1918

1918 – MCMXVIII 106 år sedan
År 1915 | 1916 | 1917 1918 1919 | 1920 | 1921
Årtionde 1890-talet  | 1900-talet 1910-talet 1920-talet | 1930-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1918 MCMXVIII
Ab urbe condita	2670
Armeniska kalendern	1367 ԹՎ ՌՅԿԷ
Assyriska kalendern	6668
Bahaikalendern	74–75
Bengaliska kalendern	1325
Berberkalendern	2868
Brittiskt regeringsår	7 Geo. 5 – 8 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2462
Burmesiska kalendern	1280
Bysantinska kalendern	7426–7427
Koptiska kalendern	1634–1635
Erianska kalendern	3084
Etiopiska kalendern	1910–1911
Judiska kalendern	5678–5679
Vikram Samvat	1974–1975
Sakakalendern	1840–1841
Kaliyuga	5019–5020
Holocen kalender	11918
Nri-Igbo	918–919
Persiska kalendern	1296–1297
Muslimska kalendern	1336–1337
Nengō (Japan)	Taishō 7 (大正7年)
Nordkoreanska kalendern	7
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4251
Minguokalendern	ROC 7 民國7年
Thailändsk kalender	2461
Unixtid

1918 (MCMXVIII) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

• 4 januari – Sverige^[1] och Tyskland^[2] erkänner Finland.
• 8 januari – USA:s president Woodrow Wilson offentliggör sin 14-punktsplan vilken enligt hans mening bör läggas till grund för ett fredsslut.^[3]
• 10 januari – Tyske flygplanskonstruktören Hugo Junkers tar patent på sitt monoflygplan med fribärande vingar.^[4]
• 18 januari – Kommunistregimen i Ryssland upplöser Rysslands duma.^[3]
• 27 januari – Inbördeskrig utbryter i Finland mellan "röda" socialister och "vita" borgerliga.^[4]
• 28 januari
  • Estland och Lettland utropar egna, självständiga, stater.^[4]
  • En åländsk delegation framlämnar till Gustaf V en petition om att ögruppen skall anslutas till Sverige.^[5]
  • Nederländerna erkänner Finland.^[6]
• 29 januari – Svenska brigaden, en svensk frivilligkår på den "vita" sidan i Finska inbördeskriget, håller sitt första möte.^[1]

• 13 februari – En jordbävning av styrkan 7,3 på richterskalan inträffar i Guangdong-provinsen i Kina och kräver mer än 10 000 dödsoffer.
• 14 februari – Ryssland byter stil när den julianska kalendern ersätts av den gregorianska.^[4]
• 16 februari – Litauen förklarar sig självständigt.
• 18 februari – Ukraina förklarar sig självständigt.^[7]
• 20 februari – Sveriges regering meddelar att man inte tänker ge vita sidan vapenhjälp i Finska inbördeskriget, då detta anses kunna äventyra den svenska neutraliteten. Svenska opinionen är splittrad.^[1]
• 23 februari – Svensk trupp skickas till Åland för att förhindra att finska inbördeskriget sprids dit. Truppen sänder bort finländska och ryska soldater och ögruppen ställs under svenskt beskydd.^[1]
• 24 februari – Estland förklarar sig självständigt.

• 3 mars – Freden i Brest-Litovsk sluts mellan Tyskland och Ryssland, vilket avslutar första världskriget på östfronten.^[3]
• 5 mars – Ryssland flyttar sin huvudstad från Petrograd till Moskva.
• 8 mars – Daniel Persson i Tällberg avgår som talman i Sveriges riksdags andra kammare på grund av hälsoskäl.
• 12 mars – Åland önskar sig återförenas med Sverige.^[7]
• 15 mars – Tyskland erkänner Lettland.^[8]
• 6 mars – Finlands flygvapen skapas och antar den blå svastikan som flygvapnets symbol. Det första planet är skänkt av den svenske etnografen Eric von Rosen (1879-1948), som på sitt plan låtit måla den indiska symbolen svastikan, som sin egen tursymbol.
• 7 mars – Finland ingår ett avtal med Tyskland som politiskt och ekonomiskt gör landet till en tysk satellitstat.
• 14 mars – Eva Andén blir den första kvinnliga ledamoten av Sveriges advokatsamfund.^[4]

