1914

1914 – MCMXIV 110 år sedan
År 1911 | 1912 | 1913 1914 1915 | 1916 | 1917
Årtionde 1890-talet  | 1900-talet 1910-talet 1920-talet | 1930-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1914 MCMXIV
Ab urbe condita	2666
Armeniska kalendern	1363 ԹՎ ՌՅԿԳ
Assyriska kalendern	6664
Bahaikalendern	70–71
Bengaliska kalendern	1321
Berberkalendern	2864
Brittiskt regeringsår	3 Geo. 5 – 4 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2458
Burmesiska kalendern	1276
Bysantinska kalendern	7422–7423
Koptiska kalendern	1630–1631
Erianska kalendern	3080
Etiopiska kalendern	1906–1907
Judiska kalendern	5674–5675
Vikram Samvat	1970–1971
Sakakalendern	1836–1837
Kaliyuga	5015–5016
Holocen kalender	11914
Nri-Igbo	914–915
Persiska kalendern	1292–1293
Muslimska kalendern	1332–1333
Nengō (Japan)	Taishō 3 (大正3年)
Nordkoreanska kalendern	3
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4247
Minguokalendern	ROC 3 民國3年
Thailändsk kalender	2457
Unixtid

1914 (MCMXIV) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en onsdag i den julianska kalendern.

• 8 januari – Ett sjukhus i London sätter in radium i cancerbehandlingen ^[1].
• 12 januari – Ford Motor Company inför åtta timmars arbetsdag och en minimilön på fem dollar per dag ^[1].
• 13 januari – Joel Emanuel Hägglund, alias Joe Hill, grips efter ett rånmord, som han är oskyldig till.
• 21 januari – USA:s marinsoldater lämnar Panama ^[2].
• 29 januari–19 oktober – USA skickar i flera omgångar marinsoldater till Haiti för att skydda amerikaner under en revolution ^[2].
• 30 januari – 24 personer omkommer vid en gasexplosion i en gruva utanför Dortmund i Tyskland ^[3].

• 6 februari – 30 000 män från hela Sverige deltar i Bondetåget, där de går till borggården på Stockholms slott och kräver förstärkning av den svenska krigsmakten ^[4]. Kungen, Gustaf V, håller ett tal till Bondetåget, skrivet av Sven Hedin, på borggården på Stockholms slott om försvarsfrågan. Kungen uttalar sig för ett starkt försvar, helt i strid med regeringens politik ^[5], vilket leder till regeringens avgång.
• 8 februari – Ett socialdemokratiskt arbetartåg samlar 50 000 arbetare i protest mot Bondetåget i Sverige ^[6]. I ett manifest till Karl Staaff betonar de att "folkets vilja" ensam skall bestämma i Sverige ^[5] .
• 10 februari – Sveriges regering med statsminister Karl Staaff avgår i protest mot att kungen i sitt tal åsidosatt parlamentarismen och tagit ställning mot statsministerns försvarspolitik.^[4]. Kungen vägrar ta tillbaka sina uttalanden från Borggårdstalet, "Jag vill ej beröva mig rätten att fritt meddela mig med Sveriges folk", och därmed lyckas han åstadkomma regeringsskifte i Sverige ^[5].
• 16 februari – Landshövding Hjalmar Hammarskjöld bildar en opolitisk ministär, till namnet en partipolitiskt obunden ämbetsmannaregering, men med högerorientering ^[4]. På programmet finns nyval till AK ^[5].
• Före 26 februari – Den svenska Nykterhetskommittén under ledning av Ivan Bratt presenterar sitt betänkande. Istället för totalförbud för alkohol innehåller det tre punkter. Det skall inte finnas några privata vinstintressen i alkoholhanteringen, det skall finnas öppen nykterhetsvård och individuell försäljningskontroll. Tillverkning och försäljning skall ske inom ramen för ett statsmonopol, medan försäljningskontrollen genomförs med införandet av motboken.
• 26 februari – Brattsystemet (motbok för inköp på Systembolaget) införs i Stockholm ^[1].

• 27 mars – Extravalet till AK i Sverige medför en stark ökning för högern och de frisinnade försvarsvännerna. Regeringen Hammarskjöld sitter kvar ^[6]. Högern blir största parti i AK, SAP går om liberalerna, som backar med 6 %. Svenska regeringen sitter kvar, och då 70 % av de röstberättigande deltar är det Sveriges dittills högsta valdeltagande ^[5].

