1891

1891 – MDCCCXCI 133 år sedan
År 1888 | 1889 | 1890 1891 1892 | 1893 | 1894
Årtionde 1870-talet  | 1880-talet 1890-talet 1900-talet | 1910-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1891 MDCCCXCI
Ab urbe condita	2643
Armeniska kalendern	1340 ԹՎ ՌՅԽ
Assyriska kalendern	6641
Bahaikalendern	47–48
Bengaliska kalendern	1298
Berberkalendern	2841
Brittiskt regeringsår	54 Vict. 1 – 55 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2435
Burmesiska kalendern	1253
Bysantinska kalendern	7399–7400
Koptiska kalendern	1607–1608
Erianska kalendern	3057
Etiopiska kalendern	1883–1884
Judiska kalendern	5651–5652
Vikram Samvat	1947–1948
Sakakalendern	1813–1814
Kaliyuga	4992–4993
Holocen kalender	11891
Nri-Igbo	891–892
Persiska kalendern	1269–1270
Muslimska kalendern	1308–1309
Nengō (Japan)	Meiji 24 (明治24年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4224
Minguokalendern	21 före ROC 民前21年
Thailändsk kalender	2434
Unixtid

1891 (MDCCCXCI) var ett normalår som började en torsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en tisdag i den julianska kalendern.

• 2 februari – Norbergsstrejken, som skulle komma att vara under 1891-92, tar sin början.
• 15 februari – Allmänna Idrottsklubben, AIK, bildas på Biblioteksgatan 8 i Stockholm av Isidor Behrens.
• 18 februari – Tyskland gör Helgoland till en del av den preussiska provinsen Schleswig-Holstein.^[1]

• 12 mars – Djurgårdens IF bildas på Alberget 4A i Stockholm av John G. Jansson.
• 17 mars – Den brittiska ångbåten SS Utopia, som skeppar italienska migranter till New York sjunker vid hamnen i Gibraltar efter kollision med slagskeppet HMS Anson, och 564 personer dödas.^[2]

• 18 maj – I Stockholm hålls en internationell gymnastik- idrottsfest, vilket blir genombrottet för tävlingsidrotten i Sverige. I samband med detta skänker hovstallmästare James Fredrik Dickson ett pris, Dicksonpokalen, vilket kommer att bli ett av de mest prestigefyllda idrottspriserna i Sverige. Pokalen gäller för löpning på en engelsk mil och för att en klubb skall kunna erövra den för alltid måste de vinna den tre gånger.^[3]

• 21 juni – Helsingfors får hästspårvagnar.^[4]

• 2 juli–5 oktober – USA:s flotta försöker stoppa tjuvjakten på säl i Berings sund.^[5]
• 10 juli – Gustaf Åkerhielm avgår som svensk statsminister och efterträds av Erik Gustaf Boström, ledare för Nya lantmannapartiet och en mycket framträdande tullvän.^[6]

• 16 augusti – Runns Segelsällskap (förkortat RSS eller RUSS) bildas.
• 28–30 augusti – USA skickar trupper till Chile för att skydda USA:s konsulat samt de kvinnor och barn som sökt skydd där under en revolution i Valparaiso.^[5]

• 19 september – Lokomotivångaren Svanen gör sin jungfruresa på Viskan i Borås, men även på land ett stycke och senare också till sjöss på Öresjö.
• September – Göteborgs högskola inrättas efter omfattande privata donationer.

• 1 oktober – I orten Stanford i delstaten Kalifornien i USA öppnas universitetet "Stanford University".
• 9 oktober – Hotell Knaust i Sundsvall står färdigt och invigs.
• 11 oktober – Världens äldsta friluftsmuseum, Skansen, öppnas av Artur Hazelius i Stockholm. Skansen har som mål att visa byggnader, växter och djur från hela Sverige.^[7]

