189 Phthia

189 Phthia
Tredimensionell modell baserad på asteroidens ljuskurva.
Upptäckt[1]
UpptäckareC.H.F. Peters
UpptäcktsplatsClinton
Upptäcktsdatum9 september 1878
Beteckningar
MPC-beteckning189 Phthia
Uppkallad efterPhthia[2]
SmåplanetskategoriAsteroidbältet
Omloppsbana[3]
Epok: 18 april 2013
Aphelium2,5381924 AU
379 708 178 km
Perihelium2,3626506 AU
353 447 490 km
Halv storaxel2,45042148 AU
366 577 836 km
Excentricitet0,0358187
Siderisk omloppstid1 401,06929 d (3,84 år)
Medelomloppshastighet19,006 km/s
Medelanomali27,9725°
Inklination5,17773°
Longitud för uppstigande nod203,5208°
Periheliumargument168,6911°
Fysikaliska data
Diameter37,66[3] km
Synodisk rotationsperiod22,346[3] h
Albedo0,2310[3] (geometriskt)
SpektraltypS[3]
Absolut magnitud (H)9,33[3]

189 Phthia är en asteroid i asteroidbältet, upptäckt 9 september 1878 av astronomen Christian Heinrich Friedrich Peters i Clinton, New York, USA.[1] Asteroiden har fått sitt namn efter en region i det antika Thessalien.[1] Asteroiden har fått sitt namn efter Phthia, en av Orions döttrar inom grekisk mytologi.[2]

Källor

  1. ^ [a b c] ”"Discovery Circumstances: Numbered Minor Planets (1)-(5000)"”. MPC, IAU. https://www.minorplanetcenter.net/iau/lists/NumberedMPs000001.html. Läst 2 februari 2013. 
  2. ^ [a b] Lutz Schmadel (1992) (på engelska). Dictionary of Minor Planet Names, Volym 1. Springer Verlag, Berlin. sid. 30. ISBN 3-540-00238-3. https://books.google.se/books?id=aeAg1X7afOoC&pg=PA30&dq=189+Phthia&hl=sv&sa=X&ei=_tzNUqzXHoX_ygOV5YCgBQ&ved=0CEAQ6AEwAg#v=onepage&q=189%20Phthia&f=false. Läst 2 maj 2015 
  3. ^ [a b c d e f] NASA JPL Small-Body Database Browser on 189 Phthia. Läst den 13 februari 2013.

Externa länkar

Asteroider
← 188 Menippe | 189 Phthia | 190 Ismene →
Solsystemet · Lista över småplaneter

Media som används på denna webbplats

000189-asteroid shape model (189) Phthia.png
Författare/Upphovsman: Astronomical Institute of the Charles University: Josef Ďurech, Vojtěch Sidorin, Licens: CC BY 4.0
3D convex shape model of 189 Phthia, computed using light curve inversion techniques.