1928

1928 – MCMXXVIII 96 år sedan
År 1925 | 1926 | 1927 1928 1929 | 1930 | 1931
Årtionde 1900-talet  | 1910-talet 1920-talet 1930-talet | 1940-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1928 MCMXXVIII
Ab urbe condita	2680
Armeniska kalendern	1377 ԹՎ ՌՅՀԷ
Assyriska kalendern	6678
Bahaikalendern	84–85
Bengaliska kalendern	1335
Berberkalendern	2878
Brittiskt regeringsår	17 Geo. 5 – 18 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2472
Burmesiska kalendern	1290
Bysantinska kalendern	7436–7437
Koptiska kalendern	1644–1645
Erianska kalendern	3094
Etiopiska kalendern	1920–1921
Judiska kalendern	5688–5689
Vikram Samvat	1984–1985
Sakakalendern	1850–1851
Kaliyuga	5029–5030
Holocen kalender	11928
Nri-Igbo	928–929
Persiska kalendern	1306–1307
Muslimska kalendern	1346–1347
Nengō (Japan)	Shōwa 3 (昭和3年)
Nordkoreanska kalendern	17
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4261
Minguokalendern	ROC 17 民國17年
Thailändsk kalender	2471
Unixtid

1928 (MCMXXVIII) var ett skottår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en lördag i den julianska kalendern.

• 2 januari – Arbetsgivarna lockoutar 17 000 arbetare inom den svenska pappersmassaindustrin. Konflikten utvidgas senare med 13 000 arbetare vid pappersbruken ^[1].
• 10 januari – Lev Trotskij utvisas från Sovjetunionen.
• 13 januari – Konserthuset i Göteborg, en byggnad helt i trä från 1904, brinner ned.^[2]
• 16 januari – Lockout utbryter vid gruvorna i mellan-Sverige ^[3].
• 18 januari – I ett riksdagstal lanserar Per Albin Hansson begreppet "Folkhemmet".
• 23 januari – Norge annekterar Bouvetön ^[4].
• 30 januari
  • Josef Stalin förvisar Lev Trotskij och 30 andra inom partioppositionen till Alma-Ata ^[5].
  • Pappersarbetarkonfliten i Sverige utvidgas till sågverken ^[3].
• Januari – En konflikt som leder till strejk utbryter inom den svenska gruvindustrin.

• 8 februari – TV-bilder överförs från London till New York ^[6].
• 11 februari – De andra olympiska vinterspelen invigs i Sankt Moritz, Schweiz med 24 deltagande nationer, och 461 aktiva av vilka 27 är damer ^[5].
• 20 februari – Telefonlinjen mellan Sverige och USA öppnas officiellt ^[3].
• 21 februari – Backenmötet i Umeå hålls. Det är upptakten till bildandet av Riksförbundet Landsbygdens folk.

• 5 mars - Papperskonflikten i Sverige utvidgas till att omfatta 57 000 arbetare ^[3].
• 11 mars – Per-Erik Hedlund och Sven Utterström passarar arm i arm över mållinjen i det sjunde Vasaloppet ^[5].
• 13 mars – 450 personer dödas då Saint Francis-dammen utanför Los Angeles brister ^[7].
• 15 mars – Artur Lundkvist debuterar med diktsamlingen Glöd ^[1].
• 17 mars – Svenska Amerika Liniens passagerarfartyg M/S Kungsholm, som kan ta 1 630 passagerare, sjösättas på varvet i Hamburg ^[2] inför tusentals åskådare ^[7].
• 23 mars – Det avslöjas att de svenska gruvarbetarna har fått ekonomiskt stöd från Sovjetunionens gruvarbetarfederation i sin konflikt. LO tar avstånd ^[1].
• 31 mars – Stockholms stadsbibliotek, ritat av Gunnar Asplund i nyklassicistisk stil, invigs.

