1941

1941 – MCMXLI 83 år sedan
År 1938 | 1939 | 1940 1941 1942 | 1943 | 1944
Årtionde 1920-talet  | 1930-talet 1940-talet 1950-talet | 1960-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1941 MCMXLI
Ab urbe condita	2693
Armeniska kalendern	1390 ԹՎ ՌՅՂ
Assyriska kalendern	6691
Bahaikalendern	97–98
Bengaliska kalendern	1348
Berberkalendern	2891
Brittiskt regeringsår	5 Geo. 6 – 6 Geo. 6
Buddhistisk kalender	2485
Burmesiska kalendern	1303
Bysantinska kalendern	7449–7450
Koptiska kalendern	1657–1658
Erianska kalendern	3107
Etiopiska kalendern	1933–1934
Judiska kalendern	5701–5702
Vikram Samvat	1997–1998
Sakakalendern	1863–1864
Kaliyuga	5042–5043
Holocen kalender	11941
Nri-Igbo	941–942
Persiska kalendern	1319–1320
Muslimska kalendern	1359–1360
Nengō (Japan)	Shōwa 16 (昭和16年)
Nordkoreanska kalendern	30
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4274
Minguokalendern	ROC 30 民國30年
Thailändsk kalender	2484
Unixtid

1941 (MCMXLI) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

• 1 januari – 5 % omsättningsskatt (oms) införs på så gott som all svensk försäljning ^[1]. Skatten administreras av en nybildad omsättningsskattenämnd ^[2].
• 11 januari – Nasjonal Samlings partiledare Vidkun Quisling ber närvarande tysk militär att ingripa mot Quislings opposition ^[3].
• 14 januari – Tyska kryssaren Pinguin hejdar norska valfångstflottan vid Bouvetön, och stoppar valfångsten på Antarktiska oceanen under resten av kriget.^[4]
• 17 januari – Guomindangs trupper under Chiang Kai-sheks befäl öppnar eld mot kommunisttrupper. Kinesiska inbördeskriget återupptas efter Andra världskriget.
• 19 januari – Brittiska trupper anfaller italienska trupper i Eritrea.
• 20 januari – Trådbussar införs i Stockholm.^[5]
  • USA:s förre jordbruksminister Henry Wallace från Iowa efterträder Texasdemokraten John Nance Garner som USA:s nye vicepresident.
• 21 januari – Brittiska och australiska trupper anfaller Tobruk, som nästa dag erövras från de tyska trupperna.
  • Legionärernas uppror och pogromen i Bukarest äger rum i Bukarest.

• 11 februari – Generallöjtnant Erwin Rommel kommer till Tripoli.
• 17 februari – Skolstrejk i Bergen i Norge i protest mot nazistorganisationen Hirden.
• 22 februari – Behandling av psykiskt sjuka med elektrochockterapi vid Beckomberga sjukhus presenteras ^[1] i Svensk läkartidning. Man ger stötar på 80 till 115 volt genom tinningarna i 0,5 till 0,7 sekunder ^[2].

• 1 mars – Alfred Hitchcocks film Utrikeskorrespondenten har svensk biopremiär ^[6].
• 4 mars – Brittiska soldater landstiger i Grekland.^[7]
• 7 mars – Den svenska regeringen rekonstrueras. Kooperatören Axel Gjöres blir folkhushållningsminister.
• 11 mars – USA:s kongress antar Lend-Lease-lagen ^[7].
• 11 mars – USA:s president Franklin D. Roosevelt undertecknar Lend-Lease-lagen, som innebär att krigsförnödenheter, som tillverkats i USA, kan skeppas till de allierade som lån.
• 30 mars – Tyska afrikakåren, ledd av Erwin Rommel, inleder sin offensiv i Nordafrika ^[6].
• Våren – Sverige sluter handelsavtal med Sovjet om järnprodukter i utbyte mot spannmål. Avtalet får dock ingen betydelse, på grund av det tyska anfallet mot Sovjet senare under året.

• April – Grönland ställs under USA:s beskydd ^[8].
• 1 april – Priskontroll införs i Sverige ^[9].
• 6 april
  • Grekland tvingas kapitulera då tyska trupper hjälper Italien i striden på det grekiska fastlandet ^[3].
  • Tyska trupper invaderar Jugoslavien ^[6].
• 8 april – Radiolicens nr 1 500 000 löses. Sverige anses vara radiotätast i världen ^[2].
• 10 april – Oberoende staten Kroatien utropas med Ante Pavelić som regeringschef ^[3].
• 13 april – Sovjetunionen och Japan sluter icke-angreppspakt ^[7].
• 16 april – Tyskarna genomför en massiv flygräd mot London, med nära 700 flygplan. Cirka 1 000 personer dödas och 2 000 skadas svårt.
• 17 april – Jugoslavien kapitulerar till de invaderande tyska soldaterna efter elva dagar ^[6].
• 23 april – Grekiska armén kapitulerar ^[6].
• 24 april – Grekiska armén kapitulerar i Saloniki.
• 23 eller 24 april – Författarinnan Karin Boye begår självmord i skogen utanför Alingsås.
• 30 april – De brittiska soldaterna lämnar Greklands fastland ^[7].

