1919

1919 – MCMXIX 105 år sedan
År 1916 | 1917 | 1918 1919 1920 | 1921 | 1922
Årtionde 1890-talet  | 1900-talet 1910-talet 1920-talet | 1930-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1919 MCMXIX
Ab urbe condita	2671
Armeniska kalendern	1368 ԹՎ ՌՅԿԸ
Assyriska kalendern	6669
Bahaikalendern	75–76
Bengaliska kalendern	1326
Berberkalendern	2869
Brittiskt regeringsår	8 Geo. 5 – 9 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2463
Burmesiska kalendern	1281
Bysantinska kalendern	7427–7428
Koptiska kalendern	1635–1636
Erianska kalendern	3085
Etiopiska kalendern	1911–1912
Judiska kalendern	5679–5680
Vikram Samvat	1975–1976
Sakakalendern	1841–1842
Kaliyuga	5020–5021
Holocen kalender	11919
Nri-Igbo	919–920
Persiska kalendern	1297–1298
Muslimska kalendern	1337–1338
Nengō (Japan)	Taishō 8 (大正8年)
Nordkoreanska kalendern	8
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4252
Minguokalendern	ROC 8 民國8年
Thailändsk kalender	2462
Unixtid

1919 (MCMXIX) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

• 1 januari
  • Rosa Luxemburg och Karl Liebknecht bildar Tysklands kommunistiska parti i Berlin.^[1]
  • I Norge ändras beteckningen för regionala förvaltningsområdena namn från "amt" till "fylke".^[2]
  • I Sverige får Boden, Ludvika och Tranås stadsrättigheter.^[3]
• 2 januari – Ett antibrittiskt uppror bryter ut på Irland.
• 4 januari – Första numret av Norrländska Socialdemokraten (eller NSD) ges ut.
• 5 januari
  • Spartakistupproret börjar i Berlin, men slås ner.^[3]
  • Sovjetrepubliken Litauen (även inkluderande Vitryssland) utropas.
  • Tyska arbetarpartiet (från 1921 Nationalsocialistiska Tyska Arbetarpartiet) bildas.
• 13 januari – Spartakistupproret över.^[4]
• 15 januari – Karl Liebknecht och Rosa Luxemburg mördas av tyska frikårer, utsända av det tyska socialdemokratiska partiet.^[4]
• 18 januari – Fredskonferensen i Paris inleds.
• 21 januari – På grund av oroligheterna i Berlin beslutar Tysklands regering att nationalförsamlingen i fortsättningen skall träffas i Weimar.^[3]
• 31 januari – I Stockholm bildas Svenska Föreningen för Nationernas förbund.^[5]

• 6 februari – Den nyvalda tyska nationalförsamlingen inleder sitt arbete med att lagstifta om ett nytt styrelseskick för Tyska riket. Mötet hålls i Weimar på grund av oroligheter i Berlin.
• 12 februari – Finlands riksföreståndare, general Gustaf Mannerheim anländer på officiellt statsbesök i Sverige. Han välkomnas inte av arbetarrörelsen^[3] då generalen på Stockholms gator möter cirka 2 000 arbetare som demonstrerar mot "regeringens oförsynta tilltag att inbjuda arbetarbödeln".
• 13 februari – Tysklands nationalförsamling i Weimar utser socialdemokraten Philipp Scheidemann till den tyska republikens första kansler, och han skall leda en mittenkoalition.^[3]

(c) Bundesarchiv, Bild 183-R06836 / CC-BY-SA 3.0

• 1 mars – Föreningen Norden, för ökat nordiskt samarbete, bildas.^[6]
• 3 mars – Marsoroligheterna i Berlin inleds med en generalstrejk. Försvarsministern och överbefälhavaren Gustav Noske svarar med att utlysa belägringstillstånd och omkring 1 200 personer dödas i de följande dagarnas oroligheter.
• 4 mars – Komintern bildas vid en kongress i Moskva.^[3]
• 12 mars – Elsa Brändström, som kallas "Sibiriens ängel" får Röda korsets guldmedalj för sina insatser för krigsfångar i Ryssland.^[6]
• 15 mars – Sverige utser bland andra socialdemokraten Hjalmar Branting och liberale riksdagsledamoten Theodor Adelswärd till konferensen i Paris om Nationernas förbund.^[6]
• 18 mars – Den spanska fotbollsklubben Valencia CF bildas.
• 21 mars – Det ungerska proletariatet tar makten och grundar en rådsrepublik under Bela Kuns ordförandeskap.^[1]
• 23 mars – Benito Mussolini bildar ett kampförbund i Milano och den italienska fasciströrelsen skapas.^[3]

