
• 14 december – Tyska CDU-partiet bildas.^[9]
• 19 december – Ett svenskt riksdagsbeslut tas om Skatt vid källan.
• 20 december – General George S. Patton avlider efter en bilolycka den 9 december.
• 24 december – Fem av de tio barnen från familjen Sodder i Minnesota i USA försvinner spårlöst efter en brand i deras hem. Deras försvinnande förblir ett mysterium.
• 27 december – 28 nationer bildar Internationella valutafonden och Världsbanken.^[9]
• 29 december – Den svenska skolutredningen avger sitt betänkande.

• Personal som övervakar svensk post, telegraf och telefon sägs upp.
• De sista hindren för svenska kvinnors rätt till statlig tjänst tas bort.
• Rösträttsåldern till Andra kammaren sänks till 21 år och de sista inkomsthindren för svensk rösträtt tas bort. Det är nu bara omyndiga svenskar, som ej får rösta.
• Det svenska sällskapet Länkarna bildas efter amerikansk förebild.
• Den svenska föräldraledigheten utökas till sex månader.
• De svenska socialdemokraterna och LO lanserar efterkrigsprogrammet som valmanifest.
• Den svenska censurlagstiftningen avskaffas.
• Ett bilateralt handelsavtal sluts mellan Sverige och Polen.
• En svensk jordförvärvslag införs som inskränker den enskildes rätt att förvärva jordbruksfastigheter, för att underlätta tillkomsten av bärkraftiga svenska jordbruk.
• Det statligt ägda Norrbottens Järnverk invigs.
• De svenska Oljekonsumenternas Riksförbund (OK) bildas.
• Det svenska företaget JM Bygg grundas av byggmästaren John Mattson.
• I närheten av svenskt territorialvatten sänks den tyska ubåten U3503 av den egna besättningen. Sverige bärgar ubåten och studerar den noggrant.
• Den norska dagstidningen Verdens Gang grundas.
• Sverige upphäver restriktionerna i tryckfriheten.^[2]
• Förbudet att sälja kartor i Sverige upphävs.^[2]
• Saab presenterar sitt första civila flygplan, enmotoriga Saab 91 Safir.^[2]
• Sverige slår Danmark med 2-1 i första efterkrigslandskampen i fotboll.^[2]
• Behandling av gonorré med penicilin visar sig effektivt i Sverige.^[2]
• Första passagerarflygningen från Sverige till USA körs över Island och Kanada.^[2]
• Semester med bussresa mellan Sverige och europeiska kontinenten börjar vid denna tid skjuta fart.^[22]

• 1 januari
  • Jacky Ickx, belgisk racerförare.
  • Muammer Özer, svensk-turkisk regissör, fotograf, filmproducent och manusförfattare.
• 2 januari – Slobodan Praljak, bosnienkroatisk militär och politiker
• 5 januari – Roger Spottiswoode, kanadensisk filmregissör.
• 6 januari – Margrete Auken, dansk EU-parlamentariker.
• 7 januari – Yrsa Stenius, svensk journalist, författare och krönikör.
• 10 januari – Rod Stewart, brittisk sångare.
• 14 januari
  • Gunilla Larsson, svensk skådespelare.
  • Jacques Werup, svensk musiker, författare, scenartist och manusförfattare.
• 22 januari
  • Markku Kosonen, finländsk inredningsarkitekt, timmerman och formgivare.
  • Vibeke Løkkeberg, norsk regissör, skådespelare och manusförfattare.
  • Christoph Schönborn, kardinal inom Romersk-katolska kyrkan och tillika Österrikes primas.
• 26 januari – David Purley, brittisk racerförare.
• 27 januari – Olivier Rahmat, svensk regissör.
• 28 januari – Karen Lynn Gorney, amerikansk skådespelare, dansare och sångare.
• 29 januari
  • Donna Caponi, amerikansk golfspelare.
  • Jim Nicholson, nordirländsk politiker.
  • Tom Selleck, amerikansk skådespelare.
• 30 januari – June Carlsson, svensk journalist, nyhetspresentatör i TV.
• 31 januari – Joseph Kosuth, amerikansk konceptkonstnär.