• 8 april
  • Turkiets nationalförsamling avlägsnar alla hänvisningar till koranen ur den turkiska konstitutionen ^[5].
  • En uppgörelse träffas i konflikten på pappers- och sågverksområdet i Sverige ^[1].
• 14 april – En ny svensk ärvdabalk antas av Sveriges riksdag ^[2], som avskaffar arvsrätten för kusiner och mer avlägsna släktingar. Allmänna arvsfonden instiftas ^[3].
• 15 april – Luftskeppet Italia lyfter från Milano med 16 personer ^[8].

• 3 maj – Luftskeppet Italia flyger över Stockholm ^[8]
• 11 maj – I New York påbörjas de första regelbundna TV-sändningarna, en halvtimme om dagen ^[5] tre dagar i veckan ^[7].
• 19 maj – 195 personer omkommer vid en gruvolycka i Mather, Pennsylvania
• 24 maj – Luftskeppet Italia når luftrummet över Nordpolen ^[8] men störtar under återresan ^[6].
• 25 maj – Den svenska riksdagen antar regeringens förslag om bindande kollektivavtal och arbetsdomstol, trots fackliga protester och socialdemokratiskt motstånd ^[1]. SAP röstar emot ^[2], och uppmanar tillsammans med LO till tre timmars strejk i protest mot den nya arbetslagstiftningen.
• 29 maj – En räddningsexpedition med två flygbåtar och en landmaskin för att undsätta luftskeppet Italia startas ^[8]
• 30 maj
  • Tre medlemmar av räddningsexpeditionen som skall undsätta luftskeppet Italia har lämnat lägret på isen och begett sig mot Nordostlandet ^[8]
  • Sveriges riksdag beslutar om 6- och 7-årig kommunal flickskola ^[5].

• 7 juni – Abessiniens regent Ras Tafari låter sig krönas till kung Haile Selassie ^[7].
• 8 juni
  • Chiang Kai-sheks nordliga fälttåg avslutas med att Peking erövras ^[5], och Chiang Kai-shek förklarar Kina återförenad ^[7].
  • Sveriges försvarsminister Per Albin Hansson väljs formellt till partiordförande för Socialdemokraterna under partikongressen ^[5]. I sitt hälsningstal framhåller han vikten av samarbete för att kunna "förverkliga drömmen om det goda folkhemmet" ^[2].
• 9 juni – Signaler från luftskeppet Italia fångas upp ^[8]
• 15 juni – Junker-flygplanet "Uppland" avgår med destination Spetsbergen för att undsätta luftskeppet Italia startas ^[8].
• 18 juni – Amelia Eartheart blir första kvinnan som flyger över Atlanten ^[7].
• 20 juni
  • Kapten Einar Lundborg lyckas rädda general Umberto Nobile från luftskeppet Italia.
  • Roald Amundsen ger sig av från Tromsø för att undsätta luftskeppet Italia, men försvinner ^[8] .
• 21 juni – Örebroutställningen 1928 – 1928 års industriutställning och lantbruksmöte öppnas på Västra Mark i Örebro.
• 22 juni – 17 personer omkommer då Jämtlandsexpressen-tåget krockar med ett hjälplok i Länninge, Sverige. ^[9]
• 27 juni – Oslos tunnelbana invigs.^[10]

• 1 juli – En ny invandringslag träder i kraft i Sverige. Kontrollen av invandringen skärps för att skydda arbetsmarknaden, öka säkerheten och bevara "folkstammens renhet".
• 5 juli – Löjtnant Birger Schyberg räddar Umberto Nobile som på nytt försöker undsätta besättningen från luftskeppet Italia ^[8] .
• 11 juli – Sovjetiska isbrytaren Krassins spaningslygplan upptäcker Mariano och Zappi, som omkommit i olyckan luftskeppet Italia, och att Finn Malmgren omkommit ^[8]. Överlevande personal räddas ^[6].
• 28 juli – De nionde Olympiska sommarspelen inleds i Amsterdam, Nederländerna och för första gången får kvinnor delta i friidrotten ^[5].