• 21 april – USA ingriper militärt i Mexikanska revolutionen på general Obregons sida. Den för tillfället sittande presidenten Victoriano Heureto tvingas avgå.
• 25 april – Svensken Enoch Thulin flyger med mellanlandningar på fyra dagar från Paris till Landskrona ^[6].

• 1 maj – Första utställningen med modern fransk konst har vernissage i Dresden, och speciell beundran får impressionisterna med Claude Monet i spetsen ^[4]
• 15 maj – Baltiska utställningen för konst och industri i Sverige öppnas i Malmö med målet att stimulera svensk export av industriprodukter till Sveriges grannar runt Östersjön ^[4], som Danmark, Tyskland. 1 724 utställare deltar, och Ferdinand Boberg har ritat utställningsbyggnaden i nationalromantisk stil ^[5].
• 20 maj – Professor Nathan Söderblom blir Sveriges ärkebiskop ^[6], och för andra gången i Svenska kyrkans historia har biskopen tidigare inte varit biskop, samma sak hände med Johan Olof Wallin ^[5].
• 28 maj – Selma Lagerlöf väljs som första kvinna in i Svenska akademien ^[6].
• 29 maj – 1 024 personer omkommer i Kanada då ångbåten "RMS Empress of Ireland" sjunker efter en kollision på Saint Lawrencefloden ^[3].

• Juni–Juli – USA skickar flottsoldater till Dominikanska republiken under revolutionär aktivitet och stoppar bombningen av Puerto Plata och upprätthåller Santo Domingo stad som "neutral zon" ^[2].
• 2 juni – Fysikern Archibald Low överför rörliga bilder på långa avstånd ^[1].
• 7 juni – Arbetet med den drygt åtta mil långa Panamakanalen avslutat, och första passagen genom kanalen sker ^[4]. Projektet har kostat 366 miljoner dollar och cirka 6 000 människoliv.
• 13 juni – En 13-årig pojke i Gustav Vasa folkskola stämmer sin överlärare för misshandel, och debatt om skollagen uppstår ^[5].
• 28 juni – Ärkehertigen och kronprinsen Franz Ferdinand av Österrike mördas vid besök i Sarajevo av serbiske nationalisten Gavrilo Princip vilket rubbar de svaga relationerna i Europa och bäddar för stor militär konflikt ^[4]. Mördaren är 19 år ^[1]. Även Franz Ferdinands hustru mördas.

• 6 juli – Tyskland ger Österrike-Ungern bindande löften om stöd i händelse av krig med Ryssland.
• 23 juli – Österrike-Ungern ställer ett ultimatum med tio krav till Serbien, som får två dagar att svara.
• 25 juli
  • Serbien svarar på Österrike-Ungerns ultimatum från 23 juli, och går med på de flesta krav, men inte alla.
  • Den franske presidenten Poincaré besöker Stockholm, några få dagar före första världskrigets utbrott.
• 28 juli – Österrike-Ungern förklarar Serbien krig, vilket inleder den så kallade svarta veckan.^[4].
• 30 juli – Ryssland inleder allmän mobilisering. Tyskland kräver i ett ultimatum att ordern skall återkallas.
• 31 juli – Danmark, Norge och Sverige förklarar sig neutrala i konflikten mellan Österrike-Ungern och Serbien ^[5].

