1921

1921 – MCMXXI 103 år sedan
År 1918 | 1919 | 1920 1921 1922 | 1923 | 1924
Årtionde 1900-talet  | 1910-talet 1920-talet 1930-talet | 1940-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1921 MCMXXI
Ab urbe condita	2673
Armeniska kalendern	1370 ԹՎ ՌՅՀ
Assyriska kalendern	6671
Bahaikalendern	77–78
Bengaliska kalendern	1328
Berberkalendern	2871
Brittiskt regeringsår	10 Geo. 5 – 11 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2465
Burmesiska kalendern	1283
Bysantinska kalendern	7429–7430
Koptiska kalendern	1637–1638
Erianska kalendern	3087
Etiopiska kalendern	1913–1914
Judiska kalendern	5681–5682
Vikram Samvat	1977–1978
Sakakalendern	1843–1844
Kaliyuga	5022–5023
Holocen kalender	11921
Nri-Igbo	921–922
Persiska kalendern	1299–1300
Muslimska kalendern	1339–1340
Nengō (Japan)	Taishō 10 (大正10年)
Nordkoreanska kalendern	10
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4254
Minguokalendern	ROC 10 民國10年
Thailändsk kalender	2464
Unixtid

1921 (MCMXXI) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

• 1 januari
  • En ny svensk giftermålsbalk införs, i vilken bland annat stadgas att gifta kvinnor är myndiga, båda föräldrarna har ansvar för barnen och att barn och hustru skall bära mannens efternamn. Därmed är svenska kvinnor slutligen myndiga oavsett om de är gifta eller ej.
  • Den svenska Folkhushållningskommissionen, inrättad under kriget, upplöses ^[1].
  • Victor Sjöströms film Körkarlen efter Selma Lagerlöfs roman med samma namn har premiär ^[2].
• 3 januari – Osmanska riket (nuvarande Turkiet) sluter fred med Armenien.
• 9 januari – Utgivningen av August Strindbergs samlade skrifter redigerade av John Landquist föreligger i 55 band ^[1].
• 13 januari – Bondeförbundet och Jordbrukarnas Riksförbund går samman till Bondeförbundet och etablerar sig som svenskt riksdagsparti.
• 26 januari
  • Den svenska riksdagen antar för andra gången och därmed definitivt rösträttsreformen ^[3]. Därmed råder nu allmän och lika rösträtt för män och kvinnor, varvid socialdemokraterna och liberalerna har nått sina gemensamma mål, demokrati och parlamentarism.
  • Evert Taube skivdebuterar i Stockholm med fyra titlar och sjunger till eget lutackompanjemang.
• 28 januari – En okänd soldat får sin grav under Triumfbågen i Paris ^[4].
• 30 januari – Den första ishockeymatchen i Sverige spelas på Stockholms stadion, där det svenska laget IFK Uppsala besegrar det tyska Berliner SC med 4–1 inför 2 022 åskådare.^[5]
• Januari – Den svenska riksdagen utser för första gången själv sina talmän.

• 19 februari – Första helikoptern flyger.
• 23 februari – Oscar von Sydow blir Sveriges statsminister för en expeditionsministär ^[1] då Louis De Geer (1854–1935) avgår.
• 25 februari – Georgien blir sovjetrepublik.
• 28 februari – Matroserna i ryska örlogsbasen Kronstadt utanför Petrograd gör uppror mot den ryska bolsjevikregeringen ^[4], men de krossas av Trotskijs trupper ^[6].
• Februari – Den svenska utrikesnämnden börjar sin verksamhet.

• 4 mars – Senator Warren G. Harding (republikan från Ohio) efterträder demokraten Woodrow Wilson som USA:s president.
• 8 mars – Vladimir Lenin försöker bromsa den ekonomiska krisen i Ryssland genom NEP, delvis återgång till marknadsekonomi ^[4].
• 24 mars – Första Kvinnliga friidrottsspelen inleds i Monte Carlo, då kvinnor inte får medverka i olympiska spelen i många grenar.^[6]
• 25 mars – Det svenska Socialdemokratiska vänsterpartiet antar den kommunistiska internationalens (Kominterns) 21 teser.
• 26 mars – Socialdemokratiska vänsterpartiet splittras. En minoritet ledd av Zeth Höglund motsätter sig namnbytet till Sveriges kommunistiska parti och bildar ett nytt parti med det gamla partinamnet med Ivar Vennerström i spetsen ^[4].
• 30 mars – Den svenske bankdirektören Marcus Wallenberg tar initiativet till att bilda Skattebetalarnas förening ^[6].

