1934

1934 – MCMXXXIV 90 år sedan
År 1931 | 1932 | 1933 1934 1935 | 1936 | 1937
Årtionde 1910-talet  | 1920-talet 1930-talet 1940-talet | 1950-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1934 MCMXXXIV
Ab urbe condita	2686
Armeniska kalendern	1383 ԹՎ ՌՅՁԳ
Assyriska kalendern	6684
Bahaikalendern	90–91
Bengaliska kalendern	1341
Berberkalendern	2884
Brittiskt regeringsår	23 Geo. 5 – 24 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2478
Burmesiska kalendern	1296
Bysantinska kalendern	7442–7443
Koptiska kalendern	1650–1651
Erianska kalendern	3100
Etiopiska kalendern	1926–1927
Judiska kalendern	5694–5695
Vikram Samvat	1990–1991
Sakakalendern	1856–1857
Kaliyuga	5035–5036
Holocen kalender	11934
Nri-Igbo	934–935
Persiska kalendern	1312–1313
Muslimska kalendern	1352–1353
Nengō (Japan)	Shōwa 9 (昭和9年)
Nordkoreanska kalendern	23
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4267
Minguokalendern	ROC 23 民國23年
Thailändsk kalender	2477
Unixtid

1934 (MCMXXXIV) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern.

Händelser

Januari

• 1 januari
  • Det amerikanska fängelset Alcatraz blir federalt.
  • Inför det nya året håller konjunkturen på att förbättras. Arbetslösheten i Sverige är ännu hög, men sjunker ^[1].
• 15 januari – En jordbävning med styrkan 8,1 skakar gränstrakterna mellan Nepal och Indien. Cirka 11 000 människor omkommer.^[2]
• 26 januari – En vänskaps- och nonaggressionspakt mellan Tyskland och Polen undertecknas.

Februari

(c) Bundesarchiv, Bild 102-00329 / CC-BY-SA 3.0

• Februari
  • Svenske prinsen Sigvard tillkännager att han skall förlova sig med tyskan Erica Patzek ^[3]
  • Vasaloppet ställs in på grund av snöbrist ^[4].
• 4 februari – Den svenska högerns ungdomsförbund Sveriges nationella ungdomsförbund, som är starkt påverkat av nazismen, bryter med moderpartiet, som helt har tagit avstånd från nazismen^[4]. Högern bildar i stället Ungsvenskarna, som tar ställning för demokratin^[5].
• 9 februari – Balkanpakten bildas genom att Grekland, Jugoslavien, Rumänien och Turkiet undertecknar ett avtal om gemensamt försvar av varje deltagande lands gränser.
• 12 februari – Gatustrider rasar i Wien och andra städer i Österrike mellan militär och arbetare. Undantagstillstånd införs, SPÖ och fackföreningar förbjuds ^[6].
• 23 februari – Leopold III efterträder Albert I, som omkommit under bergsbestigning, som Belgiens kung ^[4].

Mars

• 8 mars – 26-årige svenske prinsen Sigvard gifter sig i London med tyskan Erica Patzek mot svenske kungens (Gustaf V) vilja och mister därmed sin prinstitel ^[5].
• 12 mars – Statschefen Konstantin Päts och general Johan Laidoner utropar undantagstillstånd i Estland och låter gripa ledarna för den högerextrema Vapsrörelsen. Parti- och mötesverksamhet förbjuds. Päts regerar i fortsättningen Estland genom dekret och ställer in de planerade valen i april 1934.
• 20 mars – Heinrich Himmler blir chef för all polisverksamhet i Tyska riket.
• 29 mars – Tysklands riksregering fråntar vetenskapsmannen Albert Einstein hans tyska medborgarskap på grund av hans judiska börd ^[4].