• 1 augusti
  • Tyskland förklarar Ryssland krig ^[4]. Allmän mobilisering i Frankrike ^[1] och Tyskland.
  • Sommarstiljen i Sverige bryts. Hamstring börjar i butikerna, och folk försöker växla in sedlar mot guld. SAP sluter borgfred med regeringen Hammarskjöld ^[5] i försvarsfrågan. När nu stormaktskriget har brutit ut börjar man rusta upp det svenska försvaret.
• 2 augusti – Tyskland besätter Luxemburg och begär fri lejd genom Belgien.
• 3 augusti – Tyskland förklarar Frankrike krig och går genom neutrala Belgien ^[4]. De tyska soldaterna tränger in i Frankrike, vars soldater retirerar ^[1]. Frankrike har avvisat Tysklands begäran.
  • Sverige förklarar sig neutralt i stormaktskriget ^[6], och Norge gör samma sak. Rysslands Östersjöflotta avbryter då uppdraget att stänga in den svenska flottan i Karlskrona.
• 4 augusti – Storbritannien förklarar Tyskland krig ^[7] då man garanterat Belgiens neutralitet.
• 6 augusti – Österrike-Ungern förklarar krig mot Ryssland. Serbien förklarar krig mot Tyskland.^[4]
• 7 augusti – Tyskarna intar den belgiska gränsfästningen Lièges huvudfort.
• 12 augusti – Storbritannien förklarar krig mot Österrike-Ungern.^[4]
• 15 augusti
  • Japan ställer ultimatum att tyska fjärranösternflottan dras tillbaka och att Kiaochow utryms inom en vecka. Samma dag hejdar serbiska trupper det österrikiska fälttåget vid Drina.
  • Panamakanalen öppnas officiellt av USA:s president Woodrow Wilson ^[1].
• 18 augusti – Tysk storoffensiv genom Belgien mot Frankrike inleds.
• 20 augusti – Tyskland intar Bryssel. Samma dag går Österrike-Ungerns styrkor till anfall mot ryssarna. Till en början med stor framgång men tvingas sedan retirera för den ryska övermakten och uppge Galizien.
• 21 augusti - En total solförmörkelse inträffade över Sverige.
• 22 augusti – Brittiska och franska styrkor attackerar tyska styrkor i belgiska Mons, Sambre och Le Cateau, men drivs tillbaka.
• 23 augusti – Då tyskt svar på japanskt ultimatum uteblir förklarar Japan krig mot Tyskland.
• 26–30 augusti – Tyskland besegrar Ryssland i slaget vid Tannenberg ^[1].
• 28 augusti – Brittiska flottan tillfogar tyska flottan vissa förluster vid Helgoland.
• 31 augusti – Tyska soldater nära Paris, franska regeringen flyr ^[1].
• Augusti
  • Den svenska riksdagen antar en utlänningslag, som möjliggör större kontroll av utländska medborgare, som vistas i Sverige.
  • Vid krigsutbrottet reser tusentals utlänningar hem genom neutrala Sverige ^[6].

• 1 september – Staden Sankt Petersburg i Ryssland byter namn till det mindre tyskklingande Petrograd.^[4]
• 3 september – Sedan Pius X har avlidit den 20 augusti väljs Giacomo Paolo Giovanni Battista della Chiesa till påve och tar namnet Benedictus XV.
• 5 september – Tyska trupper står mellan Paris och Verdun.
• 6 september – Första Marne-slaget börjar med fransk motoffensiv ^[1]. I striderna deltar ca 2 miljoner soldater, och ca 100 000 stupar eller såras i ett slag, som betecknas som framgångsrikt för de allierade.
• 8 september – Folkungaskolan i Linköping grundas.
• 11 september – Den tyska offensiven hejdas vid Marne ^[7].
• 12 september – Sveriges riksdag antar enigt den svenska regeringens förslag till 1914 års härordning, vilket innebär en kraftig upprustning av försvaret ^[6] och utökning av svenska flottans kapacitet ^[5].
• 22 september – Tysk ubåt sänker tre brittiska kryssare i Nordsjön inom loppet av en timme.
• 25 september – Andrakammarvalet i Sverige medför att liberalerna går tillbaka, högern och socialdemokraterna framåt. Regeringen Hammarskjöld sitter kvar ^[6]. Liberalerna och socialdemokraterna meddelar, att de ställer upp på neutralitetspolitiken.
• 28 september – Centralmakterna (Österrike-Ungern och Tyskland) inleder ett nytt anfall mot ryska styrkor, men anfallet hejdas, bl.a. utanför Warszawa, och centralmakternas arméer tvingas retirera.
• 30 september – Legendariska Hotel Rydberg i Stockholm stängs. Det var inneställe för "det Stockholm som ville synas" ^[8].

