1919

1919 – MCMXIX 106 år sedan
År 1916 | 1917 | 1918 1919 1920 | 1921 | 1922
Årtionde 1890-talet  | 1900-talet 1910-talet 1920-talet | 1930-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1919 MCMXIX
Ab urbe condita	2671
Armeniska kalendern	1368 ԹՎ ՌՅԿԸ
Assyriska kalendern	6669
Bahaikalendern	75–76
Bengaliska kalendern	1326
Berberkalendern	2869
Brittiskt regeringsår	8 Geo. 5 – 9 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2463
Burmesiska kalendern	1281
Bysantinska kalendern	7427–7428
Koptiska kalendern	1635–1636
Erianska kalendern	3085
Etiopiska kalendern	1911–1912
Judiska kalendern	5679–5680
Vikram Samvat	1975–1976
Sakakalendern	1841–1842
Kaliyuga	5020–5021
Holocen kalender	11919
Nri-Igbo	919–920
Persiska kalendern	1297–1298
Muslimska kalendern	1337–1338
Nengō (Japan)	Taishō 8 (大正8年)
Nordkoreanska kalendern	8
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4252
Minguokalendern	ROC 8 民國8年
Thailändsk kalender	2462
Unixtid

1919 (MCMXIX) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

• 1 januari
  • Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht bildar Tysklands kommunistiska parti i Berlin.^[1]
  • I Norge ändras beteckningen för regionala förvaltningsområdena namn från "amt" till "fylke".^[2]
  • I Sverige får Boden, Ludvika och Tranås stadsrättigheter.^[3]
• 2 januari – Ett antibrittiskt uppror bryter ut på Irland.
• 4 januari – Första numret av Norrländska Socialdemokraten (eller NSD) ges ut.
• 5 januari
  • Spartakistupproret börjar i Berlin, men slås ner.^[3]
  • Sovjetrepubliken Litauen (även inkluderande Vitryssland) utropas.
  • Tyska arbetarpartiet (från 1921 Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet) bildas.
• 13 januari – Spartakistupproret över.^[4]
• 15 januari – Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg mördas av tyska frikårer, utsända av det tyska socialdemokratiska partiet.^[4]
• 18 januari – Fredskonferensen i Paris inleds.
• 21 januari – På grund av oroligheterna i Berlin beslutar Tysklands regering att nationalförsamlingen i fortsättningen skall träffas i Weimar.^[3]
• 31 januari – I Stockholm bildas Svenska Föreningen för Nationernas förbund.^[5]

• 6 februari – Den nyvalda tyska nationalförsamlingen inleder sitt arbete med att lagstifta om ett nytt styrelseskick för Tyska riket. Mötet hålls i Weimar på grund av oroligheter i Berlin.
• 12 februari – Finlands riksföreståndare, general Gustaf Mannerheim anländer på officiellt statsbesök i Sverige. Han välkomnas inte av arbetarrörelsen^[3] då generalen på Stockholms gator möter cirka 2 000 arbetare som demonstrerar mot "regeringens oförsynta tilltag att inbjuda arbetarbödeln".
• 13 februari – Tysklands nationalförsamling i Weimar utser socialdemokraten Philipp Scheidemann till den tyska republikens första kansler, och han skall leda en mittenkoalition.^[3]

(c) Bundesarchiv, Bild 183-R06836 / CC-BY-SA 3.0

• 1 mars – Föreningen Norden, för ökat nordiskt samarbete, bildas.^[6]
• 3 mars – Marsoroligheterna i Berlin inleds med en generalstrejk. Försvarsministern och överbefälhavaren Gustav Noske svarar med att utlysa belägringstillstånd och omkring 1 200 personer dödas i de följande dagarnas oroligheter.
• 4 mars – Komintern bildas vid en kongress i Moskva.^[3]
• 12 mars – Elsa Brändström, som kallas "Sibiriens ängel" får Röda korsets guldmedalj för sina insatser för krigsfångar i Ryssland.^[6]
• 15 mars – Sverige utser bland andra socialdemokraten Hjalmar Branting och liberale riksdagsledamoten Theodor Adelswärd till konferensen i Paris om Nationernas förbund.^[6]
• 18 mars – Den spanska fotbollsklubben Valencia CF bildas.
• 21 mars – Det ungerska proletariatet tar makten och grundar en rådsrepublik under Bela Kuns ordförandeskap.^[1]
• 23 mars – Benito Mussolini bildar ett kampförbund i Milano och den italienska fasciströrelsen skapas.^[3]