• April – USA skickar flotteskader till Panama och Costa Rica på båda sidor av Panamanäset för att stoppa krig mellan de två staterna under en gränstvist ^[7].
• 23 april – I USA sätter Charles Paddock, USA nytt världsrekord på 100 meter löpning med tiden 10,4 sekunder ^[4].
• 28 april – Emanuel Lasker, Tyskland som varit schackvärldsmästare sedan 1894 förlorar sin titel till José Raúl Capablanca, Kuba i Havanna ^[4]. José Raúl Capablanca är vid denna tid 32 år ^[6].

• 6 maj – Den danska tyendeloven från 1854 avskaffas och ersätts av medhjælperloven ^[8].
• 7 maj – Dödsstraffet i fredstid avskaffas i Sverige efter riksdagsbeslut ^[4] med 62 röster mot 23 i Första kammaren och 116 mot 48 i Andra ^[2]. Stora delar av högern är emot ^[1].
• 13 maj
  • Den svenska riksdagen beslutar med stor majoritet att inrätta ett rasbiologiskt institut (^[4] för att hindra brottslighet, alkoholism och sinnessjukdom med rashygien ^[1] eller, som man säger "...hindra tillkomsten av ur olika synpunkter icke önskvärda samhällsmedlemmar". Institutet blir det första sådana i världen.
  • Den svenska statens arbetslöshetskommission begär ytterligare 36 miljoner i kampen mot arbetslösheten.

• 1 juni – Karl Gerhards första revy, Vart ska vi annars gå? har premiär på Folkan i Stockholm ^[2]. Den bryter radikalt mot genrens karaktär av harmlös underhållning ^[1].
• 9 juni – Åland blir självstyrande inom Finland.
• 18 juni – Svenska balettens avantgardistiska musikal Brudparet i Eiffeltornet har premiär i Paris, med masker av Jean Cocteau ^[1].
• 20 juni – 85 gruvarbetare omkommer vid en gruvexplosion i Mont Cenis ^[9].
• 24 juni – NF i Genève ger Finland suveräniteten över Åland, trots att många vill tillhöra Sverige. Befolkningen garanteras dock stort självstyre ^[4]. Hjalmar Branting protesterar och anser att frågan inte lösts efter principen om "folkens självbestämmanderätt" ^[1].
• 30 juni – Kompositören och organisten Elfrida Andrée tillåts, vid 80 års ålder, bli medlem av Föreningen Svenska Tonsättare.

• 1 juli – Kinas kommunistiska parti bildas av bland andra Mao Zedong i Shanghai ^[4], till en början har man 57 medlemmar ^[6].
• 2 juli – Jack Dempsey, USA vinner i New Jersey på KO mot Georges Carpentier, Frankrike under vad som kallas "Århundradets match" och behåller sin världsmästartitel i tungviktsboxning ^[4].
• 18 juli – Den första BCG-vaccinationen utförs.
• 27 juli – I Toronto lyckas fysiologerna Frederick Banting och Charles Best isolera kliniskt användbart insulin ^[4].
• 29 juli – Adolf Hitler tar över som ledare för nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet, med oinskränkta maktbefogenheter ^[4].

• 14 augusti – Folkrepubliken Tuva utropas.^[10]
• 21 augusti – Simmaren Arne Borg, Sverige sätter vid nordiska mästerskapen i Kristiania det första av sina 32 världsrekord när han simmar 1 000 meter på tiden 14.19.00 ^[4].
• 24 augusti – Brittiska R38-klassluftskeppet ZR-2 bryts i två delar vid provturen och störtar utanför Kingston upon Hull. 62 personer omkommer.^[9].^[11]

• 12 september
  • I det första svenska valet med rösträtt för både män och kvinnor går vänsterpartierna fram, dock utan att få majoritet ^[2].
  • De fem första kvinnorna väljs härvid också in i den svenska riksdagen. De är Kerstin Hesselgren (invald först) ^[4] från de frisinnade ^[6], Nelly Thüring, Bertha Wellin, Agda Östlund och Elisabeth Tamm.
• 21 september – 535 gruvarbetare omkommer vid en explosion i en fabrik i Tyskland som tillverkar kväveprodukter ^[9].