• 4 augusti – Bilmärket Desoto introduceras.
• 8 augusti – En uppgörelse träffas i den svenska gruvkonflikten, som har pågått sedan januari ^[1].
• 9 augusti – Pan-Pacific Women's Conference äger rum i Honolulu.
• 14 augusti – 500 personer omkommer då en kinesisk ångbåt förliser på Yangtzefloden ^[9].
• 15 augusti – Erik "Målarn" Lundkvist, Sverige sätter vid tävlingar på Stockholms stadion nytt världsrekord i spjutkastning med 71.01 meter och han blir därmed först i världen att kasta spjutet över 70 meter ^[5].
• 16 augusti – Allmän värnplikt införs i Sovjetunionen ^[6].
• 27 augusti – 15 stater undertecknar Kelloggpakten om att acceptera skiljedomar för att undvika öppna konflikter ^[6].
• 31 augusti
  • Bertold Brecht och Kurt Wellis "Tolvskillingsoperan" har urpremiär i Berlin ^[5]. Kurt Weill har skrivit musiken ^[7].
  • Turkiet inför latinsk skrift i stället för arabisk ^[6].
• Augusti – Jussi Björling provsjunger för att försöka komma in vid Stockholmsoperan. Operachefen John Forsell anmärker: "Märkvärdigt bra, fenomen. 17 år. Bör anammas o skötas! Bör kunna bli ngt".

• 1 september – Kungariket Albanien utropas, med Ahmet Zogu som kung.^[11]
• 5 september – Av ren slump upptäcker brittiske bakteriologen Alexander Flemming penicillinets bakteriedödande förmåga ^[5].
• 6 september – Sovjetunionen ansluter sig till Kelloggpakten ^[6].
• 9 september – 23 personer dödas då en tävlingsbil på Monzabanan kör in bland publiken. Loppet fortsätter ^[7].
• 14 september – Spaniens kung Alfonso XIII kommer på statsbesök till Stockholm.^[12]
• 15 september – Alexander Fleming upptäcker av en slump penicillinet då han råkar se att möglet på en stafylokockodling ^[7].

• 18 september – I regi av Walt Disney debuterar Musse Pigg på vita duken i "Steamboat Willie", första tecknade ljudfilmen ^[5].
• 20 september – Fascistiska stora rådet blir italienska statens högsta organ ^[3].
• 21 september – Vid andrakammarvalet i Sverige (svenskt andrakammarval) går högern fram och socialdemokraterna tillbaka efter högerns "skrämselkampanj" som kallas "Kosackvalet" ^[5]. Valdeltagandet är rekordstort ^[2]. Inför valet har Högerns Ungdomsförbund (SNU) kombinerat propaganda mot SAP med kommunisthets, Sveriges historia och traditionell svensk rysskräck. I en affischkampanj har man hävdat att en röst på SAP är en röst för "Moskva" och att SAP vill införa kommunistiskt skräckvälde med härjande kosacker.
• 26 september – Den svenska frisinnade-liberala koalitionsregeringen avgår ^[3].
• 28 september – USA erkänner Chiang Kai-sheks regering i Kina ^[3].

• 1 oktober – En ren högerregering ledd av Arvid Lindman ersätter Carl Gustaf Ekmans koalitionsregering i Sverige ^[5].
• 2 oktober – Carl Gustaf Ekman avgår som svensk statsminister och efterträds av högerns Arvid Lindman.
• 6 oktober
  • Chiang Kai-shek blir Kinas president och Kina får en ny författning ^[5].
  • Hjalmar Söderbergs roman Jesus Barabbas utkommer och vållar upprörd debatt ^[1].
• 19 oktober – China, Sveriges största biograf med 1 500 platser, invigs med Sverigepremiär av filmen Anna Karenina, där Greta Garbo spelar huvudrollen ^[2].