• 5 februari – Diana Kjaer, svensk skådespelare.
• 6 februari – Bob Marley, jamaicansk musiker.
• 9 februari – Mia Farrow, amerikansk skådespelare.
• 10 februari – Solveig Faringer, svensk sångerska och skådespelare.
• 12 februari – Maud Adams, svensk skådespelare och fotomodell.
• 13 februari – Wallis Grahn, svensk skådespelare.
• 14 februari – Nick Lampson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2005 och 2007–2009.
• 15 februari – Douglas Hofstadter, amerikansk akademiker och författare.
• 18 februari
  • Gunilla Gårdfeldt, svensk sångerska och skådespelare.
  • Judy Rankin, amerikansk golfspelare.
• 19 februari
  • Jeanette Gentele, svensk barnskådespelare, journalist och filmkritiker.
  • Lars Hansson, svensk skådespelare.
• 20 februari – Lena Johannesson, svensk professor.
• 22 februari – Ulf Sundqvist, finlandssvensk socialdemokratisk politiker och bankman.
• 26 februari – Mitch Ryder, amerikansk sångare.
• 27 februari – Brasse Brännström, svensk skådespelare.

• 1 mars – Svenne Hedlund, svensk sångare.
• 8 mars – Micky Dolenz, skådespelare, regissör och musiker, medlem i The Monkees 1966–1970.
• 9 mars
  • Ulla-Britt Norrman, svensk skådespelare.
  • Dennis Rader, amerikansk seriemördare.
• 12 mars
  • Leif G.W. Persson, svensk kriminolog och författare.
  • Salvatore Gravano, amerikansk förbrytare.
• 13 mars – Anatolij Fomenko, rysk matematiker, författare till publiksuccéerna Ny kronologi.
• 17 mars – Michael Hayden, amerikansk flygvapengeneral, NSA-chef 1999–2005, CIA-chef 2006–2009.
• 20 mars
  • Stig Fredrikson, svensk journalist.
  • Tim Yeo, brittisk parlamentsledamot för Konservativa partiet.
• 22 mars
  • Sheila Frahm, amerikansk republikansk politiker, senator 1996.
  • Paul Schockemöhle, tysk tävlingsryttare.
• 24 mars – Hans Josefsson, svensk operasångare och skådespelare.
• 30 mars – Eric Clapton, brittisk gitarrist och sångare.
• 31 mars – Ingvar Oldsberg, svensk sportjournalist och TV-programledare.

• 1 april
  • Totta Näslund, svensk musiker.
  • Jüri Lepik, svensk musiker.
• 2 april – Anne Waldman, amerikansk poet.
• 4 april – Daniel Cohn-Bendit, fransk politiker, EU-parlamentariker.
• 5 april
  • Marie Ahrle, svensk skådespelare.
  • Ove Bengtson, svensk tennisspelare.
• 7 april – Bob Brady, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1998–.
• 8 april – Margherita Cagol, italiensk terrorist.
• 9 april – Steve Gadd, amerikansk musiker, trummis.
• 14 april
  • Ritchie Blackmore, brittisk gitarrist, medlem i bland annat Deep Purple och Rainbow.
  • Lars Lindström, svensk skådespelare.
  • Marianne Nilsson, svensk skådespelare.
• 16 april – Tom Allen, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2009.
• 17 april
  • Conny Evensson, svensk ishockeyspelare och -tränare.
  • Liv Wollin, svensk golfspelare.
• 18 april
  • Malin Ek, svensk skådespelare.
  • Mats Ek, svensk regissör.
• 21 april – Tomas Bolme, svensk skådespelare.
• 25 april – Björn Ulvaeus, svensk musiker och kompositör, Abba.
• 26 april – Jorge Antonio Serrano Elías, president i Guatemala 1991–1993.
• 27 april – Lasse Brandeby, svensk skådespelare.
• 29 april
  • Tammi Terrell, amerikansk soulsångerska.
  • Anne Marie Ottersen, norsk skådespelare.