April

• 3 april – Köpenhamns första S-tågslinje invigs.
• 7 april – 41 personer omkommer då ett klippblock störtar ner i Tafjorden ^[7].
• 8 april – Arbetslösheten i Tyskland har genom omfattande motorvägsbyggen sjunkit till 2,8 miljoner ^[4].
• 21 april – Den första svenska vårsalongen hålls på Liljevalchs konsthall i Stockholm, Sverige som motvikt till separatutställningarna ^[5].
• 25 april – I Köpenhamn, Danmark påbörjas bygget av Husassistenternes Byggeforening og Alderdomshjem ^[8].

Maj

• 16 maj
  • Svenske konstnären Evert Lundquist har debututställning på Konstnärshuset i Stockholm, Sverige ^[1].
  • Den svenska regeringens hjälpprogram för jordbruket godkänns av Sveriges riksdag.
• 18 maj – Sveriges riksdag antar en lag om sterilisering av "sinnessjuka" eller sinnesslöa som "på grund härav sakna förmåga att lämna giltigt samtycke till åtgärdande" ^[1].
• 23 maj - Brottslingarna Bonnie Parker och Clyde Barrow skjuts till döds av polis under ett bakhåll.
• 28 maj – Femlingarna Dionne föds i Callender i Ontario i Kanada.
• 30 maj – Den svenska riksdagen beslutar om arbetslöshetsförsäkring där staten bidrar till fackföreningarnas arbetslöshetskassor ^[1].

Juni

(c) Bundesarchiv, Bild 102-14393 / CC-BY-SA 3.0

• 9 juni – Den amerikanske seriefiguren Kalle Anka debuterar i kortfilmen The Wise Little Hen ^[9].
• 10 juni – Italien vinner med 2-1 mot Tjeckoslovakien i andra VM-finalen i fotboll spelas i Rom ^[4]
• 11 juni – Den svenska riksdagen antar en plan för arbetslöshetens bekämpande.
• 14 juni – Max Baer, USA slår Primo Carnera, Italien på KO i 11:e rounden i New York och blir ny tungviktsvärldsmästare i boxning ^[4].
• 17 juni – Enligt ny statistik var födelsetalet för 1933 det lägsta som någonsin registrerats i Sverige och det lägsta i Europa ^[1].
• 30 juni – Under de långa knivarnas natt i Tyskland mördas ledande motståndare till nationalsocialisterna ^[10], bland dem förre rikskanslern general Kurt von Schleicher men även Ernst Röhm och andra ledande personer inom stormtrupperna (SA).

Juli

• 1 juli – En ny svensk vägtrafikstadga, som ger polisen rätt att hindra en berusad förare att fortsätta sin färd, träder i kraft i Sverige.^[1]
• 8 juli – Dagens Nyheters sportredaktör David Jonasson tar initiativ till Simborgarmärket för att stimulera simkunnigheten i Sverige, män skall simma 200 meter och kvinnor 150.^[4] 19 000 personer gör provet första veckan, och kampanjen går under mottot "Varje svensk, en simmare".^[5]
• 22 juli – John Dillinger blir skjuten av FBI utanför biografen Biograph.
• 25 juli – Österrikes förbundskansler Engelbert Dollfuss mördas vid ett misslyckat statskuppförsök av nationalsocialister^[4] i Wien.^[10]