• 4 oktober – Baltiska utställningen i Malmö avslutas.
• 9 oktober – Den av tyskarna inringade Antwerpen faller.
• 15 oktober – Antitrustlagen (införd i USA 1890) förnyas och skärps i USA.
• 19 oktober
  • Slaget vid Ypres inleds, varar i fyra veckor.
  • Fyrar och lysbojar vid Sveriges sydkust släcks efter tyska påtryckningar ^[6]. Därmed får brittiska krigsfartyg svårare att ta sig in i Östersjön ^[5].
• 28 oktober – Osmanska riket spärrar Dardanellerna ^[7] och beskjuter ryska hamnar i Svarta Havet från krigsfartyg ^[7]. De närmaste dagarna förklarar Ryssland, Frankrike och Storbritannien krig.

• 1 november
  • En brittisk eskader besegras av en överlägsen tysk fartygsstyrka under befäl av amiral Graf Spee utanför Chiles kust – slaget vid Coronel.
  • Paul von Hindenburg utnämns till Tysklands befälhavare på östfronten ^[1].
• 2 november – Britterna upprättar en marin blockad mot Tyskland.
• 5 november
  • Frankrike, Ryssland och Storbritannien förklarar Osmanska riket krig ^[7].
  • Storbritannien annekterar Cypern.
• 8 november – Nathan Söderblom vigs till Sveriges ärkebiskop i Uppsala domkyrka ^[4].
• 11 november – Tyskt anfall mot Schlesien vilket leder till långvariga oavgjorda strider kring Łódź i Polen.
• 17 november – Frank Hellers roman Herr Collins affärer i London ^[1].
• 25 november – Tyskarna intar Łódź.
• November – De svenska Socialdemokraternas kongress beslutar om möjligt deltagande som mindre part i en koalitionsregering.

• 2 december
  • Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien utkommer på fem språk samtidigt ^[6].
  • Belgrad intas av österrikiska trupper, men förloras snart då serbiska motanfall driver österrikarna ur landet.
• 8 december – Den tyska fartygsstyrkan, som besegrade brittiska fartyg utanför Chiles kust en månad tidigare – den så kallade Ostindieneskadern, blir utraderad av en starkare brittisk eskader utanför Falklandsöarna. Amiral Graf Spee och två av hans söner stupar tillsammans med ytterligare 2 000 man.
• 10 december – Utdelningen av Nobelprisen ställs in ^[6].
• 17 december – Drottning Victoria av Sverige besöker Berlin och träffar Tysklands kejsare, rikskansler och utrikesminister, och hon visar förståelse för tyska synpunkter på kriget ^[5].
• 18–19 december – Trekonungamötet i Malmö i Sverige äger rum. På Sveriges kung Gustaf V:s initiativ möts Sveriges, Norges och Danmarks konungar. Detta möte blir av stor betydelse för skyddandet av de tre ländernas enighet, neutralitet och gemensamma intressen under världskonflikten ^[4].
• 31 december – Under året har 37 dödsolyckor i motortrafiken inträffat i Sverige ^[9].

• Fiendskap, utan krigsförklaring, mellan USA och Mexiko följer Dolphinaffären och Pancho Villas räder. USA besätter staden Veracruz ^[2].
• Benämningen på tjänsteflickorna i Danmark ändras till "husassistent".^[10]
• Naturvetenskapliga Föreningen vid Stockholms universitet grundas. Redan året innan upptog dock Naturvetarna spextraditionen och satte upp det första Naturvetarspexet, "Opp och hoppa".
• UD:s presschef håller tal på publicistklubben och inskärper vikten av neutral rapportering från kriget.
• Storbritannien inför sommartid ^[7].
• Suffragettdemonstration i London ^[7].
• Malmö, Sverige drabbas av en stor översvämning och stadens centrala gator blir fulla med vatten. Stora materiella skador ^[11].
• Föreningen Frisinnade Kvinnor bildas av läkarna Ada Nilsson och Julia Kinberg.
• Den svenska Åkarpslagen (indirekt skydd för strejkbrytare) mildras från straffarbete till fängelse.
• Den svenska statens arbetslöshetskommission (AK) bildas.
• Handelskvarnarna sluter sig samman under namnet Svenska Kvarnföreningen och får därmed monopol.
• Svenska staten monopoliserar tobaksproduktionen i AB Svenska Tobaksmonopolet ^[6] och inför tobaksskatt.
• Fredrika Bremer-Förbundets tidning Dagny byter namn till Hertha.
• Den svenska utvisningslagen träder i kraft ^[12].
• Den svenska Folkskoleöverstyrelsen inrättas och beslutar om enhetlig fyraårig folkskollärarutbildning ^[13].
• Stationssamhällena Hässleholm och Nässjö får stadsprivilegium.
• Kockums varv i Malmö sjösätter sin första ubåt Svärdfisken.
• Simundervisning införs permanent i folkskolorna Stockholm i Sverige då så gott som alla ortens skolor skaffat simbassäng stor nog för denna verksamhet.
• I Sverige grundas Folkskoleöverstyrelsen, som styrelse för folkskolorna ^[13].
• En 25-öresbok med landstormsanektorer säljs i Sverige till förmån för Kvinnornas Uppbåd.
• Sverige ger ut enkronorssedlar på grund av befarad silverbrist ^[6].
• Första numret av KF:s tidskrift Konsumentbladet utkommer ^[14].