• 7 april – Bayerska rådsrepubliken upprättas.
• 13 april – 379 människor dödas och över 1 000 skadas sedan brittisk militär under general Reginald Dyer öppnat eld mot civila demonstranter i Amritsar i provinsen Punjab i nordvästra Indien.^[1] Massakern blir upptakten till den indiska ohörsamhetsrörelsen som leds av Mahatma Gandhi.
• 14 april
  • Gregorianska kalendern införs i Rumänien.^[7]
  • Sveriges regering godkänner att Svenska Röda Korset får ta emot 2 000 krigsbarn under svenska sommaren 1919.^[6]
• 17 april – Charlie Chaplin, Douglas Fairbanks, Mary Pickford och D.W. Griffith bildar det amerikanska filmbolaget United Artists.^[3]
• 25 april – Bauhausskolan för arkitektur och design grundas i Weimar av arkitekten Walter Gropius.^[1]
• April – Polsk-ryska kriget bryter ut.

• 2 maj – Bayerska rådsrepubliken krossas.
• 14 maj – Flygpionjären Enoch Thulin omkommer vid en flygolycka i samband med en uppvisningsflygning i Landskrona.^[8]
• 19 maj – Rädda Barnen stiftas i London.
• 22 maj – Prinsessan Margaretha gifter sig med prins Axel av Danmark. Bröllopet äger rum i Storkyrkan i Stockholm i närvaro av medlemmar ur svenska och danska kungahusen.
• 24 maj – I Sveriges riksdags första kammare och andra kammare antas rösträttsreformen som ger alla män och kvinnor som fyllt minst 23 år rösträtt.^[6] Den kvinnliga rösträtten träder inte i kraft förrän 1921 då den förutsätter en grundlagsändring.
• 25 maj
  • 16 000 personer dödas i vulkanutbrott på Java.^[1]
  • Lektor Ernst Wigforss lägger fram ett svenskt socialdemokratiskt handlingsprogram med omfattande sociala reformer och socialiseringar.^[9]
• 29 maj – Albert Einsteins allmänna relativitetsteori prövas och bekräftas av Arthur Eddington som observerade en total solförmörkelse i Principe, och av Andrew Crommelin i Sobral, Ceará, Brasilien.^[10]

• Juni – USA drar tillbaka sina soldater från Vladivostok, Ryssland.^[11]
• 4 juni – Folkhushållningskommissionen i Sverige upplöses.^[12]
• 14 juni – Ett Curtissplan från amerikanska flottan landar i Lissabon. Den första flygningen över Atlanten har genomförts.

• 21 juni – Det amerikanska luftskeppet Winged Foot Express fattar eld i Chicagos innerstad. Två passagerare, en besättningsman och 10 på marken dödas. Två personer lyckas dock rädda sig med fallskärm.^[13]
• 28 juni – Versaillesfreden undertecknas, vilken officiellt avslutar första världskriget för Tysklands del. Tyskland tvingas betala stora krigsskadestånd, och fråntas alla sina europeiska besittningar.^[3]

• 1 juli – Den svenska legostadgan för tjänstefolk från 1833 ändras. Det är inte längre straffbart att lämna sin tjänst under kontraktstiden.^[9]
• 4 juli – Jack Dempsey, USA besegrar titelförsvararen Jess Willard på TKO i Toledo, Ohio och blir ny världsmästare i tungviktsboxning.^[3]
• 19 juli – Demokratiska republiken Azerbaijdzjans utrikesministerium grundas.^[14]
• 25 juli – Juristen Kaarlo Juho Stålberg besegrar motkandidaten Gustaf Mannerheim och väljs till Republiken Finlands förste president.^[3]
• 27 juli – Raskravaller i Chicago när en svart pojke drunknar efter att ha utsatts för stenkastning av vita män. Under några dagar dödas 38 människor och över 500 skadas.^[15]
• 31 juli – Med röstsiffrorna 265-75 antar Tysklands parlament en ny, demokratisk konstitution.^[3]