• 7 april – Bayerska rådsrepubliken upprättas.
• 13 april – 379 människor dödas och över 1 000 skadas sedan brittisk militär under general Reginald Dyer öppnat eld mot civila demonstranter i Amritsar i provinsen Punjab i nordvästra Indien.^[1] Massakern blir upptakten till den indiska ohörsamhetsrörelsen som leds av Mahatma Gandhi.
• 14 april
  • Gregorianska kalendern införs i Rumänien.^[7]
  • Sveriges regering godkänner att Svenska Röda Korset får ta emot 2 000 krigsbarn under svenska sommaren 1919.^[6]
• 17 april – Charlie Chaplin, Douglas Fairbanks, Mary Pickford och D.W. Griffith bildar det amerikanska filmbolaget United Artists.^[3]
• 25 april – Bauhausskolan för arkitektur och design grundas i Weimar av arkitekten Walter Gropius.^[1]
• April – Polsk-ryska kriget bryter ut.

• 2 maj – Bayerska rådsrepubliken krossas.
• 14 maj – Flygpionjären Enoch Thulin omkommer vid en flygolycka i samband med en uppvisningsflygning i Landskrona.^[8]
• 19 maj – Rädda Barnen stiftas i London.
• 22 maj – Prinsessan Margaretha gifter sig med prins Axel av Danmark. Bröllopet äger rum i Storkyrkan i Stockholm i närvaro av medlemmar ur svenska och danska kungahusen.
• 24 maj – I Sveriges riksdags första kammare och andra kammare antas rösträttsreformen som ger alla män och kvinnor som fyllt minst 23 år rösträtt.^[6] Den kvinnliga rösträtten träder inte i kraft förrän 1921 då den förutsätter en grundlagsändring.
• 25 maj
  • 16 000 personer dödas i vulkanutbrott på Java.^[1]
  • Lektor Ernst Wigforss lägger fram ett svenskt socialdemokratiskt handlingsprogram med omfattande sociala reformer och socialiseringar.^[9]
• 29 maj – Albert Einsteins allmänna relativitetsteori prövas och bekräftas av Arthur Eddington som observerade en total solförmörkelse i Principe, och av Andrew Crommelin i Sobral, Ceará, Brasilien.^[10]

• Juni – USA drar tillbaka sina soldater från Vladivostok, Ryssland.^[11]
• 4 juni – Folkhushållningskommissionen i Sverige upplöses.^[12]
• 14 juni – Ett Curtissplan från amerikanska flottan landar i Lissabon. Den första flygningen över Atlanten har genomförts.

• 21 juni – Det amerikanska luftskeppet Wingfoot Air Express fattar eld i Chicagos innerstad. Två passagerare, en besättningsman och 10 på marken dödas. Två personer lyckas dock rädda sig med fallskärm.^[13]
• 28 juni – Versaillesfreden undertecknas, vilken officiellt avslutar första världskriget för Tysklands del. Tyskland tvingas betala stora krigsskadestånd, och fråntas alla sina europeiska besittningar.^[3]

