1930

1930 – MCMXXX 94 år sedan
År 1927 | 1928 | 1929 1930 1931 | 1932 | 1933
Årtionde 1910-talet  | 1920-talet 1930-talet 1940-talet | 1950-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1930 MCMXXX
Ab urbe condita	2682
Armeniska kalendern	1379 ԹՎ ՌՅՀԹ
Assyriska kalendern	6680
Bahaikalendern	86–87
Bengaliska kalendern	1337
Berberkalendern	2880
Brittiskt regeringsår	19 Geo. 5 – 20 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2474
Burmesiska kalendern	1292
Bysantinska kalendern	7438–7439
Koptiska kalendern	1646–1647
Erianska kalendern	3096
Etiopiska kalendern	1922–1923
Judiska kalendern	5690–5691
Vikram Samvat	1986–1987
Sakakalendern	1852–1853
Kaliyuga	5031–5032
Holocen kalender	11930
Nri-Igbo	930–931
Persiska kalendern	1308–1309
Muslimska kalendern	1348–1349
Nengō (Japan)	Shōwa 5 (昭和5年)
Nordkoreanska kalendern	19
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4263
Minguokalendern	ROC 19 民國19年
Thailändsk kalender	2473
Unixtid

1930 (MCMXXX) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern.

• 1 januari – I Folkans nyårsrevy debuterar Karlstadsflickan Zarah Leander i Stockholm ^[1].
• 5 januari – Kollektivjordbruk införs i Sovjetunionen ^[2].

• 18 februari – Himlakroppen Pluto upptäcks av den amerikanske astronomen Clyde Tombaugh.^[3]
• 26 februari – Sverige har nu en halv miljon telefonabonnenter ^[2], en på var tolfte invånare ^[1].
• 27 februari – Norge annekterar Peter I:s ö ^[4].

• 4 mars – Över 1 000 personer omkommer och 30 000 blir hemlösa vid översvämningar i Frankrike ^[5].
• 9–10 mars – 21 000 liter sprit hittas i tiolitersdunkar i en sjöbod som tillhör en obebodd lägenhet ägd av en fyrmästare på Svenska Högarna ^[6].
• 12 mars – Spritsmugglarkungen Algot Niska grips i Stockholms skärgård sedan polisen hittat 21 000 liter sprit i en sjöbod på Sundskär ^[7].
• 13 mars – Forskare på Lowellobservatoriet i Flagstaff meddelar att man hittat det man trodde var Solsystemets nionde planet ^[2].
• 28 mars – Konstantinopel får officiellt namnet Istanbul.^[8]

• 1 april – Josef von Sternbergs film "Blå ängeln" har biopremiär i Berlin med Marlene Dietrich i huvudrollen ^[2].
• 4 april – Inbördeskrig i Kina ^[9].
• 12 april – Nyligen avlidna svenska drottningen Victoria av Baden begravs ^[10]

• 2 maj – Nils Ferlin debuterar med diktsamlingen En döddansares visor ^[2] och Harry Martinson recenserar med orden "det är äkta lyrik" ^[11].
• 11 maj – Lillaverkemeteoritens nedslag, ett av få bevittnade meteoritnedslag i Sverige.
• 15 maj – Sjuksköterskan Ellen Church blir världens första flygvärdinna då hon medföljer på en flygning mellan de amerikanska städerna Oakland och Chicago.^[12]
• 16 maj
  • 6 000 personer omkommer vid översvämningar i Burma.^[5]
  • Stockholmsutställningen, som betecknar den funktionalistiska stilens ("Funkisen") genombrott, öppnas på Djurgårdsbrunnsviken ^[2]. Planetariet och utställningen Svea Rike är populärast. Bostadsutställningen med Gunnar Asplund som arkitekt är huvudattraktion. Över 4 miljoner besökare ser utställningen under drygt fyra månader.^[11] Även sommarstugan som byggidé lanseras där ^[13]
• 21 maj – Sveriges riksdag beslutar om fri fart på svenska vägar.^[1]
• 25 maj – Passtvånget slopas för skandinaver vid resor över Öresund.^[1]
• 26 maj – Düsseldorfmördaren, Peter Kürten grips. Kürten har erkänt 20 mord och lika många mordbränder.^[14]
• 31 maj – Den svenska riksdagen avslår regeringens förslag om höjning av spannmålstullarna.