Augusti

(c) Bundesarchiv, Bild 183-S62600 / CC-BY-SA 3.0

• 2 augusti
  • Tyska rikets rikspresident Paul von Hindenburg avlider, och Adolf Hitler övertar hans ämbete och kallar sig "Führer" och ledare ^[4]. På en dryg månad har Hitler blivit av med sina två mest potentiella motståndare (se 30 juni)
  • Försvarsminister Werner von Blomberg låter den tyska försvarsmakten svära trohetsed till Adolf Hitler som person.
• 5 augusti – Folkpartiet bildas i Sverige genom sammanslagning av Frisinnade folkpartiet och Sveriges liberala parti ^[4]. Första partiledaren är Felix Hamrin ^[5].
• 9 augusti – Damfriidrottstävlingen Internationella kvinnospelen 1934 inleds i London, 19 nationer deltar, till 11 augusti
• 15 augusti
  • De amerikanska soldater som den 28 juli 1915 landsteg i Haiti vänder hemåt igen ^[11].
  • Sigurd Walléns film Anderssonskans Kalle har premiär. I rollerna ses Thor Modéen, Hjördis Petterson och Julia Cæsar ^[6].
• 17 augusti – börjar den sovjetiska författarkongressen i Sovjetunionen under vilken den socialistiska realismen förklaras som enda tillåtna konstriktning inom alla konstarter.^[12]
• 19 augusti – En folkomröstning i Tyska riket godkänner förslaget att förena ämbetena som rikspresident och rikskansler i en person – Adolf Hitler – som därigenom blir tyskarnas Führer.

September

• 2 september – Sverige slår Tyskland i en friidrottslandskamp på Stockholms stadion ^[4].
• 8 september – Cirka 130 personer omkommer då ett passagerarfartyg eldhärjas utanför New Jersey, USA ^[7].
• 19 september
  • Sovjetunionen ansluter sig till NF ^[10].
  • Snickare Bruno Hauptmann grips för kidnappning och mord på Charles Lindberghs son ^[6].
• 21 september – 4 000 personer omkommer då en orkan slår till mot Honshu i Japan ^[13].
• 29 september – Göteborgs nya stadsteater, ritad av arkitekt Carl Bergsten i funkisstil, invigs ^[4].

Oktober

• 2 oktober
  • 1 600 personer omkommer då en tyfon slår till mot Japan ^[13]. Stora delar av Japans risskörd förstörs ^[14].
  • 260 döda vid gruvolycka i Storbritannien ^[7].
  • Kommunistledaren Karl Kilbom startar Folket i bild som den svenska arbetarrörelsens motvikt till den "kolorerade veckopressen" ^[6].
• 9 oktober – Jugoslaviens kung Alexander och den franske utrikesministern Louis Barthou dödas vid ett attentat i Marseille utfört av kroatiska terrorister ^[6] från Ustasja och makedonska VMRO.
• 16 oktober – Mao Zedong och de kinesiska kommunister börjar marschera mot nordväst efter att ha besegrats av Chiang Kai-sheks soldater i inbördeskriget i sydöstra Kina ^[4].
• 20 oktober – Statliga AB Tipstjänst, som får monopol på fotbollstips i Sverige, börjar sin verksamhet och 20 % av vinsterna går till den svenska idrottsrörelsen ^[4].
• 27 oktober – Cirka 100 000 kinesiska kommunister börjar under ledning av Mao Zedong den så kallade Långa marschen
• 30 oktober – Stortjuvarna Bildsköne Bengtsson och Tatuerade Johansson åker fast i Göteborg ^[15].

November

• November
  • Alva och Gunnar Myrdals bok Kris i befolkningsfrågan utkommer och vållar långvarig debatt om befolkningsutvecklingen i Sverige ^[16] och leder till att Befolkningskommissionen, vars förslag får stora betydelse för 1930-talets sociala reformpolitik i Sverige, tillsätts 1935.^[5].
• 10 november – En grupp svenska officerare anställs av den etiopiske kejsaren Haile Selassie som militära rådgivare.

December

• 1 december – Omfattande politiska utrensningar inleds i Sovjetunionen ^[10].

• 5 december
  • Stridigheter mellan Abessinien och Italienska Somaliland utbryter ^[6].

• 16 december – Ett svenskt kompani om 261 man uppsätts vid Svea livgarde i Stockholm, för att skickas att övervaka folkomröstningen i Saarområdet.
• 20 december – Det svenska kompaniet avreser från Stockholm.
• 22 december – Det svenska kompaniet anländer till Saarbrücken i Saar, som fredsbevarande NF-styrka ^[17].
• 24 december – Julskinkan i Sverige har kostat 1:70 SEK per kilo, och i världsdepressionens spår nöjer sig många med grisfötter för 80 öre per kilo ^[18].
• 29 december – Pär Lagerkvists ursinnigt antinazistiska pjäs Bödeln har premiär på Vasateatern i Stockholm med Gösta Ekman d.ä. i huvudrollen ^[1].
• 31 december – Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Uno Henning, medan den traditionelle uppläsaren Anders de Wahl läser den i radio.