(c) Bundesarchiv, Bild 141-0864 / CC-BY-SA 3.0

• 6 maj – Svenske kåsören Kar de Mumma benämner yngre moderiktiga herrar som följer vårens kontroversiella mode med bland annat bredbrättad hatt och stor rutig kavaj med begreppet "swingpjatt" ^[2].
• 9 maj – Den tyska ubåten U-110 erövras av brittiska flottan. Ombord finns den senaste versionen av Enigma, den tyska krypteringsmaskinen, som sedan används för att avkoda tyska meddelanden.
• 10 maj – Adolf Hitlers ställföreträdare Rudolf Hess flyger i hemlighet till Skottland för att medla fred med Storbritannien på egen hand, men tas till fånga^[3] när han nödlandar^[6] med fallskärm, och blir internerad för resten av kriget.
• 15 maj – Sveriges ÖB beordrar att kommunister skall avskiljas från sina förband och överföras till arbetskompanier. Även vissa syndikalister och radikala socialdemokrater drabbas.
• 20 maj – Kreta invaderas av tyska fallskärmstrupper vid Slaget om Kreta.
• 21 maj – Den svenska riksdagen godkänner förslaget om att sänka rösträttsåldern från 23 till 21 år^[3], samma som myndighetsåldern ^[1].
• 23 maj – Sveriges riksdag antar en skärpt steriliseringslag ^[1].
• 24 maj – Det tyska slagskeppet Bismarck sänker det brittiska HMS Hood varvid samtliga ombord utom tre omkommer.
• 26 maj – Tyska slagskeppet Bismarck träffas av torpeder och blir svårt att manövrera.
• 27 maj – Tyska slagskeppet Bismarck sänks och 2 300 man följer med i djupet ^[6].
• 28 maj – Stockholms stift inrättas.

• 14 juni
  • En massdeportation av cirka 40 000 litauer till Sibirien påbörjas.
  • USA:s regering fryser alla tyska tillgångar i banker med mera.
• 16 juni – Stockholms stadsfullmäktige beslutar att påbörja bygget av Stockholms tunnelbana.
• 19 juni – Konsum öppnar Sveriges första snabbköp i hörnet av Odengatan och Roslagsgatan i Stockholm.

(c) Gdr from en.wikipedia.org, CC BY-SA 3.0

• 22 juni
  • Tyskland anfaller utan krigsförklaring Sovjetunionen ^[3], och några dagar senare förklarar även Finland att man ligger i krig med Sovjetunionen ^[1]. Tyskland begär att få skicka Engelbrechtdivisionen (14 712 fullt utrustade soldater) Norge till Finland genom Sverige.
  • Italien och Rumänien förklarar krig mot Sovjetunionen ^[7].
  • Sovjetiska styrkor öppnar eld på Hangöfronten. Hangö bombas av tyskt flyg.
  • I samband med krigsutbrottet mellan Tyskland och Sovjet föreslår den svenska Högern och utrikesministern ett förbud mot Sveriges Kommunistiska Parti (SKP).
  • Den svenska riksdagen diskuterar de tyska kraven, Midsommarkrisen: Sedan statsministern använt ett påstått abdikationshot från Gustaf V i debatten tillåtes transiteringen "som en engångsföreteelse".
• 25 juni
  • Engelbrechtdivisionen påbörjar resan genom Sverige.
  • Finland sluter upp på Tysklands sida för att återta områden man tvingats avträda föregående år ^[3]. Sovjetunionen flygbombar finländska städer, och Finlands statsminister Jukka Rangell konstaterar i ett radiotal att Finland åter är i krig med Sovjetunionen.
• 26 juni – Sveriges regering medger att den tyska Engelbrechtdivisionen får åka tåg på järnväg genom Sverige från Norge till Finland ^[3]. Beslutet blir mycket omdebatterat i Sverige ^[1].
• 27 juni – Ungern förklarar Sovjetunionen krig ^[7].
• 30 juni – Pogromen i Lviv äger rum i Lviv.
• 10 juli – Finland inleder storanfallet mot Sovjetunionen.

