1916

1916 – MCMXVI 109 år sedan
År 1913 | 1914 | 1915 1916 1917 | 1918 | 1919
Årtionde 1890-talet  | 1900-talet 1910-talet 1920-talet | 1930-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1916 MCMXVI
Ab urbe condita	2668
Armeniska kalendern	1365 ԹՎ ՌՅԿԵ
Assyriska kalendern	6666
Bahaikalendern	72–73
Bengaliska kalendern	1323
Berberkalendern	2866
Brittiskt regeringsår	5 Geo. 5 – 6 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2460
Burmesiska kalendern	1278
Bysantinska kalendern	7424–7425
Koptiska kalendern	1632–1633
Erianska kalendern	3082
Etiopiska kalendern	1908–1909
Judiska kalendern	5676–5677
Vikram Samvat	1972–1973
Sakakalendern	1838–1839
Kaliyuga	5017–5018
Holocen kalender	11916
Nri-Igbo	916–917
Persiska kalendern	1294–1295
Muslimska kalendern	1334–1335
Nengō (Japan)	Taishō 5 (大正5年)
Nordkoreanska kalendern	5
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4249
Minguokalendern	ROC 5 民國5年
Thailändsk kalender	2459
Unixtid

1916 (MCMXVI) var ett skottår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en fredag i den julianska kalendern.

• 1 januari – I Danmark startar hembiträdenas fackförbund Husassistenternes Fagforbund egen arbetslöshetskassa ^[1].
• 6 januari – Storbritanniens parlament antar en lag om allmän värnplikt ^[2].
• 8 januari – De sista allierade trupperna retirerar från Gallipolihalvön.
• 17 januari
  • Galtströms järnbruk i Medelpad levererar sin sista järnmalm, varefter bruket läggs ner efter 253 års verksamhet.
  • Professional Golfers Association (PGA) bildas.
• 25 januari – Lars Hanson gör succé i titelrollen när August Strindbergs Gustaf III har premiär på Intima teatern ^[2].

• 4 februari – Tygbrist råder i Sverige under första världskriget, sedan krigsutbrottet har priserna på klädesvaror i Sverige ökat med cirka 40 % ^[3].
• 21 februari – Den tyska femte armén anfaller de franska befästningsanläggningarna vid Verdun ^[4]. Eldkastare används för första gången av tyskarna i Verdun.
• 29 februari – 40 svenska fartyg har träffats av tyska torpeder eller minor sedan september 1914, vilket kostat 128 människoliv ^[5] och minskat Sveriges tonnage med 50 000 bruttoton ^[3].
• Februari–juli – Slaget vid Verdun utkämpas med 700 000 döda, skadade eller försvunna.

• 1 mars – Liljevalchs konsthall på Djurgården i Stockholm invigs. Det är dödsboet efter industrimannen Carl Fredrik Liljevalch som donerat de drygt 500 000 SEK det kostat att bygga ^[4]. Konstahllen invigs med utställningar av Carl Larsson, Anders Zorn och Bruno Liljefors ^[5].
• 6 mars – Det första sprängskottet i arbetet på den svenska ostkustbanan avfyras ^[5] utanför Sundsvall ^[3].
• 9 mars – Ett hundratal mexikanska gerillasoldater under befäl av gerillaledaren Pancho Villa går över gränsen till USA och attackerar staden Columbus i New Mexico. 17 amerikaner dödas.
• 9–11 mars – De skandinaviska stats- och utrikesministrarna möts i Köpenhamn och manifesterar de tre staternas gemensamma neutralitetspolitik ^[4].
• 15 mars – Som svar på den mexikanska gerillaattacken mot Columbus, New Mexico den 9 mars tågar en amerikansk militärbrigad på 15 000 man under general John J. Pershings befäl på order av president Woodrow Wilson över gränsen till Mexiko för att infånga gerillaledaren Villa.
• 19 mars – Åtta Curtiss-plan lyfter från Columbus, New Mexico, i USA:s första flygsökning, in på mexikanskt territorium i sökandet efter gerillaledaren Villa. (De amerikanska styrkorna i Mexiko hemkallas i januari 1917 då president Wilson efter påtryckningar från Mexikos regering beslutar prioritera händelserna i Europa framför infångandet av Villa).
• 20 mars – Ota Benga avslutar sitt liv, efter 12 år i fångenskap. Han kidnappades 1904 i Kongo, och fördes till Amerika, där han hölls fången som en del i utställningen på Bronx Zoo.

