1932

1932 – MCMXXXII 92 år sedan
År 1929 | 1930 | 1931 1932 1933 | 1934 | 1935
Årtionde 1910-talet  | 1920-talet 1930-talet 1940-talet | 1950-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1932 MCMXXXII
Ab urbe condita	2684
Armeniska kalendern	1381 ԹՎ ՌՅՁԱ
Assyriska kalendern	6682
Bahaikalendern	88–89
Bengaliska kalendern	1339
Berberkalendern	2882
Brittiskt regeringsår	21 Geo. 5 – 22 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2476
Burmesiska kalendern	1294
Bysantinska kalendern	7440–7441
Koptiska kalendern	1648–1649
Erianska kalendern	3098
Etiopiska kalendern	1924–1925
Judiska kalendern	5692–5693
Vikram Samvat	1988–1989
Sakakalendern	1854–1855
Kaliyuga	5033–5034
Holocen kalender	11932
Nri-Igbo	932–933
Persiska kalendern	1310–1311
Muslimska kalendern	1350–1351
Nengō (Japan)	Shōwa 7 (昭和7年)
Nordkoreanska kalendern	21
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4265
Minguokalendern	ROC 21 民國21年
Thailändsk kalender	2475
Unixtid

1932 (MCMXXXII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern.

• 4 januari – En sketch i Karl Gerhards nyårsrevy förbjuds efter protest till svenska Utrikesdepartementet från Frankrikes minister i Stockholm där "Fru Marianne" (Frankrike) framställs som bordellmamma ^[1].
• 8 januari – Ärkebiskopen av Canterbury förbjuder den anglikanska kyrkan att viga frånskilda ^[2]
• 22 januari – De svenska nationalsocialisternas har första större offentliga möte i Stockholm, DN beskriver ledaren Birger Furugård som "styv agitator" ^[1]. 6 000 människor kommer till Hötorget och lyssnar ^[3].
• 27 januari – Kreugerkoncernen köper aktiemajoriteten i Bolidens gruvaktiebolag ^[4].
• 31 januari – Japanska krigsfartyg beskjuter Shanghai ^[5].

• Februari
  • Avgörande slag mellan Japan och Kina avbryts då de kinesiska soldaterna drar sig tillbaka, och fredssamtal påbörjas ^[3].
  • Vasaloppet ställs in på grund av snöbrist ^[2].
• 1 februari – Ivar Kreuger utställer i New York en check på 50.000 kronor.
• 4 februari – De 3:e olympiska vinterspelen invigs Lake Placid med deltagare från 17 länder ^[2] och pågår fram till 15 februari.
• 13 februari – Kreugers check löses in på Svenska handelsbanken av en viss "Carl Ekman" (statsminister Carl Gustaf Ekman).
• 15 februari – Arbetslösheten i Tyskland uppgår till 6 127 000 människor ^[2].
• 17 februari – Svenska Röda Korset startar insamlingar för nödlidande i Sverige ^[4].
• 18 februari – Manchuriet, ockuperat av japanska soldater, utropas till självständig stat och stridigheterna mellan Japan och Kina upphör ^[2].
• 22 februari – Hanna Anderssons påträffas död i en kvarndamm i Esarps socken i Skåne. Hennes man, Nils Andersson anklagas och det blir ett uppmärksammat rättsfall, det så kallade Esarpsmålet.
• 25 februari – Adolf Hitler blir tysk medborgare ^[5].
• 27 februari – Lapporörelsen iscensätter det så kallade Mäntsäläupproret i Finland.
• 29 februari – Sveriges Grand Prix 1932 körs vid sjön Rämen i Dalarna med den helt otippade Västeråsaren Olle Bennström som segrare.