• 2 juni – I Sverige faller Arvid Lindmans regering på avslaget om spannmålstullarna och avgår, när den inte får stöd från Sveriges riksdag.^[2]
• 6 juni – Några butiker i Springfield, Massachusetts erbjuder för första gången kunderna djupfrysta livsmedel.^[2]
• 7 juni – Frisinnade ledaren Carl Gustaf Ekman bildar svensk regering och även blir försvarsminister.^[1]
• 12 juni – Max Schmeling (av Tyskland) besegrar Jack Sharkey (av USA) då Sharkey diskvalificeras för slag under bältet då de två i New York gör upp om världsmästartiteln i tungviktsboxning, som lämnats vakant sedan Gene Tunney dragit sig tillbaka obesegrad.^[2]
• 30 juni – De sista ockupationstrupperna lämnar Rhenlandet efter tio år.^[2]

• 3 juli – First Eastern Women's Congress äger rum i Damaskus.
• 7–11 juli – Fackföreningsinternationalen håller ett möte i Stockholm.
• 17 juli – EPA öppnar på Söder i Stockholm, och har standardiserat billighetssortiment ^[1].
• 30 juli – Uruguay vinner med 4-2 mot Argentina i Montevideo då första VM-finalen i fotboll spelas i Montevideo ^[2].

• 6 augusti – Resterna av Salomon August Andrées nordpolsexpedition 1897 återfinns på Vitön utanför Spetsbergen ^[2].
• 11 augusti – Den första helt svenskproducerade talfilmen, För hennes skull, med Inga Tidblad och Gösta Ekman d.ä., har biopremiär i Stockholm ^[1].
• 20 augusti – Jussi Björling debuterar på operan som Don Ottavio i Mozarts Don Juan ^[1].
• 22 augusti – Det meddelas att Salomon August Andrées nordpolsexpedition 1897 återfunnits ^[15].
• 23 augusti – Nyheten om att Salomon August Andrées nordpolsexpedition 1897 fynd är förstasidesnyhet i flera svenska tidningar ^[15].

• 6 september – Damfriidrottstävlingen Internationella kvinnospelen 1930 inleds i Prag, 17 nationer deltar, till 9 september
• 14 september – NSDAP går starkt framåt vid tyska riksdagsvalet, från 2,6 1928 till 18,3 ^[2]. Även kommunisterna går starkt framåt ^[9]. NSDAP får totalt 6.202.957 röster vilket ger dem 103 mandat i den tyska riksdagen, mot tidigare 12.
• 24 september – Det jättelika tyska luftskeppet Graf Zeppelin gör en lov över Stockholm ^[1].
• 25 september – Stoftet efter medlemmarna i Andrées ballongfärd återförs till Sverige under storartade hyllningar på olika sätt.

• 5 oktober – 48 personer omkommer då ett brittiskt luftskepp störtar över Frankrike ^[16].

• 1 november – Funkisutställningen i Stockholm stängs ^[17].
• 2 november – Ras Tafari Mahonen kröns till Abessiniens kejsare som Haile Selassie ^[2].
• 3 november – Efter en militärkupp i Brasilien utses Getúlio Dorneles Vargas till landets president.
• 11 november – Finlands riksdag antar en lag som förbjuder kommunister i parlamentet ^[9].
• November – Nya regler för svenska polisen medför, att svenska poliser endast får använda batong på dagtid, men sabel på kvällstid, vilket pågår till 1933.

• 7 december – Television demonstreras för första gången i Sverige på biografen Röda Kvarn i Stockholm ^[2]. Skådespelaren Fridolf Rhudin syns i rutan ^[11].
• 10 december – Svenske ärkebiskopen Nathan Söderblom får Nobels fredspris för sitt ekumeniska arbete ^[1].
• 17 december – EPA öppnar på Söder i Stockholm sitt första varuhus ^[11], med standardiserat billighetssortiment. Allt ska kosta under en svensk krona.
• 31 december – Lagen om åtta timmars arbetsdag antages definitivt i Sverige efter en försöksperiod på elva år.