• 5 januari
  • Nicolas de Staël, rysk konstnär.
  • George Reeves, amerikansk skådespelare.
• 8 januari – Gerda Nilsson, svensk socialistisk riksdagspolitiker.
• 11 januari – Joseph L. Fisher, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1975–1981.
• 12 januari
  • Albrecht von Goertz, tysk-amerikansk bildesigner.
  • Edward Gurney, amerikansk republikansk politiker.
• 16 januari – Bertil Boo, svensk skådespelare och sångare (baryton).
• 17 januari – Kurt Franz, tysk SS-officer, kommendant i Treblinka.
• 30 januari
  • Ann Mari Ström, svensk skådespelare och teaterpedagog.
  • Inga-Bodil Vetterlund, svensk skådespelare.
• 3 februari – Edward Sinclair, brittisk skådespelare.
• 4 februari – Alf Jörgensen, svensk filmproducent, manusförfattare och sångtextförfattare.
• 9 februari – Gypsy Rose Lee, amerikansk skådespelare och underhållningsartist.
• 14 februari
  • Sven Forssell, svensk författare och manusförfattare.
  • Britt G. Hallqvist, svensk författare och skapare av psalmer.
• 17 februari – Arthur Kennedy, amerikansk skådespelare.
• 21 februari – Zachary Scott, amerikansk skådespelare.
• 24 februari – Ralph Erskine, brittisk-svensk arkitekt.
• 26 februari
  • Robert Alda, amerikansk skådespelare.
  • William Stratton, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1953–1961.
• 27 februari – Olov Wigren, svensk skådespelare.
• 1 mars – Ralph Ellison, amerikansk författare.
• 6 mars
  • Maks Luburić, kroatisk general och Ustaša–medlem.
  • Rochelle Hudson, amerikansk skådespelare.
• 7 mars – Stephen L.R. McNichols, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Colorado 1957–1963.
• 12 mars – Julia Lennon, John Lennons mor.
• 13 mars – Carl-Olof Anderberg, svensk kompositör och musikarrangör.
• 26 mars – Åke Grönberg, svensk regissör, skådespelare och sångare.
• 28 mars – Frank Lovejoy, amerikansk skådespelare.
• 31 mars
  • Dagmar Lange, svensk deckarförfattare, pseud. Maria Lang.
  • Octavio Paz, mexikansk författare, nobelpristagare 1990.
• 1 april – Ragnar Edenman, svensk socialdemokratisk politiker, statsråd.
• 2 april
  • Sir Alec Guinness, brittisk skådespelare.
  • Hans J. Wegner, dansk arkitekt och möbelformgivare.
• 8 april – María Félix, mexikansk skådespelare.
• 14 april – Kari Grønn, norsk skådespelare.
• 18 april – Tord Bernheim, svensk revyartist, sångare och skådespelare.
• 22 april – Baldev Raj Chopra, indisk skådespelare.
• 8 maj – Romain Gary, fransk författare, diplomat och filmregissör.
• 12 maj – Bertus Aafjes, nederländsk journalist och författare.
• 13 maj – Joe Louis, amerikansk tungviktsboxare, världsmästare 1937–1949.
• 15 maj – Tenzing Norgay, sherpaguide åt Sir Edmund Hillary.
• 16 maj – Astrid Carlson, svensk skådespelare.
• 18 maj – Pierre Balmain, fransk modeskapare.
• 22 maj – Sun Ra, amerikansk musiker, organist och kompositör.
• 29 maj – Tenzing Norgay, nepalesisk sherpa.
• 5 juni – Rose Hill, brittisk skådespelare.
• 15 juni – Jurij Andropov, sovjetisk politiker, generalsekreterare i kommunistiska partiet 1982–1984.
• 18 juni – E.G. Marshall, amerikansk skådespelare.
• 19 juni – Alan Cranston, amerikansk demokratisk politiker, senator 1969–1993.
• 24 juni – Kari Diesen, norsk skådespelare.
• 25 juni – Mavis Pugh, brittisk skådespelare.
• 1 juli – Ahmad Hasan al-Bakr, irakisk president.
• 8 juli
  • Jyoti Basu, indisk kommunistisk politiker.
  • Folke Udenius, svensk skådespelare.
• 9 juli – Willi Stoph, östtysk politiker.
• 10 juli – Henrik Schildt, svensk skådespelare.
• 15 juli
  • Sven Stiberg, svensk kompositör och jazzmusiker (gitarr, banjo).
  • Akhtar Hameed Khan, pakistansk underutvecklingsaktivist och samhällsvetare.
• 21 juli – Philippe Ariès, fransk historiker.
• 23 juli – Alf Prøysen, norsk visdiktare.