• 13 oktober – Oscar von Sydow avgår som svensk statsminister och efterträds av Hjalmar Branting i en socialdemokratisk minoritetsregering efter socialdemokratiska valframgångar ^[4]. Hjalmar Branting blir både statsminister och utrikesminister i vad han kallar en "svensk folklig landsregering" ^[1].
• 20 oktober – Ålandskonventionen, om Ålands demilitarisering och neutralisering, undertecknas av Sverige, Finland, Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Italien, Danmark, Polen, Estland och Lettland.
• 30 oktober – Filmen "Shejken" har premiär i London och huvudrollsinnehavaren Rudolph Valentino blir kvinnohjälte ^[4].
• 31 oktober - Fédération Sportive Féminine Internationale grundas, Paris, första internationella damidrottsförbund för friidrott

• 2 november – Svenska Röda Korset sänder en hjälpexpedition till svältande i Ryssland ^[2].
• 7 november – Benito Mussolini blir ledare för den italienska fasciströrelsen när den ombildas till Italiens fascistparti ^[4].
• 22 november – Storbritannien erkänner Afghanistans oberoende ^[12].
• 27 november – Hjalmar Bergmans bok Farmor och Vår Herre utkommer ^[1].

• 6 december – Irland blir fristat (republik), utom sex grevskap i norr som blir Nordirland under fortsatt brittiskt styre ^[6].
• 10 december – Hjalmar Branting, Sverige får Nobels fredspris ^[2] tillsammans med politikern Christian Lous Lange, Norge som är generalsekreterare i interparlamentariska unionen ^[1].
• 22 december – Irland får självstyre ^[13].

• Det sista vilda Atlaslejonet dödas i Marocko, i området vid Zelan- och Beni Mguildskogarna.^[14].
• Amurtigern utrotas i södra Korea.^[15].
• På vårvintern (norra halvklotet) upptäcker Agne Beijer den "sovande" Drottningholmsteatern.
• Baltzar von Platen och Carl Munters presenterar sitt kylskåp utan rörliga delar.
• Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm öppnas för kvinnor.
• Tidningarnas Telegrambyrå (TT) bildas.
• Den första reguljära bussförbindelsen i Sverige öppnas. - 1907 gick en busslinje från Kungsholmen till Bromma. 1911 Grebbestad - Tanum
• Automatiseringen av telefonsystemen i Sverige inleds.
• De svenska straffen för abort lindras.
• Deflationskris i Sverige följs av koncentration och rationaliseringar ^[16].
• Den svenska deflationskrisen leder till lågkonjunktur, som gör att som mest 26,2 procent av LO:s anställda är arbetslösa.
• Advisory Committee on Traffic in Women and Children bildas av nationernas förbund och utarbetar International Convention for the Suppression of the Traffic in Women and Children.
• Mahatma Gandhi inleder sin kampanj för passivt motstånd till följd av missnöjet med det brittiska väldet.
• Den kungliga svenska slupen Vasaorden (byggd 1774) brinner upp vid en brand på det varv, där den förvaras.
• Den första moderna arkeologiska undersökningen i Kina genomförs under ledning av den svenske forskaren Johan Gunnar Andersson.
• Vilhelmina i Lappland brinner ner.
• I Finland blir folkskolan obligatoriskt 6-årig.
• En cykelreparatör från Västerås utses till "bäste svensk-german" ^[17].
• Kapten Ragnar Ring gör en reklamfilm för varuhusen i Stockholm där Greta Garbo (då med namnet Greta Gustafsson) medverkar ^[18].