• 5 maj
  • Charlie Gonzalez, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999–2013.
  • Lars-Inge Svartenbrandt, svensk brottsling.
• 6 maj – Lasse Lundgren, svensk stuntman och skådespelare.
• 7 maj – Ewert Ljusberg, svensk vissångare och underhållningsartist.
• 8 maj
  • Keith Jarrett, amerikansk jazzpianist, polarpristagare 2003.
  • Bjarne Lundkvist, svensk musiker, trumslagare i Flamingokvintetten och Streaplers.
• 10 maj – Mats Wahl, svensk författare och manusförfattare.
• 11 maj – Robert Grundin, svensk operasångare och skådespelare.
• 12 maj
  • Alan Ball, brittisk fotbollsspelare.
  • Tormod Haugen, norsk författare och översättare.
• 13 maj – Lasse Berghagen, svensk sångare.
• 14 maj – Yochanan Vollach, israelisk fotbollsspelare.
• 17 maj – George Miller, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1975–.
• 19 maj – Pete Townshend, brittisk musiker, gitarrist i rockbandet The Who.
• 20 maj – Wally Herger, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1987–2019.
• 24 maj – Priscilla Presley, amerikansk skådespelare, fotomodell och författare.
• 25 maj – Vilasrao Deshmukh, indisk politiker.
• 28 maj – Ted Åström, svensk skådespelare.
• 31 maj – Rainer Werner Fassbinder, tysk regissör.

• 3 juni – Hale Irwin, amerikansk golfspelare.
• 6 juni – Allen Boyd, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–2011.
• 7 juni – Wolfgang Schüssel, österrikisk förbundskansler från 2000.
• 8 juni – Lena-Pia Bernhardsson, svensk skådespelare.
• 10 juni – Lionel Poilâne, fransk bagare.
• 12 juni – Pat Jennings, nordirländsk fotbollsspelare, målvakt.
• 13 juni – Whitley Strieber, amerikansk författare.
• 15 juni
  • Gábor Harsányi, ungersk skådespelare.
  • Amos Sawyer, liberiansk politiker, tf. president 1990–1994.
• 16 juni – Jannik Bonnevie, norsk skådespelare.
• 17 juni
  • Tommy Franks, amerikansk armégeneral, militärbefälhavare för U.S. Central Command 2000–2003.
  • Eddy Merckx, belgisk tävlingscyklist.
• 19 juni
  • Radovan Karadžić, bosnienserbisk politiker och misstänkt krigsförbrytare, ursprungligen poet och psykiater.
  • Aung San Suu Kyi, burmansk mottagare av Nobels fredspris.
• 21 juni – Bert Karlsson, svensk entreprenör, skivbolagsdirektör och politiker (nydemokrat), riksdagsledamot 1991–1994.
• 22 juni – Gunilla Abrahamsson, svensk skådespelare.
• 24 juni
  • George Pataki, amerikansk politiker, guvernör i New York.
• 25 juni
  • Carolyn Cheeks Kilpatrick, amerikansk demokratisk politiker.
  • Carly Simon, amerikansk sångerska.
• 27 juni – David Scott, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2003-.
• 28 juni
  • Jane Harman, amerikansk demokratisk politiker.
  • Manne af Klintberg, svensk artist, uppträder som clown under namnet Clownen Manne.
• 29 juni – Chandrika Kumaratunga, Sri Lankas president 1994–2005.

• 7 juli – Michael Ancram, brittisk parlamentsledamot för Konservativa partiet.
• 8 juli – Micheline Calmy-Rey, schweizisk politiker, utrikesminister från 2003.
• 9 juli – Dean R. Koontz, amerikansk författare.
• 18 juli – Pat Doherty, nordirländsk politiker.
• 20 juli
  • Larry Craig, amerikansk republikansk politiker, senator 1991–2009.
  • Johanna Hald, svensk regissör, manusförfattare och stillbildsfotograf.
  • Håkan Sterner, svensk skådespelare.
• 21 juli – Phil Roe, amerikansk republikansk politiker.
• 22 juli – Peter Kropénin, svensk filmproducent.
• 26 juli – Helen Mirren, brittisk skådespelare.
• 28 juli – Richard Wright, brittisk musiker, medlem i Pink Floyd 1965–1979.
• 30 juli – David Sanborn, amerikansk jazzmusiker; altsaxofonist.

• 6 augusti – Ingemar Johansson, svensk skribent, översättare och förläggare.
• 7 augusti – Asko Sarkola, finländsk skådespelare.
• 10 augusti – Gerthi Kulle, svensk skådespelare.
• 13 augusti – Lars Engqvist, svensk journalist och socialdemokratisk politiker, socialminister 1998–2004.
• 14 augusti
  • Robin Hayes, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1999–2009.
  • Steve Martin, amerikansk skådespelare och författare.
• 16 augusti
  • Sheila, fransk sångare.
  • Suzanne Farrell, amerikansk ballerina.
• 18 augusti – David Dewhurst, amerikansk republikansk politiker.
• 24 augusti – Vince McMahon, amerikansk fribrottare, CEO för WWE.
• 26 augusti – Mel Watt, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993–2014.
• 31 augusti
  • Göran Johansson, svensk socialdemokratisk politiker, kommunstyrelsens ordförande i Göteborgs Stad från 1994.
  • Leonid Popov, ukrainsk kosmonaut.
  • Itzhak Perlman, israelisk violinist.
  • Van Morrison, irländsk musiker.
  • Bob Welch, amerikansk sångare och gitarrist, medlem i Fleetwood Mac 1971–1974.

