1892
1892 – MDCCCXCII 132 år sedan | |
År 1889 | 1890 | 1891 1892 1893 | 1894 | 1895 | |
Årtionde 1870-talet | 1880-talet 1890-talet 1900-talet | 1910-talet | |
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet | |
Årtusende 1000-talet | |
Året | |
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar | |
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater | |
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport | |
Teknik och vetenskap Vetenskap | |
Andra tideräkningar | |
Gregorianska kalendern | 1892 MDCCCXCII |
Ab urbe condita | 2644 |
Armeniska kalendern | 1341 ԹՎ ՌՅԽԱ |
Assyriska kalendern | 6642 |
Bahaikalendern | 48–49 |
Bengaliska kalendern | 1299 |
Berberkalendern | 2842 |
Brittiskt regeringsår | 55 Vict. 1 – 56 Vict. 1 |
Buddhistisk kalender | 2436 |
Burmesiska kalendern | 1254 |
Bysantinska kalendern | 7400–7401 |
Koptiska kalendern | 1608–1609 |
Erianska kalendern | 3058 |
Etiopiska kalendern | 1884–1885 |
Judiska kalendern | 5652–5653 |
Vikram Samvat | 1948–1949 |
Sakakalendern | 1814–1815 |
Kaliyuga | 4993–4994 |
Holocen kalender | 11892 |
Nri-Igbo | 892–893 |
Persiska kalendern | 1270–1271 |
Muslimska kalendern | 1309–1310 |
Nengō (Japan) | Meiji 25 (明治25年) |
Nordkoreanska kalendern | N/A (före 1912) |
Julianska kalendern | Gregorianska kalendern minus 12 dagar |
Koreanska kalendern | 4225 |
Minguokalendern | 20 före ROC 民前20年 |
Thailändsk kalender | 2435 |
Unixtid |
1892 (MDCCCXCII) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.
Händelser
Mars
- 15 mars – Den engelska fotbollsklubben Liverpool FC bildas.
- 23 mars – På Hamburger Börs i Stockholm bildas Riksföreningen för skidlöpningens främjande i Sverige.[1]
Maj
- 11 maj – Johan Petter Johansson får patent på skiftnyckeln.
- 22 maj – Den första fotbollsmatchen i Sverige spelas på Heden i Göteborg mellan Örgryte IS och IS Lyckans Soldater. Resultatet blir 1-0 till Örgryte IS.[2]
- 25 maj – Cirkus på Djurgården invigs.
Juni
- 11 juni – Stockholms allmänna kvinnoklubb grundas.
Juli
- 28 juli – Sven Hedin promoveras till filosofie doktor med avhandlingen Der Demavend nach eigener Beobachtung.
- Juli – Norrmännen kräver upprättandet av ett norskt konsulatsväsende i utlandet.
Augusti
- 4 augusti – Lizzie Bordens dubbelmord.
- 6 augusti – Det nya länslasarettet i Örebro invigs.
November
- Demokraten Grover Cleveland besegrar republikanen Benjamin Harrison vid presidentvalet i USA.
- Anarkister placerar en bomb vid Avenue de l'Opera i Paris som dödar sex människor vid en polisstation.
- Storstrejken i New Orleans börjar och varar i fyra dagar.
- 17 november – Franska soldater ockuperar Abomey, Dahomey.
- 22 november – Aftonbladets och därmed Sveriges första löpsedel uppsätts i Stockholm.
- November – En svensk härordningsreform genomförs varvid värnpliktsarméns övningstid utökas från 42 till 90 dagar. Grundskatter och indelningsverk avskrivs successivt.
Okänt datum
- Med boken Interludes being Two Essays, a Story, and Some Verses av Horace Smith nämns för första gången kvinnliga butlers.[3]
- Det Gustavianska operahuset rivs för att ge plats åt den nya operan vid Gustav Adolfs torg.
- Stockholms första kommunala elektricitetsverk färdigbyggs.