• 21 mars – Den tyska våroffensiven mot väst inleds med starten av andra slaget vid Somme.
• 23 mars
  • Paris beskjuts med artilleripjäsen Tjocka Bertha.
  • Tyskland erkänner Litauen.^[9]
• Våren – Ny uppläggning av statens budget antas av den svenska riksdagen.

• 1 april – Brittiska Royal Air Force, RAF, bildas.
• 3 april – Tyska trupper landstiger vid Hangö.
• 8 april – En tysk jättekanon med räckvidd på 12 mil beskjuter Paris.^[3]
• 13 april – Klädransonering införs i Sverige.^[5]
• 22 april
  • Danmark går till Folketingsval där Radikale Venstre behåller regeringsmakten med stöd av Socialdemokraterne, men det Konservative Folkeparti går framåt. Antalet platser i folketinget ökar från 113 till 139.
  • Det tyska flygaresset "Röde baronen" skjuts ned under det andra slaget vid Somme.
• 24 april – Likkistor kommer till Stockholm, och i dem finns de 25 svenska frivilliga som stupat i Finland. En militär hedersvakt möter dem.^[10]
• 27 april – AK i Sveriges riksdag antar förslaget om kvinnlig rösträtt, men FK förkastar det för sjätte gången,^[1] även lika kommunal rösträtt föreslås.

• 1 maj – Inbördeskrig i Ryssland.^[7]
• 7 maj – Rumänien sluter fred med centralmakterna.^[7]
• 12 maj – Fästningen Sveaborg överlåts till det självständiga Finland.
• 14 maj – Finska inbördeskriget slut.
• 15 maj – Regelbunden flygpostservice börjar i USA.
• 16 maj – Den borgerliga vita sidan har segrat i Finska inbördeskriget och tågar in i Helsingfors, med överbefälhavare Gustav Mannerheim ridande på sin vita häst i spetsen.^[4]
• 26 maj
  • Armenien och Georgien förklarar sig självständiga.^[7]
  • Seglora kyrka på Skansen invigs.^[3]

• 14 juni – Sveriges riksdag antar en ny svensk fattigvårdslag. Fattigstugor och rotegång förbjuds, och ersätts med ålderdomshem.^[4] Lagen anses humanare.^[5] Klagorätten återinförs^[1] och fattigauktioner förbjuds.
• Juni – Österrikarnas sista offensiv i Italien slås tillbaka av de allierade.
• Juni–juli – USA skickar soldater till Vladivostok, Ryssland för att skydda USA:s konsulat under stridigheter mellan bolsjeviker och den tjeckiska armén, som passerat Sibirien.^[11]

• Juli – En gemensam proklamation av undantagstillstånd och neutralitet i Vladivostok, Ryssland utfärdas av amerikanska, japanska, brittiska, franska och tjeckiska befälhavare.^[11]
• 1 juli – Det första derbyloppet på Jägersro trav- och galoppbana i Malmö äger rum.^[4] Det är Sveriges första derbylopp.^[1]
• 5 juli – Spanska sjukan utbryter i Sverige genom att några fall konstateras i Malmö. Totalt kräver sjukdomen 38 000 dödsoffer i Sverige.^[1]
• 12 juli – Några feltryckta frimärken råkar säljas i Värnamo och har sedan dess blivit kända som Värnamomärkena.
• 15 juli – Andra slaget vid Marne börjar.
• 17 juli
  • I Jekaterinburg (under sovjettiden Sverdlovsk) avrättas tsarfamiljen av bolsjevikerna.^[4]
  • Båten RMS Carpathia torpederas och sänks utanför Irlands östkust av tyska u-båten U-55; 218 av 223 ombordvarande räddas.^[12]
• 30 juli – Potatisransonering införs i Sverige.

