1943

1943 – MCMXLIII
81 år sedan

År
1940 | 1941 | 1942
1943
1944 | 1945 | 1946
Årtionde
1920-talet  | 1930-talet
1940-talet
1950-talet | 1960-talet
Århundrade
1800-talet
1900-talet
2000-talet
Årtusende
1000-talet
Året
Födda | Avlidna
Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur
Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap
och samhälle

Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap
Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern1943
MCMXLIII
Ab urbe condita2695
Armeniska kalendern1392
ԹՎ ՌՅՂԲ
Assyriska kalendern6693
Bahaikalendern99–100
Bengaliska kalendern1350
Berberkalendern2893
Brittiskt regeringsårGeo. 6 – 8 Geo. 6
Buddhistisk kalender2487
Burmesiska kalendern1305
Bysantinska kalendern7451–7452
Koptiska kalendern1659–1660
Erianska kalendern3109
Etiopiska kalendern1935–1936
Judiska kalendern5703–5704
Vikram Samvat1999–2000
Sakakalendern1865–1866
Kaliyuga5044–5045
Holocen kalender11943
Nri-Igbo943–944
Persiska kalendern1321–1322
Muslimska kalendern1361–1363
Nengō (Japan)Shōwa 18
(昭和18年)
Nordkoreanska kalendern32
Julianska kalendernGregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern4276
MinguokalendernROC 32
民國32年
Thailändsk kalender2486
Unixtid

1943 (MCMXLIII) var ett normalår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

Händelser

Januari

Casablancakonferensen

Februari

Mars

  • 4 mars – Den svenska sångerskan Zarah Leander lämnar Tyskland och slår sig åter ner i Sverige.[4]
  • 6 mars – I den så kallade Ränneslättsolyckan dör sex och skadas 29 personer (av vilka fyra dör senare) vid en kraftig explosion vid militära övningar.
  • 14 mars
  • 26 mars – Sveriges regering häver transportförbudet för kommunisttidningarna Ny dag och Norrskensflamman.[3]
  • 27 mars – De fyra svenska kommunistiska morgontidningar, som belades med transportförbud 1940, får förbudet upphävt.
  • Våren – Den svenska regeringen diskuterar, efter påstötningar från Jewish Agency, möjligheten att rädda 20 000 polsk-judiska barn till Sverige, men projektet blir aldrig av.

April

Upproret i Warszawas getto.

Maj

Juni

Juli

Slaget vid Kursk
De allierade bombar Hamburg

Augusti

September

Chiang Kai-shek

Oktober

  • 1 oktober – Det första helt svensktillverkade militärplanet, SAAB:s lätta bombplan B17, provflygs.[1]
  • 2 oktober – Sedan nazisterna dagen innan börjat arrestera danska judar meddelar Sverige offentligt att samtliga danska judar är välkomna till Sverige.
  • 11 oktober – Filmen Casablanca, med Humphrey Bogart och Ingrid Bergman, har svensk premiär.[4]
  • 13 oktober – Italien förklarar Tyskland krig.[2]
  • 14 oktober – Filippinerna förklarar sig självständigt.[2]
  • 17 oktober – Tyska kryssaren hilfskreuzer Michel, sänks utanför Japan av amerikanska u-båten Tarpon.[11]
  • 22 oktober – Tyskt flyg skjuter ner det svenska flygplanet SE-BAG Gripen 75 kilometer väster om Smögen. Flygplanet havererar senare mot klipporna på Hållö, varvid 13 personer dör och två överlever.
  • 30 oktober - det japanska passagerarfartyget Shanghai Maru kolliderar med Sakito Maru 75 Mil utanför Shanghai.
  • Oktober – Cirka 7 500 danska judar flyr till Sverige. Reportageböcker om förintelsen publiceras och Erik Brandt meddelar i den svenska riksdagen att tyskarna dödar judar med gas.

November

December

  • 3 december – Den svenska regeringen beslutar om utbildning av 7 500 danska och 11 000 norska flyktingar till polistrupper, att insättas när Tysklands ockupation bryter samman.[1]
  • 9 december – Marskalk Josip Broz "Tito" bildar en jugoslavisk partisanregering.[3]
  • 16 december – Den svenska riksdagen antar en ny arrendelag, som säger, att arrende skall erläggas i pengar, inte in natura eller i dagsverken.[7]
  • 20 december – En svensk handelsdelegation avreser till USA för att förbereda de svensk-amerikanska förbindelserna efter kriget.[1]
  • 24 decemberDwight D Eisenhower blir allierad överbefälhavare.
  • 25 december – Det tyska slagskeppet Scharnhorst sänks av brittiska flottstyrkor vid Norges kust.