• 2 mars – Flygaren Charles Lindberghs 18 månader gamla son kidnappas från sitt sovrum, och hittas mördad drygt två månader senare.^[3]
• 6 mars
  • Lapporörelsen gör ett misslyckat kuppförsök i Finland.^[2]
  • IF Göta vinner svenska mästerskapsfinalen i bandy mot Västerås SK med 3-2 (2-0).
• 7 mars – Fredrik von Sydow mördar sin far, politikern Hjalmar von Sydow, samt familjens hushållerska Karolina Herou och jungfru Ebba Hamn i hemmet på Norr Mälarstrand. Innan polisen kan gripa mördaren skjuter han sin fru och sedan sig själv på restaurang Gillet i Uppsala. Något motiv till de så kallade "von Sydowska morden" har aldrig framkommit.
• 12 mars – Den 52-årige svenske finansmannen Ivar Kreuger hittas skjuten i sin lägenhet i Paris, och självmord befaras ^[2]. Detta och de ekonomiska svårigheter som följer på det kallas "Kreugerkraschen".
• 22 mars – Arbetslösheten i Sverige beräknas till 100 000, och 40 000 svenska socialister demonstrerar mot arbetslösheten under parollen "Massorna hungriga – vad göra statsmakterna?".^[1]

• 2 april – Örebro konserthus invigs av Prins Eugen.
• 3 april – IAAF möts i Berlin och diskvalificerar finländske långdistanslöparen Paavo Nurmi på livstid för brott mot amatörbestämmelserna ^[2].
• 10 april – Fältmarskalk Paul von Hindenburg vinner tyska presidentvalet.

• 4 maj – Committe of Experts on Slavery bildas av NF.
• 9 maj – Muntlig tentamen vid studentexamen tillämpas för första gången i Sverige ^[1].
• 15 maj – En misslyckad militärkupp inträffar i Japan.
• 22 maj – Erling Eidem blir Sveriges nye ärkebiskop efter att Nathan Söderblom dog föregående år ^[1].
• 23 maj – För att förbättra de svenska bildkonstnärernas dåliga ekonomi bildas den svenska konstnärsföreningen Färg och form i Stockholm med 38-årige Bror Hjorth som ordförande ^[2]. Bland andra medlemmar finns Albin Amelin, Sven X-et Erixon och Eric Hallström ^[1].

• Juni – Ivar Kreugers motorkryssare tärnan auktioneras ut till Axel Wenner-Gren för 15 000 SEK ^[6].
• 6 juni – Debutanten Gunnar Ekelöfs Sent på jorden betecknas som den första surrealistiska diktsamlingen i Sverige ^[4].
• 12 juni – Det albanska fotbollsförbundet blir medlem i Fifa.
• 21 juni – Jack Sharkey, USA besegrar Max Schmeling, Tyskland på poäng i Madison Square Garden under kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning ^[2].

• 5 juli – António de Oliveira Salazar blir fascistisk premiärminister i Portugal för de kommande 36 åren.
• 15 juli – Josephine Baker uppträder på China i Stockholm ^[4].
• 22 juli – Sveriges statsminister Carl Gustaf Ekman återbetalar 50 000 SEK som han för sitt partis räkning mottagit av Ivar Kreuger ^[4].
• 24 juli – Statsminister Ekman nekar i pressen till all kännedom om och befattning med den check på 50.000 kronor, som han löst in den 13 februari.

• 26 juli – 69 personer omkommer då ett segelskolfartyg förliser i storm i Tyskland ^[7].
• 30 juli – De tionde olympiska sommarspelen invigs i Los Angeles ^[2]. En uppmärksammad bedrift är svenske brottaren Ivar Johanssons guld vid två olika viktklasser ^[3]. och pågår till 14 augusti.
• 31 juli – Vid riksdagsval i Tyskland får nazisterna 37,4 % av rösterna, och blir största parti, Adolf Hitler gör anspråk på posten som tysk rikskansler ^[2]. Valrörelsen präglas av blodiga gatubråk med många dödsoffer ^[3].

• 5 augusti – Kungen Gustaf V underrättas om Ekmans förehavanden med den andra penningsumman. Ekman erkänner innehavet, men hans rykte är redan för skadat.
• 6 augusti
  • Motorvägen mellan Köln och Bonn invigs som första motorvägen i Tyskland.
  • Första internationella filmfestivalen i Venedig hålls ^[2].
  • Carl Gustaf Ekman avgår som svensk statsminister (även som partiordförande för Frisinnade folkpartiet) efter avslöjandet om att han tagit emot pengar av Ivar Kreuger ^[2]. Han skall ha mottagit 50 000 SEK, men nekar först. Han efterträds på båda posterna av handelsminister Felix Hamrin ^[1].
• 30 augusti – Nazisten Hermann Göring väljs till tyska riksdagens talman ^[2].