• 6 november – Republikanen Herbert Hoover besegrar Demokraten Al Smith vid presidentvalet i USA.^[13]
• 12 november – 100 personer omkommer då den brittiska ångbåten SS Vestris förliser utanför Virgnia, USA ^[9].
• 28 november – Kemal Atatürk inför det latinska alfabetet för att skriva turkiska i Turkiet.
• 18 november – Den första tecknade ljudfilmen, Walt Disneys Musse Pigg som Ångbåtskalle, har premiär. Filmen hade gått upp på biograferna redan i juli samma år, men då som stumfilm.
• 20 november – Svenska författarinnan Selma Lagerlöf uppvaktas på 70-årsdagen av Sveriges ecklesiastikminister Värner Rydén ^[14].
• 30 november – Den första arbetsfredskonferensen hålls i Stockholm, med ombud från SAF och LO ^[2].

• December – Danska skolskeppet och femmastade barken "København" försvinner i slutet av månaden spårlöst på Sydatlanten med 60 män ombord ^[9].
• 5 december – Berlins läkarförening kräver lagstiftning om sterilisering av "fortplantningsovärdiga personer" ^[5].
• 10 december – Norskan Sigrid Undset får Nobelpriset i litteratur framför allt för "Kristin Larvansdatter" (1920-1922) och två romaner om "Olav Audunsson" (1925-1927) ^[2].
• 17 december – 10 000 svenskar tar emot 23-åriga Greta Garbo då hon anländer till Göteborg ombord på båten M/S Kungsholm ^[2] för att fira jul ^[15].

• Den svenska Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap tillsätts.
• Den socialdemokratiska partikongressen uttalar sig mot minoritetsparlamentarism och C.G. Ekmans vågmästarpolitik.
• Den svenska Arbetsdomstolen (AD) bildas och arbetsmarknadens parter får del i den. AD är specialdomstol för arbetsmarknadskonflikter.
• Volvos första buss och lastbil rullar ut från fabriken.
• Axelvolds gård i Skåne importerar Sveriges första skördetröska.
• Sveriges första skördetröska tas i drift ^[16].
• Folke Bernadotte och Estelle Manville gifter sig i bykyrkan i Pleasantville, New York ^[17].
• Ingenjör Axel Svedlund i Örebro börjar tillverka gengasaggregat för bilar som kan eldas med träkol ^[18].
• SR flyttar till Kungsgatan 8 i Stockholm ^[19].
• Richard Hobson håller ett radiotal mot narkotika i USA ^[20].