• Augusti – USA tar hem de flesta soldater man 1917 skickade till Kuba. Två kompanier stannar dock vid Camagüey.^[11]
• 1 augusti – Rumänska trupper ockuperar Budapest och gör därmed slut på Béla Kuns kommunistiska republik.
• 4 augusti – Ryssligan i Stockholm åker fast för tre brutala mord på misstänkta bolsjevikagenter.^[1]
• 13 augusti – Den sista svenska kristidsransoneringen - av bröd - upphör.^[9]
• 13 augusti – Idrottsföreningen Leksands IF bildas.
• 22 augusti – Ukrainas nationalistarmé mördar 5 000 judar.^[1]
• 29 augusti – AB Elektrolux bildas genom sammanslagning av Elektromekaniska AB och AB Lux.^[9] Huvudägare är Axel Wenner-Gren.
• 31 augusti
  • Bolsjeviker plundrar Sveriges konsulat i Moskva.^[6]
  • Sverige avskaffar sin sista kristidsransonering, brödransoneringen.^[1]

• 1 september – En trådlös radiotelefon förevisas på Telegrafverket i Stockholm.^[9]
• 8–12 september – USA skickar soldater till Honduras för att upprätta en neutral zon under det att ett revolutionsförsök pågår.^[11]
• 10 september – Saint-Germain-freden, där Österrike reduceras till en liten tyskspråkig stat, sluts.
• 18 september – AB Svensk Filmindustri (SF) bildas genom sammanslagning av Svenska Bio och Filmindustri AB Skandia.^[9]
• 22 september – Mauritz Stillers film Herr Arnes penningar efter Selma Lagerlöfs roman med samma namn har premiär.^[9]
• 29 september – Sveriges riksdag antar lagen om åtta timmars arbetsdag för industrin.^[9] Högern och bondepartierna röstar emot.^[6] Arbetsveckan blir 48 timmar.

• 1 oktober
  • Nöjesskatten träder i kraft i Sverige. (Avskaffas 1963).
  • Danmark får lag om processrätt - Retsplejeloven.
• 2 oktober – USA:s president Woodrow Wilson drabbas av ett slaganfall. Wilson blir delvis förlamad, sängbunden och isolerad i flera veckor och återhämtar sig aldrig helt. Frun Edith assisterar honom i den dagliga ämbetsutövningen under sjukdomen, då vicepresident Marshall aldrig formellt övertar presidentämbetet.
• 8 oktober – Det stora tyska luftskeppet Bodensee, med 55 passagerare flyger Berlin–Stockholm på sju timmar^[9] och landar på Gärdet. Detta är det första luftskeppet i Sverige.
• 12 oktober – Förre korpralen Adolf Hitler håller ett anförande på ett av Tyska Arbetarpartiets möten på en ölstuga i München. Talet imponerar på partiets grundare Anton Drexler. Hitler väljs några veckor senare in i partiet som medlem nr. 7.
• 30 oktober – Hjalmar Bergman utger romanen Markurells i Wadköping.^[9]
• 31 oktober
  • Danmark inför lika lön för män och kvinnor i statlig tjänst.^[4]
  • I Sverige fastställs den svenska folkskolans nya undervisningsplan "UPL 1919", som bland annat avskaffar katekesundervisningen.^[16] UPL 1919 träder i kraft höstterminen 1920 och har en treårig övergångstid. UPL 1919 blir populär bland de flesta av folkskollärarna. Småskolan och den egentliga folkskolan i Sverige samordnas samtidigt till en enhetlig sexårig skola.

• 5 november – Svenska Rädda barnen bildas på initiativ av bland andra Anna Branting (Hjalmar Brantings fru) och författarna Ellen Key, Marika Stiernstedt och Elin Wägner.^[3] Organisationen blir en del av en större organisation i flera europeiska länder.^[9]
• 7 november – SÖ inrättas i Sverige och får ansvar för folkskolorna och läroverken.^[6]
• 15 november – Evert Taubes första vissamling,^[9] Sju sjömansvisor och Byssan lull, utkommer.
• 27 november – Neuillyfreden där Bulgarien avträder områden till Rumänien, Jugoslavien och Grekland, sluts.

• 1 december – En direkt telefonförbindelse mellan Sverige och Tyskland upprättas^[9] (Stockholm–Berlin).