• Juli – USA skickar krigsfartyg mot Tyskland för att kontrollera vägarna för skepp i Europa ^[8].
• 11 juli
  • Den svenska regeringen beslutar om civil hjälp till Finland. Liksom vid förra finska krigsutbrottet (1939) sker frivilliga insamlingar ^[1].
  • Mannerheims dagorder nr 3 anger befriandet av Fjärrkarelen från bolsjevismen som krigsmål.
• 7 juli – Amerikanska soldater stationeras i Island ^[7], som ställs under USA:s beskydd ^[8].
• 12 juli
  • Engelbrechtdivisionen fullbordar transiteringen genom Sverige, vilken har skett utan incidenter.
  • Storbritannien och Sovjetunionen undertecknar ett biståndsavtal.
• 16 juli – Smörgåsbordet förbjuds på restaurangerna i Stockholm ^[6].
• 19 juli – Ett tåg med last av tysk ammunition exploderar på Krylbo station. Misstankar om sabotage bekräftas senare men kan inte bekräftas ^[1]. Tåget exploderar då det står uppställt ^[1].
• 26 juli – Alla japanska tillgångar i USA tas i beslag.

• 10 augusti – Gunder Hägg, Sverige, sätter genom att springa 1 500 meter på tiden 3.47.6 det första av sina 15 världsrekord under åren 1941–1945 ^[6], vilket sker vid svenska mästerskapen på Stockholms stadion ^[10].
• 12 augusti – Två svenska B 5-flygplan från Västgöta flygflottilj kolliderar under övning vid Ljugarn på Gotland. Tre av fyra besättningsmän omkommer vid olyckan.^[11]
• 14 augusti – USA:s president Franklin D. Roosevelt och Storbritanniens premiärminister Winston Churchill undertecknar Atlantdeklarationen.
• 30 augusti – Finländska soldater intar Viborg ^[3].

• September – Amerikanska krigsfartyg attackerar tyska ubåtar ^[8].
• 1 september – Tyska judar över sju år tvingas bära davidsstjärna ^[6].
• 3 september – Första massgasningarna i Auschwitz genomförs ^[7].
• 8 september – Den tyska belägringen av Leningrad börjar ^[6].
• 17 september
  • Genom misstänkt sabotage sprängs tre av svenska flottans jagare, förtöjda i Hårsfjärden i Stockholm, och 33 personer dödas ^[3] och 17 skadas. Jagarna är Klas Horn, Klas Uggla och Göteborg och sabotage misstänks men går inte att visa ^[1]. Olyckan är en av de svåraste katastrofer som i svensk fredstid drabbat svenska försvaret.
• 19 september
  • Tyska soldater erövrar Kiev ^[6].
  • Första Casinorevyn, "Hör oss, Klara", av Gösta Bernhard och Stig Bergendorff har premiär ^[6].
• 29 september – Tyska Einsatzkommandon mördar cirka 35 000 judar från Kiev vid Babij Jar ^[6].
• September – Årets svenska skörderesultat är det sämsta på 50 år.
• Hösten – Sverige börjar tillämpa en generösare flyktingpolitik mot judar, vilket dock är försent, eftersom förintelsen har börjat och tyska judar ej tillåts lämna Tyskland.

• 2 oktober – Vilhelm Mobergs historiska roman med aktuell antinazistisk tendens, Rid i natt!, utkommer ^[3] och får lysande recensioner ^[1].
• 6 oktober – Den amerikanska storfilmen Borta med vinden har svensk biopremiär ^[1] och för första gången visas en fyra timmar lång film i Sverige.
• 11–12 oktober – En brand förstör en Firestone Tire & Rubber Co.-fabrik i Fall River, Massachusetts, och 15 850 ton gummi förstörs, vilket och orsakar ett bakslag för den amerikanska militären.^[12]
• 16 oktober – Sovjetunionen flyttar regeringen från Moskva till Kujbysjev ^[7].
• 25 oktober – Den tyska arméoffensiven stannar upp då man inringat Leningrad och endast är fyra mil från Moskva ^[3].