• 25 juli – Olle Nordemar, svensk filmfotograf, producent, regissör, manusförfattare och statistskådespelare.
• 26 juli – C. Farris Bryant, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1961–1965.
• 28 juli – Woody Strode, amerikansk skådespelare.
• 30 juli – Mario Bava, italiensk filmregissör.
• 31 juli
  • Ignacy Jeż, polsk romersk-katolsk biskop.
  • Louis de Funès, fransk skådespelare.
• 9 augusti – Tove Jansson, finlandssvensk författare och konstnär.
• 10 augusti – Ken Annakin, brittisk filmregissör, producent och manusförfattare.
• 11 augusti – José Silva, parapsykologisk författare.
• 14 augusti – Stieg Trenter, svensk journalist och deckarförfattare ^[6].
• 22 augusti – Gunnar Hübinette, svensk lantbrukare och moderat politiker.
• 26 augusti – Julio Cortázar, argentinsk författare.
• 4 september – Eivor Engelbrektsson, svensk skådespelare.
• 7 september – James Van Allen, amerikansk astrofysiker
• 8 september
  • Dimitrios I, patriark av Konstantinopel 1972–1991.
  • Erik Carlsson, svensk bonde och centerpartistisk politiker.
• 10 september
  • Terence O'Neill, premiärminister i Nordirland 1963–1969.
  • Robert Wise, amerikansk prisbelönt filmregissör och producent.
• 12 september – Desmond Llewelyn, brittisk skådespelare.
• 14 september – Lída Baarová, tjeckisk skådespelare.
• 20 september – Kenneth More, brittisk skådespelare.
• 25 september
  • Walter Kejving, svensk kompositör och musiker (dragspel).
  • Devi Lal, chefsminister i Haryana 1987–1989.
• 28 september – Henrik Åkerlund, svensk docent och moderat politiker.
• 1 oktober – Daniel Boorstin, amerikansk historiker, advokat och författare.
• 2 oktober – Elna-Britta Wallman, svensk skådespelare.
• 6 oktober – Thor Heyerdahl, norsk forskningsresande ^[15].
• 10 oktober – Bengt Logardt, svensk tandläkare, regissör, skådespelare, manusförfattare och kompositör.
• 15 oktober – Lennart Wallén, svensk filmklippare och regissör.
• 20 oktober – Arne Jones, svensk skulptör ^[6].
• 21 oktober – Martin Gardner, amerikansk matematiker, författare och kolumnist.
• 24 oktober – Lakshmi Sehgal, indisk politiker och läkare.
• 26 oktober – Jackie Coogan, amerikansk skådespelare.
• 27 oktober – Dylan Thomas, brittiskfödd författare och poet, född och uppvuxen i Wales.
• 28 oktober
  • Dody Goodman, amerikansk komiker och skådespelerska.
  • Jonas Salk, amerikansk medicinforskare, uppfinnare av poliovaccinet.
  • Ria Wägner, svensk journalist och TV-programledare.
• 31 oktober – Robert E. Smylie, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Idaho 1955–1967.
• 3 november – John T. Connor, amerikansk företagsledare och politiker.
• 4 november – Carlos Castillo Armas, president i Guatemala 1954–1957.
• 9 november – Hedy Lamarr, österrikisk-amerikansk skådespelare och uppfinnare.
• 11 november – Mel Leven, amerikansk kompositör och textförfattare.
• 16 november – Marrit Ohlsson, svensk skådespelare och dansare.
• 25 november – Joe DiMaggio, amerikansk basebollstjärna, gift 274 dagar med Marilyn Monroe.
• 29 november – Sune Holmqvist, svensk skådespelare, musiker och sångare.
• 10 december – Dorothy Lamour, amerikansk skådespelare.
• 13 december – Alan Bullock, brittisk historiker – Adolf Hitler – en studie i tyranni.
• 14 december – Karl Carstens, tysk politiker, Västtysklands president 1979–1984.
• 20 december – Harry F. Byrd, Jr., amerikansk politiker, senator 1965–1983.
• 21 december
  • Einar Gustafsson, svensk lantbrukare och centerpartistisk politiker.
  • Gunnar Lundén-Welden, svensk musiker, kapellmästare, musikarrangör, kompositör.
• 26 december – Richard Widmark, amerikansk skådespelare.
• 30 december – Bert Parks, amerikansk sångare.
• Marcel Bich, fransk industriman.