Okänt datum

  • 1 400 personer omkommer vid en jordbävning i Istanbul.[13]
  • Den svenske sångboken Nu ska vi sjunga utkommer i Sverige på initiativ av Alice Tegnér.
  • Schweiziske kemisten Albert Hofmann prövar det LSD han framställde 1938 på sig själv.[14]
  • Komintern läggs ner står SKP utan international.
  • Det svenska Bondeförbundet byter namn till Landsbygdspartiet Bondeförbundet.
  • Det svenska Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor bildas.
  • Svenska staten övertar genom finansdepartementet ägandet av Tipstjänst AB. Vinsten skall nu gå till idrotten.
  • Kommunisterna vinner valet till representantskapet i svenska Metallindustriarbetareförbundets avdelning 1, varmed de får majoriteten i Metalls avtalsråd.
  • Sverige går ur Internationella kriminalpoliskommissionen, som efter kriget skulle bli känt som Interpol, som på den tiden styrdes av Tyskland.
  • Brittiska nattbombare flyger över Sverige på väg till och från Tyskland, med den svenska regeringens goda minne.
  • Ingvar Kamprad grundar det svenska företaget Ingvar Kamprad Elmtaryd Agunnaryd (IKEA).
  • Deckarförfattaren Stieg Trenter debuterar med kriminalromanen Ingen kan hejda döden.
  • Solna stad och Sandvikens stad får stadsrättigheter.
  • AB Svenska Tobaksmonopolet får importmonopol och kontroll över den svenska detaljhandeln av tobak.
  • Sveriges riksdag inför nöjesskatt på dans.
  • Sverige slår Ungern i friidrottslandskamp.[1]
  • Svensk polis slår till mot tysk värvningscentral i Stockholm.[1]

Födda

Avlidna

Första kvartalet

Januari

Februari

Mars

Andra kvartalet

April

Maj

Juni

Tredje kvartalet

Juli

Augusti

September

Fjärde kvartalet

Oktober

November

December

Nobelpris [15]

Referenser

Fotnoter

  1. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] Hundra år i Sverige – 1943, Hans Dahlberg, Albert Bonniers, 1999
  2. ^ [a b c d e f g h i] Faktakalendern 2000 – 1943 (Utlandet) , Semic, 1999
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r] 20:e århundrades När Var Hur – 1943, Bernt Himmelstedt, Forum, 1999
  4. ^ [a b c d e f g h] 100 år med Aftonbladet – 1943, 1999
  5. ^ ”HMS Thunderbolt (N 25)”. uboat.net. http://uboat.net/allies/warships/ship/3485.html. Läst 21 oktober 2010. 
  6. ^ Warren, C.E.T.; Benson, James (1958). "The Admiralty regrets ...": the story of His Majesty's submarine Thetis and Thunderbolt. London: Harrap 
  7. ^ [a b c d e f] Sverige 1900-talet – 1943, NE, Bra Böcker, 2000
  8. ^ Göran Hägg, Mussolini. 2008. sid. 302–304.
  9. ^ 75 år Sverige, Carl-Adam Nycop, Bra Böcker, 1976, sidan 135 – Hägg och Arnes rekordlöpningar
  10. ^ ”Engelskt bombplan störtade i Annelövs ängar”. Arkiverad från originalet den 8 november 2012. https://web.archive.org/web/20121108102510/http://www.arkivet-landskrona.se/berttelser/bengtn.htm. Läst 11 augusti 2013. 
  11. ^ Muggenthaler, August Karl (1977). German Raiders of WWII. Prentice-Hall. sid. 276. ISBN 0-13-354027-8 
  12. ^ Faktakalendern 2000 – 1943 (Sverige), 1999
  13. ^ Faktakalendern 2006, Semic, 2005
  14. ^ ”Narkotika”. Arkiverad från originalet den 24 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110524131828/http://members.fortunecity.com/simulatorsmusicsite/droger/narkotika.htm. 
  15. ^ ”Nobelpriset”. https://www.nobelprize.org/prizes/lists/all-nobel-prizes/. Läst 10 april 2011. 

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Czapek60.jpg
Pocket watch made by the famous Polish watchmaker Franciszek Czapek, circa 1876.
Attack on Hamburg.jpg
An Avro Lancaster of No. 1 Group, Bomber Command, silhouetted against flares, smoke and explosions during the attack on Hamburg, Germany, by aircraft of Nos. 1, 5 and 8 Groups on the night of 30/31 January 1943. This raid was the first occasion on which H2S centimetric radar was used by the Pathfinder aircraft to navigate the force to the target. The pilot of the photographing aircraft (Lancaster 'ZN-Y' of No. 106 Squadron, based at Syerston) was Flt Lt D J Shannon who, as a member of No. 617 Squadron, took part in Operation CHASTISE (the "Dams Raid") during the following May.
Fengchiangyan-1-.jpg
(Left to right) Feng Yuxiang, Chiang Kai-shek and Yan Xishan during a Kuomintang conference before the outbreak of the Central Plains War.
Yrjo-Wallinmaa.jpg
Photograph of the Finnish Lutheran bishop Yrjö Wallinmaa (1892–1943), killed at a Soviet partisan attack in Laanila, Saariselkä. Published on the cover of Suomen Kuvalehti on 10 July 1943.
Stroop Report - Warsaw Ghetto Uprising - 26546.jpg
Original- eller arkivbildtext. Det kan förekomma att dessa texter är felaktiga, partiska, föråldrade eller politiskt extrema.
tyska:
Banditen

Bandits
title QS:P1476,de:"Banditen"
label QS:Lde,"Banditen"
label QS:Lfr,"Bandits"
label QS:Lpl,"Bandyci"
label QS:Lru,"Бандиты"
label QS:Len,"Bandits"
label QS:Leo,"Banditoj"
label QS:Lcs,"Bandité"