• 3 januari – Chetan Anand, indisk manusförfattare och filmregissör.
• 4 januari – Torsten Lilliecrona, svensk skådespelare.
• 6 januari – Nils Hallerby, svensk politiker.
• 8 januari
  • Leonardo Sciascia, italiensk författare.
  • Gunnel Wadner, svensk skådespelare.
• 15 januari – Frank Thornton, brittisk skådespelare.
• 24 januari – Ingvar Lidholm, svensk kompositör ^[2], medlem av Måndagsgruppen.
• 29 januari – Gotha Andersen, dansk skådespelare.
• 31 januari
  • John Agar, amerikansk skådespelare.
  • Carol Channing, amerikansk sångare och skådespelare.
  • Mario Lanza, amerikansk skådespelare och sångare.
• 8 februari – Lana Turner, amerikansk skådespelare.
• 11 februari – Lloyd Bentsen, amerikansk demokratisk politiker.
• 14 februari – Giovanni Jaconelli, svensk musiker (klarinettist).
• 16 februari
  • Hua Guofeng, kinesisk kommunistisk politiker och Kinas ledare 1976–1978.
  • Vera-Ellen, amerikansk dansare och skådespelare.
• 19 februari – Börje Teijler, svensk kommunhistoriker.
• 21 februari – John Rawls, amerikansk filosof.
• 22 februari – Jean-Bédel Bokassa, centralafrikansk militär och politiker, diktator 1966-1979.
• 24 februari – Carl-Gustaf Lindstedt, svensk skådespelare och komiker ^[2].
• 26 februari – Betty Hutton, amerikansk skådespelare, sångare och komiker.
• 27 februari – Willy Kyrklund, svensk författare.
• 28 februari – Sven Gillsäter, svensk filmare, fotograf, författare, manusförfattare och kortfilmsregissör.
• 8 mars – Cyd Charisse, amerikansk skådespelare och dansare.
• 10 mars – Curt Nicolin, svensk industriman, ordförande i SAF ^[2].
• 11 mars – Astor Piazzolla, argentinsk musiker och kompositör, mästare på bandoneón.
• 12 mars
  • Algimantas Dailidė, litauisk före detta nazikollaboratör, dömd krigsförbrytare.
  • Bengt Hedlén, svensk socialdirektör och debattör.
• 19 mars – Tommy Cooper, brittisk komiker
• 21 mars
  • Paco Godia, spansk racerförare.
  • Bengt Grive, svensk journalist och TV-sportkommentator.
  • Vasilij Stalin, son till Josef Stalin.
• 22 mars – John J. Gilligan, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1971–1975.
• 23 mars – Donald Campbell, brittisk bil- och motorbåtsförare.
• 25 mars – Simone Signoret, fransk skådespelare och författare.
• 26 mars – Åke Larsson, svensk kompositör, textförfattare, musiker (bas och saxofon), orkesterledare, skivproducent, musikförläggare.
• 27 mars – Richard Marner, brittisk skådespelare.
• 28 mars – Dirk Bogarde, brittisk skådespelare.
• 5 april – Ernst Wellton, svensk skådespelare.
• 6 april – Sten Ardenstam, svensk skådespelare.
• 16 april – Peter Ustinov, brittisk skådespelare.
• 20 april – Folke Lindh, svensk amatörskådespelare.
• 21 april – Krister Stendahl, svensk biskop och professor.
• 25 april – Karel Appel, nederländsk konstnär
• 2 maj – Satyajit Ray, indisk regissör, manusförfattare, producent och kompositör.
• 5 maj – Allan Mann, svensk högt dekorerad militär (kapten).
• 7 maj – Rodger Davies, amerikansk diplomat.
• 9 maj – Sophie Scholl, tysk motståndskämpe.
• 12 maj – Joseph Beuys, tysk konstnär.
• 14 maj – Arve Opsahl, norsk skådespelare och komiker.
• 17 maj – Nils Erik Wååg, svensk byggnadsingenjör och politiker.
• 21 maj – Andrej Sacharov, sovjetrysk kärnfysiker och medborgarrättskämpe, nobelpristagare.
• 23 maj – James Blish, amerikansk fantasy- och science fiction-författare.
• 25 maj – Rolf Tourd, svensk skådespelare.
• 10 juni
  • John Y. McCollister, amerikansk demokratisk politiker.
  • Philip av Grekland och Danmark, brittisk regentgemål 1952– (gift med Elizabeth II)
• 19 juni – Howell Heflin, amerikansk demokratisk politiker och jurist, senator 1979–1997.
• 21 juni – Jane Russell, amerikansk skådespelare.
• 28 juni – P.V. Narasimha Rao, indisk premiärminister.
• 5 juli – Ronnie Hartley, dansk violinist.
• 7 juli – Ezzard Charles, amerikansk boxare.
• 13 juli
  • Anne-Margrethe Björlin, svensk skådespelare.