• 1 juli – Den svenska legostadgan för tjänstefolk från 1833 ändras. Det är inte längre straffbart att lämna sin tjänst under kontraktstiden.^[9]
• 4 juli – Jack Dempsey, USA besegrar titelförsvararen Jess Willard på TKO i Toledo, Ohio och blir ny världsmästare i tungviktsboxning.^[3]
• 19 juli – Demokratiska republiken Azerbaijdzjans utrikesministerium grundas.^[14]
• 25 juli – Juristen Kaarlo Juho Stålberg besegrar motkandidaten Gustaf Mannerheim och väljs till Republiken Finlands förste president.^[3]
• 27 juli – Raskravaller i Chicago när en svart pojke drunknar efter att ha utsatts för stenkastning av vita män. Under några dagar dödas 38 människor och över 500 skadas.^[15]
• 31 juli – Med röstsiffrorna 265-75 antar Tysklands parlament en ny, demokratisk konstitution.^[3]

• Augusti – USA tar hem de flesta soldater man 1917 skickade till Kuba. Två kompanier stannar dock vid Camagüey.^[11]
• 1 augusti – Rumänska trupper ockuperar Budapest och gör därmed slut på Béla Kuns kommunistiska republik.
• 4 augusti – Ryssligan i Stockholm åker fast för tre brutala mord på misstänkta bolsjevikagenter.^[1]
• 13 augusti – Den sista svenska kristidsransoneringen - av bröd - upphör.^[9]
• 13 augusti – Idrottsföreningen Leksands IF bildas.
• 22 augusti – Ukrainas nationalistarmé mördar 5 000 judar.^[1]
• 29 augusti – AB Elektrolux bildas genom sammanslagning av Elektromekaniska AB och AB Lux.^[9] Huvudägare är Axel Wenner-Gren.
• 31 augusti
  • Bolsjeviker plundrar Sveriges konsulat i Moskva.^[6]
  • Sverige avskaffar sin sista kristidsransonering, brödransoneringen.^[1]

• 1 september – En trådlös radiotelefon förevisas på Telegrafverket i Stockholm.^[9]
• 8–12 september – USA skickar soldater till Honduras för att upprätta en neutral zon under det att ett revolutionsförsök pågår.^[11]
• 10 september – Saint-Germain-freden, där Österrike reduceras till en liten tyskspråkig stat, sluts.
• 18 september – AB Svensk Filmindustri (SF) bildas genom sammanslagning av Svenska Bio och Filmindustri AB Skandia.^[9]
• 22 september – Mauritz Stillers film Herr Arnes penningar efter Selma Lagerlöfs roman med samma namn har premiär.^[9]
• 29 september – Sveriges riksdag antar lagen om åtta timmars arbetsdag för industrin.^[9] Högern och bondepartierna röstar emot.^[6] Arbetsveckan blir 48 timmar.

• 1 oktober
  • Nöjesskatten träder i kraft i Sverige. (Avskaffas 1963).
  • Danmark får lag om processrätt - Retsplejeloven.
• 2 oktober – USA:s president Woodrow Wilson drabbas av ett slaganfall. Wilson blir delvis förlamad, sängbunden och isolerad i flera veckor och återhämtar sig aldrig helt. Frun Edith assisterar honom i den dagliga ämbetsutövningen under sjukdomen, då vicepresident Marshall aldrig formellt övertar presidentämbetet.
• 8 oktober – Det stora tyska luftskeppet Bodensee, med 55 passagerare flyger Berlin–Stockholm på sju timmar^[9] och landar på Gärdet. Detta är det första luftskeppet i Sverige.
• 12 oktober – Förre korpralen Adolf Hitler håller ett anförande på ett av Tyska Arbetarpartiets möten på en ölstuga i München. Talet imponerar på partiets grundare Anton Drexler. Hitler väljs några veckor senare in i partiet som medlem nr. 7.
• 30 oktober – Hjalmar Bergman utger romanen Markurells i Wadköping.^[9]
• 31 oktober
  • Danmark inför lika lön för män och kvinnor i statlig tjänst.^[4]
  • I Sverige fastställs den svenska folkskolans nya undervisningsplan "UPL 1919", som bland annat avskaffar katekesundervisningen.^[16] UPL 1919 träder i kraft höstterminen 1920 och har en treårig övergångstid. UPL 1919 blir populär bland de flesta av folkskollärarna. Småskolan och den egentliga folkskolan i Sverige samordnas samtidigt till en enhetlig sexårig skola.