• 2 augusti – Svenska lantarbetareförbundet bildas.
• 8 augusti – I slaget vid Amiens bryter den tyska västfronten mellan Ancre och Aisne samman vid ett allierat stormangrepp,^[4] vilket blir ett avgörande tyskt nederlag på västfronten.^[3] Där börjar en rad av kanadensiska och australiska segrar. Den tyske generalen Erich Ludendorff kallar efter detta dagen för den tyska arméns svarta dag.
• 14 augusti – Diplomatiska relationer mellan Finland och Nederländerna inleds.^[6]
• 21 augusti–3 september – Andra slaget vid Somme.^[7]
• Augusti
  • Spanska sjukan blir en omfattande epidemi, som skördar ca 25 miljoner offer.
  • 7 000 amerikanska soldater finns stationerade i Vladivostok, Ryssland.^[11]
  • Amerikanska och mexikanska soldater drabbar samman i slaget vid Ambos Nogales vid Nogales, Mexiko då amerikanska soldater under sin jakt på banditer flera gånger går in i Mexiko.^[11]

• September
  • Bulgarien, Osmanska riket och Österrike begär vapenstillestånd.^[7]
  • 5 000 amerikanska soldater landstiger i Archangelsk, Ryssland under ett allierat ingrepp.^[11]
• 18 september – Turkiska fronten bryter samman.
• 21 september – Bulgariska fronten bryter samman.
• 26 september – Franska styrkor under general Ferdinand Fochs befäl tillsammans med amerikanska styrkor gör en sista offensiv i Argonne.

• 1 oktober – Vid en svår tågolycka i Getå i Sverige omkommer 41 människor^[4] när tåget störtar ned i Bråviken.^[13]
• 5 oktober – Allierade soldater bryter genom Hindenburglinjen.^[7]
• 11 oktober – Nils Dardels målning Den döende dandyn ställs ut på höstsalongen i Stockholm.^[5]
• 23 oktober – USA:s president Woodrow Wilson kräver att Tyskland avskaffar monarkin om det skall bli någon tysk-amerikansk vapenvila.^[3]
• 24 oktober – Italienarnas slutoffensiv får den österrikiska fronten att bryta samman, sedan den drabbats av myterier och politisk upplösning.
• 28 oktober
  • I Prag utropar det tjeckiska nationalrådet den oavhängiga republiken Tjeckoslovakien, självständigt från Österrike-Ungern.^[4] Tomás Masaryk blir president.^[3]
  • Myteri utbryter inom tyska flottan.
• 29 oktober – Kungariket Serbien, Kroatien och Slovenien (sedermera Jugoslavien) bildas.
• 30 oktober – Vapenstilleståndsavtal mellan de allierade och Osmanska riket sluts.^[7]

• 3 november
  • Österrike-Ungern undertecknar vapenstillestånd med de allierade.^[7]
  • Polen förklarar sig självständigt.
• 9 november
  • Den tyska kejsaren Wilhelm II abdikerar och socialdemokraterna utropar republik i Berlin,^[4] och socialdemokraten Friedrich Ebert blir rikskansler.^[3] Tyske kejsaren går i exil till Nederländerna.
  • Kommunistledaren Karl Liebknecht utropar en tysk sovjetrepublik.
  • Den socialdemokratiske politikern Philipp Scheidemann utropar en tysk republik.
• 11 november
  • Första världskriget avslutas med att Tyskland undertecknar ett vapenstilleståndsavtal i Compiègne efter strider,^[14][4] som krävt ca 9 miljoner döda.
  • Den österrikiske kejsaren Karl I abdikerar.
  • Radikala svenska socialister publicerar ett manifest som får de konservativa att frukta en revolution som i Ryssland.
• 12 november – Österrike blir republik.
• 14 november – Polen blir självständigt, nationalistledaren Józef Piłsudski,^[3] frigiven av tyskarna, tar makten.^[3]
• 16 november – Ungern blir självständigt.
• 18 november – Lettland förklarar sig självständigt.
• 20 november – 25 personer omkommer när ångbåten Per Brahe förliser på Vättern, däribland 36-årige svenske konstnären John Bauer med familj,^[4] bland annat omkommer även Ester Bauer och deras lilla son.^[1]