Okänt datum

• USA skickar soldater till Foochow, Kina för att skydda USA:s konsulat ^[11].
• 60 00 personer omkommer vid en jordbävning i Indien ^[13]
• British Committee for Relations with Other Countries grundas för att utveckla kulturella relationer.^[19]
• Hanna Grönvall blir biträdande föreståndare i stiftelsen Stockholms hembiträdesförening.
• Axel Pehrsson-Bramstorp väljs till ny ledare för Bondeförbundet efter Olof Olsson.
• Den svenska riksdagen antar en lag om sju dagars varsel vid arbetskonflikter.
• Den svenska nationalekonomen Bertil Ohlin ger ut Penningpolitik, offentliga arbeten, subventioner och tullar som medel mot arbetslöshet, påverkad av keynesianismen.
• Det av Karl Kilbom ledda Sveriges Kommunistiska Parti ombildas till Socialistiska partiet då partiet förenas med socialdemokratiska utbrytare från Göteborgsregionen. Partiet blir med tiden mer och mer nazistiskt och dess tidning Folkets dagblad får stöd från det nazistiska Tyskland.
• Svensk sjuksköterskeförening ombildas till fackförening.
• Ett kreditavtal med Sovjetunionen fälls av den svenska riksdagens majoritet, men Sverige stöder Sovjetunionen inträde i Nationernas förbund.
• Den nya svenska banklagen förbjuder beviljandet av krediter till vissa typer av kredittagare.
• Den svenska industrin passerar jordbruket i antal sysselsatta.
• De svenska beredskapsarbetena når en topp med 40 000 sysselsatta.
• Sveagruvan, den sista svenska kolgruvan på Spetsbergen, säljs till Store Norske Spitsbergen Kulkompani A/S för en miljon kronor.
• Det svenska samfundet Manhem bildas med C. E. Carlberg som ledare och finansiär. Antisemitismen är en viktig del av samfundet.
• Lagerbriträdet Oskar Andersson från Göteborg uppfinner den elektriska ljusstaken.
• På Säfstaholms slott i Vingåker i Sverige startar ett skolhem för elever med utvecklingsstörning.
• Camping med tält börjar bli populärt i Sverige ^[1].
• STF börjar inrätta vandrarhem i Sverige ^[20].
• SR har 750 000 radiolicenser, mot 25 000 under 1925 ^[21].