• November
  • USA upphäver sin neutralitetsakt för att säkra amerikanskt militärt stöd till Storbritannien ^[8].
  • USA skickar soldater till Nederländska Guyana för att skydda leveranser av aluminiummalm från bauxitgruvorna. Brasilien deltar också. ^[8].
• 6 november – Första delen, Grupp Krilon, i en romansvit där Eyvind Johnson bland annat driver med neutralitetspolitiken, utkommer ^[1].
• 13 november – Det brittiska hangarfartyget Ark Royal sänks av den tyska ubåten U-81.
• 17 november
  • Den svenska värnplikten förlängs från 175 till 450 dagar ^[1]. Marinen och flygvapnet förstärks och pansar- och luftvärn blir egna truppslag inom armén.
  • USA:s ambassadör i Japan sänder ett telegram till Washington, D.C. om att Japan planerar att anfalla Pearl Harbor, Hawaii. Telegrammet ignoreras dock.
• 18 november – Britterna går till offensiv i Italienska Nordafrika ^[7].
• 19 november – Både tyska kryssaren Kormoran och australiska kryssaren HMAS Sydney sjunker vid ett slag utanför Västaustraliens kust. Inga av de 645 australiska sjömännen från Sydney överlever.^[13]
• 21 november
  • I Sverige invigs en affischkampanj som manar till tystnad och vaksamhet mot ryktesspridning, med Bertil Almqvists tecknade "En svensk tiger" som symbol ^[3].
  • Första delen av Frans G. Bengtssons roman Röde Orm utkommer ^[1].
• 22 november – HMS Devonshire sänker tyska kryssaren Atlantis, och därmed upphör krigets längsta färd med krigsskepp. (622 dagar utan att gå i hamn för reparation)^[14]

• 5 december – Sovjetiska soldater går till motoffensiv mot tyskarna, vilka står 3 mil från Moskva ^[6].

• 6 december – Tysklands offensiv hejdas framför Moskva ^[7].
• 7 december
  • Större delen av USA:s Stillahavsflotta i Pearl Harbor, Hawaii utsätts för ett överraskande anfall av Japan ^[3] genom hangarfartygsbaserade flygstridskrafter. Därmed inträder USA i andra världskriget på de allierades sida.
  • Japan förklarar krig mot USA, Storbritannien, Kanada och Australien ^[7].
• 8 december – USA går in i världskriget på de allierades sida ^[3] och USA:s president Franklin D. Roosevelt radiotalar ^[15].
• 11 december – Italien och Tyskland förklarar krig mot USA ^[7].
• 13 december – Uppmäts den kallaste temperaturen någonsin i Sverige, -53,3 grader. Plats: Malgovik, Vilhelmina kommun ^[16]. Köldrekordet är bekräftat av SMHI.
• 19 december – Adolf Hitler avskedar generalfältmarskalk Walther von Brauchitsch och tar själv befälet över tyska armén.

• USA tar hem sina soldater från Kina ^[8].
• Kina inför dödsstraff för den som tillverkar eller säljer opium eller vallmo ^[17].
• Karl Lindegren blir partisekreterare i Bondeförbundet
• Nils Löfgren och Bengt Lundqvist uppfinner Xylocain för lokalbedövning.
• Sveriges ÖB förordar en svensk uppslutning i kriget mot Sovjet.
• LO antar nya centralistiska stadgar som ger landssekretariatet ökad makt.
• 1941 års svenska försvarsutredning tillsätts.
• LO och SAF sluter arbetarskyddsavtal.
• Vattenföroreningsregler för industri- och kloakvatten införs i Sverige.
• En svensk grundlagsändring medger censur och utgivningsförbud samt provisorisk kvarstad, det vill säga beslagtagning utan föregående rättegång.
• Hösten 1941 efterträder den svenska Pressnämnden det tidigare Pressrådet (som inrättades av staten i september 1939). Nämnden bildas för att reglera vad pressen skriver om kriget och gör det genom att skicka grå lappar.
• Statens flyktingnämnd bildas och fungerar som central svensk myndighet för hjälp åt nödställda flyktingar som skrivits ut från flyktingläger.
• Lejdtrafiken med neutrala länder genom Skagerackspärren startar med Tysklands och Storbritanniens godkännande.
• Debatten om det svenska dansbaneeländet blossar upp.
• Idrottsanläggningen Ryavallen i Borås invigs.
• Sveriges Åke Seyffarth noterar två världsrekord i skridskolandskamp mellan Sverige och Schweiz ^[1].
• 70 % av antalet behövliga barn föds i Sverige ^[1].
• Sveriges riksdag inför lyxskatt ^[1].
• Allmänna smörgåsbord förbjuds på Sveriges restauranger ^[1].
• Svensk polis utreder fall av illegal värvning till tyska Waffen-SS ^[1].
• I Sverige samlar man in måsägg för äggmassa till livsmedelsindustrin ^[1].
• Sverige sänker den maximala spritransonen från fyra till tre liter per månad ^[1].
• Sverige inför nya bestämmelser mot svartabörshandel med ransonerade varor ^[1].
• Falsterbokanalen öppnas i Sverige för att skydda sjöfarten mot minorna ute på Kattegatt ^[1].
• Önskemål i Sveriges riksdag om tvångssterilisering av tattare ^[18].
• USA steriliserar 36 000 människor ^[18].
• Första prototypen till Ericofonen "Cobra" får sin design (färdiga produkten dröjer till 1956) ^[19].