• 1 april – Bulgarien byter stil när den julianska kalendern ersätts av den gregorianska ^[4].
• 23 april – Stearinljusfabrikerna i Sverige ställer in produktionen på grund av brist på talk^[4], vilket importeras till Sverige från England.^[5].
• 24 april – Påskupproret utbryter på Irland. och organiseras av Irish Volunteers. Upproret slås ner efter sex dagars gatustrider i Dublin ^[4]. James Connolly leder upproret ^[2]. Nationalistpartiet Sinn Fein försöker med tysk hjälp att befria Irland från Storbritannien.
• April – Mot partiets vilja håller Socialdemokratiska Ungdomsförbundet i Sverige en fredskongress. Man framåller storstrejk som vägen till fred.

• 3 maj – Zeth "Zäta" Höglund, Ivan Oljelund och Erik Hedén döms till straffarbete för sina uttalanden under en kongress där man förespråkat storstrejk som vägen till fred.
• 14 maj–30 september – Sommartid införs för första gången i Sverige, men ungefär halva befolkningen struntar i beslutet ^[4].
• 17 maj – Sveriges riksdag antar en enhällig neutralitetsförklaring, och samtidigt deklareras frågan om Ålands status av vital betydelse ^[3].
• 31 maj – Skagerackslaget, som är första världskrigets största sjöslag, äger rum.
• Maj – En österrikisk motoffensiv i Asiago tillfogar italienska styrkor 150 000 mans förluster.
• Maj
  • En svår översvämning, med extrema vattennivåer drabbar bland annat Dalarna.
  • USA skickar soldater till Dominikanska republiken för att "upprätthålla ordning" under hotande uppror ^[6].

• 5 juni – Den arabiska resningen mot Osmanska riket börjar på initiativ av britten Thomas Edward Lawrence ^[4].
• 6 juni – Svenska flaggans dag firas för första gången i hela Sverige, bland annat på Skansen ^[4].
• 7 juni – Sveriges riksdag antar en lag om obligatorisk olycksfallsförsäkring i arbetslivet ^[4] från januari 1918 ^[3].
• 24 juni – Britterna inleder stort anfall vid Sommefloden ^[2].

• 1 juli–26 november – Den allierade offensiven vid Somme orsakar britterna deras största förlust på en dag, då 57 000 stupar ^[4]. Totalt utgör förlusterna mer än 1 miljon döda, skadade eller försvunna. Här används stridsgas för första gången av brittiska styrkor.
• 8 juli – I frånvaron av olympiska spel hålls Svenska spelen med deltagare även från Norge och Danmark på Stadion i Stockholm ^[5].
• 29 juli – Kogrundsrännan utanför Falsterbo mineras efter tyska påtryckningar. De allierade ifrågasätter då Sveriges neutralitet ^[5]. Det är den enda farled de allierade kan använda genom Öresund. Samtidigt får Tysklands malmbåtar på väg från Luleå eskort av svenska flottan ^[3].

• 1 augusti – Fredsdemonstrationer i Sverige på tvåårsdagen av krigsutbrottet ^[5].
• 27 augusti – Bulgarien inträder i kriget på ententens sida ^[7].
• 29 augusti
  • Erich von Falkenhayn får sparken från jobbet som Tysklands överbefälhavare och ersätts av Paul von Hindenburg ^[4].
  • Det finländska ångfartyget Wellamo torpederas och båttrafiken mellan Sverige och Finland stoppas helt ^[5].
• Augusti
  • Storbritannien förbjuder all export till Sverige.
  • Rumänien inträder i första världskriget på Rysslands sida.