• 5 november – Svenska Rädda barnen bildas på initiativ av bland andra Anna Branting (Hjalmar Brantings fru) och författarna Ellen Key, Marika Stiernstedt och Elin Wägner.^[3] Organisationen blir en del av en större organisation i flera europeiska länder.^[9]
• 7 november – SÖ inrättas i Sverige och får ansvar för folkskolorna och läroverken.^[6]
• 15 november – Evert Taubes första vissamling,^[9] Sju sjömansvisor och Byssan lull, utkommer.
• 27 november – Neuillyfreden där Bulgarien avträder områden till Rumänien, Jugoslavien och Grekland, sluts.

• 1 december – En direkt telefonförbindelse mellan Sverige och Tyskland upprättas^[9] (Stockholm–Berlin).

• USA skickar på Italiens begäran soldater till Trau, Dalmatien för stoppa bråk mellan serber och italienare.^[11]
• USA skickar slagskeppet USS Arizona (BB-39) till Osmanska riket för att skydda USA:s konsulat under Greklands ockupation av Konstantinopel.^[11]
• Kvinnoorganisationen Shin-fujin kyokai bildas i Japan.
• Johan Andersson blir partiledare för Bondeförbundet
• Systembolaget får monopol på spritförsäljning till privatpersoner i Sverige.
• Genom Verkstadsföreningens (1917) och Centrala Arbetsgivareförbundets anslutning till SAF blir detta nu en direkt motpart mot LO.
• Den svenska försvarskommissionen avger förslag om vissa begränsningar av de militära utgifterna.
• Sveriges första kvinnliga arkitekt, norskfödda Anna Mohr, utexamineras.
• Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund (SHR) bildas.
• Ekonomihistorikern Eli Heckscher tvingar Sveriges riksbank att höja diskontot genom att uppmana allmänheten att lösa in sina sedlar mot guldmynt.
• Renbeteskonventionen inskränker de svenska samernas rätt till betesmarker i Norge.^[17]
• I Sverige anställs Stockholms första skolsköterskor i Sofia, Katarina och Brännkyrka skolor.
• Läskedrycken Pommac lanseras.
• Karl Gerhard spelar sin första revy på Kabaré Fenix i Stockholm.
• Anders Örnes broschyr De sju grundsatserna utkommer.^[18]
• Råsunda filmstad byggs.^[19]
• Kvinnoorganisationen Jugoslavenski Zhenski Savez bildas i Jugoslavien.

• 1 januari
  • Carole Landis, amerikansk skådespelare. (död 1948)
  • J.D. Salinger, amerikansk författare. (död 2010)
• 5 januari – Jacques Laurent, fransk författare. (död 2000)
• 7 januari – Siddhi Savetsila, thailändsk politiker. (död 2015)
• 13 januari – Robert Stack, amerikansk skådespelare. (död 2003)
• 14 januari – Nathaniel Rochester, amerikansk forskare inom artificiell intelligens. (död 2001)
• 31 januari
  • Jackie Robinson, amerikansk basebollspelare. (död 1972)
  • Olof Sjöstrand, svensk stuntman och cirkusartist. (död 1999)
  • Annika Tretow, svensk skådespelare och konstnär. (död 1979)

• 5 februari – Red Buttons, amerikansk skådespelare. (död 2006)
• 7 februari – Gerd Mårtensson, svensk skådespelare. (död 2015)
• 10 februari – Clément Harari, fransk skådespelare. (död 2008)
• 11 februari – Rolf Bergh, svensk arkitekt. (död 2005)
• 17 februari – Allan Johansson, svensk pianist, kompositör, kapellmästare och sångare. (död 1991)
• 18 februari
  • Agneta Lagerfelt, svensk skådespelare. (död 2013)
  • Jack Palance, amerikansk skådespelare. (död 2006)
• 19 februari – Alla Sjelest, rysk ballerina och koreograf. (död 1998)
• 21 februari – Arne Augustsson, svensk skådespelare. (död 2005)
• 22 februari – Harry Kullman, svensk författare. (död 1982)
• 27 februari – Ulf Peder Olrog, svensk visdiktare. (död 1972)
• 28 februari – Teddy Rhodin, svensk balettdansör och koreograf. (död 2004)