• 3 januari – Robin Morgan, amerikansk feminist, författare och skådespelare.
• 5 januari – Hayao Miyasaki, japansk animatör.
• 6 januari – Tamara Lund, finländsk operasångerska (sopran) och skådespelare.
• 8 januari
  • Graham Chapman, brittisk komiker, manusförfattare och skådespelare, medlem i Monty Python.
  • Boris Vallejo, peruansk-amerikansk konstnär.
• 9 januari – Joan Baez, amerikansk folkmusiker, gitarrist och kompositör.
• 10 januari – Tom Clarke, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 11 januari – Gérson, brasiliansk fotbollsspelare.
• 14 januari – Faye Dunaway, amerikansk skådespelare och regissör.
• 15 januari – Captain Beefheart, sångare.
• 21 januari – Plácido Domingo, spansk-mexikansk operasångare, tenor.
• 24 januari – Neil Diamond, eg. Noah Kaminsky, amerikansk sångare och låtskrivare.
• 25 januari
  • Olle Kåks, svensk konstnär.
  • Ulf Tistam, svensk skådespelare.
• 28 januari – King Tubby, jamaicansk musiker.
• 30 januari – Dick Cheney, USA:s vicepresident.
• 31 januari
  • George S. Mickelson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1987–1993.
  • Eugène Terre'Blanche, sydafrikansk farmare och politiker.
• 3 februari – Monica Nordquist, svensk skådespelare.
• 4 februari – John Steel, brittisk musiker, medlem av The Animals.
• 5 februari – Stephen J. Cannell, amerikansk manusförfattare och författare.
• 7 februari – Doc Hastings, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995-.
• 8 februari – Nick Nolte, amerikansk skådespelare.
• 13 februari – Percy Barnevik, svensk industriman, chef för ASEA och senare ABB ^[1].
• 14 februari
  • John Butterfill, brittisk konservativ parlamentsledamot.
  • Lars Passgård, svensk skådespelare.
  • Paul Tsongas, amerikansk demokratisk politiker.
• 15 februari – Leif Blomberg, svensk politiker (s), invandrarminister 1994–1996 och ordförande för Metall.
• 17 februari – Gene Pitney, amerikansk sångare och låtskrivare.
• 20 februari – Buffy Sainte-Marie, kanadensisk sångerska.
• 22 februari – Hipólito Mejía, Dominikanska republikens president 2000–2004.
• 27 februari – Charlotte Stewart, amerikansk skådespelare.
• 11 mars – Christina Stenius, svensk skådespelare.
• 15 mars – Mike Love, amerikansk sångare, medlem i The Beach Boys.
• 16 mars – Bernardo Bertolucci, italiensk filmregissör
• 18 mars – Stefan Jarl, svensk dokumentärfilmare och regissör.
• 22 mars – Bruno Ganz, schweizisk skådespelare.
• 23 mars – Carola Standertskjöld, finländsk sångare.
• 26 mars
  • Richard Dawkins, brittisk zoolog och genetiker.
  • Lella Lombardi, italiensk racerförare.
• 27 mars – Ivan Gašparovič, slovakisk politiker, president från 2004.
• 30 mars
  • Annica Risberg, svensk skådespelare och sångerska.
  • Wasim Sajjad, president i Pakistan 1997-1998.
• 3 april – Jan Berry, amerikansk musiker i duon Jan and Dean.
• 7 april
  • Gorden Kaye, brittisk skådespelare.
  • Danny Wells, kanadensisk skådespelare
• 10 april – Paul Theroux, amerikansk författare.
• 11 april
  • Shirley Stelfox, brittisk skådespelare.
  • Frederick Hauck, amerikansk astronaut.
• 12 april – Bobby Moore, engelsk fotbollsspelare.
• 14 april – Pete Rose, amerikansk basebollspelare.
• 15 april – Howard Berman, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1983–2013.
• 16 april
  • Jan-Erik Olsson, svensk brottsling.
  • Cliff Stearns, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1989–2013.
• 18 april
  • Michael D. Higgins, irländsk politiker, Irlands president 2011-.
  • Jochen Rindt, österrikisk racerförare.
• 20 april – Ryan O'Neal, amerikansk skådespelare.
• 21 april – David L. Boren, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Oklahoma 1975–1979, senator 1979-1994.
• 23 april – Paavo Lipponen, finländsk socialdemokratisk politiker, statsminister 1995–2003.
• 24 april – Richard Holbrooke, amerikansk diplomat (död 2010).