• 1 december
  • Serber, kroater och slovener förklarar sig självständiga från Österrike och skapar Kungariket Jugoslavien.^[4]
  • Efter att tidigare ha varit en dansk provins blir Island nu ett eget kungarike i personalunion med Danmark.^[15] Därmed blir den danske kungen Kristian X nu officiellt också kung av Island.
• 6 december – Sveriges regering bryter de diplomatiska förbindelserna med den revolutionära ryska regeringen. Övriga skandinaviska länder gör likadant.^[1]
• 14 december – Storbritannien går till parlamentsval, det första där kvinnor får rösta. Valet vinns av David Lloyd Georges koalition av Conservative Party, större delen av Liberal Party och delar av andra partier. Labour blir största oppositionsparti.
• 17 december – Sveriges riksdag antar preliminärt ett förslag från Sveriges regering om allmän och lika rösträtt för alla svenska medborgare.^[5] Det är en urtima riksdag som samlas, och lika kommunal rösträtt införs, den 40-gradiga rösträttsskalan avskaffas,^[16] kvinnlig rösträtt införs och mildare krav på skattebetalning införs.
• 18 december – Den svenska regeringen begär folkomröstning på Åland om eventuell anslutning till Sverige, vilket avvisas av Finlands regering.^[5]
• 24 december – Interneringen av besättningen från det 1915 sjunkna tyska fartyget SMS Albatross upphör.
• 31 december – Spanska sjukan har krävt 27 000 dödsoffer i Sverige under 1918.^[5]
• December – Uppehållstillstånd införs som krav för utländska medborgare att vistas i Sverige. De flyktingar som saknar pass underställs polisens kontroll.

• USA skickar i enlighet med avtal soldater till Panama som skall utföra polisuppdrag i Chiriqui under val.^[11]
• I Danmark går Husassistenternas Fagforbund, som arbetar för att förbättra tjänsteflickornas arbetsförhållanden, med i De Samvirkende Fagforbund.^[17]
• Erhvervspartiet i Danmark bildas.
• I Storbritannien genomförs en rösträttsreform, som utvidgar rösträtten i parlamentsval till nästan alla män över 21 år och de flesta kvinnor över 30 år.
• Två handelsavtal mellan Sverige och ententen tryggar spannmålsförsörjningen mot inskränkningar i järnmalmshandeln med Tyskland.
• Hotell- och restaurangfacket grundas i Sverige.
• Stockholms Telegrambyrå uppgår i Nordiska Presscentralen.
• Kommunfullmäktige införs för alla svenska kommuner med fler än 1.000 invånare. Därmed inleds processen som kommer att resultera i kommunstämmornas försvinnande.
• Sverige, Finland och Tyskland sluter avtal om att förstöra befästningarna på Åland.
• Den svenska reglementeringen av prostituerade, som skall förhindra spridandet av veneriska sjukdomar, avskaffas.
• Lex Veneris införs i Sverige. Alla personer, oavsett kön, med könssjukdom, tvingas genomgå medicinsk behandling.
• I en kungörelse ges svenska kvinnor rätt till rektors-, lektors- och adjunktstjänster med lägre lön och 60 år som pensionsålder.
• En parlamentarisk svensk kommitté för skolfrågor tillsätts.
• Ryska soldater, som flytt från Finland, interneras i Fristad i Västergötland.
• LM Ericsson och Stockholms Allmänna Telefon AB går samman.
• En fornminnesinventering, den så kallade Göteborgsinventeringen, genomförs i Västsverige.
• Ett stort samemöte hålls i Östersund, där samerna bland annat antar en resolution, som kräver "kompletterande undersökningar av statistisk och rasbiologisk art". Anledningen är, att man vill ha en statlig utredning av samernas situation till stånd.
• Kongliga Telegrafverket köper upp Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag och har därmed uppnått monopol över det svenska telefonnätet.
• I England i Storbritannien utökas skolplikten till att upphöra vid 14 års ålder.
• Fortsättningsskolestadgan införs i Sverige. Alla Sveriges kommuner blir skyldiga att anordna 6-årig folkskola därpå 2-årig fortsättningsskola. Samtidigt görs den svenska fortsättningsskolan obligatorisk.
• I USA har alla delstaterna infört skolpliktslagar som säger att barnen åtminstone måste avsluta elementärskolan.
• Mjölkbrist i Stockholm, där priset höjs till 65 öre litern.
• Kvinnoorganisationen Asociación Nacional de Mujeres Españolas bildas.
• Bara 28 taxibilar i Stockholm finns i trafik på grund av gummi och bensinbrist, foderbristen att det blir ont om hästdroskor också.^[5]
• Spanska sjukan i Sverige skapar irritation över ständig begravningsringningar.^[5]
• Sveriges försörjningsläge har blivit ännu kärvare än 1917, mat delas ut från speciella centraler, dit köerna är långa. På Skeppsbron läcker kaffebönor ur säckar, och folk börjar plocka kaffebönorna på gatan.^[18]