• 2 mars
  • Tamara Toumanova, rysk ballerina. (död 1996)
  • Jennifer Jones, amerikansk skådespelare. (död 2009)
• 3 mars – Göte Arnbring, svensk skådespelare och dansare. (död 1993)
• 13 mars
  • Irina Baronova, rysk ballerina. (död 2008)
  • Sven Psilander, svensk skådespelare. (död 2008)
• 17 mars – Nat King Cole, amerikansk jazzmusiker. (död 1965)
• 22 mars – Eivor Landström, svensk skådespelare och teaterkonsulent. (död 2004)

• 7 april – Ed Edmondson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1953–1973. (död 1990)
• 8 april – Ian Smith, rhodenisk-zimbabwisk politiker, premiärminister 1964–1979. (död 2007)
• 11 april – Albertina Berkenbrock, brasiliansk jungfrumartyr. (död 1931)
• 13 april – Howard Keel, amerikansk skådespelare. (död 2004)
• 16 april
  • Merce Cunningham, amerikansk koreograf och dansare. (död 2009)
  • Roland Lundberg, svensk direktör och moderat politiker. (död 2007)
• 17 april – Chavela Vargas, mexikansk rancherasångare. (död 2012)
• 21 april – Don Cornell, amerikansk sångare. (död 2004)
• 22 april – Torsten Ehrenmark, svensk journalist, korrespondent, kolumnist, radiopratare och författare. (död 1985)
• 23 april
  • Oleg Penkovskij, sovjetisk överste, sedermera spion. (död 1963)
  • Ellen Bergman, svensk skådespelare, regissör, koreograf och teaterchef. (död 2007)
• 24 april – César Manrique, spansk konstnär och arkitekt. (död 1992)
• 30 april
  • Åke Hodell, svensk stridspilot, författare och konstnär. (död 2000)
  • Karin Nordgren, svensk skådespelare. (död 2001)

• 7 maj – Eva Perón, Evita Perón, argentinsk politiker och första hustru till president Juan Perón. (död 1952)
• 9 maj
  • Arthur English, brittisk skådespelare. (död 1995)
  • John Henry Kyl, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1959–1965 och 1967–1973. (död 2002)
• 18 maj – Margot Fonteyn, brittisk ballerina. (död 1991)
• 31 maj
  • E.T. Mensah, ghanansk musiker. (död 1996)
  • Vance Hartke, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1977. (död 2003)

• 5 juni – Lennart Hellsing, svensk författare. (död 2015)
• 7 juni – Roger Borniche, fransk kriminalförfattare och polis. (död 2020)
• 12 juni – Claude Marchant, amerikansk-svensk koreograf och dansare. (död 2004)
• 14 juni – Sam Wanamaker, amerikansk skådespelare och regissör. (död 1993)
• 15 juni – Hans Werthén, svensk industriman, ordförande i Electrolux.^[9] (död 2000)
• 21 juni – Antonia Mesina, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987. (död 1935)
• 23 juni
  • Åke Fridell, svensk skådespelare. (död 1985)
  • Gunnar Nielsen, svensk skådespelare. (död 2009)
• 26 juni – Richard Neustadt, amerikansk historiker och statsvetare. (död 2003)