• 1 september – Bulgarien förklarar krig mot Rumänien ^[7].
• 3 september – Tyskarna slås tillbaka i slaget vid Verdun ^[7].
• 15 september
  • Stridsvagnar ("Tanks") används för första gången av britterna vid slaget vid Somme ^[4].
  • Sveriges första och enda konstslöjdmuseum, Röhsska museet i Göteborg, öppnas.
• 28 september – Den svenska Folkhushållningskommissionen inrättas för ransoneringen av livsmedel ^[5]. Privata sockerlager över elva kilo per person beslagtas.
• 30 september – Thorvald Stauning blir medlem av den danska samlingsregeringen och därmed Nordens förste socialdemokratiske minister ^[4].

• 8 oktober – Sverige vinner för första gången över Danmark i fotboll, 4-0 på Stockholms stadion ^[4].
• 31 oktober – Den svenska livsmedelsransoneringen inleds med statliga folkhushållningskommissionens ransonering av socker ^[4]; man får ett kilo per månad.

• 3 november – Qatar ställs under brittiskt beskydd ^[8].
• 5 november – Det självständiga Kungariket Polen utropas på tyskt och österrikiskt initiativ ^[4].
• 7 november
  • Demokraten Woodrow Wilson besegrar republikanen Charles Evans Hughes vid presidentvalet i USA.
  • Jeannette Rankin från Montana blir första kvinna att väljas in i USA:s representanthus.
• 8 november – Slaget vid Somme avslutas till de allierades fördel.
• 13 november – Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm öppnas ^[4].
• 21 november – Kejsar Karl blir kejsare av Österrike-Ungern ^[4].
• 21 november - Titanics systerfartyg HMHS Britannic sjunker efter att ha kolliderat med en mina.
• 28 november – Offensiven vid Somme avbryts, nära 1,2 miljoner dödade ^[2].
• november – Nordiska kvinnosakskonferensen hålls i Stockholm och leder till bildandet av Nordiska kvinnosaksföreningars samorganisation.

• 6 december – Tyska, österrikiska, turkiska och bulgariska trupper besätter Bukarest. Rumänien är besegrat ^[7].
• 10 december – Verner von Heidenstam, Sverige får nobelpriset i litteratur, men ingen nobelfest hålls ^[5].
• 15 december – Slaget vid Verdun avslutas utan att tyskarna har besegrat fransmännen, nära 700 000 döda ^[2].
• 29 december – Den ryske mystikern och helbrägdagöraren Grigorij Rasputin, tsarfamiljens rådgivare, mördas i Petrograd av en grupp sammansvurna adelsmän.

• USA skickar soldater till Kina för att stoppa upplopp på amerikansk egendom i Nanking ^[6].
• Trollhättan får stadsprivilegier.
• Trollhätte kanals tredje slussled invigs.
• Grönköpings Veckoblad bryts loss från Söndags-Nisse och blir en egen tidning.
• Bestyrelsen för Svenska Flaggans Dag bildas för att göra 6 juni till svensk nationaldag.
• Ett konsortium för främjandet av svensk-ryska handelsförbindelser bildas.
• En svensk dyrtidskongress organiseras av socialdemokraterna, LO och KF i protest mot de ökande levnadsomkostnaderna.
• Ryssarna militariserar Åland, vilket väcker irritation inom den svenska riksdagen och pressen.
• De krigförande makternas ubåtar förbjuds använda svenska farvatten.
• Göteborgs Nya Verkstad ombildas till Götaverken.
• En inskränkningslag antas och förbjuder utländska bolag att äga mark och gruvor samt begränsar utländskt ägande i svenska bolag.
• Sveriges äldsta investmentbolag, Investor, bildas av Stockholms Enskilda Bank.
• AB Chokladfabriken Marabou grundas.
• Lorensbergsteatern i Göteborg invigs med August Strindbergs Ett drömspel ^[5] i regi av Mauritz Stiller. Teatern är Nordens modernaste med Sveriges första vridscen, rundhorisont och ett avancerat belysningssystem.
• AB Spetsbergens Svenska Kolfält bildas för att handha de svenska kolgruvorna på Spetsbergen.
• I en kungörelse bestämmer den svenska riksdagen att samebarn, som går i så kallade nomadskolor, skall bo och utspisas i kåtor av trä. Anledningen är, att de inte skall förlora sin "lappskhet" och bli alltför lika andra svenskar.
• De dittills ganska dåliga svenska emigrantskeppen till USA ersätts av Broströmskoncernens nya vita bekväma fartyg.
• USA intervenerar i Dominikanska Republiken. I november har amerikanska marinen helt övertagit styret i landet.
• I Sverige menar Folkskoleöverstyrelsen att varje skolbarn i Sverige bör läkarundersökas minst två gånger under sin skoltid (förutom vid sjukdom).
• Det amerikanska flygplanstillverkarföretaget Boeing grundas.
• Allmänna smörgårdsbordet i Sverige dras in ^[5].
• Sprit serveras bara om man beställer lagad för minst 1 SEK i Sverige ^[5].
• I Sverige beslagtas privata sockerlager större än 11 kilo per person ^[5].
• Sveriges regering protesterar mot att tre svenska timmerångbåtar sänkts av tysk ubåt ^[5].
• På grund av råvarubrist i Sverige förses tändsticksaskar med plån bara på ena sidan ^[5].
• Världens första spelfilm med homoerotiskt motiv har premiär och heter "Vingarne". Med denna får homosexualiteten ett ansikte.^[9]
• KF:s första storförening Konsum Stockholm bildas ^[10].
• Naima Wifstrand spelar huvudrollen i operetten "Czardasfurstinnan" ^[11].