Födda

• 5 januari – Murli Manohar Joshi, indisk politiker, inrikesminister och senare minister för personalutveckling 1996–2004.
• 7 januari – Tassos Papadopoulos, cypriotisk politiker, president 2003–.
• 8 januari
  • Georg Riedel, svensk jazzmusiker och kompositör.
  • Jacques Anquetil, fransk professionell cyklist.
• 10 januari – Leonard Boswell, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1997–.
• 11 januari – Sven Wollter, svensk skådespelare.
• 12 januari – Ulf Lindqvist, svensk sångare och skådespelare.
• 22 januari
  • Ann-Marie Adamsson, svensk skådespelare.
  • Bill Bixby, amerikansk skådespelare.
  • Pia Rydwall, svensk skådespelare.
• 31 januari – Suzanne Dansereau, svensk TV-producent.
• 1 februari – Marina Kondratieva, rysk ballerina.
• 2 februari – Bosse Larsson, svensk TV-programledare.
• 5 februari – Hank Aaron, amerikansk basebollspelare.
• 6 februari – Vern Ehlers, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1993–.
• 7 februari – Edward Fenech Adami, maltesisk politiker, president 2004–.
• 11 februari – Mary Quant, brittisk modeskapare.
• 16 februari
  • Peter Dahl, svensk konstnär.
  • Marlene Hagge, amerikansk golfspelare.
• 17 februari
  • Alan Bates, brittisk skådespelare.
  • Barry Humphries, australisk skådespelare och underhållare, skapare av Dame Edna.
  • Bengt Nilsson, svensk idrottsman, mottagare av Svenska Dagbladets guldmedalj 1954.
• 18 februari – Paco Rabanne, fransk modeskapare.
• 19 februari – Hugo Álvarez, argentinsk-svensk regissör och skådespelare.
• 22 februari
  • Ray Bremser, amerikansk poet.
  • Birgit Nordin, svensk operasångare (sopran).
• 23 februari – Morgan Andersson, svensk skådespelare.
• 24 februari
  • Emelie Lagergren, svensk skådespelare.
  • George Ryan, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1999–2003.
• 26 februari – Mohammed Lakhdar-Hamina, algerisk filmregissör och manusförfattare.
• 27 februari – Ralph Nader, amerikansk advokat och politiker.
• 2 mars – Hans Erik Engqvist, svensk författare.
• 3 mars – Hans Hollein, österrikisk arkitekt.
• 5 mars – James B. Sikking, amerikansk skådespelare.
• 7 mars
  • Ekrem Bora, turkisk skådespelare.
  • Dennis Dahlsten, svensk skådespelare.
• 9 mars
  • Jurij Gagarin, rysk kosmonaut.
  • Milan Muškatirović, jugoslavisk vattenpolomålvakt.
• 14 mars
  • Gene Cernan, amerikansk astronaut.
  • Dionigi Tettamanzi, italiensk kardinal inom Romersk-katolska kyrkan, ärkebiskop av Milano.
• 15 mars – Minoru Takeyama, japansk arkitekt och författare.
• 22 mars
  • Orrin Hatch, amerikansk politiker, republikansk ledamot av USA:s senat.
  • Larry Martyn, brittisk skådespelare.
• 25 mars – Johnny Burnette, amerikansk rockabillymusiker.
• 26 mars – Alan Arkin, amerikansk skådespelare.
• 30 mars – Rolf Rämgård, svensk längdskidåkare och politiker.
• 31 mars
  • Shirley Jones, amerikansk skådespelare.
  • Weine Renliden, svensk musiker.
• 3 april – Jane Goodall, brittisk primatolog, etolog och antropolog.
• 5 april – Roman Herzog, tysk politiker (CDU), förbundspresident 1994–1997.
• 7 april – Giuseppe D'Altrui, italiensk vattenpolospelare.
• 8 april – Kisho Kurokawa, japansk arkitekt.
• 10 april
  • David Halberstam, amerikansk journalist och författare.
  • Jan Nygren, svensk skådespelare.