  • Git Gay, svensk skådespelare, sångerska och revyartist.
• 15 juli – Bruce Merrifield, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
• 18 juli – John Glenn, amerikansk astronaut och senator.
• 1 juli – Seretse Khama, Botswanas president 1966-1980.
• 21 juli – James Cooke Brown, amerikansk sociolog och science fiction-författare.
• 23 juli – Sune Elffors, svensk skådespelare och officer.
• 26 juli – Leif Hedenberg, svensk skådespelare och regissör.
• 31 juli – Peter Benenson, brittisk jurist, grundade föreningen Amnesty.
• 1 augusti – Jack Kramer, amerikansk tennisspelare.
• 3 augusti – Birgitta Arman, svensk skådespelare.
• 9 augusti – J. James Exon, amerikansk demokratisk politiker.
• 11 augusti – Alex Haley, amerikansk författare.
• 16 augusti – Hans Asplund, svensk arkitekt, professor vid Lunds tekniska högskola.
• 18 augusti – Eva Wikman, svensk skådespelare.
• 19 augusti – Gene Roddenberry, skapare av Star Trek.
• 28 augusti – Barbro Hiort af Ornäs, svensk skådespelare.
• 31 augusti – Otis G. Pike, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1961–1979.
• 8 september – Dinko Šakić, kroatisk Ustaša-medlem och dömd krigsförbrytare.
• 16 september – Ursula Franklin, tysk-kanadensisk fysiker.
• 17 september – Roger H. Zion, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1967–1975.
• 18 september – Nils Hallberg, svensk skådespelare.
• 21 september – Nils Bejerot, svensk psykiater och forskare.
• 25 september – Åke Rangnar Wide, svensk konstnär och grafiker.
• 27 september – John Malcolm Patterson, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1959–1963.
• 30 september – Deborah Kerr, brittisk skådespelare.
• 2 oktober – Bruce Montgomery, brittisk filmmusik-kompositör, även författare under pseudonymen Edmund Crispin.
• 12 oktober – Torbjörn Jahn, svensk musiker och skådespelare.
• 13 oktober – Yves Montand, fransk skådespelare och sångare.
• 18 oktober – Jesse Helms, amerikansk politiker.
• 19 oktober – Gunnar Nordahl, svensk fotbollsspelare, en del av trion Gre-No-Li ^[2].
• 22 oktober
  • Georges Brassens, fransk vissångare.
  • Czesław Słania, polsk-svensk frimärksgravör.
• 25 oktober – Gunnel Broström, svensk regissör och skådespelare.
• 28 oktober
  • Allan Linder, svensk skådespelare.
  • Lars Nordrum, norsk teater- och filmskådespelare.
• 30 oktober
  • Göthe Grefbo, svensk skådespelare.
  • Britt Tunander, författare och journalist.
• 2 november – Birgit Johannesson, svensk skådespelare.
• 3 november
  • Charles Bronson, amerikansk skådespelare.
  • Fylgia Zadig, svensk skådespelare.
• 7 november – Rune Turesson, svensk skådespelare.
• 12 november – Lars Gyllensten, svensk författare och läkare, ledamot av Svenska Akademien ^[2].
• 13 oktober – Mauritz Hain, svensk ingenjör och f.d. företagsledare; son till Richard Hain.
• 17 november – Albert Bertelsen, dansk konstnär
• 22 november – Rodney Dangerfield, amerikansk skådespelare och ståuppkomiker.
• 26 november– Gertrud Fridh, svensk skådespelare.
• 27 november – Alexander Dubcek, tjeckoslovakisk politiker.
• 3 december – Lillebil Kjellén, svensk skådespelare.
• 4 december – Deanna Durbin, amerikansk skådespelare, sångare och gitarrist.
• 5 december
  • Karl-Gustav Andersson, svensk rörverksarbetare och socialdemokratisk politiker.
  • Clair Burgener, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1973–1983.
• 6 december – Marcel Callo, fransk motståndsman mot nazismen.
• 7 december – Carla Capponi, italiensk kommunistisk motståndskvinna under andra världskriget och läkare.
• 17 december
  • Elsie Albiin, svensk skådespelare.
  • Kerstin Sundmark, svensk kompositör och sångtextförfattare.
• 21 december
  • Alicia Alonso, kubansk ballerina och koreograf.
  • Britta Holmberg, svensk skådespelare.
  • Maila Nurmi, finsk-amerikansk skådespelare.
• 31 december – Simon Brehm, svensk orkesterledare.