• 3 juli – Hampe Faustman, svensk regissör och skådespelare. (död 1961)
• 4 juli – Gerd Hagman, svensk skådespelare. (död 2011)
• 8 juli – Walter Scheel, tysk politiker, förbundspresident och utrikesminister. (död 2016)
• 13 juli
  • William F. Quinn, amerikansk republikansk politiker. (död 2006)
  • Hans Theselius, svensk musiker. (död 1981)
• 14 juli – Eugene Allen, butler i Vita huset. (död 2010)
• 18 juli – Jayachamaraja Wodeyar Bahadur, indisk filosof, musikvetare, politisk teoretiker och filantrop, Mysores siste regerande maharaja 1940–1950. (död 1974)
• 19 juli – Curt Masreliez, svensk skådespelare. (död 1979)
• 26 juli – James Lovelock, brittisk författare, biokemist och uppfinnare. (död 2022)

• 4 augusti – Michel Déon, fransk romanförfattare. (död 2016)
• 6 augusti – Eric Stolpe, svensk skådespelare, revyartist, textförfattare, sångare och journalist. (död 1990)
• 8 augusti – Dino De Laurentiis, italiensk filmproducent. (död 2010)
• 9 augusti – Freddy Albeck, dansk sångare och skådespelare. (död 1992)
• 25 augusti – Jarl Hamilton, svensk skådespelare. (död 1973)

• 13 september – Olle Anderberg, svensk brottare. (död 2003)
• 24 september
  • Dagmar Heurlin, svensk kammaråklagare och högerpolitiker. (död 2008)
  • Lennart Hyland, svensk radio- och TV-personlighet.^[9] (död 1993)
• 26 september – Matilde Camus, spansk författare. (död 2012)
• 27 september
  • Erik Liebel, svensk skådespelare. (död 1987)
  • Charles H. Percy, amerikansk företagsledare och politiker. (död 2011)
• 28 september – Lenn Hjortzberg, svensk skådespelare och regiassistent. (död 1975)

• 4 oktober – Herman Ahlsell, svensk regissör och skådespelare. (död 1994)
• 5 oktober – Donald Pleasence, brittisk skådespelare. (död 1995)
• 12 oktober – Ingrid Foght, svensk skådespelare. (död 1980)
• 19 oktober – Georg Adelly, svensk musiker, skådespelare och komiker. (död 1997)
• 22 oktober – Doris Lessing, brittisk författare. (död 2013)
• 26 oktober
  • Thomas Funck, svensk barnboksförfattare. (död 2010)
  • Mohammad Reza Pahlavi, iransk shah. (död 1980)

• 4 november – Joel Broyhill, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1953–1974. (död 2006)
• 10 november
  • Michail Kalasjnikov, rysk vapenformgivare. (död 2013)
  • Moïse Tshombe, kongolesisk politiker, president av Kartanga 1960–1963. (död 1969)
• 14 november – Birgit Wåhlander, svensk skådespelare. (död 2000)
• 21 november
  • Olof Bergström, svensk regissör och skådespelare. (död 1984)
  • Gert Fredriksson, svensk kanotist med sex olympiska guldmedaljer.^[9] (död 2006)
• 23 november – Kerstin Johansson i Backe, svensk författare. (död 2008)
• 26 november – Frederik Pohl, amerikansk science fiction-författare. (död 2013)

• 1 december – Karl-Erik Forsgårdh, svensk skådespelare. (död 1995)
• 9 december – E.K. Nayanar, indisk politiker. (död 2004)
• 10 december
  • Sven-Eric Johanson, svensk kompositör, medlem i Måndagsgruppen. (död 1997)
  • Harrison A. Williams, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1982. (död 2001)
• 15 december – Åke Seyffarth, svensk idrottsman, (skridsko, cykel). (död 1998)
• 18 december – Stig Johanson, svensk skådespelare. (död 1986)
• 21 december – Ove Sprogøe, dansk skådespelare. (död 2004)
• 22 december – William S. Richardson, amerikansk demokratisk politiker och jurist. (död 2010)
• 23 december – Andrea Prader, schweizisk barnläkare och endokrinolog. (död 2001)
• 28 december – Mårten Larsson, svensk skådespelare. (död 2001)
• 31 december – Anna-Lisa Grundström, svensk författare och konstnär. (död 2011)