• USA skickar på Italiens begäran soldater till Trau, Dalmatien för stoppa bråk mellan serber och italienare.^[11]
• USA skickar slagskeppet USS Arizona (BB-39) till Osmanska riket för att skydda USA:s konsulat under Greklands ockupation av Konstantinopel.^[11]
• Kvinnoorganisationen Shin-fujin kyokai bildas i Japan.
• Johan Andersson blir partiledare för Bondeförbundet
• Systembolaget får monopol på spritförsäljning till privatpersoner i Sverige.
• Genom Verkstadsföreningens (1917) och Centrala Arbetsgivareförbundets anslutning till SAF blir detta nu en direkt motpart mot LO.
• Den svenska försvarskommissionen avger förslag om vissa begränsningar av de militära utgifterna.
• Sveriges första kvinnliga arkitekt, norskfödda Anna Mohr, utexamineras.
• Sveriges Husmodersföreningars Riksförbund (SHR) bildas.
• Ekonomihistorikern Eli Heckscher tvingar Sveriges riksbank att höja diskontot genom att uppmana allmänheten att lösa in sina sedlar mot guldmynt.
• Renbeteskonventionen inskränker de svenska samernas rätt till betesmarker i Norge.^[17]
• I Sverige anställs Stockholms första skolsköterskor i Sofia, Katarina och Brännkyrka skolor.
• Läskedrycken Pommac lanseras.
• Karl Gerhard spelar sin första revy på Kabaré Fenix i Stockholm.
• Anders Örnes broschyr De sju grundsatserna utkommer.^[18]
• Råsunda filmstad byggs.^[19]
• Kvinnoorganisationen Jugoslavenski Zhenski Savez bildas i Jugoslavien.