• 1 september – Haris Silajdžić, bosnisk politiker.
• 4 september – Carl-Ingemar Perstad, svensk Journalist och programledare.
• 10 september – José Feliciano, puertoricansk sångare.
• 11 september – Franz Beckenbauer, tysk fotbollsspelare.
• 16 september – P. Chidambaram, indisk politiker, personalminister 1985–1989, handelsminister 1985–1989 och 1991–1996, finansminister 1996–1998.
• 19 september – John Burnett, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
• 21 september – Jerry Bruckheimer, amerikansk film- och TV-producent.
• 24 september – Janne Schaffer, svensk gitarrist, medlem i Electric Banana Band.
• 26 september – Bryan Ferry, brittisk musiker, frontfigur i Roxy Music.
• 27 september – Göran Johnsson, svensk fackföreningsman, ordförande i Metallindustriarbetareförbundet 1993–2005.
• 30 september – Ehud Olmert, israelisk premiärminister.

• 1 oktober
  • Donny Hathaway, amerikansk soulsångare och musiker.
  • Mohammad Nassiri, iransk tyngdlyftare.
• 2 oktober – Don McLean, amerikansk musiker.
• 7 oktober
  • Gert Fylking, svensk skådespelare och programledare i radio.
  • Gunilla Nyroos, svensk skådespelare.
• 10 oktober – Anders Lönnbro, svensk skådespelare, regissör och producent.
• 13 oktober – Irene Lindh, svensk skådespelare och sångerska.
• 14 oktober
  • Bo Könberg, svensk folkpartistisk politiker, konsultativt statsråd 1991–1994.
  • Bernt Staf, svensk proggmusiker.
• 15 oktober – Manuel Aranguiz, chilensk-amerikansk skådespelare.
• 18 oktober – Chris Shays, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1987–2009.
• 19 oktober – John Lithgow, amerikansk skådespelare.
• 20 oktober – Claes-Göran Hederström, svensk artist.
• 23 oktober – Kim Larsen, dansk musiker, sångare i Gasolin.
• 27 oktober – Luiz Inácio Lula da Silva, brasiliansk vänsterpolitiker, president 2003–.

• 3 november – Gerd Müller, tysk fotbollsspelare.
• 8 november
  • Dennis Moore, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1999–.
  • Angela Scoular, brittisk skådespelare.
• 8 november – Joseph DeAngelo, känd under smeknamnet Golden State Killer, amerikansk seriemördare.
• 9 november – Bo Knutsson, svensk antikexpert och TV-profil (känd från Antikrundan).
• 11 november – Daniel Ortega, president i Nicaragua 1985–1991.
• 12 november
  • Michael Bishop, amerikansk science fiction-författare.
  • Neil Young, kanadensisk rockmusiker.
• 15 november – Anni-Frid Lyngstad, norsk sångerska, Abba.
• 18 november – Mahinda Rajapaksa, lankesisk politiker, premiärminister i Sri Lanka 2004–2005, president 2005–.
• 21 november – Goldie Hawn, amerikansk skådespelare.
• 26 november – Björn von Sydow, svensk socialdemokratisk politiker, försvarsminister 1997–2002, riksdagens talman 2002–2006.
• 27 november – James Avery, amerikansk skådespelare.
• 28 november – Azar Habib, libanesisk sångare.
• 30 november
  • Hilary Armstrong, brittisk parlamentsledamot för Labour.
  • Roger Glover, brittisk musiker, basist i Deep Purple 1969–1973.