• 1 januari – Camara Laye, guineansk författare.
• 2 januari – Dan Rostenkowski, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1959–1995.
• 5 januari
  • Zulfikar Ali Bhutto, pakistansk politiker, president 1971–1973, premiärminister 1973–1977.
  • Walter Mondale, amerikansk politiker.
• 8 januari – Slade Gorton, amerikansk republikansk politiker.
• 14 januari
  • Lauch Faircloth, amerikansk politiker.
  • Lars Forssell, svensk författare och ledamot av Svenska Akademien ^[1].
• 22 januari
  • Birch Bayh, amerikansk demokratisk politiker, senator 1963–1981.
  • Britt Lindeborg, svensk sångtextförfattare.
• 23 januari – Lennart Lundh, svensk skådespelare.
• 24 januari – Michel Serrault, fransk skådespelare.
• 25 januari – Eduard Sjevardnadze, sovjetisk och georgisk politiker.
• 26 januari – Roger Vadim, fransk regissör.
• 1 februari – Tom Lantos, ungersk-amerikansk politiker, kongressledamot 1981–2008.
• 5 februari – Tage Danielsson, svensk komiker, revyartist, författare, regissör och skådespelare ^[1].
• 10 februari – Gene Taylor, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1973–1989.
• 16 februari – Olle Teimert, svensk skådespelare.
• 18 februari – Eeva Kilpi, finländsk författare och poet.
• 20 februari
  • Stellan Skantz, svensk skådespelare och inpicient.
  • Jean Kennedy Smith, amerikansk diplomat.
• 23 februari – Vasilij Lazarev, rysk kosmonaut.
• 26 februari
  • Anatolij Filiptjenko, rysk kosmonaut.
  • Fats Domino, amerikansk R&B-musiker
• 27 februari
  • Alfred Hrdlicka, skulptör och grafisk konstnär.
  • Ariel Sharon, israelisk politiker.
• 12 mars – Edward Albee, teaterförfattare.
• 14 mars – Frank Borman, amerikansk astronaut.
• 15 mars – Marcel Van, vietnamesisk redemptorist.
• 19 mars
  • Hans Küng, schweizisk romersk-katolsk teolog.
  • Patrick McGoohan, amerikansk skådespelare.
• 25 mars – Jim Lovell, amerikansk astronaut.
• 26 mars
  • John H. Edwards, engelsk läkare och medicinsk genetiker.
  • Åke Hylén, svensk skådespelare och stillbildsfotograf.
• 29 mars
  • Philip Locke, brittisk skådespelare.
  • Vincent Gigante, amerikansk maffialedare.
• 2 april
  • Joseph Louis Bernardin, amerikansk romersk-katolsk ärkebiskop och kardinal.
  • Serge Gainsbourg, fransk sångare.
• 3 april
  • Don Gibson, amerikansk countryartist.
  • Kerstin Meyer, svensk operasångare.
• 4 april
  • Maya Angelou, amerikansk författare.
  • Jimmy Logan, skotsk-brittisk skådespelare.
• 5 april – Lars-Erik Liedholm, svensk skådespelare, regissör, regiassistent och manusförfattare.
• 6 april – James Watson, amerikansk forskare, nobelpristagare i medicin.
• 7 april
  • Per Appelberg, svensk skådespelare.
  • James Garner, amerikansk skådespelare.
• 8 april – Fred Ebb, amerikansk sångtextförfattare.
• 9 april – Tom Lehrer, amerikansk matematiker och satirisk sångskrivare.
• 14 april – Egil Monn-Iversen, norsk kompositör och filmproducent.
• 16 april – Nils Elvander, svensk professor i nationalekonomi och statsvetenskap.
• 17 april
  • Nguyen Van Thuan, vietnamesisk kardinal.
  • Sture Hovstadius, svensk skådespelare.
• 18 april
  • Raffaello Gambino, italiensk vattenpolospelare.
  • Ferenc Göndör, ungersk författare, ingenjör och folkbildare.
• 19 april
  • Alexis Korner, brittisk bluesmusiker.
  • Tuanku Azlan Muhibuddin Shah, sultan av Perak.
• 23 april – Shirley Temple, amerikansk skådespelare och diplomat.