• 10 januari
  • Arthur Chung, guyansk politiker, Guyanas president 1970–1980.
  • Kåge Sigurth, svensk TV-producent och manusförfattare.
• 12 januari – Bertil Jonasson, svensk lantbrukare och centerpartistisk riksdagspolitiker.
• 13 januari
  • Curt Ericson, svensk skådespelare.
  • Guje Lagerwall, svensk skådespelare.
• 15 januari – Gamal Abdel Nasser, egyptisk militär och politiker, president 1956–1970.
• 16 januari – Allan Ekelund, svensk filmproducent och regiassistent.
• 24 januari
  • Gottfried von Einem, österrikisk kompositör.
  • Oral Roberts, amerikansk predikant.
• 26 januari
  • Nicolae Ceaușescu, president och diktator i Rumänien 1965–1989.
  • Philip José Farmer, science fiction-författare.
• 28 januari – Rolf Larsson, svensk jazzpianist, kompositör och musikarrangör.
• 29 januari – John Forsythe, amerikansk skådespelare.
• 4 februari – Ida Lupino, amerikansk skådespelare.
• 7 februari – Bertil Edgardh, svensk manusförfattare, regiassistent, författare och psykoanalytiker.
• 9 februari
  • Felix Alvo, svensk filmproducent, produktionsledare, statistskådespelare och svajmastartist.
  • Sven Holmberg, svensk skådespelare och sångare.
• 13 februari – Patty Berg, amerikansk golfspelare.
• 14 februari – Jerome Karle, amerikansk kemist. Nobelpristagare.
• 20 februari – Vera Valdor, svensk skådespelare.
• 23 februari – Richard Butler, amerikansk extremistledare.
• 26 februari
  • Otis R. Bowen, amerikansk republikansk politiker.
  • Theodore Sturgeon, amerikansk science fiction-författare.
• 1 mars – Else Fisher, svensk regissör och skådespelare.
• 5 mars
  • Artur Erikson, svensk kristen sångare, pastor i Svenska Missionsförbundet.
  • James Tobin, amerikansk ekonom, nobelpristagare.
• 7 mars – Börje Leander, svensk fotbollsspelare.
• 8 mars – Ingrid Envall, svensk skådespelare.
• 9 mars
  • Stina Sorbon, svensk sångare och skådespelare.
  • Mickey Spillane, amerikansk deckarförfattare.
  • George Lincoln Rockwell, amerikansk nynazistisk aktivist, grundare av American Nazi Party.
• 16 mars
  • Aldo van Eyck, nederländsk arkitekt.
  • Frederick Reines, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
• 17 mars
  • Ross Bass, amerikansk demokratisk politiker.
  • Mercedes McCambridge, amerikansk skådespelare.
• 21 mars – Patrick Lucey, amerikansk politiker och diplomat, guvernör i Wisconsin 1971–1977.
• 25 mars – Howard Cosell, amerikansk sportjournalist.
• 29 mars – Pearl Bailey, amerikansk skådespelare och sångerska.
• 31 mars – Julie Bernby, svensk skådespelare, sångare, författare och sångtextförfattare.
• 3 april – Sixten Ehrling, svensk dirigent.^[5]
• 6 april – Eva-Lisa Lennartsson, svensk sångare.
• 9 april
  • Franz von Lampe, svensk violinpedagog och skulptör.
  • Jørn Utzon, dansk arkitekt, Sydneys operahus.
  • Sven Åsberg, svensk industriföretagare och motorprofil.
• 17 april – William Holden, amerikansk skådespelare.
• 20 april
  • Lucian Pulvermacher, ledare för True Catholic Church, motpåve.