• 1 januari – Theobald von Bethmann Hollweg, 64, tysk rikskansler och premiärminister i Preussen 1909–1917.
• 5 januari – Adolf Appellöf, 63, svensk marinzoolog.
• 14 januari – Rasmus Bøgebjerg, 61, dansk skulptör.

• 8 februari
  • Francisco d'Andrade, 62, portugisisk operasångare.
  • Pjotr Kropotkin, 78, rysk anarkist.

• 2 mars – Champ Clark, 70, amerikansk demokratisk politiker, talman i USA:s representanthus 1911–1919.
• 22 mars – Albert Niemann, 41, tysk barnläkare.
• 23 mars – Jean-Paul Laurens, 82, fransk akademisk målare.
• 29 mars
  • Levi Ankeny, 76, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1903–1909.
  • John Burroughs, 83, amerikansk essäist.

• 27 april – Fanny Grahn, 58, finländsk skådespelare.

• 15 maj – Thomas B. Catron, 80, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1912–1917.
• 25 maj – Émile Combes, 85, fransk politiker.

• 2 juni – Hjalmar Linder, 59, finländsk kammarherre, vice häradshövding och storgodsägare.
• 16 juni – William E. Mason, 70, amerikansk republikansk politiker.
• 28 juni – Charles Joseph Bonaparte, 70, amerikansk advokat och politiker, justitieminister 1906–1909, grundare av FBI.

• 4 juli – Antoni Grabowski, 64, polsk kemiingenjör, ledande inom Esperanto-rörelsen.
• 12 juli – Harry Hawker, 32, australisk flygpionjär och företagare.
• 13 juli – Nils Axel Ahlberg, 81, svensk lantmätare och porträttmålare.
• 16 juli
  • Giovanni Arcangeli, 80, italiensk botaniker.
  • Victor Arfvidson, svensk skådespelare.
• 21 juli – Lars Abrahamsen, 65, norsk ämbetsman och politiker.

• 7 augusti – Aleksandr Blok, 40, rysk poet.
• 8 augusti – Juhani Aho, 59, finländsk författare och journalist.
• 21 augusti
  • Enrico Caruso, 48, italiensk operatenor.
  • Ernest Daudet, 84, fransk historiker och författare.
• 26 augusti – Matthias Erzberger, 45, tysk politiker.

• 11 september – George P. Wetmore, 75, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Rhode Island 1885–1887, senator 1895–1907 och 1908–1913.
• 27 september – Engelbert Humperdinck, 67, tysk kompositör.

• 12 oktober – Philander C. Knox, 68, amerikansk republikansk politiker och jurist, USA:s utrikesminister 1909–1913.
• 19 oktober – Henry Prentiss Armsby, 68, amerikansk husdjursfysiolog.
• 25 oktober – Bat Masterson, 67, amerikansk sheriff.
• 30 oktober – Ivar Afzelius, 73, svensk jurist och politiker.

• 5 november – Gustaf Fredrikson, 89, svensk skådespelare och teaterchef.
• 6 november – Karen Ankersted, 62, dansk politiker.
• 8 november – Micha Josef Berdyczewski, 56, nyhebreisk författare.
• 9 november – James Browning, 71, amerikansk demokratisk politiker.
• 21 november – Kristina Nilsson, 78, svensk sångerska med internationell karriär.
• 28 november – 'Abdu'l-Bahá, 77, Bahá'í-trons ledare sedan 1882.
• 30 november – Hermann Schwarz, 78, tysk matematiker.

• 16 december – Camille Saint-Saëns, 86, fransk tonsättare.
• 18 december – Cornelius Leahy, 45, irländsk friidrottare.
• 29 december – Giovanni Ameglio, 67, italiensk militär.

• Fysik – Albert Einstein, Tyskland
• Kemi – Frederick Soddy, Storbritannien
• Medicin – Inget pris utdelades
• Litteratur – Anatole France, Frankrike
• Fred
  • Hjalmar Branting, Sverige
  • Christian Lange, Norge

• Wikimedia Commons har media som rör 1921.
  Bilder & media