• September – Mängder av Ivar Kreugers ägodelar går på auktion ^[6].
• September – Föllingemeteoriten upptäcks nära Ottsjön, Jämtland
• 10 september – Tunnelbanelinjen IND Eighth Avenue Subway Line i New York tas i bruk.^[8]
• 12 september
  • Tysklands rikspresident Paul von Hindenburg upplöser Tysklands riksdag efter misstroendeomröstning mot tyska regeringen ^[5].
  • En valdebatt med företrädare för partierna sänds för första gången i svensk radio ^[4].
• 14 september – Över 100 personer omkommer då ett transportåg med främlingslegionärer spårar ur nära Tlemcen, Algeriet ^[7]
• 17 september – Det svenska andrakammarvalet blir en framgång för SAP ^[4], som vinner 14 mandat och har 104 platser i AK medan de borgerliga har 118. Ett krispaket står överst på SAP:s dagordning ^[1].

• 24 september – Per Albin Hansson bildar efter seger i svenska valet en socialdemokratisk regering som börjar bekämpa arbetslösheten med ett åtgärdsprogram ^[2] i sin minoritetsregering. Felix Hamrin avgår som svensk statsminister.
• 30 september – Bauhaus, högskolan för formgivning i Dessau, Tyskland stänger igen efter nazisternas hatkampanjer ^[2].

• 9 oktober – Josef Stalin rensar ut 20 motståndare i sovjetiska kommunistpartiet, bland andra Lev Kamenjev och Grigorij Zinovjev från Lenintiden ^[2].
• 14 oktober – Statistik visar att antalet understödstagare i den svenska fattigvården har ökat dramatiskt under den stora arbetslösheten ^[4].
• 15 oktober – Fritiof Nilsson Piraten debuterar med Bombi Bitt och jag ^[4].
• 20 oktober – 26-årige svenske prinsen Gustaf Adolf, svenske kronprinsens äldste son, gifter sig med 24-årige tyska prinsessan Sibylla av Sachsen-Coburg-Gotha i en civil ceremoni.^[2]

• 5 – Sonora grundas ^[9] av Erik Ljungberg och blir det första helsvenska skivbolaget sedan tidigt 1920-tal.

• 8 november – Demokraten Franklin D. Roosevelt vinner presidentvalet i USA ^[2] före republikanen Herbert Hoover.
• 10 november – Färjestads BK grundas av några pojkar i Håfströms kiosk i Karlstadsorten Färjestad.
• 17 november – Franz von Papens regering i Tyskland avgår, och en svår parlamentarisk situation börjar ^[2].
• 27 november – Second Eastern Women's Congress äger rum i Teheran.

• 3 december – Kurt von Schleicher bildar ny regering i Tyskland ^[5].
• 10 december – Animerade kortfilmen I jultomtens verkstad producerad av Walt Disney har premiär. I Sverige är filmen mest känd som ett av inslagen i programmet Kalle Anka och hans vänner önskar God Jul som sänds på SVT varje julafton sedan 1960.
• 17 december – Stockholms rådhusrätt dömer Torsten Kreuger, bror till Ivar Kreuger, till tre och ett halvt års straffarbete för bedrägeri mot köpare av obligationer ^[1].