  • Catrin Westerlund, svensk skådespelare.
• 16 april – Ram Naik, indisk politiker.
• 24 april – Shirley MacLaine, amerikansk skådespelare, sångare, dansare och artist.
• 28 april – Jacob Palmstierna, svensk friherre och bankman.
• 29 april – Åse-Marie Nesse, norsk poet och översättare
• 1 maj – Laura Betti, italiensk filmskådespelare.
• 2 maj
  • Olle Adolphson, svensk kompositör och trubadur ^[1].
  • Karin Wegeståhl, svensk socialdemokratisk riksdagsledamot.
• 7 maj – Lena Malmsjö, svensk dansare, produktionsledare och rektor.
• 8 maj – Lena Madsén, svensk skådespelare och mannekäng.
• 14 maj – Siân Phillips, brittisk skådespelare.
• 21 maj – Bengt Samuelsson, svensk forskare i medicinsk kemi, professor emeritus, nobelpristagare i medicin 1982.
• 23 maj – Robert Moog (Bob Moog), amerikansk synth-pionjär.
• 27 maj – Harriet Forssell, svensk jazzsångare och skådespelare.
• 30 maj – Aleksej Leonov, rysk kosmonaut, första rymdpromenaden.
• 31 maj – Karl-Erik Welin, svensk tonsättare ^[1].
• 1 juni – Pat Boone, amerikansk sångare och skådespelare
• 4 juni – Carl Fredrik Reuterswärd, svensk konstnär ^[1].
• 6 juni – Albert II av Belgien
• 9 juni – Anders Thunborg, svensk socialdemokratisk politiker, försvarsminister 1983–1985 och FN-ambassadör 1983–1985.
• 11 juni
  • Henri de Laborde de Monpezat, prins av Danmark 1972–, gift med Margrethe II.
  • Staffan Westerberg, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
• 23 juni – Virbhadra Singh, indisk politiker, chefsminister i Himachal Pradesh.
• 1 juli
  • Claude Berri, fransk regissör.
  • Jamie Farr, amerikansk skådespelare.
  • Ilselill Larsen, dansk skådespelare.
  • Jean Marsh, brittisk skådespelare.
  • Sydney Pollack, amerikansk filmproducent, regissör och skådespelare.
• 6 juli – Ulf Schenkmanis, svensk radio- och TV-programledare.
• 8 juli – Marty Feldman, brittisk skådespelare.
• 11 juli – Giorgio Armani, italiensk modeskapare.
• 13 juli – Wole Soyinka, nigeriansk dramatiker och författare.
• 16 juli – Donald M. Payne, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1989–2012.
• 21 juli – Edolphus Towns, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1983–.
• 29 juli
  • Albert Speer Jr., tysk arkitekt och stadsplanerare.
  • Katarina Taikon, svensk författare.
• 2 augusti – Valerij Bykovskij, rysk kosmonaut.
• 3 augusti – Jonas Savimbi, angolansk politiker.
• 6 augusti – Sir Christian Bonington, engelsk bergsbestigare.
• 7 augusti – Inga Sarri, svensk skådespelare.
• 16 augusti
  • Anna Sjödahl, svensk konstnär.
  • Diana Wynne Jones, brittisk författare.
• 18 augusti – Carin Mannheimer, svensk regissör, manusförfattare och författare.
• 19 augusti – David Durenberger, amerikansk republikansk politiker, senator 1978–1995.
• 22 augusti – Norman Schwarzkopf, amerikansk general, befälhavare över USA:s styrkor under Gulfkriget 1991.
• 29 augusti – David Pryor, amerikansk demokratisk politiker.
• 7 september – Baudoin I, kung av Belgien.
• 13 september – Pierre Fränckel, svensk skådespelare, regissör, producent och teaterchef.
• 14 september – Kate Millett, amerikansk författare och feminist.
• 15 september – Fob James, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1979–1983 och 1995–1999.
• 16 september – George Chakiris, amerikansk skådespelare.