• 3 000 personer omkommer vid en jordbävning i Iran ^[5].
• 2 000 personer omkommer vid en jordbävning i Neapel ^[5].
• Sverige inför sin första narkotikaförordning ^[18].
• AB Kreuger & Toll redovisar för 1929 en nettovinst av 29.118.841 kr, mot 19.853.870 föregående år. Utdelningen föreslås till 30 procent.
• Den svenske socialdemokraten Ernst Wigforss lanserar i en riksdagsmotion keynesianismen som ekonomisk teori för krisbekämpning.
• Inmalningstvång för handelskvarnar och spannmålsreglering införs i Sverige.
• Oslokonventionen undertecknas för att hålla tullarna mellan de nordiska länderna nere, vilket dock misslyckas.
• Varje svenskt län får ett centralbibliotek.
• Fascisten Per Engdahl bildar Föreningen Det Nya Sverige, som senare blir Riksförbundet Det Nya Sverige.
• Sverige får sin första utländska kvinnliga ambassadör, när sovjetiska Aleksandra Kollontaj blir ambassadör i Stockholm.
• Karl Marx' Kapitalet utkommer på svenska i översättning av Rickard Sandler.
• De svenska hembiträdenas antal når sin topp på 145 000 ^[19].
• Benito Mussolini håller tal inför 100 000 fascister i Livorno vilket i fråga om hätskhet saknar sitt motstycke. Talet, som främst riktar sig mot Frankrike, avslutas med orden "Ord äro sköna, men kanoner, kulsprutor, fartyg och aeroplan äro ännu skönare".
• Jetmotorn uppfinns av Frank Whittle.
• Edvin Adolphson spelar in den första talfilmen på svenska, När rosorna slår ut.
• I Sverige blir folkskolestyrelse genom lag obligatorisk i kommun där skoldistriktet sammanfaller med kommungränserna och där det finns kommunalfullmäktige.
• Omkring 120 000 flickor och kvinnor i Norge arbetar i husligt arbete.^[20]

• 2 januari – Werner Vögeli, schweizisk-svensk kock och hovtraktör.
• 3 januari – Robert Loggia, amerikansk skådespelare.
• 5 januari – Bengt Dennis, svensk nationalekonom, journalist och ämbetsman.
• 19 januari – Tom Cox, brittisk parlamentsledamot för Labour (1970–2005).
• 20 januari – Edwin Aldrin, amerikansk rymdfarare, andra mannen på månen.
• 22 januari – Kerstin Bratt, svensk skådespelare.
• 23 januari
  • William Pogue, amerikansk rymdfarare.
  • Derek Walcott, karibisk författare, nobelpristagare.
• 26 januari – Jan-Olof Rydqvist, svensk skådespelare och manusförfattare.
• 27 januari – Bobby Bland, amerikansk musiker.
• 28 februari – Osman El-Sayed, egyptisk brottare.
• 30 januari – Gene Hackman, amerikansk skådespelare.
• 31 januari – Joakim Bonnier, svensk racerförare.

• 5 februari – Ilon Wikland, estnisk-svensk illustratör.
• 10 februari – Robert Wagner, amerikansk skådespelare.
• 11 februari – Mary Quant, brittisk modeskapare.
• 17 februari – Ruth Rendell, brittisk detektivförfattare.
• 22 februari – Edward D. Hoch, amerikansk deckarförfattare.
• 26 februari – Lazar Berman, rysk pianist.
• 27 februari
  • Martin Lönnebo, svensk författare och biskop i Linköpings stift (1980–95).
  • Joanne Woodward, amerikansk skådespelare.
• 28 februari – Arne Weise, svensk journalist och TV-man.