• 28 april – Yves Klein, fransk konstnär.
• 29 april – Svenerik Perzon, svensk skådespelare.
• 4 maj
  • Maynard Ferguson, kanadensisk jazztrumpetare och flygelhornist.
  • Lars Gullin, svensk jazzmusiker.
  • Hosni Mubarak, egyptisk president.
  • Betsy Rawls, amerikansk golfspelare.
  • Joseph Tydings, amerikansk demokratisk politiker, senator 1965–1971.
  • Wolfgang von Trips, tysk racerförare.
• 8 maj – Hans Sackemark, svensk skådespelare och producent.
• 9 maj
  • Colin Chapman, Lotus grundare.
  • Pancho Gonzales, amerikansk tennisspelare.
• 12 maj – Burt Bacharach, amerikansk kompositör av framförallt populärmusik och filmmusik.
• 13 maj – Enrique Bolaños, president i Nicaragua.
• 17 maj – Idi Amin, ugandisk diktator 1971–1979.
• 23 maj – Rosemary Clooney, amerikansk skådespelare och sångare.
• 25 maj – Frigyes Hidas, ungersk kompositör.
• 26 maj – Jack Kevorkian, amerikansk läkare, anhängare av dödshjälp.
• 30 maj – Agnes Varda, fransk regissör.
• 31 maj
  • Maj Larsson, svensk sångare, skådespelare och talpedagog.
  • Siv Larsson, svensk sångare och skådespelare.
• 1 juni – Georgi Dobrovolsky, rysk kosmonaut.
• 2 juni – Stig Claesson, svensk författare ^[1].
• 3 juni – Donald Judd, amerikansk konstnär inom minimalismen.
• 4 juni – Ruth Westheimer, amerikansk sexrådgivare, känd som Dr. Ruth.
• 6 juni – R.D. Wingfield, brittisk författare, Ett fall för Frost
• 8 juni – Edward J. Perkins, amerikansk diplomat, FN-ambassadör 1992–1993.
• 9 juni – Bertil Werkström, svensk ärkebiskop 1983–1993.
• 10 juni – Bengt Bedrup, svensk journalist och TV-personlighet.
• 11 juni
  • Verner Edberg, svensk skådespelare.
  • Fabiola av Belgien, drottning av Belgien.
• 14 juni – Che Guevara, argentinsk revolutionär och läkare.
• 16 juni
  • Speedy Long, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1965–1973.
  • Sten Mattsson, svensk skådespelare.
• 20 juni – Jean-Marie Le Pen, fransk nationalistpolitiker.
• 24 juni – Kaj Hjelm, svensk barnskådespelare.
• 25 juni – Peyo, belgisk serietecknare.
• 28 juni
  • John Stewart Bell, irländsk fysiker.
  • Hans Blix, svensk politiker, diplomat och jurist.
• 1 juli – Birgitta Ulfsson, finlandssvensk skådespelare.
• 4 juli
  • Kerstin Isedal, svensk skådespelare.
  • Alfredo di Stefano, argentinsk fotbollsspelare.
• 13 juli
  • Tommaso Buscetta, italiensk maffiaboss.
  • Bob Crane, amerikansk skådespelare.
  • Sven Davidson, svensk tennisspelare.
• 14 juli – Nancy Olson, amerikansk skådespelare.
• 17 juli – Eino Hanski, rysk-svensk författare, dramatiker och konstnär.
• 18 juli – Stig Grybe, svensk skådespelare och komiker.
• 20 juli – Pavel Kohout, tjeckisk-österrikisk författare.
• 22 juli
  • Robert Bergland, amerikansk demokratisk politiker, USA:s jordbruksminister 1977–1981.
  • Åke Lindström, svensk skådespelare och regissör.
• 26 juli – Stanley Kubrick, amerikansk filmregissör.
• 3 augusti – Henning Moritzen, dansk skådespelare och regissör.
• 6 augusti – Andy Warhol, amerikansk bildkonstnär.
• 19 augusti – Lars Lönndahl, svensk sångare och skådespelare.
• 21 augusti – Art Farmer, amerikansk jazztrumpetare och flygelhornist.
• 22 augusti – Karlheinz Stockhausen, tysk kompositör.
• 27 augusti – Gatsha Buthelezi, sydafrikansk politiker.
• 31 augusti
  • James Coburn, amerikansk skådespelare.
  • Jaime Sin, filippinsk romersk-katolsk ärkebiskop av Manila 1974–2003, kardinal från 1976.