• 19 september – Brian Epstein, britt, The Beatles manager.
• 20 september – Sophia Loren, italiensk skådespelare.
• 21 september – Leonard Cohen, kanadensisk musiker och författare.
• 22 september – Ornella Vanoni, italiensk sångerska.
• 23 september
  • P.O. Enquist, svensk författare, regissör och dramatiker.
  • Gino Paoli, italiensk sångare och låtskrivare.
• 26 september – Geoffrey Grey, brittisk kompositör och dirigent
• 27 september
  • Wilford Brimley, amerikansk skådespelare.
  • Ib Glindemann, dansk kompositör och orkesterledare.
• 28 september – Brigitte Bardot, fransk skådespelare.
• 3 oktober – Hamilton Camp, engelsk-amerikansk skådespelare.
• 5 oktober – Angelo Buono, Jr., amerikansk seriemördare.
• 6 oktober – Jan Blomberg, svensk skådespelare, känd berättarröst.
• 7 oktober – Ulrike Meinhof, västtysk terrorist.
• 12 oktober – Thomas Lee Judge, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Montana 1973–1981.
• 13 oktober
  • Nana Mouskouri, grekisk sångare.
  • Jack Colvin, amerikansk skådespelare.
• 14 oktober – Kerstin Tidelius, svensk skådespelare.
• 18 oktober – Åke Cato, svensk manusförfattare och underhållare i press och TV.
• 19 oktober – Yakubu Gowon, president i Nigeria 1966–1975.
• 20 oktober – Michiko, japansk kejsarinna.
• 21 oktober – Jerry Lewis, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot.
• 31 oktober
  • Donya Feuer, amerikansk svensk koreograf, dansare, manusförfattare och regissör.
  • Fillie Lyckow, svensk skådespelare.
  • Prinsessan Margaretha, kung Carl XVI Gustafs syster, svensk prinsessa, gift Ambler.
• 2 november – Ken Rosewall, australisk tennisspelare.
• 7 november – Jan Allan, svensk kompositör och musiker (trumpet).
• 9 november
  • Ingvar Carlsson, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges statsminister (1986–91; 1994–96).^[1]
  • Carl Sagan, amerikansk astronom och författare.
• 11 november – Heinz Hopf, svensk skådespelare.
• 12 november – Charles Manson, amerikansk mördare.
• 13 november – Garry Marshall, amerikansk filmregissör, skådespelare, manusförfattare och filmproducent.
• 14 november – Kurt Hamrin, svensk fotbollsspelare.
• 15 november – Viola Sundberg, svensk skådespelare.
• 16 november – Carl-Åke Eriksson, svensk skådespelare.
• 22 november – Östen Warnerbring, svensk sångare.
• 23 november
  • Lew Hoad, australisk tennisspelare.
  • Robert Towne, amerikansk manusförfattare.
• 24 november
  • Sven-Bertil Taube, svensk sångare och skådespelare.
  • Alfred Schnittke, rysk postmodern kompositör.
• 29 november – Nicéphore Soglo, före detta president i Benin.
• 30 november – Björn Gustafson, svensk skådespelare.
• 2 december – Tarcisio Bertone, italiensk kardinal.
• 4 december – Victor French, amerikansk skådespelare.
• 5 december – Ingvar Hirdwall, svensk skådespelare.
• 12 december – Miguel de la Madrid, mexikansk politiker, Mexikos 1982–1988.
• 19 december – Kurt Hamrin, svensk fotbollsspelare.
• 24 december
  • Eva Deckner, svensk dansare och skådespelare.
  • Stjepan Mesić, kroatisk politiker, president 2000–2010.
• 26 december – Richard Swinburne, brittisk filosof.
• 27 december – Larissa Latynina, sovjetrysk gymnast med arton OS-medaljer varav nio guld.
• 30 december – Del Shannon, amerikansk sångare, kompositör, gitarrist.