• 1 januari
  • Carole Landis, amerikansk skådespelare.
  • J.D. Salinger, amerikansk författare.
• 5 januari – Jacques Laurent, fransk författare.
• 7 januari – Siddhi Savetsila, thailändsk politiker.
• 13 januari – Robert Stack, amerikansk skådespelare.
• 14 januari – Nathaniel Rochester, amerikansk forskare inom artificiell intelligens.
• 31 januari
  • Jackie Robinson, amerikansk basebollspelare.
  • Olof Sjöstrand, svensk stuntman och cirkusartist.
  • Annika Tretow, svensk skådespelare och konstnär.
• 5 februari – Red Buttons, amerikansk skådespelare.
• 7 februari – Gerd Mårtensson, svensk skådespelare.
• 10 februari – Clément Harari, fransk skådespelare.
• 11 februari – Rolf Bergh, svensk arkitekt.
• 17 februari – Allan Johansson, svensk pianist, kompositör, kapellmästare och sångare.
• 18 februari
  • Agneta Lagerfeldt, svensk skådespelare.
  • Jack Palance, amerikansk skådespelare.
• 19 februari – Alla Sjelest, rysk ballerina och koreograf.
• 21 februari – Arne Augustsson, svensk skådespelare.
• 22 februari – Harry Kullman, svensk författare.
• 27 februari – Ulf Peder Olrog, svensk visdiktare.
• 28 februari – Teddy Rhodin, svensk balettdansör och koreograf.
• 2 mars
  • Tamara Toumanova, rysk ballerina.
  • Jennifer Jones, amerikansk skådespelare.
• 3 mars – Göte Arnbring, svensk skådespelare och dansare.
• 13 mars
  • Irina Baronova, rysk ballerina.
  • Sven Psilander, svensk skådespelare.
• 17 mars – Nat King Cole, amerikansk jazzmusiker (piano, vokalist).
• 22 mars – Eivor Landström, svensk skådespelare och teaterkonsulent.
• 7 april – Ed Edmondson, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1953–1973.
• 8 april – Ian Smith, rhodenisk-zimbabwisk politiker, premiärminister 1964–1979.
• 11 april – Albertina Berkenbrock, brasiliansk jungfrumartyr.
• 13 april – Howard Keel, amerikansk skådespelare.
• 16 april
  • Merce Cunningham, amerikansk koreograf och dansare.
  • Roland Lundberg, svensk direktör och moderat politiker.
• 17 april – Chavela Vargas, mexikansk rancherasångare.
• 21 april – Don Cornell, amerikansk sångare.
• 22 april – Torsten Ehrenmark, svensk journalist, korrespondent, kolumnist, radiopratare och författare.
• 23 april
  • Oleg Penkovskij, sovjetisk överste, sedermera spion.
  • Ellen Bergman, svensk skådespelare, regissör, koreograf och teaterchef.
• 24 april – César Manrique, spansk konstnär och arkitekt.
• 30 april
  • Åke Hodell, svensk stridspilot, författare och konstnär.
  • Karin Nordgren, svensk skådespelare.
• 7 maj – Eva Perón, Evita Perón, argentinsk politiker och första hustru till president Juan Perón.
• 9 maj
  • Arthur English, brittisk skådespelare.
  • John Henry Kyl, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1959–1965 och 1967–1973.
• 18 maj – Margot Fonteyn, brittisk ballerina.
• 31 maj
  • E.T. Mensah, ghanansk musiker.
  • Vance Hartke, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1977.
• 5 juni – Lennart Hellsing, svensk författare.
• 7 juni – Roger Borniche, fransk kriminalförfattare och polis.
• 12 juni – Claude Marchant, amerikansk-svensk koreograf och dansare.
• 14 juni – Sam Wanamaker, amerikansk skådespelare och regissör.
• 15 juni – Hans Werthén, svensk industriman, ordförande i Electrolux.^[9]
• 21 juni – Antonia Mesina, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
• 23 juni
  • Åke Fridell, svensk skådespelare.
  • Gunnar Nielsen, svensk skådespelare.
• 26 juni – Richard Neustadt, amerikansk historiker och statsvetare.
• 3 juli – Hampe Faustman, svensk regissör och skådespelare.
• 4 juli – Gerd Hagman, svensk skådespelare.
• 8 juli – Walter Scheel, tysk politiker, förbundspresident och utrikesminister
• 13 juli
  • William F. Quinn, amerikansk republikansk politiker.
  • Hans Theselius, svensk musiker.
• 14 juli – Eugene Allen, butler i Vita huset.
• 18 juli – Jayachamaraja Wodeyar Bahadur, indisk filosof, musikvetare, politisk teoretiker och filantrop, Mysores siste regerande maharaja 1940–1950.
• 19 juli – Curt Masreliéz, svensk skådespelare.
• 26 juli – James Lovelock, brittisk författare, biokemist och uppfinnare.
• 4 augusti – Michel Déon, fransk romanförfattare
• 6 augusti – Eric Stolpe, svensk skådespelare, revyartist, textförfattare, sångare och journalist.
• 8 augusti – Dino De Laurentiis, italiensk filmproducent.
• 9 augusti – Freddy Albeck, dansk sångare och skådespelare.
• 25 augusti – Jarl Hamilton, svensk skådespelare.
• 30 augusti – Johan Olsson i Järvsö, svensk fabrikör och politiker.
• 13 september – Olle Anderberg, svensk brottare
• 24 september
  • Dagmar Heurlin, svensk kammaråklagare och högerpolitiker.
  • Lennart Hyland, svensk radio- och TV-personlighet.^[9]
• 26 september – Matilde Camus, spansk författare.
• 27 september
  • Erik Liebel, svensk skådespelare.
  • Charles H. Percy, amerikansk företagsledare och politiker.
• 28 september – Lenn Hjortzberg, svensk skådespelare och regiassistent.
• 4 oktober – Herman Ahlsell, svensk regissör och skådespelare.
• 5 oktober – Donald Pleasence, brittisk skådespelare.
• 12 oktober – Ingrid Foght, svensk skådespelare.
• 19 oktober – Georg Adelly, svensk musiker (basist), skådespelare och komiker.
• 22 oktober – Doris Lessing, brittisk författare.
• 26 oktober
  • Thomas Funck, svensk barnboksförfattare.
  • Mohammad Reza Shah Pahlavi, iransk shah.
• 4 november – Joel Broyhill, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1953–1974.
• 10 november
  • Michail Kalasjnikov, rysk vapenformgivare.
  • Moïse Tshombe, kongolesisk politiker, president av Kartanga 1960–1963.
• 14 november – Birgit Wåhlander, svensk skådespelare.
• 21 november
  • Olof Bergström, svensk regissör och skådespelare.
  • Gert Fredriksson, svensk kanotist med sex olympiska guldmedaljer.^[9]
• 23 november – Kerstin Johansson i Backe, svensk författare.
• 26 november – Frederik Pohl, amerikansk science fiction-författare.
• 1 december – Karl-Erik Forsgårdh, svensk skådespelare.
• 9 december – E.K. Nayanar, indisk politiker.
• 10 december
  • Sven-Eric Johanson, svensk kompositör, medlem i Måndagsgruppen.
  • Harrison A. Williams, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1982.
• 15 december – Åke Seyffarth, svensk idrottsman, (skridsko, cykel).
• 18 december – Stig Johanson, svensk skådespelare.
• 21 december – Ove Sprogøe, dansk skådespelare.
• 22 december – William S. Richardson, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 23 december – Andrea Prader, schweizisk barnläkare och endokrinolog.
• 28 december – Mårten Larsson, svensk skådespelare.
• 31 december – Anna-Lisa Grundström, svensk författare och konstnär