  • Kai M Siegbahn, svensk fysiker, nobelpristagare.
• 26 april – Fanny Blankers-Koen, nederländsk friidrottare med fyra OS-guld.
• 27 april – John A. Scali, amerikansk diplomat och journalist, FN-ambassadör 1973–1975.
• 11 maj
  • Richard P Feynman, amerikansk fysiker, nobelpristagare.
  • Sheila Burnford, skotsk-kanadensisk författare.
• 12 maj
  • Julius Rosenberg, amerikansk misstänkt spion.
  • Fajer Fajersson, svensk veteförädlare.
• 13 maj – Jim Hughes, amerikansk skådespelare.
• 15 maj – Joseph Wiseman, kanadensisk skådespelare.
• 17 maj – Birgit Nilsson, svensk operasångare, sopran.^[5]
• 18 maj – Harald Emanuelsson, svensk skådespelare.
• 20 maj – Edward B. Lewis, amerikansk genetiker, nobelpristagare i medicin 1995.
• 25 maj – Fredrik Kayser, norsk motståndsman under andra världskriget
• 29 maj – Erik Strandell, svensk skådespelare.
• 5 juni – Gunnar Helén, svensk politiker, ledare för Folkpartiet 1969–1975.^[5]
• 6 juni – Kenneth Connor, brittisk skådespelare.
• 7 juni – Tage Berg, svensk skådespelare.
• 8 juni – Margareta Fahlén, svensk skådespelare.
• 11 juni – Rolf Gregor, svensk skådespelare.
• 13 juni – Carl-Axel Hallgren, svensk skådespelare och operasångare (baryton).
• 14 juni – Eugene Bookhammer, amerikansk republikansk politiker.
• 18 juni – Franco Modigliani, italiensk-amerikansk ekonom, nobelpristagare.
• 19 juni – Gunnel Vallquist, svensk författare och översättare, ledamot av Svenska Akademien.^[5]
• 29 juni – Richard Edmund Lyng, amerikansk republikansk politiker, USA:s jordbruksminister 1986–1989.
• 30 juni – Susan Hayward, amerikansk skådespelare.
• 10 juli – Anbjørg Pauline Oldervik, norsk lyriker.
• 13 juli – Alberto Ascari, italiensk racerförare, Formel 1.
• 14 juli
  • Ingmar Bergman, svensk regissör och filmskapare, chef för Dramaten.^[5]
  • Arthur Laurents, amerikansk författare, främst verksam som dramatiker och filmmanusförfattare.
• 15 juli – Bertram N. Brockhouse, kanadensisk fysiker, nobelpristagare.
• 18 juli – Nelson Mandela, sydafrikansk politiker, president 1994–1999.
• 23 juli – Anders Franzén, marintekniker som upptäckte regalskeppet Vasa.
• 26 juli – Erik Johnsson, svensk kompositör, kapellmästare och musikarrangör.
• 31 juli – Siv Ericks, svensk skådespelare.
• 12 augusti – Roman Malinowski, professor i byggnadsmateriallära vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
• 13 augusti – Frederick Sanger, brittisk mikrobiolog, nobelpristagare.
• 18 augusti – Helen Brinchmann, norsk skådespelare.
• 19 augusti – Karl-Arne Bergman, svensk skådespelare, rekvisitör och inspicient.
• 24 augusti
  • Avery Dulles, amerikansk kardinal.
  • Sikander Bakht, indisk politiker.
• 25 augusti – Leonard Bernstein, amerikansk tonsättare och dirigent.
• 27 augusti – Patience Latting, amerikansk demokratisk politiker, borgmästare i Oklahoma City 1971–1983.
• 28 augusti – Lars-Eric Kjellgren, svensk regissör och manusförfattare.