• 27 april – Fethullah Gülen, turkisk predikant.
• 28 april – Ann-Margret, svensk-amerikansk skådespelare och sångerska.
• 5 maj – Alexander Ragulin, rysk ishockeyspelare.
• 8 maj – James Traficant, amerikansk kongressman.
• 11 maj
  • Malou Hallström, svensk skådespelare och TV-profil.
  • Eric Burdon, brittisk sångare, medlem i The Animals.
• 13 maj – Urban Sahlin, svensk skådespelare.
• 18 maj – Kent Sänd, svensk samhällsdebattör.
• 19 maj – Nora Ephron, amerikansk regissör och manusförfattare (död 2012).
• 22 maj – Menzies Campbell, skotsk advokat och ledamot av det brittiska underhuset (liberaldemokrat).
• 24 maj – Bob Dylan, född. Robert Zimmerman, amerikansk sångare, gitarrist och låtskrivare.
• 26 maj – Jim Dobbin, brittisk parlamentsledamot för Labour och Co-operative Party 1997-.
• 29 maj – Per Ragnar, svensk författare och skådespelare.
• 2 juni – Charlie Watts, trumslagare, medlem i The Rolling Stones.
• 3 juni – Åke Green, omskriven pingstpastor på Öland.
• 4 juni – Klaus Michael Grüber, tysk regissör och skådespelare.
• 10 juni – Jürgen Prochnow, tysk skådespelare.
• 12 juni
  • Chick Corea, amerikansk jazzpianist och -kompositör.
  • Lucille Roybal-Allard, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.
• 15 juni – Essy Persson, svensk skådespelare.
• 19 juni
  • Magnus Härenstam, skådespelare och TV-man.
  • Václav Klaus, Tjeckiens president från 2003.
• 20 juni – Stephen Frears, brittisk regissör.
• 24 juni
  • Julia Kristeva, bulgarisk filosof, feminist, och lingvist.
  • Sylvia Lindenstrand, svensk operasångerska och skådespelare.
  • Charles Whitman, amerikansk massmördare.
• 25 juni – Roy Marsden, brittisk skådespelare.
• 27 juni
  • Mike Honda, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 2001-.
  • Michael Kallaanvaara, svensk skådespelare.
  • Krzysztof Kieślowski, polsk regissör och manusförfattare.
• 28 juni – Gunilla von Bahr, svensk flöjtist.
• 3 juli
  • Barbro Oborg, svensk skådespelare.
  • Liamine Zéroual, Algeriets president 1994–1999.
• 4 juli – Sam Farr, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1993-.
• 6 juli – Kjell-Hugo Grandin, svensk skådespelare.
• 7 juli
  • Michael Howard, brittisk politiker, partiledare för Konservativa partiet 2003–2005.
  • Liston Söderberg, svensk fotbollsspelare och tränare.
• 12 juli – Juha Väätäinen, finländsk långdistanslöpare.
• 13 juli – Robert Forster, amerikansk skådespelare.
• 16 juli – George Young, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
• 18 juli
  • Bill Delahunt, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997-.
  • Frank Farian, tysk musikproducent, kompositör och sångare.
• 19 juli – Natalia Bessmertnova, rysk ballerina.
• 20 juli – Vladimir Lyakhov, kosmonaut från Ukraina.
• 27 juli – Charlie Norwood, amerikansk republikansk politiker.
• 30 juli – Paul Anka, amerikansk sångare.
• 31 juli – Amarsinh Chaudhary, indisk politiker.
• 1 augusti
  • Ron Brown, amerikansk demokratisk politiker.
  • Sue Wilkins Myrick, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1995-.
• 5 augusti – Leonid Kizim, kosmonaut från Ukraina.
• 7 augusti – Bob Etheridge, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997-.
• 14 augusti
  • David Crosby, amerikansk sångare och gitarrist.
  • Lars Humble, svensk skådespelare.
• 17 augusti
  • Ibrahim Babangida, Nigerias president 1985–1993.
  • Lars Haldenberg, svensk skådespelare.
• 20 augusti – Slobodan Milošević, jugoslavisk ex-president.
• 21 augusti – Walter Block, amerikansk nationalekonom.
• 27 augusti – Yuri Malyshev, rysk kosmonaut.
• 3 september – Jenny Maxwell, amerikansk skådespelare.
• 4 september – Sushil Kumar Shinde, indisk politiker.
• 6 september – Danny K. Davis, amerikansk demokratisk politiker.
• 8 september – Krister Broberg, svensk musiker och skådespelare.