• 6 januari – Theodore Roosevelt, 60, amerikansk politiker, USA:s president 1901–1909.
• 15 januari
  • Karl Liebknecht, 47, tysk politiker (mördad).^[4]
  • Rosa Luxemburg, 47, polsk-tysk socialistisk politiker av judisk härkomst (mördad).^[4]
• 18 januari – Prins John av Storbritannien, 13, brittisk prins.
• 22 januari – Carl Larsson, 65, svensk konstnär (död efter slaganfall hemma i Sundborn^[3]).

• 21 februari – Kurt Eisner, 51, tysk socialistisk politiker och revolutionsledare (mördad).
• 27 februari – George F. Edmunds, 91, amerikansk republikansk politiker, senator 1866–1891.

• 11 mars – Harald Fryklöf, 36, svensk tonsättare och organist.
• 21 mars – Otto Schrader, 63, tysk språkvetare.
• 27 mars – William Allen Sturge, 68, brittisk läkare.

• 10 april – Emiliano Zapata, 39, mexikansk revolutionsledare, mördad.
• 14 april – Halvord Lydell, 51, svensk privatlärare.
• 24 april – Camille Erlanger, 55, fransk tonsättare.
• 28 april – Albert Estopinal, 74, amerikansk demokratisk politiker och plantageägare, kongressledamot sedan 1908.

• 6 maj – L. Frank Baum, 62, amerikansk författare.
• 14 maj – Enoch Thulin, 37, svensk flygpionjär (flygolycka).^[20]
• 21 maj – Leonard Holmström, 78, svensk geolog och folkhögskoleföreståndare.
• 29 maj – Robert Bacon, 58, amerikansk republikansk politiker och diplomat, USA:s utrikesminister 1909.

• 29 juni – Aleksandr Ragoza, 61, rysk militär.
• 30 juni – John William Strutt, 76, brittisk fysiker, nobelpristagare.

• 2 juli – Friedrich Soennecken, 70, tysk uppfinnare.

• 3 augusti – Josef Kohler, 70, tysk jurist.
• 9 augusti
  • Ernst Haeckel, 85, tysk zoolog och naturfilosof.
  • Ruggiero Leoncavallo, 62, italiensk operakompositör.
• 11 augusti – Andrew Carnegie, 83, amerikansk finansman.
• 13 augusti – Gustaf Windahl, 58, svensk provinsialläkare och riksdagsman.
• 14 augusti – Gösta Sandels, 32, svensk målare.
• 24 augusti – Emil Hildebrand, 70, svensk historiker och riksarkivarie.

• 5 september – Aleksandr Bulygin, 68, rysk politiker, inrikesminister 1905.
• 27 september – Adelina Patti, 76, italiensk-amerikansk sopran.

• 6 oktober – Ricardo Palma, 86, peruansk författare.
• 11 oktober – Karl Gjellerup, 62, dansk författare, nobelpristagare.
• 15 oktober – Adolf W. Edelsvärd, 95, svensk arkitekt.
• 22 oktober
  • Edvard Evers, 66, svensk kyrkoherde i Norrköping.
  • Joseph P. Newsham, 82, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1868–1869 och 1870–1871.

• 9 november – Eduard Müller, 70, schweizisk president.

• 9 december – Alfred Dalin, 64, svensk skolman.
• 13 december – Woldemar Voigt, 69, tysk fysiker.
• 16 december – Luigi Illica, 62, italiensk librettist.
• 28 december – Johannes Rydberg, 65, svensk fysiker.
• 29 december – William Osler, 70, kanadensisk läkare.

• Fysik – Johannes Stark, Tyskland
• Kemi - Inget pris utdelades
• Medicin – Jules Bordet, Frankrike
• Litteratur – Carl Spitteler, Schweiz
• Fred – Woodrow Wilson, USA

• Wikimedia Commons har media som rör 1919.
  Bilder & media