• 3 mars – Ion Iliescu, rumänsk politiker, president (1990–96 och 2000–04).
• 6 mars – Lorin Maazel, amerikansk dirigent.
• 17 mars – James B. Irwin, amerikansk rymdfarare, åttonde mannen på månen.
• 22 mars
  • Pat Robertson, amerikansk TV-evangelist.
  • Stephen Sondheim, amerikansk kompositör och textförfattare.
• 24 mars – Steve McQueen, amerikansk skådespelare, regissör och producent.
• 26 mars
  • Sandra Day O'Connor, amerikansk jurist; ledamot av USA:s högsta domstol (1981–2005, den första kvinnliga domaren där).
  • Sigge Parling, svensk fotbolls-, bandy- och ishockeyspelare.
• 27 mars – David Janssen, amerikansk skådespelare.
• 28 mars – Gun Arvidsson, svensk skådespelare, teaterregissör och teaterpedagog.
• 30 mars – John Astin, amerikansk skådespelare.
• 31 mars – Julián Herranz Casado, spansk kardinal.

• 2 april – Barbro Ericson, svensk operasångerska (contralto).
• 3 april – Helmut Kohl, tysk politiker, förbundskansler (1982–98).
• 10 april – Ray Blanton, amerikansk demokratisk politiker.
• 11 april
  • Nicholas F. Brady, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister (1988–93).
  • Anton LaVey, amerikansk författare, den moderna satanismens grundare.
• 15 april – Vigdís Finnbogadóttir, Islands president 1980–1996 och världens första demokratiskt valda kvinnliga president.
• 24 april – Richard Donner, amerikansk regissör, manusförfattare och filmproducent.
• 28 april – James Baker, amerikansk politiker, stabschef i Vita Huset (1981–85), utrikesminister (1989–92).

• 2 maj – Yoram Kaniuk, israelisk författare, konstnär, journalist och teaterkritiker.
• 5 maj – Hans Abramson, svensk regissör och manusförfattare.
• 18 maj – Alf Nilsson, svensk skådespelare.
• 20 maj – Miguel Seijas, uruguayansk roddare.
• 22 maj – Harvey Milk, amerikansk politiker.
• 23 maj – Paul Andersson, svensk poet.
• 26 maj – Sivuca, brasiliansk dragspelare.
• 27 maj – John Barth, amerikansk författare.
• 28 maj – Pat Saiki, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot (1987–91).
• 31 maj – Clint Eastwood, amerikansk skådespelare, regissör och producent.

• 2 juni
  • Charles P. Conrad, amerikansk rymdfarare, tredje mannen på månen.
  • Shri Babulal Gaur, indisk politiker.
• 6 juni – Annalisa Wenström, svensk skådespelare.
• 8 juni – Bo Widerberg, svensk filmregissör ^[1].
• 11 juni
  • Elisabeth Granneman, norsk skådespelare.
  • Charles B. Rangel, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot (1971-2017).
• 12 juni – Jim Nabors, amerikansk skådespelare.
• 19 juni – Gena Rowlands, amerikansk skådespelare.
• 20 juni – Magdalena Abakanowicz, polsk textilkonstnär.
• 28 juni – Joachim Hansen, tysk skådespelare.
• 30 juni – Donn F. Eisele, amerikansk rymdfarare.

• 11 juli – Harold Bloom, amerikansk litteraturvetare och litteraturkritiker.
• 14 juli – Ruth Drexel, tysk skådespelerska.
• 17 juli – Sigge Ericsson, svensk skridskoåkare.
• 29 juli – Per Sjöstrand, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.

• 1 augusti
  • Pierre Bourdieu, fransk sociolog.
  • Lawrence Eagleburger, amerikansk republikansk politiker och diplomat, USA:s utrikesminister 1992–1993.
• 2 augusti
  • Bertil Johansson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker.
  • Inger Sandberg, svensk författare.
• 4 augusti – Hans Dahlberg, svensk skådespelare och TV-programledare.
• 5 augusti – Neil Armstrong, amerikansk rymdfarare, första mannen på månen.
• 7 augusti – Majken Johansson, svensk diktare.
• 8 augusti – Lars Björkman, svensk författare och manusförfattare.
• 10 augusti – Martha Keys, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot (1975–79).
• 16 augusti – Robert Culp, amerikansk skådespelare, regissör och författare.
• 20 augusti
  • Folke Asplund, svensk skådespelare.
  • Robert Wareing, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 22 augusti – Rolf Billberg, svensk jazzmusiker.
• 25 augusti – Sean Connery, skotsk skådespelare.