• 30 augusti – Ted Williams, amerikansk basebollspelare.
• 18 september – Carl-Gustav Esseen, svensk matematiker som forskade inom sannolikhetsteori.
• 22 september
  • Mahmoud Namdjou, iransk tyngdlyftare.
  • Jafar Salmasi, iransk tyngdlyftare.
  • Henryk Szeryng, polsk violinist och kompositör.
• 24 september – Lennart Lindberg, svensk skådespelare.
• 2 oktober – Lars Orup, svensk journalist, reporter.
• 4 oktober – Kenichi Fukui, japansk kemist, nobelpristagare.
• 5 oktober – Roland Garros, fransk flygpionjär.
• 10 oktober – Thelonious Monk, amerikansk jazzpianist.
• 11 oktober – Jerome Robbins, amerikansk koreograf, regissör och dansare.
• 12 oktober – Olle Tandberg, svensk boxare.
• 13 oktober – Viveka Linder, svensk skådespelare.
• 17 oktober – Rita Hayworth, amerikansk skådespelare och dansare.
• 18 oktober – Bobby Troup, amerikansk skådespelare, jazzpianist och kompositör.
• 23 oktober – Ulrik Neumann, dansk kompositör, sångare och musiker (gitarrist).
• 25 oktober – Mimi Nelson, svensk skådespelare.
• 26 oktober – Eric Ericson, svensk dirigent och körledare.
• 27 oktober – Teresa Wright, amerikansk skådespelare.
• 30 oktober – Ruth Kasdan, svensk skådespelare och sångare.
• 31 oktober – Griffin B. Bell, amerikansk jurist och politiker, USA:s justitieminister 1977–1979.
• 3 november – Russell B. Long, amerikansk politiker, senator 1948–1987.
• 4 november
  • Art Carney, amerikansk skådespelare.
  • Cameron Mitchell, amerikansk skådespelare.
• 6 november – Ewert Karlsson, svensk satirtecknare under signaturen EWK.
• 7 november – Billy Graham, amerikansk väckelsepredikant.
• 9 november
  • Spiro Agnew, amerikansk politiker (republikan), vicepresident 1969–1973.
  • Thomas Ferebee, amerikansk militär, ledande bombfällare på Enola Gay, som släppte atombomben över Hiroshima.
• 20 november – Sven Lindberg, svensk skådespelare
• 21 november – Olof Bergström, svensk regissör och skådespelare.
• 22 november
  • Mikko Juva, finsk ärkebiskop 1978–1982.
  • Claiborne Pell, amerikansk demokratisk politiker, senator 1961–1997.
• 29 november, Nøste Schwab, norsk skådespelare
• 30 november – Bengt Rosenius, svensk officer i flygvapnet.
• 8 december – Gunnar Öhlund, svensk skådespelare.
• 11 december – Aleksandr Solzjenitsyn, rysk författare, nobelpristagare.
• 12 december – May Sandart, svensk dansare och skådespelare.
• 15 december – Jeff Chandler, amerikansk skådespelare.
• 21 december
  • Donald Regan, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1981–1985.
  • Kurt Waldheim, österrikisk politiker, Österrikes president 1986–1992, FN:s generalsekreterare 1972–1981.
• 22 december – Eric Marcusson, svensk ombudsman och socialdemokratisk politiker.
• 23 december – Helmut Schmidt, tysk politiker, förbundskansler 1974–1982.
• 25 december
  • Bertie Mee, engelsk fotbollstränare och -spelare.
  • Anwar Sadat, egyptisk politiker, president 1970–1981.
• 31 december – Gunder Hägg, svensk medeldistanslöpare.^[5]