• USA skickar soldater till Kina för att skydda amerikanska intressen under Japans anfall mot Shanghai ^[10].
• 70 000 personer omkommer vid en jordbävning i Kansu, Kina.^[11]
• Ibn Saud skapar staten Saudiarabien genom att slå samman staterna Hijaz och Najd ^[5].
• Den nya lantbrukshögskolan i Ultuna i Sverige öppnas.
• AB Tempo, ett nytt enhetsprisföretag, grundas av Åhlén & Holm.
• Den svenska "Munckska kåren" upplöses.
• En svensk kommission, Kreugerkommissionen, tillsätts och konstaterar att konkurs för Kreugerkoncernen är oundviklig. Då flera avslöjanden om oegentligheter inom koncernen följer vidtas åtgärder för att lugna allmänheten och förhindra panikreaktioner på finansmarknaden. Många banker, som har lånat ut pengar till Kreugerkoncernen, beviljas statliga pengar för att överleva, framförallt Skandinaviska Banken, som är hårdast drabbad. Många privatpersoner gör stora förluster, men de stora förlorarna är de privata bankfirmorna, av vilka många går omkull.
• Sveriges regering utfärdar amnesti för de tryckfrihetsdömda efter Ådalshändelserna 1931.
• Den svenska polisen omorganiseras och 1908 års reservpolis utökas till statspolis.
• Mjölkreglering införs i Sverige, och sköts av Svenska mejeriernas förening.
• Verkstadsföretagen J. & C.G. Bolinders Mekaniska Verkstad och Munktells Mekaniska Verkstads AB går samman till AB Bolinder-Munktell.
• Nybro stad får stadsprivilegium.
• Ivar Kreugers privata fastigheter, lyxbåtar och konstsamling, auktioneras ut ^[4].
• Varje svensk medborgare av "arisk ras" kan bli medlem av nationalsocialistiska partiet ^[4].
• Vilda strejker vid många fabriker i Norrland blir våldsamt. Stenar kastas mot polisen som svarar genom att skjuta.^[4].
• Mått-Johanssons passbitar av stål blir världsstandard ^[12].
• Experiment med de första husvagnsbyggena i Sverige genomförs ^[13].

• 4 januari – Carlos Saura, spansk filmregissör och manusförfattare.
• 5 januari
  • Raisa Gorbatjova, hustru till Michail Gorbatjov.
  • Johnny Adams, amerikansk bluessångare
• 6 januari – Hans Lindgren, svensk skådespelare, manusförfattare och producent.
• 9 januari – John Evert Härd, svensk germanist, professor i tyska vid Uppsala universitet.
• 13 januari – Nils Brandt, finlandssvensk skådespelare.
• 14 januari – Don Garlits, amerikansk dragracingförare.
• 19 januari – William P. Hobby Jr., amerikansk demokratisk politiker.
• 20 januari – Göran Bernhard, svensk skådespelare.
• 24 januari – Henri Nouwen, nederländsk romersk-katolsk präst och författare.
• 26 januari – Coxsone Dodd, jamaicansk reggaeproducent.

• 6 februari
  • Camilo Cienfuegos, kubansk revolutionär.
  • Karin Falck, svensk TV-producent.
  • François Truffaut, fransk regissör.
• 7 februari
  • Gay Talese, amerikansk författare och journalist.
  • Alfred Worden, amerikansk astronaut.
• 8 februari – John Williams, amerikansk filmmusikkompositör.
• 11 februari
  • Margit Carlqvist, svensk skådespelare.
  • Henri Namphy, före detta president i Haiti.
  • Ingemar Lagerström, svensk översättare
• 14 februari – Harriet Andersson, svensk skådespelare.
• 15 februari – Erika Remberg, österrikisk skådespelare.
• 18 februari – Miloš Forman tjeckisk-amerikansk filmregissör.
• 19 februari
  • Joseph Kerwin, amerikansk astronaut.
  • Gerhard Richter, tysk konstnär.
• 22 februari
  • Edward Kennedy, amerikansk politiker.
  • Elsa Prawitz, svensk skådespelare, manusförfattare och musiktextförfattare.
• 23 februari – Majel Barrett, amerikansk skådespelare.
• 24 februari
  • Michel Legrand, fransk populärkompositör.
  • Zell Miller, amerikansk politiker.
• 25 februari – Gunnar Weman, svensk ärkebiskop 1993–1997.
• 26 februari – Johnny Cash, amerikansk country-musiker.
• 27 februari
  • Elizabeth Taylor, amerikansk skådespelare.
  • Åke Whilney, svensk TV-profil.
• 28 februari – Anders Öhrwall, svensk dirigent.