• 9 september – Sol LeWitt, amerikansk konstnär.
• 11 september – Reubin Askew, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1971–1979.
• 14 september – Dick Clark, amerikansk demokratisk politiker, senator 1973–1979.
• 15 september – Cannonball Adderley, amerikansk jazzsaxofonist (altsax).
• 17 september – Roddy McDowall, brittiskfödd amerikansk skådespelare.
• 19 september
  • Kåre Santesson, svensk skådespelare, producent och regissör.
  • Adam West, amerikansk skådespelare.
• 22 september
  • Halvar Björk, svensk skådespelare.
  • Richard Stone, amerikansk politiker och diplomat.
• 26 september – Robert D. Ray, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Iowa 1969–1983.
• 29 september – Gerhard Stoltenberg, tysk politiker.
• 30 september – Elie Wiesel, rumänsk-amerikansk författare, nobelpristagare.
• 3 oktober – Kåre Willoch, norsk statsminister 1981–1986.
• 6 oktober – Olle Granberg, svensk skådespelare och programledare i radio.
• 17 oktober – Ali Kafi, före detta president i Algeriet.
• 21 oktober – Whitey Ford, amerikansk basebollspelare.
• 26 oktober – Albert Brewer, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Alabama 1968–1971.
• 31 oktober – Roy Romer, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1987–1999.
• 3 november – Osamu Tezuka, japansk animatör.
• 10 november
  • Ennio Morricone, italiensk kompositör, främst av filmmusik, och orkesterledare.
  • Beppe Wolgers, svensk författare, poet, översättare, underhållare ^[1].
• 11 november
  • Carlos Fuentes, mexikansk författare.
  • Edward Zorinsky, amerikansk politiker, senator 1976–1987.
• 17 november – Arman (Armand Pierre Fernandez), fransk målare och skulptör.
• 23 november – Torsten Hansson, svensk arkitekt och politiker.
• 27 november – Alekos Alexandrakis, grekisk skådespelare
• 30 november – Karin Söder, svensk politiker (centerpartist), bland annat utrikesminister 1976–1978 och partiledare 1986–1987.
• 5 december – Doreen Denning, svensk skådespelare och dubbningsregissör.
• 6 december – Gunnar Hellström, svensk skådespelare och regissör.
• 8 december – Cleo Jensen, dansk sångare och skådespelare.
• 9 december
  • Gerard Batliner, liechteinsteinsk politiker, regeringschef 1962–1970.
  • Dick Van Patten, amerikansk skådespelare.
• 10 december – Dan Blocker, amerikansk skådespelare.
• 12 december
  • Helen Frankenthaler, amerikansk målare.
  • Ernst-Hugo Järegård, svensk skådespelare.
• 15 december – Friedensreich Hundertwasser, österrikisk målare, grafiker och arkitekt.
• 16 december – Philip K. Dick, amerikansk science fiction-författare.
• 18 december – György Vízvári, ungersk vattenpolospelare.
• 23 december – Roger Jepsen, amerikansk republikansk politiker, senator 1979–1985.
• 25 december – Rolf Björling, svensk operasångare (tenor).
• 27 december – Ove Tjernberg, svensk skådespelare.
• 28 december – Öyvind Fahlström, svensk konstnär.
• 30 december – Bo Diddley, amerikansk rockmusiker.
• 31 december
  • Sture Allén, svensk språkforskare, ledamot av Svenska Akademien 1980.
  • Gunnar Kieri, svensk författare.
• Belaid Abdessalam, före detta regeringschef i Algeriet.
• Fumihiko Maki, japansk arkitekt.
• Anahita Ratebzad, kvinnlig afghansk politiker, satt med i Politbyrån under kommunisttiden.
• Robert Sheckley, engelskspråkig sci-fi-författare.