• 3 september – Catherine Baker Knoll, amerikansk demokratisk politiker.
• 9 september
  • Frank Lucas, amerikansk drogsmugglare.
  • Sonny Rollins, amerikansk jazzsaxofonist.
• 17 september
  • Radja Jerosjina, sovjetisk längdskidåkare.
  • Edgar D. Mitchell, amerikansk rymdfarare, sjätte mannen på månen.
  • Thomas P. Stafford, amerikansk rymdfarare.
• 18 september – Jan Askild, svensk bokförläggare.
• 23 september – Ray Charles, amerikansk pianist och sångare.
• 24 september – John W. Young, amerikansk rymdfarare, nionde mannen på månen.
• 28 september – Rune Hallberg, svensk skådespelare och sångare.
• 29 september – Colin Dexter, brittisk författare.

• 1 oktober – Richard Harris, skådespelare.
• 6 oktober – Hafez al-Assad, Syriens president (1971–2000).
• 10 oktober – Harold Pinter, brittisk dramatiker, regissör, skådespelare, poet och politisk aktivist.
• 11 oktober – Sam Johnson, amerikansk republikansk politiker.
• 14 oktober
  • Mobutu Sese Seko, president i Zaire.
  • Alan Williams, brittisk parlamentsledamot.
• 15 oktober – Ned McWherter, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1987–1995.
• 24 oktober – The Big Bopper, amerikansk rockmusiker och låtskrivare.
• 29 oktober
  • Bernie Ecclestone innehavare av de kommersiella rättigheterna i formel 1.
  • Niki de Saint Phalle, fransk konstnär.
• 31 oktober – Michael Collins, amerikansk rymdfarare.

• 4 november – Arjun Singh, indisk politiker, minister för personalutveckling (2004–09).
• 9 november – Helena Fernell, svensk skådespelare och dansare.
• 13 november – Tage Severin, svensk skådespelare och sångare.
• 16 november
  • Orvar Bergmark, svensk fotbollsspelare och bandyspelare.
  • Salvatore Riina, italiensk maffialedare.
• 21 november – Gerard Lindqvist, svensk skådespelare.
• 22 november – Owen Garriott, amerikansk astronaut.
• 23 november – Bill Brock, amerikansk republikansk politiker.
• 30 november – G. Gordon Liddy, amerikansk radiopersonlighet.

• 3 december – Jean-Luc Godard, fransk filmregissör.
• 4 december – Ronnie Corbett, brittisk komiker.
• 8 december – Maximilian Schell, skådespelare, regissör och författare.
• 10 december – Clayton Yeutter, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister (1989–91).
• 16 december – Bill Young, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot (1971–2013).
• 20 december – Margareta Meyerson, svensk skådespelare och sångerska.
• 21 december – Kalevi Sorsa, finländsk politiker, statsminister (1972–75, 1977–79, och 1982–87).
• 29 december – Lissi Alandh, svensk skådespelare.
• 31 december
  • Lasse Holmqvist, svensk tv-programledare, journalist och författare.
  • Henry Sidoli, svensk manusförfattare och regissör.

• 1 januari – Peter Brynie Lindeman, 71, norsk organist, violoncellist och kompositör.
• 7 januari – Jacob Breda Bull, 76, norsk författare.
• 19 januari – Frank P. Ramsey, 26, brittisk matematiker, filosof och ekonom.

• 9 februari
  • Paul Levi, 46, tysk politiker.
  • Richard With, 83, norsk affärsman och politiker, känd som Hurtigrutens fader.
• 13 februari
  • Conrad Ansorge, 67, tysk pianist och kompositör.
  • Anton Faistauer, 42, österrikisk målare.
• 14 februari – Fred Dubois, 78, amerikansk politiker, senator 1891–1897 och 1901–1907.
• 15 februari
  • Giulio Douhet, 60, italiensk militär.
  • Charles F. Johnson, 71, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1911–1917.
• 22 februari – Mabel Normand, 35, amerikansk skådespelare.
• 23 februari – Horst Wessel, 22, tysk nazist.
• 24 februari – Christian Theodor Holtfodt, 66, norsk militär och politiker, Norges försvarsminister 1914–1919.
• 26 februari – Rafael Merry del Val y Zulueta, 64, spansk kardinal och teolog.