• 4 mars – Miriam Makeba, sydafrikansk sångare.
• 6 mars
  • Marc Bazin, president i Haiti 1992-1993.
  • Bronisław Geremek, polsk historiker och politiker.
• 12 mars – Andrew Young, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, kongressledamot 1973–1977, FN-ambassadör 1977-1979.
• 15 mars – Alan Bean, amerikansk astronaut.
• 16 mars – Walter Cunningham, amerikansk astronaut.
• 18 mars
  • Karl-Erik Hagström, svensk företagsledare, VD för AB Albin Hagström sedan 1967.
  • John Updike, amerikansk författare.
• 21 mars – Walter Gilbert, amerikansk biokemist, nobelpristagare 1980.
• 31 mars – Kerstin Palo, svensk skådespelare.

• 1 april – Debbie Reynolds, amerikansk skådespelare och sångare.
• 4 april
  • Anthony Perkins, amerikansk skådespelare.
  • Andrej Tarkovskij, rysk regissör, författare och skådespelare.
• 8 april – József Antall, ungersk politiker, premiärminister 1990–1993.
• 10 april – Omar Sharif, egyptisk skådespelare.
• 11 april – Joel Grey, amerikansk skådespelare och sångare.
• 12 april – Lakshman Kadirgamar, lankesisk politiker, Sri Lankas utrikesminister 1994–2001 och 2004–2005.
• 13 april – Orlando Letelier, chilensk politiker och diplomat.
• 18 april – Öllegård Wellton, svensk skådespelare.
• 25 april – Nikolaj Kardasjev, rysk astrofysiker.
• 26 april
  • Michael Smith, brittisk-kanadensisk kemist, nobelpristagare.
  • Birgitta Stenberg, svensk författare och manusförfattare.
• 27 april – Bert-Åke Varg, svensk skådespelare.
• 28 april – Torbjörn Axelman, svensk skådespelare, regissör, manusförfattare och producent.

• 1 maj – Berndt Egerbladh, svensk jazzmusiker, kompositör och programledare i TV.
• 3 maj – Aldo Rossi, italiensk postmodernistisk arkitekt.
• 7 maj – Pete Domenici, amerikansk republikansk politiker, senator 1973-.
• 8 maj – Sonny Liston, amerikansk boxare.
• 16 maj – Meg Westergren, svensk skådespelare.
• 19 maj – Alma Cogan, engelsk popsångare.
• 29 maj – Jan Malmsjö, svensk skådespelare och sångare ^[4].
• 31 maj – Margaretha Löwler, svensk skådespelare.

• 4 juni – John Drew Barrymore, amerikansk skådespelare.
• 6 juni – David R Scott, amerikansk astronaut.
• 11 juni – Gerd Andersson, svensk balettdansör och skådespelare.
• 12 juni – Jan Sandquist, svensk TV-reporter.
• 19 juni – Pier Angeli, italiensk skådespelare.
• 21 juni – Lalo Schifrin, argentinsk pianist, kompositör och dirigent.
• 22 juni
  • Bengt Forslund, svensk producent, regissör och författare.
  • Amrish Puri, indisk skådespelare.
  • Prunella Scales, brittisk skådespelare.
  • Soraya Esfandiary – persisk exdrottning.
• 28 juni – Pat Morita, japansk-amerikansk skådespelare.
• 29 juni – Ingvar S. Melin, finländsk politiker, försvarsminister 1975–1976.
• 30 juni – Mongo Beti, kamerunsk författare.

• 2 juli – Esko Almgren, finländsk politiker.
• 9 juli – Donald Rumsfeld, amerikansk republikansk politiker, försvarsminister 1975–1977 samt 2001–2006.
• 12 juli – Ursula Richter, svensk radioproducent och programledare
• 16 juli – Dick Thornburgh, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1988–1991.
• 17 juli – Quino, egentligen Joaquín Salvador Lavado, argentinsk serieskapare.
• 19 juli – Jan Lindblad, svensk naturfilmare och författare ^[4].
• 20 juli
  • Nam June Paik, koreansk-amerikansk konstnär.
  • Otto Georg Schily, tysk politiker och jurist.
  • Sonja Westerbergh, svensk skådespelare.
• 22 juli – Oscar de la Renta, modedesigner.
• 25 juli
  • Bengt Göransson, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges utbildningsminister 1989–1991.
  • Paul J. Weitz, amerikansk astronaut.
• 29 juli – Jaakko Sievänen, finländsk målare.
• 31 juli
  • Ted Cassidy, amerikansk skådespelare.
  • Johann Georg av Hohenzollern-Sigmaringen, tysk prins och make till prinsessan Birgitta.
  • Pelle Petterson, svensk seglare och formgivare.