• 3 januari – Ejnar Smith, 49, svensk författare och manusförfattare.
• 11 januari – Valborg Aulin, 68, svensk pianist och tonsättare.
• 29 januari – Douglas Haig, 66, brittisk fältmarskalk i första världskriget.

• 4 februari – Hendrik Lorentz, 74, nederländsk matematiker och fysiker, nobelpristagare i fysik 1902.
• 15 februari – Herbert Henry Asquith, 75, brittisk politiker, Storbritanniens premiärminister 1908–1916.

• 15 mars – Alice Bonthron, 76, svensk handikappedagog.

• 1 april – Nils Aréhn, 50, svensk skådespelare.

• 18 maj – Bill Haywood, 59, amerikansk socialist och fackföreningsman.
• 20 maj – Karl Husberg, 73, svensk ämbetsman och politiker.

• 2 juni – Otto Nordenskjöld, 58, svensk polarforskare.
• 6 juni – John D. Works, 81, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1911–1917.
• 14 juni – Emmeline Pankhurst, 69, brittisk suffragett.
• 15 juni – Nils Personne, 78, svensk teaterregissör och skådespelare.
• 16 juni – Harry A. Richardson, 75, amerikansk republikansk politiker, senator 1907–1913.
• 17 juni – Edwin Meredith, 51, amerikansk publicist och politiker, USA:s jordbruksminister 1920–1921.
• 18 juni – Roald Amundsen, 55, norsk polarforskare(räddningsförsök vid Arktis) ^[6].
• 24 juni – Frank R. Gooding, 68, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1928.
• 27 juni – Robert B. Mantell, 74, skotsk-amerikansk skådespelare.

• 6 juli – Charles N. Herreid, 70, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1901–1905.
• 7 juli – Martin White, brittisk liberal politiker, parlamentsledamot 1895–1897.
• 9 juli – George Earle Chamberlain, 77, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Oregon 1903–1909, senator 1909-1921.
• 21 juli – Anders Christian Andersen, 53, dansk författare.
• 30 juli – John Christopher Cutler, 82, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Utah 1905–1909.

• 8 augusti – Stjepan Radić, 57, kroatisk politiker.
• 10 augusti – Hjalmar Selander, 69, svensk skådespelare, regissör och teaterdirektör.
• 12 augusti – Leoš Janáček, 74, tjeckisk tonsättare.

• 24 september – Carl Wilhelmson, 61, svensk konstnär.

• 22 oktober
  • Andrew Fisher, 66, australisk politiker, Australiens premiärminister 1908–1909, 1910–1913 och 1914–1915.
  • Charles A. Towne, 69, amerikansk politiker, senator 1900–1901.
• 23 oktober – Alphonse Aulard, 79, fransk historiker.
• 30 oktober – Robert Lansing, 64, amerikansk demokratisk politiker, USA:s utrikesminister 1915–1920.

• 7 november – Mattia Battistini, 72, italiensk operasångare.
• 8 november – Mauritz Stiller, 45, finländsk filmregissör.
• 10 november – Anita Berber, 29, tysk dansare.
• 15 november – Kössi Kaatra, 46, finländsk journalist och författare.
• 19 november – Franz Stuhlmann, 65, tysk zoolog.
• 21 november – Hermann Sudermann, 71, tysk författare.
• 23 november – William E. Purcell, 72, amerikansk demokratisk politiker, senator 1910–1911.
• 26 november – Reinhard Scheer, 65, tysk sjömilitär.

• 1 december – Gunnar Knudsen, 80, norsk affärsman och politiker, Norges statsminister 1908–1910 och 1913–1920.
• 3 december – Johan Olin, 45, finländsk brottare.
• 10 december – Charles Rennie Mackintosh, 60, brittisk arkitekt.
• 14 december – Theodore Roberts, 67, amerikansk skådespelare.
• 20 december – Eglantyne Jebb, 52, brittisk filantrop och grundare av Rädda Barnen.
• 21 december – Luigi Cadorna, 78, italiensk militär.
• 23 december – John Merle Coulter, 77, amerikansk botaniker.
• 24 december – Frank M. Byrne, 69, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1913–1917.
• 25 december – Mathilda Wrede, 64, finländsk filantrop.
• 26 december – Carl Olsson, 65, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
• 28 december – Domenico Alaleona, 47, italiensk kompositör.

• Fysik – Owen Willans Richardson, Storbritannien
• Kemi – Adolf Windaus, Tyskland
• Medicin – Charles Nicolle, Frankrike
• Litteratur – Sigrid Undset, Norge
• Fred - Inget pris utdelades

• Wikimedia Commons har media som rör 1928.
  Bilder & media