• 

  2 mars – D.H. Lawrence, 44, brittisk författare.
• 6 mars – Alfred von Tirpitz, 80, tysk sjömilitär.
• 8 mars – William Howard Taft, 72, amerikansk politiker, USA:s president 1909–1913.
• 11 mars – Silvio Gesell, 67, tysk anarkist och ekonom.
• 12 mars – Alois Jirásek, 78, tjeckisk författare.
• 14 mars – Martin Grove Brumbaugh, 67, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Pennsylvania 1915–1919.
• 16 mars – Miguel Primo de Rivera, 60, spansk general och politiker.
• 19 mars – Arthur Balfour, 81, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1902–1905.
• 22 mars – Gastone Brilli-Peri, 36, italiensk racerförare.
• 29 mars – Anton Bettelheim, 78, österrikisk författare och översättare.

• 1 april – Cosima Wagner, 92, dotter till Franz Liszt.
• 2 april – Zewditu I, 53, Etiopiens kejsarinna sedan 1916.
• 3 april
  • Emma Albani, 82, kanadensisk operasångare (sopran).
  • Ellen Wester, 57, svensk översättare och författare.
• 4 april – Victoria av Baden, 67, drottning av Sverige sedan 1907, gift med Gustaf V, död i sin villa i Rom, mestadels bosatt utanför Sverige sedan 1926^[2].
• 7 april – Octaviano Ambrosio Larrazolo, 70, mexikansk-amerikansk politiker, guvernör i New Mexico 1919–1921, senator 1928–1929.
• 12 april – Joseph König, 86, tysk kemist.
• 13 april – Agnes Branting, 68, svensk textilkonstnär och författare.
• 14 april – Vladimir Majakovskij, 36, rysk författare och bildkonstnär.
• 22 april – Jeppe Aakjær, 63, dansk författare.
• 28 april – Alfred William Finch, 75, belgisk-finländsk konstnär.

• 1 maj – Emil Genetz, 77, finländsk kompositör.
• 8 maj – Henning Mankell, 61, svensk kompositör.
• 11 maj – Nils Kreuger, 71, svensk konstnär.
• 12 maj – Pieter Jelles Troelstra, 70, nederländsk politiker.
• 13 maj
  • Helene Lange, 82, tysk kvinnosakskämpe.
  • Fridtjof Nansen, 68, norsk upptäcktsresande, oceanograf, zoolog och diplomat, nobelpristagare.
• 14 maj – John P. Buchanan, 82, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Tennessee 1891–1893.

• 5 juni – Jacques Hermant, 75, fransk arkitekt.
• 8 juni – Leopold Ambronn, 75, tysk astronom.
• 10 juni – Adolf von Harnack, 79, tysk teolog och historiker.
• 13 juni – Henry Segrave, 33, brittisk racerförare.
• 18 juni – Anna Whitlock, 78, svensk kvinnosakskämpe.
• 20 juni – Kristian Erslev, 77, dansk historiker.
• 22 juni – Karl von Amira, 82, tysk rättshistoriker.

• 7 juli
  • Arthur Conan Doyle, 71, brittisk författare, skapare av berättelserna om detektiven Sherlock Holmes.
  • Julius Hart, 71, tysk författare.
• 11 juli – Andon Zako Çajupi, 64, albansk författare.
• 19 juli – Oscar Blom, 53, svensk organist och kompositör.
• 23 juli – Glenn Curtiss, 52, amerikansk flygpionjär.
• 24 juli
  • Santeri Alkio, 68, finländsk författare och politiker.
  • Gustaf Johansson, 86, ärkebiskop i Åbo ärkestift inom Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland sedan 1899.
• 27 juli – Alfred Friedrich Bluntschli, 88, schweizisk arkitekt.
• 28 juli – Allvar Gullstrand, 68, svensk ögonläkare, nobelpristagare.
• 29 juli – Alexander von Fielitz, 69, tysk kompositör.
• 30 juli – Joan Gamper, 52, schweizisk fotbollspionjär.