• 2 augusti – Peter O'Toole, irländsk-brittisk skådespelare.
• 3 augusti – Gunwer Bergkvist, svensk skådespelare.
• 7 augusti – Rien Poortvliet, nederländsk konstnär.
• 8 augusti – John Culver, amerikansk demokratisk politiker, senator 1975–1981.
• 9 augusti – Tam Dalyell, brittisk parlamentsledamot för Labour från 1962.
• 12 augusti – Sirikit, thailändsk drottning.
• 17 augusti
  • Karl-Axel Björnberg, svensk författare, guide och underhållare.
  • Leslie Manigat, president i Haiti 1988.
  • V.S. Naipaul, trinidad-brittisk författare, nobelpristagare.
• 19 augusti – Thomas P. Salmon, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Vermont 1973–1977.
• 22 augusti – Gerald Carr, amerikansk astronaut.
• 26 augusti
  • Joe Engle, amerikansk astronaut.
  • Olov Svedelid, svensk författare.
• 27 augusti – François Bronett, svensk cirkusdirektör.

• 1 september – Bengt Hallberg, svensk jazzpianist.
• 7 september – Rolf Holmström, svensk fotbollsspelare i bland annat GAIS.
• 8 september – Patsy Cline, amerikansk countrysångare.
• 11 september
  • Sven-Axel Carlsson, svensk skådespelare och filmproducent.
  • Jan-Erik Wikström, svensk politiker, riksdagsledamot för Folkpartiet 1970–1973 och 1976–1992.
• 18 september – Luis Ayala, chilensk tennisspelare.
• 22 september
  • Ingemar "Ingo" Johansson, svensk boxare, tungviktsvärldsmästare.^[4].
  • Algirdas Brazauskas – litauisk president 1993 – 1998.
• 24 september – Svetlana Beriosova, litauisk ballerina.
• 25 september – Glenn Gould, kanadensisk pianist.
• 26 september – Manmohan Singh, Indiens regeringschef sedan 2004.
• 28 september – Víctor Jara, chilensk visdiktare och sångare.
• 29 september – Robert Benton, amerikansk regissör och manusförfattare.

• 12 oktober – Jake Garn, amerikansk republikansk politiker, senator 1974–1993.
• 13 oktober – Dušan Makavejev, serbisk regissör och manusförfattare.
• 16 oktober – Detlev Karsten Rohwedder, tysk företagsledare och politiker.
• 17 oktober – Paul Anderson, amerikansk tyngdlyftare.
• 18 oktober – Vytautas Landsbergis, litauisk president 1990–1993.
• 21 oktober – R.J. Rummel, amerikansk statsvetare.
• 24 oktober – Evert Sandin, svensk dragspelare.
• 27 oktober
  • Jean-Pierre Cassel, fransk skådespelare.
  • Sylvia Plath, amerikansk författare och lyriker.
• 28 oktober – Suzy Parker, amerikansk fotomodell och skådespelare.

• 1 november – Francis Arinze, nigeriansk romersk-katolsk ärkebiskop och kardinal.
• 7 november – Ann-Marie Gyllenspetz, svensk skådespelare.
• 10 november – Roy Scheider, amerikansk skådespelare.
• 15 november
  • Petula Clark, brittisk sångare och skådespelare.
  • Alvin Plantinga, amerikansk filosof.
• 20 november – Lucy Marlow, amerikansk skådespelare.
• 23 november
  • Renato Raffaele Martino, italiensk kardinal.
  • Bernt Callenbo, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 25 november – Leif Forstenberg, svensk skådespelare.
• 27 november – Benigno Aquino, filippinsk politiker.
• 29 november
  • Jacques Chirac, fransk politiker, Frankrikes president 1995–2007.
  • Moltas Erikson, svensk radioprofil.