• 2 januari – Ingemar Holde, svensk skådespelare. (död 1982)
• 3 januari – Kerstin Berger, svensk skådespelare. (död 2003)
• 7 januari – Elena Ceaușescu, rumänsk politiker, gift med Nicolae Ceaușescu. (död 1989)
• 10 januari – Sune Bergström, svensk biokemist, professor, nobelpristagare. (död 2004)
• 12 januari – Pieter Willem Botha, sydafrikansk politiker, premiärminister 1978–1984, president 1984–1989. (död 2006)
• 14 januari – Claes Thelander, svensk skådespelare. (död 1999)
• 17 januari – Edwin B. Forsythe, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1970–1984. (död 1984)
• 25 januari – Jörgen Westerståhl, svensk statsvetare, dotterson till Hjalmar Branting. (död 2006)
• 27 januari – Stjepan Filipović, jugoslavisk kommunist och partisan. (död 1942)
• 31 januari
  • Yrjö Aaltonen, finländsk regissör och filmfotograf. (död 1979)
  • Sangoulé Lamizana, president i Övre Volta, nuvarande Burkina Faso 1966–1980. (död 2005)

• 2 februari – Dasarath Deb, indisk politiker, chefsminister i Tripura 1993–1998. (död 1998)
• 3 februari – Margareta Kjellberg, svensk vissångerska och historieberättare. (död 2005)
• 7 februari – Floyd K. Haskell, amerikansk demokratisk politiker, senator 1973–1979. (död 1998)
• 9 februari – Helmer Linderholm, svensk författare. (död 1982)
• 14 februari – C. William O'Neill, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Ohio 1957–1959. (död 1978)
• 16 februari – Ivar Rydén, svensk sångare. (död 2006)
• 17 februari – Raf Vallone, italiensk skådespelare. (död 2002)
• 20 februari – Mia Čorak Slavenska, kroatisk ballerina. (död 2002)
• 28 februari – Svend Asmussen, dansk kompositör, kapellmästare och jazzmusiker (violin). (död 2017)
• 29 februari – Dinah Shore, amerikansk sångerska. (död 1994)

• 3 mars – Paul Halmos, ungersk-amerikansk matematiker. (död 2006)
• 11 mars – Harold Wilson, brittisk premiärminister 1964–1970 och 1974–1976. (död 1995)
• 13 mars – Lindy Boggs, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, kongressledamot 1973–1991. (död 2013)
• 15 mars – Harry James, amerikansk trumpetare och orkesterledare. (död 1983)
• 29 mars – Eugene McCarthy, amerikansk demokratisk politiker, senator 1959–1971. (död 2005)