• 6 januari – Theodore Roosevelt, 60, amerikansk politiker, USA:s president 1901–1909.
• 15 januari
  • Karl Liebknecht, 47, tysk politiker (mördad).^[4]
  • Rosa Luxemburg, 47, polsk-tysk socialistisk politiker av judisk härkomst (mördad).^[4]
• 18 januari – Prins John av Storbritannien, 13, brittisk prins.
• 22 januari – Carl Larsson, 65, svensk konstnär (död efter slaganfall hemma i Sundborn^[3]).

• 21 februari – Kurt Eisner, 51, tysk socialistisk politiker och revolutionsledare (mördad).
• 27 februari – George F. Edmunds, 91, amerikansk republikansk politiker, senator 1866–1891.

• 11 mars – Harald Fryklöf, 36, svensk tonsättare och organist.
• 21 mars – Otto Schrader, 63, tysk språkvetare.
• 27 mars – William Allen Sturge, 68, brittisk läkare.

• 10 april – Emiliano Zapata, 39, mexikansk revolutionsledare, mördad.
• 14 april – Halvord Lydell, 51, svensk privatlärare.
• 24 april – Camille Erlanger, 55, fransk tonsättare.
• 28 april – Albert Estopinal, 74, amerikansk demokratisk politiker och plantageägare, kongressledamot sedan 1908.

• 6 maj – L. Frank Baum, 62, amerikansk författare.
• 14 maj – Enoch Thulin, 37, svensk flygpionjär (flygolycka).^[20]
• 21 maj – Leonard Holmström, 78, svensk geolog och folkhögskoleföreståndare.
• 29 maj – Robert Bacon, 58, amerikansk republikansk politiker och diplomat, USA:s utrikesminister 1909.

• 29 juni – Aleksandr Ragoza, 61, rysk militär.
• 30 juni – John William Strutt, 76, brittisk fysiker, nobelpristagare.

• 2 juli – Friedrich Soennecken, 70, tysk uppfinnare.

• 3 augusti – Josef Kohler, 70, tysk jurist.
• 9 augusti
  • Ernst Haeckel, 85, tysk zoolog och naturfilosof.
  • Ruggiero Leoncavallo, 62, italiensk operakompositör.
• 11 augusti – Andrew Carnegie, 83, amerikansk finansman.
• 13 augusti – Gustaf Windahl, 58, svensk provinsialläkare och riksdagsman.
• 14 augusti – Gösta Sandels, 32, svensk målare.
• 24 augusti – Emil Hildebrand, 70, svensk historiker och riksarkivarie.

• 5 september – Aleksandr Bulygin, 68, rysk politiker, inrikesminister 1905.
• 27 september – Adelina Patti, 76, italiensk-amerikansk sopran.

• 6 oktober – Ricardo Palma, 86, peruansk författare.
• 11 oktober – Karl Gjellerup, 62, dansk författare, nobelpristagare.
• 15 oktober – Adolf W. Edelsvärd, 95, svensk arkitekt.
• 22 oktober
  • Edvard Evers, 66, svensk kyrkoherde i Norrköping.
  • Joseph P. Newsham, 82, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1868–1869 och 1870–1871.

• 9 november – Eduard Müller, 70, schweizisk president.

• 9 december – Alfred Dalin, 64, svensk skolman.
• 13 december – Woldemar Voigt, 69, tysk fysiker.
• 16 december – Luigi Illica, 62, italiensk librettist.
• 28 december – Johannes Rydberg, 65, svensk fysiker.
• 29 december – William Osler, 70, kanadensisk läkare.

• Fysik – Johannes Stark, Tyskland
• Kemi - Inget pris utdelades
• Medicin – Jules Bordet, Frankrike
• Litteratur – Carl Spitteler, Schweiz
• Fred – Woodrow Wilson, USA

• Wikimedia Commons har media som rör 1919.
  Bilder & media