• 3 december – Corry Brokken, nederländsk sångerska och skådespelare.
• 5 december – Little Richard, amerikansk rock-and-roll-musiker.
• 9 december – Don King, amerikansk boxningspromotor.
• 17 december – Bill Nilsson, svensk motocrossförare.
• 18 december – Tony Williamson, brittisk manusförfattare.
• 20 december – Christina Lundquist, svensk skådespelare.
• 24 december – Ian Wachtmeister, svensk industriman och politiker, partiledare för partiet Ny demokrati ^[4].
• 31 december – Sune Mangs, finlandssvensk sångare och skådespelare.

• 7 januari – André Maginot, 54, fransk politiker.

• 10 februari – Edgar Wallace, 56, brittisk författare.
• 21 februari – Erik Dan Bergman, 63, svensk journalist och författare.

• 6 mars – John Philip Sousa, 77, amerikansk kompositör och dirigent av marschmusik.
• 7 mars – Aristide Briand, 69, fransk politiker.
• 7 mars – Hjalmar von Sydow, 69, svensk politiker (mördad).
• 12 mars
  • Charles Gide, 84, fransk nationalekonom.
  • Ivar Kreuger, 52, svensk ingenjör och finansman (mord eller självmord) ^[4].
• 14 mars – George Eastman, 77, amerikansk uppfinnare.
• 28 mars – Leslie M. Shaw, 83, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1902–1907.

• 4 april – Wilhelm Ostwald, 73, tysk fysiker och kemist, nobelpristagare i kemi.
• 18 april – William J. Harris, 64, amerikansk demokratisk politiker, senator 1919–1932.
• 20 april – Giuseppe Peano, 73, italiensk matematiker.
• 22 april – Augusta Jansson, 72, svensk företagare, känd för sina karameller.

• 7 maj – Paul Doumer, 75, fransk politiker, Frankrikes president sedan 1931 (mördad).
• 15 maj – Tsuyoshi Inukai, 76, japansk politiker, Japans premiärminister sedan 1931 (mördad).

• 12 juni – Horace Chilton, 78, amerikansk demokratisk politiker, senator 1891–1892 och 1895–1901.
• 13 juni – William C. Redfield, 73, amerikansk demokratisk politiker, handelsminister 1913–1919.
• 16 juni – Frederik van Eeden, 72, nederländsk författare.

• 2 juli – Märta Petrini, 65, svensk operasångare.
• 10 juli – John Börjeson, 77, svensk lektor.
• 22 juli – Errico Malatesta, 78, italiensk anarkist och revolutionär.
• 26 juli – Fred Duesenberg, 55, amerikansk racerförare och bildesigner, grundare av bilmärket Duesenberg.

• 16 augusti – Karl Fazer, 66, finländsk bagare och företagsledare.
• 19 augusti – Louis Anquetin, 71, fransk målare.

• 2 september – Johan August Gustafsson, 80, träskulptör, även kallad JAG.
• 7 september – Ernst Nevanlinna, 59, finländsk nationalekonom och politiker.
• 21 september – Olof Hammarsten, 91, svensk professor i medicinsk och fysiologisk kemi.
• 23 september – Jules Chéret, 96, fransk konstnär.
• 27 september – John Sharp Williams, 78, amerikansk demokratisk politiker.

• 11 oktober – William Alden Smith, 73, amerikansk republikansk politiker, senator 1907–1919.
• 19 oktober – Nils Sonesson, 70, svensk politiker, borgmästare i Söderhamn.
• 29 oktober – Joseph Babinski, 74, fransk neurolog.

• 17 november – Aleksander Federley, 68, finländsk konstnär.

• 15 december – William W. Stickney, 79, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1900–1902.
• 25 december – Ernst Rolf, 41, svensk revyartist och teaterdirektör (lunginflammation efter att ha hoppat i sjön vid sitt sommarställe ^[4] Mölna gård på södra Lidingö)^[14].

• Fysik – Werner Heisenberg, Tyskland
• Kemi – Irving Langmuir, USA
• Medicin
  • Sir Charles Sherrington, Storbritannien
  • Edgar Adrian, Storbritannien
• Litteratur – John Galsworthy, Storbritannien
• Fred – Inget pris utdelades

• Wikimedia Commons har media som rör 1932.
  Bilder & media