• 1 december – Bette Midler, amerikansk sångerska och skådespelare.
• 6 december – Ray LaHood, amerikansk republikansk politiker.
• 10 december
  • Peter Hüttner, svensk skådespelare och författare.
  • Alf Häggstam, svensk operasångare (bas) och sångpedagog.
• 17 december – Ernie Hudson, amerikansk skådespelare, känd som Leo Glynn i Oz.
• 20 december – Peter Criss, trummis i rockbandet Kiss.
• 22 december – Barbro Sundback, åländsk politiker (socialdemokrat).
• 24 december
  • Lemmy Kilmister, brittisk musiker, basist och sångare i Motörhead.
  • Nicholas Meyer, amerikansk författare, regissör och producent.
  • Sharafuddin Idris Shah, Sultan av Selangor.
• 25 december
  • Rick Berman, amerikansk TV-producent.
  • Paula Brandt, svensk skådespelare.
  • Noel Redding, brittisk basist/gitarrist, var medlem i The Jimi Hendrix Experience.
  • Gary Sandy, amerikansk skådespelare.
  • Kenny Stabler, amerikansk fotbollsspelare.
• 28 december
  • Birendra Bir Bikram, kung av Nepal 1972–2001.
  • Eskil Dalenius, svensk skådespelare.
• 30 december – Davy Jones, amerikansk skådespelare och musiker, medlem av The Monkees 1966–1970.
• 31 december – Connie Willis, amerikansk science fiction-författare.

• 9 januari – Jüri Uluots, 54, estländsk jurist och politiker, premiärminister och Estlands exilregerings tillförordnade statschef.
• 12 januari – Thomas Barlow, 99, brittisk läkare.
• 16 januari – Nils Dahlström, 49, svensk skådespelare och filmproducent.
• 19 januari – Petar Bojović, 86, serbisk militär.
• 23 januari – Helmuth James von Moltke, 37, tysk jurist och motståndsman, avrättad.

• 1 februari – Johan Huizinga, 72, nederländsk filolog och kulturhistoriker.
• 2 februari – Carl Friedrich Goerdeler, 60, tysk politiker, avrättad.
• 3 februari – Roland Freisler, 51, tysk jurist.
• 5 februari – Ragnar Östberg, 78, svensk arkitekt, ritade Stockholms stadshus^[2].
• 8 februari – Karl Marthinsen, 48, norsk nazistisk politiker.
• 16 februari – Rudolf Värnlund, 45, svensk författare, dramatiker och manusförfattare.
• 23 februari – Rudolf Lange, 34, tysk SS-officer.
• 26 februari – Bror Olsson, 85, svensk skådespelare och teaterledare.

• 3 mars
  • Johnny Björkman, 54, svensk skådespelare, köpman, handelsresande, disponent.
  • William M. Calder, 76, amerikansk republikansk politiker.
• 5 mars – Hasso von Boehmer, 40, tysk överstelöjtnant, avrättad.
• 19 mars – Marcel Callo, 23, fransk motståndsman mot nazismen, död i koncentrationslägret Mathausen.
• 21 mars – Arthur Nebe, 50, tysk polis och SS-officer, avrättad.
• 26 mars – David Lloyd George, 82, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1916–1922.
• 31 mars
  • Anne Frank, 15, tysk-nederländsk dagboksskrivare, död i tyfus i koncentrationslägret Bergen-Belsen.
  • Torgny Segerstedt, 68, svensk publicist och religionshistoriker, chefredaktör för Göteborgs Handels- och Sjöfarts-Tidning^[2], stark kritiker av Nazityskland^[3].

• 2 april – Johannes Bachmann, 55, tysk sjömilitär, amiral 1942, stupad.
• 5 april – Karl Koch, 47, tysk SS-officer, avrättad.
• 9 april
  • Dietrich Bonhoeffer, 39, tysk luthersk teolog, motståndskämpe, avrättad.
  • Wilhelm Canaris, 58, tysk amiral, avrättad.
• 11 april – Alfred Meyer, 53, tysk nazistisk politiker, självmord.
• 12 april – Franklin D. Roosevelt, 63, amerikansk politiker, USA:s president sedan 1933^[9].
• 15 april
  • Rolf Carls, 59, tysk sjömilitär, generalamiral 1940, stupad vid Bad Oldesloe.
  • Paul Fanger, 56, tysk sjömilitär, amiral 1942, stupad.
  • Hermann Florstedt, 50, tysk SS-officer, kommendant i Majdanek.
• 18 april – John Ambrose Fleming, 95, brittisk elektroingenjör och fysiker.
• 21 april – Walter Model, 54, tysk militär, generalfältmarskalk.
• 22 april – Käthe Kollwitz, 77, tysk konstnär.
• 23 april
  • Albrecht von Bernstorff, 55, tysk greve, diplomat och bankir, mördad.
  • Albrecht Haushofer, 42, tysk geopolitiker och professor, avrättad.
• 25 april – Humbert Achamer-Pifrader, 44, tysk SS-officer, flyganfall.
• 28 april – Benito Mussolini, 61, italiensk fascistisk diktator 1922–1943, avrättad.
• 29 april – Hermann Fegelein, 38, tysk SS-officer, Heinrich Himmlers adjutant, avrättad.
• 30 april
  • Adolf Hitler, 56, tysk diktator och rikskansler 1933–1945, självmord.
  • Eva Braun, 33, Adolf Hitlers partner, självmord.