• 

  3 januari – Johan Wilhelm Runeberg, 74, finländsk läkare och politiker.
• 6 januari – Georg Cantor, 72, tysk matematiker.
• 13 januari – James H. Brady, 55, amerikansk republikansk politiker, senator 1913-1918.
• 21 januari – Emil Jellinek, 64, grundare av Mercedes.

• 6 februari – Gustav Klimt, 55, österrikisk målare och grafiker.
• 27 februari – Vasilij Safonov, 66, rysk dirigent och pianist.

• 13 mars – César Cui, 83, rysk kompositör.
• 15 mars – Isaac Stephenson, 88, kanadensisk-amerikansk politiker och affärsman.
• 21 mars
  • Warner Miller, 79, amerikansk republikansk politiker.
  • William V. Sullivan, 60, amerikansk jurist och politiker, senator 1898–1901.
• 25 mars – Claude Debussy, 55, fransk kompositör.
• 29 mars – James Ritty, 81, amerikansk uppfinnare och barägare.

• 3 april – Olof Palme, 33, svensk historiker.
• 11 april
  • Otto Wagner, 76, österrikisk arkitekt.
  • William C. McDonald, 59, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i New Mexico 1912–1917.
• 12 april – Robert F. Broussard, 53, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915–1918.
• 13 april – Lavr Kornilov, 47, rysk militär.
• 14 april – William J. Stone, 69, amerikansk demokratisk politiker, senator 1903–1918.
• 21 april – Manfred von Richthofen, 25, tysk jaktpilot, Röde Baronen.
• 28 april – Gavrilo Princip, 23, serbisk frihetskämpe alt. terrorist.

• 6 maj – Juhani Siljo, 30, finländsk poet, journalist och litteraturkritiker.
• 14 maj – Max Wilms, 50, tysk läkare.
• 21 maj – Algot Untola, 49, finländsk författare och journalist.

• 4 juni – Charles W. Fairbanks, 66, amerikansk republikansk politiker, senator 1897–1905, USA:s vicepresident 1905-1909.
• 13 juni – Samuel Jean de Pozzi, 71, fransk gynekolog.

• 3 juli – Benjamin Tillman, 70, amerikansk politiker.
• 14 juli – Abel Ayerza, 57, argentinsk läkare.
• 17 juli
  • Nikolaj II, 50, rysk tsar, mördad.
  • Storfurstinnan Anastasia, 17, dotter till Rysslands siste tsar, mördad.

• 17 augusti – Jacob H. Gallinger, 81, kanadensisk-amerikansk politiker.
• 18 augusti – George H. Prouty, 56, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1908–1910.
• 28 augusti – Ollie Murray James, 47, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913–1918.

• 6 september – Elizabeth Yates, nyzeeländsk politiker.
• 10 september – Carl Peters, 61, tysk upptäcktsresande.
• 20 september – Erik, 29, svensk prins, son till Gustaf V och Victoria av Baden.

• 9 oktober – Raymond Duchamp-Villon, 41, fransk skulptör.
• 30 oktober – Egon Schiele, 28, österrikisk konstnär.

• 9 november – Guillaume Apollinaire, 38, fransk poet.
• 17 november – Andrew H. Burke, 68, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1891–1893.
• 20 november – John Bauer, 36, svensk konstnär.
• 22 november – William D. Hoard, 82, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1889–1891.
• 27 november – Bohumil Kubišta, 34, tjeckisk konstnär.

• 2 december – Edmond Rostand, 50, fransk författare.

• Fysik – Max Planck, Tyskland
• Kemi – Fritz Haber, Tyskland
• Medicin – Inget pris utdelades
• Litteratur – Inget pris utdelades
• Fred – Inget pris utdelades

• Wikimedia Commons har media som rör 1918.
  Bilder & media