• 26 januari – Lyman R. Casey, 76, amerikansk republikansk politiker, senator 1889–1893.

• 13 februari – Alphonse Bertillon, 60, fransk antropolog.

• 5 mars – William A. Massey, 57, amerikansk republikansk politiker och jurist, senator 1912–1913.
• 12 mars – George Westinghouse, 67, amerikansk ingenjör och företagsledare.

• 20 april – Ivar Wickman, 41, svensk läkare.
• 24 april – Benito Menni, 73, italiensk katolsk präst, helgon.

• 18 maj – Jenny Engelke, 76, svensk författare.
• 23 maj – William O'Connell Bradley, 67, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Kentucky 1895–1899, senator 1909–1914.

• 18 juni – Sílvio Romero, 63, brasiliansk författare.
• 19 juni – Brandon Thomas, 65, brittisk författare, pjäsförfattare och teaterskådespelare.
• 21 juni – Bertha von Suttner, 71, österrikisk författare och pacifist, nobelpristagare.
• 28 juni – Franz Ferdinand, 50, Österrikes tronföljare.

• 1 juli – August Storm, 51, svensk överstelöjtnant och finanssekreterare i Frälsningsarmén, sångförfattare.
• 23 juli – Vladimir Mesjtjerskij, 75, rysk författare.
• 31 juli – Jean Jaurès, 54, fransk socialist och antimilitarist.

• 6 augusti – Ellen Wilson, 54, amerikansk presidentfru, gift med Woodrow Wilson.
• 20 augusti – Pius X, 79, påve sedan 1903.
• 27 augusti – Eugen von Böhm-Bawerk, 63, österrikisk nationalekonom.

• 13 september – Charles N. Felton, 82, amerikansk republikansk politiker, senator 1891–1893.
• 18 september – Johan Forssell, 59, svensk folkskollärare och politiker (liberal, senare socialdemokrat).
• 26 september – August Macke, 27, tysk konstnär.
• 29 september – Alf Wallander, 51, svensk konstnär, konsthantverkare och formgivare.

• 1 oktober – Kitty Kielland, 71, norsk målare.

• 4 november – John Kean, 61, amerikansk republikansk politiker, senator 1899–1911.
• 14 november – Frederick Sleigh Roberts, 82, brittisk fältmarskalk.
• 18 november – Karolina Kózka, 16, polsk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.

• 22 december – William S. West, 65, amerikansk demokratisk politiker, senator 1914.

• Fysik – Max von Laue, Tyskland
• Kemi – Theodore William Richards, USA
• Medicin – Robert Bárány, Österrike
• Litteratur – Inget pris utdelades
• Fred – Inget pris utdelades

• Wikimedia Commons har media som rör 1914.
  Bilder & media