• 4 september – Sushil Kumar Shinde, indisk politiker, chefsminister i Maharashtra 2003–2004.
• 9 september – Otis Redding, amerikansk soulsångare.
• 10 september – Gunpei Yokoi, japansk spelskapare.
• 15 september
  • Flórián Albert, ungersk fotbollsspelare (anfallare).
  • Signe Anderson, amerikansk musiker, sångerska i Jefferson Airplane 1965–1966.
  • Miroslaw Hermaszewski, polsk kosmonaut.
• 17 september – Marit Allen, brittisk modejournalist och kostymör.
• 21 september – Ragnar Erlandsson, åländsk politiker (centerpartist).
• 24 september – Linda McCartney, amerikansk fotograf, hustru till Paul McCartney.
• 25 september – Hayati Kafé, svensk jazzsångare.
• 29 september
  • Thomas Hellberg, svensk skådespelare.
  • Fred West, brittisk seriemördare.
• 30 september
  • Paul Bremer, amerikansk diplomat, ledare för den civila administrationen i Irak 2003–2004.
  • Reine Wisell, svensk racerförare.
• 3 oktober – Chubby Checker, amerikansk rock-and-rollsångare.
• 4 oktober
  • Ulf Adelsohn, svensk politiker, statsråd, moderatledare 1981–1986, sedermera landshövding i Stockholms län ^[1].
  • Anne Rice, amerikansk författare.
  • Titti Nylander, svensk journalist.
• 7 oktober – Lennart Malmer, svensk regissör, manusförfattare, filmare, producent, kompositör och fotograf.
• 8 oktober – Jesse Jackson, amerikansk människorättsaktivist.
• 10 oktober – Peter Coyote, amerikansk skådespelare.
• 11 oktober – Tony Worthington, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1987.
• 13 oktober
  • Paul Simon, amerikansk sångare, gitarrist och låtskrivare.
  • Neil Aspinall.
• 14 oktober – Inger Öjebro, svensk skådespelare.
• 17 oktober – Anita Lindohf, svensk skådespelare.
• 23 oktober – Igor Smirnov, president i Transnistrien.
• 26 oktober – Holger Meins, medlem av Röda armé-fraktionen.
• 1 november – Raymond Nederström, svensk skådespelare.
• 5 november – Art Garfunkel, amerikansk sångare och filmskådespelare.
• 6 november
  • Peter Althin, svensk advokat och kristdemokratisk politiker.
  • John Carter, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 2003-.
• 7 november – Angelo Scola, patriark av Venedig.
• 17 november – Gene Clark, amerikansk musiker, medlem av The Byrds
• 18 november – Angela Watkinson, brittisk parlamentsledamot för Konservativa partiet.
• 23 november – Franco Nero, italiensk skådespelare.
• 24 november – Pete Best, brittisk musiker, medlem i The Beatles innan gruppen fick skivkontrakt.
• 25 november
  • Percy Sledge, amerikansk sångare.
  • Riaz Ahmed Gohar Shahi, pakistansk mystiker och författare.
• 29 november – Ronald D. Coleman, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1983–1997.
• 30 november – Phil Wills, brittisk parlamentsledamot för Liberal Democrats.
• 4 december – Giovanni Tonucci, italiensk katolsk ärkebiskop, nuntie.
• 6 december – Kersti Adams-Ray, svensk journalist och programledare i radio.
• 8 december – Geoff Hurst, engelsk fotbollsspelare.
• 9 december – Beau Bridges, amerikansk skådespelare.
• 10 december
  • Fionnula Flanagan, irländsk skådespelare.
  • Eva Sjöström, svensk skådespelare.
  • Kyu Sakamoto, japansk musiker.
• 11 december – Max Baucus, amerikansk demokratisk politiker, senator.
• 15 december – Mike Love, amerikansk popmusiker, medlem i The Beach Boys.
• 16 december – Lesley Stahl, amerikansk journalist och författare.
• 19 december – Maurice White, amerikansk musiker, låtskrivare och producent, grundare och frontfigur i Earth, Wind & Fire.
• 20 december
  • Roland Johansson, svensk skådespelare.
  • Rolf Johansson, svensk skådespelare.
• 21 december – Ingrid Dahlberg, svensk regissör, producent, f.d. Dramatenchef och landshövding i Dalarnas län.
• 24 december – Michael E. Ryan, amerikansk flygvapengeneral, flygvapenstabschef 1997–2001.
• 31 december – Sir Alex Ferguson, skotsk fotbollstränare.