• okänt datum – Lansana Conté, president i Guinea.

Avlidna

• 10 januari – Marinus van der Lubbe, 24, nederländsk murargesäll, dömd för att ha anlagt riksdagshusbranden i Berlin 1933 (giljotinerad i Leipzig).
• 21 januari – John Liander, 70, svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör.
• 29 januari – Fritz Haber, 65, tysk kemist, nobelpristagare.
• 2 februari – James Hartness, 72, amerikansk republikansk politiker och uppfinnare, guvernör i Vermont 1921–1923.
• 23 februari – Edward Elgar, 76, brittisk kompositör.
• 27 mars – Carrie E. Breck, 79, amerikansk sångförfattare.
• 5 april – Jiro Sato, 26, japansk tennisspelare.
• 6 april – Jonas Gifting, 78, svensk militär, korpral.
• 11 april – John Collier, 84, brittisk målare.
• 13 april – Richard P. Ernst, 76, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1927.
• 16 april – John J. Blaine, 58, amerikansk republikansk politiker.
• 3 maj – Oscar Tropp, 51, svensk dansare, manusförfattare och koreograf.
• 13 maj – Albert Sleeper, 71, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1917–1921.
• 23 maj
  • Clyde Chestnut Barrow, 25, amerikansk bankrånare.
  • Bonnie Elizabeth Parker, 23, amerikansk bankrånare.
• 30 maj – Waldemar Bülow, 70, svensk tidningsman, politiker och humorist.
• 2 juni – James Rolph, 64, amerikansk republikansk politiker, Kaliforniens 27:e guvernör.
• 11 juni – Lev Vygotskij, 37, vitrysk pedagog och filosof.
• 23 juni – Mathias Taube, 57, svensk konstnär och skådespelare.
• 24 juni – Charles Thomas, 84. amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1899–1901, senator 1913–1921.
• 29 juni – Sidney C. Roach, 57, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1921–1925.
• 30 juni
  • Kurt von Schleicher, 52, tysk militär och nazistisk politiker (mördad).
  • Gregor Strasser, 42, tysk nazistisk politiker (mördad).
  • Gustav von Kahr, 71, tysk konservativ politiker (mördad).
• 1 juli
  • Chester I. Long, 73, amerikansk republikansk politiker, senator 1903–1909.
  • Ernst Röhm, 46, tysk militär och nazistisk politiker (mördad).
• 2 juli – Henry Hollis Horton, 68, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1927–1933.
• 4 juli – Marie Curie, 66, polsk-fransk fysiker, tvåfaldig nobelpristagare ^[22].
• 6 juli – Franklin MacVeagh, 96, amerikansk bankman och politiker, USA:s finansminister 1909–1913.
• 22 juli – John Dillinger, 31, amerikansk gangster.
• 25 juli – Engelbert Dollfuß, 41, österrikisk förbundskansler 1932-1934, mördad.
• 26 juli – William F. Kirby, 66, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1916–1921.
• 29 juli – John L. McLaurin, 74, amerikansk demokratisk politiker, senator 1897–1903.
• 2 augusti – Paul von Hindenburg, 86, fältmarskalk och tysk president.
• 19 augusti – Henry T. Rainey, 73, amerikansk demokratisk politiker, talman i USA:s representanthus.
• 23 augusti – Viktor Kaplan, 57, österrikisk ingenjör och uppfinnare av Kaplanturbinen.
• 13 september – William Lorimer, 73, amerikansk republikansk politiker.
• 30 september – John K. Shields, 76, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1913–1925.
• 2 oktober – Einar Fröberg, 58, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och författare.
• 9 oktober
  • Alexander I, 45, kung av Jugoslavien 1921–1934, mördad.
  • Louis Barthou, 72, fransk politiker, mördad.
  • Vlado Tjernozemski, 36, bulgarisk revolutionär, attentatsman.
• 15 oktober – Raymond Poincaré, 74, fransk politiker, Frankrikes president 1913–1920.
• 17 oktober – Adolf Hölzel, 81, tysk målare och konsthistoriker.
• 25 oktober – Lauri Ingman, 66, finländsk politiker och teolog, statsminister 1918–1919 och 1924–1925 samt ärkebiskop sedan 1930.
• 8 november – Carlos Chagas, 55, brasiliansk läkare.
• 18 november – Pietro Gasparri, 82, italiensk kardinal.
• 1 december – Sergej Kirov, 48, sovjetisk politiker (mördad).
• 7 december – William W. Brandon, 66, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1923–1927.

Nobelpris ^[23]

• Fysik – Inget pris utdelades
• Kemi – Harold Clayton Urey, USA
• Medicin
  • George H. Whipple, USA
  • George R. Minot, USA
  • William P. Murphy, USA
• Litteratur – Luigi Pirandello, Italien
• Fred – Arthur Henderson, Storbritannien

Referenser

Fotnoter

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1934.
  Bilder & media