• 3 augusti – Joseph Anton Sickinger, 71, tysk skolman.
• 4 augusti – Siegfried Wagner, 61, tysk kompositör och dirigent.
• 7 augusti – James D. Phelan, 69, amerikansk demokratisk politiker och bankman, senator 1915–1921.
• 11 augusti
  • Edward Angle, 75, amerikansk tandläkare.
  • Adolf Schirmer, 79, norsk arkitekt.
• 18 augusti – Clara Wæver, 75, dansk textilkonstnär.
• 25 augusti – Daniel Wadén, 80, finländsk företagsledare.
• 26 augusti
  • Lon Chaney, 47, amerikansk skådespelare.
  • Thomas Sterling, 79, amerikansk republikansk politiker, senator 1913–1925.
• 31 augusti – Eduard Meyer, 75, tysk historiker.

• 4 september – Vladimir Arsenjev, 57, rysk forskningsresande.
• 18 september – John Lind, 76, svensk-amerikansk politker.
• 19 september – Hendrik Zwaardemaker, 73, nederländsk fysiolog.
• 23 september – Charles Manly Stedman, 89, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1911–1930.
• 24 september
  • Otto Mueller, 55, tysk expressionistisk målare och grafiker.
  • Oskar Emil Tudeer, 80, finländsk filolog.
• 25 september – Abram Archipov, 68, rysk konstnär.
• 29 september
  • Bruno Granholm, 73, finländsk arkitekt.
  • Ilja Repin, 86, rysk målare.
• 30 september – Eduard Polón, 69, finländsk industrialist och politiker.

• 1 oktober – Riccardo Drigo, 84, italiensk kompositör och dirigent.
• 3 oktober – Friedrich Ludwig, 58, tysk musikhistoriker.
• 5 oktober – Stina Berg, 60, svensk skådespelare.
• 24 oktober – Paul Appell, 75, fransk matematiker.
• 30 oktober – Sakichi Toyoda, 63, japansk industrialist.

• 2 november – Viggo Jensen, 56, dansk tyngdlyftare, skytt, gymnast och friidrottare.
• 5 november – Christiaan Eijkman, 72, nederländsk hygieniker.
• 9 november – Tasker Howard Bliss, 76, amerikansk militär.
• 11 november – T. Coleman du Pont, 66, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1921–1922 och 1925–1928.
• 12 november – John M. Gearin, 79, amerikansk demokratisk politiker, senator 1905–1907.
• 15 november – Alfred Wegener, 50, tysk meteorolog, geofysiker och paleogeograf.
• 18 november – Käthe Schirmacher, 65, tysk kvinnosakskämpe.
• 21 november – Ernst Fuchs, 79, österrikisk oftalmolog.
• 22 november – August Heisenberg, 61, tysk filolog.
• 24 november – René Blondlot, 81, fransk fysiker.
• 26 november – Otto Sverdrup, 76, norsk polarforskare.

• 3 december – Václav Laurin, 65, tjeckisk entreprenör.
• 8 december – Charles D. Kimball, 71, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1901–1903.
• 12 december – Lee Slater Overman, 76, amerikansk politiker, senator 1903–1930.
• 13 december – Fritz Pregl, 61, österrikisk kemist, nobelpristagare.
• 17 december – Frank L. Greene, 60, amerikansk republikansk politiker, senator 1923–1930.
• 18 december – Edward José, 65, belgisk skådespelare och filmregissör.
• 23 december – Vintilă Brătianu, 63, rumänsk politiker.
• 24 december – Oskar Nedbal, 56, tjeckisk kompositör.
• 25 december – Eugen Goldstein, 80, tysk fysiker.

• Fysik – Venkata Raman, Indien
• Kemi – Hans Fischer, Tyskland
• Medicin – Karl Landsteiner, Österrike
• Litteratur – Sinclair Lewis, USA
• Fred – Nathan Söderblom, Sverige

• Wikimedia Commons har media som rör 1930.
  Bilder & media