• 3 januari – Henning Ohlson, svensk författare, manusförfattare och sjöman.
• 5 januari – Amy Johnson, brittisk pionjärflygare
• 8 januari – Robert Baden-Powell, scoutrörelsens grundare.
• 13 januari – James Joyce, irländsk författare.
• 23 januari – Richard C. Hunter, amerikansk demokratisk politiker, senator 1934–1935.
• 27 januari – István Csáky, ungersk greve, diplomat och politiker; utrikesminister 1938-1941.
• 9 februari – Reed Smoot, amerikansk republikansk politiker och religiös ledare, senator 1903–1933.
• 11 februari – Victoria Strandin, svensk dansare.
• 14 februari – Aloys Schulte, tysk historiker.
• 7 mars – Günter Prien, tysk marinofficer, ubåtskapten.
• 15 mars – Aleksej von Jawlensky, rysk målare inom expressionismen.
• 28 mars – Virginia Woolf, brittisk författare.
• 3 april – Pál Teleki von Szék, ungersk greve, vetenskapsman och politiker; premiärminister 1920–1921 och 1939-1941.
• 5 april – Parvin E'tesami, iransk poet.
• 9 april – Morris Sheppard, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913–1941.
• 23 eller 24 april – Karin Boye, svensk författare ^[1], självmord i skogen ^[1] utanför Alingsås.
• 8 maj – Tore Svennberg, svensk skådespelare, chef för dramaten 1922–1928.
• 27 maj – Günther Lütjens, tysk sjömilitär, amiral 1940, stupad.
• 30 maj – John Forsell, Operasångare och Kungliga operans teaterchef 1924–1939.
• 2 juni – Lou Gehrig, amerikansk basebollspelare.
• 4 juni – Vilhelm II, tysk kejsare 1888–1918.
• 6 juni – Louis Chevrolet, Schweiz-amerikansk racerförare, grundare av bilmärket Chevrolet.
• 11 juni - Carl Grimberg, svensk historiker.
• 22 juni – Pat Harrison, amerikansk demokratisk politiker, senator 1919-1941.
• 26 juni – Andrew Jackson Houston, amerikansk politiker, senator 1941.
• 28 juni - George Frederic Still, engelsk barnläkare.
• 10 juli – Jelly Roll Morton, amerikansk jazzmusiker.
• 26 juli – Henri Lebesgue, fransk matematiker, generaliserade Riemann-integralen.
• 7 augusti – Rabindranath Tagore, indisk författare, nobelpristagare.
• 14 augusti – Maximilian Kolbe, polsk franciskanmunk och martyr, helgonförklarades 1982.
• 1 september – George Pardee, amerikansk läkare och politiker.
• 10 september – Fritz Noether, matematiker.
• 25 september – Clifford Grey, brittisk skådespelare, författare och manusförfattare.
• 9 oktober – John Gardiner Richards, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1927–1931.
• 14 oktober – Hjalmar Söderberg, svensk författare och journalist.
• 22 oktober – Louis Marcoussis, fransk konstnär, målare.
• 25 oktober
  • Robert Delaunay, fransk konstnär.
  • Nisse Lind, svensk kapellmästare, kompositör, skådespelare och musiker (dragspel, piano).
• 26 oktober – Masja Bruskina, rysk judinna, sjuksköterska och partisan, avrättad.
• 2 november
  • Bengt Djurberg, svensk skådespelare och sångare.
  • Simon Guggenheim, amerikansk republikansk politiker, affärsman och filantrop, senator 1907–1913.
• 11 november – Albert Gérard Léo d'Amade, fransk militär
• 17 november – Ernst Udet, tysk flyggeneral (självmord).
• 18 november – Chris Watson, Australiens tredje premiärminister.
• 23 november – Horace F. Graham, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1917–1919.
• 29 november – Zoja Kosmodemjanskaja, sovjetrysk partisan, mördad.
• 1 december – Alva B. Adams, amerikansk demokratisk politiker, senator 1923–1924 och 1933-1941.
• 2 december – Ellen Palmstierna, svensk friherrinna, rösträttskämpe, ordförande och delaktig i grundandet av föreningen Rädda Barnen.
• 3 december – Christian Sinding, norsk tonsättare.
• 6 december – John Matthew O'Connell, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1933-1939.
• 7 december – Knut Lambert, svensk regissör och skådespelare.
• 9 december – Bruno Aspelin, finländsk artist och vissångare.
• 11 december – Kasper Järnefelt, finländsk konstkritiker och översättare.
• 19 december – Hans Nockemann, tysk SS-officer.
• 25 december – Richard S. Aldrich, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1923-1933.
• 27 december – Hamilton Fish Kean, amerikansk republikansk politiker, senator 1929–1935.
• 31 december – August Bruhn, svensk kyrkoherde och politiker (liberal).

• Inga priser utdelades.^[20]

• Wikimedia Commons har media som rör 1941.
  Bilder & media