• 2 april – Oleg Lundstrem, sovjetisk dirigent och jazzmusiker. (död 2005)
• 5 april – Gregory Peck, amerikansk skådespelare. (död 2003)
• 7 april – Anders Ek, svensk skådespelare. (död 1979)
• 12 april – Alfie Bass, brittisk skådespelare. (död 1987)
• 13 april – Karin Lannby, svensk skådespelare. (död 2007)
• 17 april – Olof Johansson, svensk kompositör och musiker (dragspel). (död 2007)
• 22 april – Sir Yehudi Menuhin, amerikansk-brittisk violinist. (död 1999)
• 27 april – Bengt Häger, svensk professor. (död 2011)
• 28 april – Rune Lindström, svensk manusförfattare och skådespelare. (död 1973)
• 30 april – Claude Shannon, amerikansk ingenjör, grundlade den moderna kommunikationsteorin och informationsteorin. (död 2001)

• 1 maj – Glenn Ford, amerikansk skådespelare. (död 2006)
• 4 maj – Jane Jacobs, amerikansk författare samt arkitektur- och stadsplaneringskritiker. (död 2006)
• 5 maj – Zail Singh, president i Indien 1982–1987. (död 1994)
• 6 maj – Sif Ruud, svensk skådespelare^[5]. (död 2011)
• 7 maj – Tore Wretman, svensk hovtraktör. (död 2003)
• 8 maj
  • Swami Chinmayananda, indisk guru. (död 1993)
  • João Havelange, brasiliansk ordförande i det internationella fotbollsförbundet, Fifa. (död 2016)
• 11 maj – Camilo José Cela, spansk författare. (död 2002)
• 17 maj – Lenka Reinerová, tjeckisk författare. (död 2008)
• 21 maj – Vladimir Rolović, jugoslavisk politiker och diplomat. (död 1971)
• 26 maj – Moondog, pseudonym för Louis Thomas Hardin, amerikansk kompositör. (död 1999)

• 2 juni – William R. Laird, amerikansk demokratisk politiker och advokat, senator 1956. (död 1974)
• 6 juni
  • Hamani Diori, nigersk politiker, president 1960–1974. (död 1989)
  • Jack Miller, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1961–1973. (död 1994)
• 8 juni – Sir Francis Crick, brittisk forskare, DNA-spiralens upptäckare. (död 2004)
• 9 juni – Robert McNamara, amerikansk affärsman och politiker, försvarsminister 1961–1968, ledare för Världsbanken 1968–1981. (död 2009)
• 12 juni – Ulla Isaksson, svensk författare och manusförfattare. (död 2000)
• 14 juni
  • Dorothy McGuire, amerikansk skådespelare. (död 2001)
  • Georg Henrik von Wright, finlandssvensk filosof. (död 2003)
• 24 juni – William B. Saxbe, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1974–1975. (död 2010)
• 28 juni – Olle Björklund, svensk skådespelare och TV-reporter. (död 1981)

• 1 juli – Olivia de Havilland, amerikansk skådespelare. (död 2020)
• 6 juli – Unica Zürn, tysk surrealistisk författare och konstnär. (död 1970)
• 9 juli – Edward Heath, brittisk politiker, premiärminister 1970–1974. (död 2005)
• 11 juli
  • George Fant, svensk skådespelare. (död 1998)
  • Reg Varney, brittisk skådespelare. (död 2008)
• 13 juli – Helmer Furuholm, svensk författare. (död 1997)
• 16 juli – Gunnar Wersén, svensk sångtextförfattare, dramatiker och radioman. (död 1977)
• 22 juli – Marcel Cerdan, fransk proffsboxare, världsmästare i mellanvikt 1948-1949. (död 1949)
• 27 juli
  • Asfaw Wossen, Etiopiens kejsare på papperet 1975–1976. (död 1997)
  • Keenan Wynn, amerikansk skådespelare. (död 1986)
• 30 juli – Sven Björkman, svensk skådespelare, författare, kåsör, manusförfattare, kompositör, sångtextförfattare. (död 1967)