• 1 maj
  • Joseph Goebbels, 47, tysk propagandaminister, självmord.
  • Hans Krebs, 47, tysk general, självmord.
  • Wilhelm Burgdorf, 50, tysk general, självmord.
• 2 maj
  • Kurt Fricke, 55, tysk sjömilitär, amiral 1942, stupad.
  • Wilhelm Prentzel, 66, tysk sjömilitär, amiral 1941, självmord.
  • Ludwig Stumpfegger, 34, tysk SS-läkare, Adolf Hitlers personlige kirurg 1944-1945, självmord.
  • Karl Fritzsch, 41, tysk SS-officer.
• 3 maj – Fedor von Bock, 64, tysk generalfältmarskalk, flyganfall.
• 5 maj – Emanuel Moravec, 52, tjeckoslovakisk militär, författare och nazikollaboratör, självmord.
• 8 maj – Josef Terboven, 46, tysk rikskommissarie i Norge, självmord.
• 9 maj
  • Beda Hallberg, 76, svensk initiativtagare till majblomman.
  • Friedrich Wilhelm Krüger, 51, tysk SS-officer, självmord.
• 10 maj
  • Konrad Henlein, 47, sudettysk nazistisk politiker, självmord.
  • Richard Glücks, 56, tysk SS-officer, självmord.
• 11 maj – Simon Gate, 62, svensk glaskonstnär.
• 12 maj – Richard Thomalla, 41, tysk SS-officer.
• 13 maj – Martin Luther, 49, tysk nazistisk politiker.
• 16 maj – Sten Njurling, 53, svensk kompositör och kapellmästare.
• 19 maj – Philipp Bouhler, 45, tysk SS-officer, självmord.
• 23 maj
  • Hans-Georg von Friedeburg, 49, tysk sjömilitär, generalamiral 1 maj 1945, självmord.
  • Heinrich Himmler, 44, tysk nazist, Reichsführer-SS, självmord.
• 24 maj
  • Robert von Greim, 52, tysk flygmilitär, generalfältmarskalk.
  • Franz Ziereis, 39, tysk SS-officer, kommendant i Mauthausen.
• 31 maj – Odilo Globocnik, 41, tysk nazistisk politiker och SS-Obergruppenführer, självmord.

• 2 juni – August Hirt, 47, tysk SS-läkare och SS-officer, självmord.
• 7 juni – Oskar Dirlewanger, 49, tysk SS-officer, SS-Oberführer.
• 15 juni – Carl Gustaf Ekman, 72, svensk frisinnad politiker och tidningsman, partiledare för Frisinnade folkpartiet 1924–1932, Sveriges statsminister 1926–1928 och 1930–1932^[2].
• 16 juni – Nils Edén, 73, svensk liberal politiker och professor, Sveriges statsminister 1917–1920^[2].
• 19 juni – Stefan Mazurkiewicz, 56, polsk matematiker.
• 22 juni – Frida Stéenhoff, 79, svensk författare och feminist.
• 26 juni – Emil Hácha, 72, tjeckoslovakisk jurist och politiker.

• 9 juli – Maria Pawlikowska-Jasnorzewska, 53, polsk poet och dramatiker.
• 14 juli – Annita Gyldtenungæ, 28, svensk skådespelare.
• 17 juli – Ernst Busch, 60, tysk militär, generalfältmarskalk 1943.
• 19 juli
  • Otto von Schrader, 57, tysk sjömilitär, amiral 1942, självmord.
  • Heinrich Wölfflin, 81, schweizisk konsthistoriker.
• 25 juli – Kurt Gerstein, 39, tysk SS-officer.