- ASEA står bakom elektrifieringen av valsverket Hofors, det första i sitt slag i världen.
- Bofors tillverkar sin första kanon.
- Alexander Lagermans komplettmaskin, med vilken man kan massproducera tändstickor, blir klar och börjar användas på Jönköpings Tändsticksfabrik.
- Örebromissionen grundas.
- Det första velocipedloppet i Sverige, Mälaren runt, hålls och vinns av Gustaf Fjæstad.
- Svenska kvinnors äktenskapsålder bestäms till sjutton år.
- Den svenska kulturtidskriften Ord och bild börjar utkomma.
- Erika Aittamaa formger Lovikkavanten.
- Cirkus i Stockholm invigs.[4]
- Kvinnoorganisationen Ligue belge du droit des femmes bildas.
Födda
- 1 januari
- Manuel Roxas y Acuña, Filippinernas president.
- Sven d'Ailly, svensk operasångare, lutaspelare, teaterregissör och skådespelare.
- 3 januari – J.R.R. Tolkien, brittisk författare.
- 7 januari – Dwight W. Burney, amerikansk republikansk politiker.
- 14 januari – Martin Niemöller, tysk teolog, nazikritiker.
- 19 januari – Scott W. Lucas, amerikansk demokratisk politiker.
- 28 januari – Augusto Genina, italiensk regissör.
- 30 januari – Sten Njurling, svensk kompositör och kapellmästare.
- 9 februari – Peggy Wood, amerikansk skådespelare.
- 13 februari
- Elsa Carlsson, svensk skådespelare.
- Robert H. Jackson, amerikansk jurist och politiker.
- 28 februari – Kenneth S. Wherry, amerikansk republikansk politiker, senator 1943–1951.
- 16 mars – Marian Zyndram-Kościałkowski, polsk politiker.
- 25 mars – Gunnar Malmström, svensk kompositör, musikarrangör och musiker.
- 26 mars
- Otto Adelby, svensk statistskådespelare.
- Paul Douglas, amerikansk ekonom och demokratisk politiker, senator 1949–1967.
- 27 mars – John Degerberg, svensk skådespelare.
- 29 mars – József Mindszenty, ungersk kardinal.
- 30 mars
- Stefan Banach, polsk matematiker.
- Erhard Milch, tysk militär, generalfältmarskalk 1940, krigsförbrytare.
- 4 april – Edith Södergran, finlandssvensk författare och poet.
- 8 april
- Rose McConnell Long, amerikansk demokratisk politiker, senator 1936–1937.
- Richard Neutra, amerikansk arkitekt.
- Mary Pickford, amerikansk skådespelerska, manusförfattare och producent.
- 10 april – Georg Carlsson, svensk hemmansägare och politiker (centerpartist).
- 13 april – Arthur Travers Harris, brittisk fältmarskalk, flygmarskalk under andra världskriget.
- 17 april – Tor Björnberg, svensk sparbanksdirektör och politiker (högerpartiet).
- 24 april – Pierre Maudru, fransk manusförfattare och regissör.
- 2 maj – Manfred von Richthofen, tysk flygare under första världskriget, känd som "Röda Baronen".
- 5 maj – Gösta Sandin, svensk filmproducent.
- 7 maj – Tito, jugoslavisk politiker (kommunist), regeringschef från 1945, president från 1953.
- 9 maj – Eric Westberg, svensk musikorganisatör, kompositör och dirigent.
- 12 maj – Ferdinand Schörner, tysk generalfältmarskalk.
- 17 maj – Sophia Bernadotte, svensk friherrinna.
- 20 maj – Harry J. Anslinger, amerikansk diplomat.
- 28 maj – Sepp Dietrich, tysk SS-officer (Oberstgruppenfûhrer).
- 31 maj
- Gregor Strasser, tysk nazistisk politiker.
- Erich Neumann, tysk nazistisk politiker.
- 16 juni – Theodor Berthels, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
- 21 juni
- Hilding Rosenberg, svensk tonsättare och dirigent.