• 5 augusti – K.W. Gullers, svensk fotograf^[5]. (död 1998)
• 7 augusti – Majken Torkeli, svensk skådespelare och författare. (död 2013)
• 8 augusti – Stig Rybrant, svensk musiker (piano), kapellmästare, musikarrangör och kompositör. (död 1985)
• 10 augusti – Hubert Maga, president i Republiken Dahomey, nuvarande Benin 1960–1963 och 1970–1972. (död 2000)
• 21 augusti – Ingrid Vang Nyman, dansk illustratör. (död 1959)
• 24 augusti
  • Léo Ferré, fransk poet och sångare. (död 1993)
  • Gunnar Lindkvist, svensk skådespelare och revyartist. (död 1990)
• 25 augusti – Van Johnson, amerikansk skådespelare. (död 2008)
• 27 augusti – Ingvar Hellberg, svensk kompositör och textförfattare. (död 2005)
• 28 augusti – Jack Vance, amerikansk science fiction–författare. (död 2013)
• 30 augusti – Johan A. Olsson, svensk fabrikör och politiker. (död 2009)

• 13 september – Roald Dahl, brittisk författare. (död 1990)
• 14 september – Erik Dahmén, professor i nationalekonomi. (död 2005)
• 18 september
  • Rossano Brazzi, italiensk skådespelare. (död 1994)
  • Birger Lundqvist, svensk författare. (död 2004)
  • Sylva Åkesson, svensk skådespelare. (död 2021)
• 20 september – Rudolf-August Oetker, tysk företagsledare. (död 2007)
• 21 september
  • Marianne Aminoff, svensk skådespelare. (död 1984)
  • Zinovy Gerdt, sovjetisk skådespelare. (död 1996)
• 23 september – Aldo Moro, italiensk politiker, premiärminister. (död 1978)
• 24 september – Anne-Marie Brunius, svensk skådespelare. (död 2002)
• 28 september – Olga Lepesjinskaja, rysk ballerina och balettlärare. (död 2008)
• 30 september – Roland Bengtsson, svensk kompositör, kammarmusiker och musiker (gitarrist). (död 2005)

• 2 oktober – Sten Sundfeldt, svensk diplomat. (död 1994)
• 3 oktober
  • James Herriot, brittisk veterinär och författare. (död 1995)
  • Knut Wigert, norsk skådespelare. (död 2006)
• 4 oktober – George Sidney, amerikansk filmregissör och filmproducent. (död 2002)
• 18 oktober – Anthony Dawson, amerikansk skådespelare. (död 1992)
• 19 oktober – Karl-Birger Blomdahl, svensk tonsättare^[5]. (död 1968)
• 26 oktober
  • Wolf Kaiser, tysk skådespelare. (död 1992)
  • François Mitterrand, fransk politiker, Frankrikes president 1981–1995. (död 1996)
• 30 oktober – Charles E. Potter, amerikansk republikansk politiker, senator 1952–1959. (död 1979)
• 31 oktober – Carl Johan Bernadotte, svensk prins, son till Gustaf VI Adolf och Margareta av Connaught. (död 2012)

• 5 november – Willoughby Gray, brittisk skådespelare. (död 1993)
• 8 november – Peter Weiss, tysk konstnär och författare verksam i Sverige^[5]. (död 1982)
• 17 november – Shelby Foote, amerikansk historiker och författare. (död 2005)
• 19 november – Albino Pierro, italiensk poet. (död 1995)
• 20 november – Evelyn Keyes, amerikansk skådespelare. (död 2008)
• 27 november – John Padovano, amerikansk skådespelare och filmproducent. (död 1973)
• 29 november – John Arthur Love, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Colorado 1963–1973. (död 2002)

• 5 december – Agneta Prytz, svensk skådespelare och dansare. (död 2008)
• 6 december – Kristján Eldjárn, Islands president 1968–1980. (död 1982)
• 9 december – Kirk Douglas, amerikansk skådespelare. (död 2020)
• 14 december – Axel Jansson, svensk politiker (vänsterpartist) och redaktör. (död 1968)
• 16 december – Birgitta Valberg, svensk skådespelare. (död 2014)
• 18 december – Betty Grable, amerikansk skådespelare. (död 1973)
• 30 december – Georg Årlin, svensk skådespelare och regissör. (död 1992)

• 7 januari – Oskar Gripenberg, 77, finländsk militär.
• 8 januari – Carl Hellström, 74, svensk militär, målare, skämttecknare och grafiker.
• 22 januari – Iwan Knorr, 63, tysk kompositör.
• 26 januari – Franz von Schönaich, 71, österrikisk militär.
• 30 januari – Sir Clements Markham, 85, brittisk upptäcktsresande och geograf.