• 1 augusti – Greta Fock, 54, svensk skådespelare.
• 2 augusti – Pietro Mascagni, 81, italiensk operakompositör.
• 4 augusti – Rudolf Holsti, 63, finländsk politiker, utrikesminister 1919–1922 och 1936–1938.
• 21 augusti – Carl Barcklind, 72, svensk skådespelare, manusförfattare, operettsångare och regissör.
• 23 augusti – Julius Sundblom, 80, åländsk journalist och politiker.
• 26 augusti – Franz Werfel, 54, österrikisk författare.
• 28 augusti – Edith Erastoff, 58, finlandssvensk skådespelare.
• 31 augusti – Stefan Banach, 53, polsk matematiker.

• 7 september – John Ericsson, 62, svensk skådespelare och inspicient.
• 14 september – Marie Christensen, 74, dansk socialdemokratisk politiker, bland annat verksam för att förbättra tjänsteflickornas situation^[23].
• 15 september
  • Clyde L. Herring, 66, amerikansk demokratisk politiker.
  • André Tardieu, 68, fransk politiker, Frankrikes tillförordnade president 7–10 maj 1932.
  • Anton Webern, 61, österrikisk kompositör.
• 24 september – Hans Geiger, 62, tysk fysiker.
• 26 september
  • Béla Bartók, 64, ungersk kompositör, pianist och musiketnograf.
  • Richard Beer-Hofmann, 79, österrikisk författare.
• 28 september – Heinrich Seetzen, 39, tysk SS-officer, befälhavare inom Einsatzgruppen, självmord.

• 3 oktober – Truman H. Newberry, 80, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
• 6 oktober – Leonardo Conti, 45, tysk nazistisk politiker, läkare, SS-Obergruppenführer, självmord.
• 8 oktober – Felix Salten, 76, österrikisk journalist och författare, upphovsman till Bambi.
• 9 oktober – Gottlieb Hering, 58, tysk SS-officer.
• 10 oktober – Venny Soldan-Brofeldt, 81, finländsk konstnär.
• 15 oktober – Pierre Laval, 62, fransk politiker, avrättad.
• 24 oktober – Vidkun Quisling, 58, norsk politiker, avrättad.
• 25 oktober – Robert Ley, 55, tysk nazistisk politiker, självmord.
• 30 oktober – Wincenty Witos, 71, polsk politiker.

• 8 november – August von Mackensen, 95, tysk militär.
• 10 november – John W. Thomas, 71, amerikansk republikansk politiker, senator 1928–1933 och 1940-1945.
• 11 november – Jerome Kern, 60, amerikansk musikalkompositör.
• 12 november – George B. Martin, 69, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918–1919.
• 18 november – Luke Lea, 66, amerikansk demokratisk politiker, affärsman och publicist, senator 1911–1917.
• 28 november – Alexander Frey, 68, finländsk politiker.
• 30 november – Erik Johansson i Öckerö, 54, svensk fiskare och riksdagspolitiker.

• 5 december – Thomas H. Morgan, 79, amerikansk zoolog och genetiker, nobelpristagare 1933.
• 6 december – Alfred Saalwächter, 62, tysk sjömilitär, generalamiral 1940, avrättad i rysk fångenskap.
• 10 december – Erik A. Petschler, 64, svensk regissör, skådespelare och produktionsledare.
• 13 december
  • Josef Kramer, 39, tysk SS-officer, koncentrationslägerskommendant, avrättad.
  • Fritz Klein, 57, tysk SS-läkare och krigsförbrytare, avrättad.
  • Irma Grese, 22, tysk krigsförbrytare, avrättad.
• 16 december – Giovanni Agnelli, 79, italiensk industrialist, grundare av Fiat.
• 21 december – George S. Patton, 60, amerikansk fyrstjärnig general.
• 28 december – Theodore Dreiser, 74, amerikansk författare.

• Albert Mason Stevens, amerikansk barnläkare.

• Fysik – Wolfgang Pauli, Österrike
• Kemi – Artturi Virtanen, Finland
• Medicin
  • Sir Alexander Fleming, Storbritannien
  • Sir Ernst Boris Chain, Storbritannien
  • Sir Howard Florey, Australien
• Litteratur – Gabriela Mistral, Chile
• Fred – Cordell Hull, USA

• Wikimedia Commons har media som rör 1945.
  Bilder & media