- Reinhold Niebuhr, amerikansk teolog och filosof.
- 22 juni – Robert Ritter von Greim, tysk flygmilitär; generalfältmarskalk.
- 26 juni – Helmer Molander, svensk ombudsman och politiker.
- 28 juni – Torsten Hillberg, svensk skådespelare.
- 30 juni – Oswald Pohl, tysk nazistisk politiker.
- 2 juli – Olaf Kullmann, norsk fredsaktivist
- 3 juli – Greatrex Newman, brittisk författare och manusförfattare.
- 15 juli – Walter Benjamin, tysk filosof, litteraturvetare och konstkritiker.
- 16 juli – Bertil Ehrenmark, svensk skådespelare.
- 18 juli – Gabriel Jönsson, svensk poet.
- 22 juli – Arthur Seyss-Inquart, österrikisk-tysk nazistisk politiker och jurist.
- 23 juli – Haile Selassie, Etiopiens kejsare 1930–1936 och 1941–1974.
- 2 augusti – Jack Warner, amerikansk filmbolagsdirektör och filmproducent.
- 4 augusti – Bo Kalling, svensk uppfinnare.
- 5 augusti – John Wallin, svensk skådespelare.
- 7 augusti – Einar Forseth, svensk konstnär.
- 8 augusti – Wall Doxey, amerikansk demokratisk politiker.
- 11 augusti – Władysław Anders, polsk general och politiker.
- 20 augusti – George Aiken, amerikansk republikansk politiker, senator 1941–1975.
- 23 augusti – Alexander G. Barry, amerikansk republikansk politiker, senator 1938–1939.
- 3 september – Karl Kinch, svensk skådespelare, teaterledare, regissör och operettsångare (tenor).
- 8 september – Tottan Skantze, svensk skådespelare.
- 9 september – Tsuru Aoki, japansk-amerikansk skådespelare.
- 21 september – Olof Ås, svensk inspicient och skådespelare.
- 25 september – Walter Frank Woodul, amerikansk demokratisk politiker.
- 1 oktober – Erik Österberg, svenskt statsråd och kommerseråd.
- 4 oktober – Engelbert Dollfuß, österrikisk förbundskansler 1932–1934.
- 17 oktober – Theodor Eicke, tysk SS-officer.
- 21 oktober – Lydia Lopokova, rysk ballerina.
- 23 oktober – Gummo Marx, amerikansk skådespelare, en av Bröderna Marx.
- 25 oktober – John C. Bell, amerikansk republikansk politiker och jurist.
- 31 oktober – Olof Thiel, svensk filmproducent och kompositör.
- 31 oktober eller 1 november – Alexander Aljechin, rysk schackspelare.
- 2 november – Paul Abraham, ungersk-tysk operettkompositör.
- 10 november – Frank A. Barrett, amerikansk republikansk politiker.
- 14 november – Hildur Ericsson, svensk lärarinna och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
- 28 november – Rudolf Wendbladh, svensk skådespelare, regissör och teaterchef.
- 29 november – Gustav von Kahr, tysk konservativ politiker.
- 4 december – Francisco Franco spansk politiker och statschef.
- 12 december
- Ivar Nilzon, svensk lantbrukare och centerpartistisk riksdagspolitiker.
- Knut Petersson, svensk journalist och politiker (folkpartiet).
- 21 december – Walter Hagen, amerikansk golfspelare.
Avlidna
Första kvartalet
Januari
- 2 januari – George Biddell Airy, 90, engelsk astronom.
- 7 januari – Sigge Wulff, 22, svensk varietéartist (lungsot).
- 10 januari – Carl Johan Dyfverman, 47, svensk skulptör.
- 16 januari – Axel Fredrik Granfelt, 76, finländsk teolog.
Februari
- 5 februari – Emilie Flygare-Carlén, 84, svensk författare.
- 9 februari – Alfred Moore Scales, 64, amerikansk demokratisk politiker och militär, guvernör i North Carolina 1885–1889.