• 2 februari – Adolf Ahlsell, 71, svensk ingenjör.
• 19 februari – Ernst Mach, 78, österrikisk fysiker.
• 22 februari – John G. Otis, 78, amerikansk politiker, kongressledamot 1891–1893.
• 28 februari – Henry James, 72, amerikansk-brittisk författare.

• 2 mars – Elisabet av Wied, 72, rumänsk drottning och författare.
• 4 mars – Franz Marc, 36, tysk konstnär.
• 11 mars – Henry G. Davis, 92, amerikansk demokratisk politiker och affärsman, senator 1871–1883.
• 14 mars – Benjamin F. Shively, 58, amerikansk politiker, senator 1909–1916.
• 21 mars – Cole Younger, 72, amerikansk bankrånare, medlem i James Younger-ligan.

• 4 april – Albert Atterberg, 70, svensk kemist och jordbruksforskare.
• 15 april – Auguste Barth, 81, fransk indolog.

• 4 maj – Joseph Mary Plunkett, 28, irländsk poet och revolutionär.
• 11 maj – Max Reger, 43, tysk organist och tonsättare.
• 13 maj – Sholem Aleichem, 57, ukrainsk rabbi och författare, förlagan till Spelman på taket.
• 21 maj – Artúr Görgey, 98, ungersk militär och överbefälhavare för den ungerska upprorshären 1848-49.
• 31 maj – Gorch Fock, 35, tysk författare och besättningsman.

• 16 juni – Edwin C. Burleigh, 72, amerikansk republikansk politiker, senator 1913–1916.
• 25 juni – Thomas Eakins, 71, amerikansk målare.
• 29 juni – Ernst Immanuel Bekker, 88, tysk jurist.

• 15 juli – Hunter H. Moss, 42, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1913–1916.
• 23 juli
  • Thomas M. Patterson, 76, irländsk-amerikansk politiker.
  • Sir William Ramsay, 63, brittisk kemist, nobelpristagare.
  • Adolf Weil, 68, tysk invärtesläkare.
• 30 juli – Albert Neisser, 61, tysk läkare.

• 9 augusti – John Mellen Thurston, 68, amerikansk republikansk politiker, senator 1895–1901.
• 10 augusti – Karl Westerström, 35, svensk godsägare och politiker (högern).
• 16 augusti – Umberto Boccioni, 33, italiensk futurist, målare och skulptör.

• 12 september – Bernhard Riedel, 69, tysk kirurg.
• 15 september – Julius Fučík, 44, tjeckisk kompositör.

• 1 oktober – James Paul Clarke, 62, amerikansk demokratisk politiker, senator 1903–1916.
• 10 oktober – Antonio Sant'Elia, 28, italiensk arkitekt.
• 29 oktober – John S. Little, 61, amerikansk demokratisk politiker.

• 13 november – Percival Lowell, 61, amerikansk amatörastronom.
• 21 november – Frans Josef, 86, kejsare av Österrike i 68 år och konung av Ungern (och därmed av Dubbelmonarkin) i 48 år.
• 22 november – Jack London, 40, amerikansk författare.
• 24 november – Sir Hiram Maxim, 76, amerikansk-brittisk uppfinnare.

• 1 december – Charles de Foucauld, 58, fransk romersk-katolsk präst, eremit och ordensgrundare, saligförklarad.
• 5 december – Augusta av Cambridge, 94, medlem av det brittiska kungahuset.
• 6 december – Signe Hornborg, 54, finländsk arkitekt.
• 10 december – Oyama Iwao, 74, japansk furste och fältherre, samt en av den Kejserliga japanska arméns grundare.
• 30 december – Grigorij Rasputin, 47, rysk mystiker (mördad)^[2].

• Fysik – Inget pris utdelades
• Kemi – Inget pris utdelades
• Medicin – Inget pris utdelades
• Litteratur – Verner von Heidenstam, Sverige
• Fred – Inget pris utdelades

• Wikimedia Commons har media som rör 1916.
  Bilder & media