- 27 februari – Louis Vuitton, 70, fransk väsktillverkare.
- 28 februari – Elias Nelson Conway, 79, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Arkansas 1852–1860.
Mars
- 14 mars – Carl Siegmund Franz Credé, 72, tysk läkare och professor.
- 26 mars – Walt Whitman, 72, amerikansk diktare.
- 28 mars – Domenico Tojetti, italiensk-amerikansk målare.
Andra kvartalet
April
- 11 april – Carl Paul Caspari, 78, tysk-norsk teolog och orientalist.
- 17 april – Alexander Mackenzie, 70, Kanadas premiärminister 1873–1878.
Maj
- 29 maj – Bahá'u'lláh (Guds återglans), 74, bahá'í-trons grundare.
Juni
- 8 juni – Bob Ford, 30, mannen som mördade Jesse James.
Tredje kvartalet
Juli
- 18 juli – Thomas Cook, 83, brittisk entreprenör.
Augusti
- 25 augusti – Christian Friedrich von Leins, 77, tysk arkitekt.
- 29 augusti – Jules Perrot, 82, fransk balettdansör och koreograf.
September
- 10 september – Anders Anderson, 70, svensk läkare och skald, ledamot av Svenska Akademien 1875–1892.
Fjärde kvartalet
Oktober
- 2 oktober – Ernest Renan, 69, fransk filosof.
- 6 oktober – Alfred Tennyson, 83, engelsk skald.
- 7 oktober – Friedrich Schlögl, 70, österrikisk författare.
- 14 oktober – Peter Nicolai Arbo, 61, norsk konstnär.
- 21 oktober – Anne Charlotte Leffler, 43, svensk författare.
- 24 oktober – Robert Franz, 77, tysk kompositör.
- 26 oktober – Bernhard Windscheid, 75, tysk jurist.
- 30 oktober – Olga Nikolajevna Romanova, 70, rysk storfurstinna och drottning av Württemberg.
November
- 21 november – Jens Christian Hostrup, 74, dansk författare.
- 26 november – Charles Lavigerie, 67, fransk kardinal.
- 30 november – Pierre-Victor Galland, 70, fransk konstnär.
December
- 2 december – Jay Gould, 56, amerikansk finansman.
- 14 december – Adams George Archibald, 78, kanadensisk politiker.
- 15 december – Randall L. Gibson, 60, amerikansk demokratisk politiker och general, senator 1883–1892.
- 25 december – Nikolaj Adlerberg, 73, Finlands generalguvernör 1866-1881.
- 27 december – Axel Gadolin, 64, finländsk mineralog.
- 30 december – Tore Billing, 76, svensk landskapsmålare.
Referenser
Fotnoter
- ^ ”Friluftsfrämjandet”. Arkiverad från originalet den 30 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100830073038/http://www.friluftsframjandet.se/marsta-sigtuna/85.
- ^ ”Populär historia”. Arkiverad från originalet den 20 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100820071655/http://www.popularhistoria.se/o.o.i.s/454. Läst 16 mars 2011.
- ^ ”International Butler Academy”. Arkiverad från originalet den 11 september 2011. https://web.archive.org/web/20110911123133/http://www.butlerschool.com/interesting_facts.htm. Läst 26 september 2011.
- ^ ”100 år med Aftonbladet”. http://wwwc.aftonbladet.se/special/1900/00/noje.html. – Grammofonen – årets julklapp 1908, 1999
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör 1892.
Media som används på denna webbplats
Pocket watch made by the famous Polish watchmaker Franciszek Czapek, circa 1876.
Results of the 1892 U.S. Presidential election, with states won by Benjamin Harrison in red, those won by Grover Cleveland in blue, and those won by James Weaver in green.
Författare/Upphovsman: Mangan2002 (sv.wikipedia.org), Licens: CC BY 2.5
Monument of the first football match in Sweden between Örgryte IS and Lyckans Soldater in 1892, Heden, Göteborg, Sweden