• USA skickar flottsoldater till Haiti för att skydda amerikanska liv och egendom på Navassaön.^[5]
• Michelin patenterar det första borttagbara pneumatiska cykelhjulet.^[8]
• Nyzeeländska staten upplåter Resolution Island i Fiordland till natturreservat.^[9]
• I Storbritannien börjar det vid denna tid alltmer märkas en minskning i antalet husligt anställda.^[10]
• Den första automobilen i Sverige visas på en utställning i Göteborg.
• ASEA konstruerar Sveriges första trefas kraftöverföring mellan Hellsjön och Grängesberg.
• Järnvägen mellan Luleå och Gällivare öppnas.
• Den tidigare frivilliga svensk sjukkasserörelsen tillförsäkras statligt stöd genom en sjukkasselag.
• Sveriges första sanatorium öppnas i Mörsil.
• Genom detta års svenska väglag upphör skyldigheten för länen att sätta upp milstolpar utmed de svenska vägarna. Det har inte satts upp någon ny milstolpe sedan 1876.
• Generalstabens arbete med att undersöka möjligheterna att anlägga en fästning i norra Sverige (påbörjat 1887) avslutas och man förordar Boden som lämplig ort.
• I Stockholm införs skolbad i Storkyrkans och Kungsholms skolor.
• Provinsen Manitoba i Kanada avskaffar den katolska skolstyrelsen.
• Debatten om tjänsteflickornas situation i Danmark blossar upp igen.^[11]

• 1 januari – Charles Bickford, amerikansk skådespelare.
• 2 januari – Eric Engstam, svensk sångtextförfattare, vissångare och skådespelare.
• 5 januari – A. Leonard Allen, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1937–1953.
• 7 januari – Maximilian Kolbe, polsk franciskanmunk och martyr, helgonförklarades 1982.
• 10 januari – Louis A. Johnson, amerikansk advokat och demokratisk politiker, USA:s försvarsminister 1949–1950.
• 16 januari – Charley Straight, amerikansk pianist, orkesterledare och kompositör.
• 20 januari – Ernst Rolf, svensk revyartist.
• 22 januari – Ivar Anderson, svensk politiker och tidningsman.
• 23 januari – John Hilke, svensk skådespelare.
• 24 januari – Walter Model, tysk militär, generalfältmarskalk.
• 26 januari – Charles Journet, schweizisk katolsk teolog och kardinal.
• 2 februari
  • Antonio Segni, italiensk politiker.
  • Harald Wehlnor, svensk skådespelare.
• 4 februari – M. Ananthasayanam Ayyangar, indisk politiker, talman för Lok Sabha 1956–1962.
• 10 mars – Greta Fock, svensk skådespelare.
• 11 mars – Walter Edström, svensk direktör och riksdagspolitiker (högern).
• 16 mars – Jules Gaston Portefaix, svensk skådespelare och manusförfattare.
• 19 mars – Earl Warren, chefsdomare i USA:s högsta domstol 1953–1969.
• 29 mars – Yvan Goll, pseudonym för Isaac Lang, tysk-fransk (tvåspråkig) judisk författare.
• 31 mars – Ester Nordström, svensk journalist och författare.
• 2 april
  • Nils Dahlgren, svensk skådespelare.
  • Max Ernst, tysk konstnär.
• 5 april – Laura Vicuña, chilensk jungfru och martyr, saligförklarad 1988.
• 14 april – Karl Gerhard, svensk revyartist, teaterdirektör, revy- och kuplettförfattare.
• 16 april – Bernhard Näsgård, svensk politiker och statsråd, partisekreterare i Bondeförbundet 1932–1936, jordbruksminister 1957.
• 21 april – Olav Riégo, svensk skådespelare.
• 23 april – Sergej Prokofjev, rysk pianist och tonsättare.
• 2 maj – Ingeborg Bengtson, svensk skådespelare.
• 11 maj – Henry Morgenthau, amerikansk politiker.
• 15 maj – Mihail Bulgakov, rysk författare.
• 21 maj
  • Gustaf Boge, svensk filmfotograf.
  • Maja Cassel, svensk skådespelare och operasångerska.
• 23 maj
  • Pär Lagerkvist, svensk författare, nobelpristagare.
  • Walter Warzecha, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
• 31 maj – Martin Ericsson, svensk skådespelare.
• 9 juni
  • Nils Flyg, riksdagsman och partiordförande för Socialistiska partiet 1929–1943
  • Cole Porter, amerikansk låtskrivare och kompositör.
• 13 juni – Harry Roeck-Hansen, svensk skådespelare och teaterdirektör.
• 21 juni – Aleksi Lehtonen, finsk ärkebiskop 1945–1951.
• 28 juni – Carl Panzram, amerikansk seriemördare.
• 29 juni – Saga Walli, svensk konstnär.
• 1 juli – Sten Selander, svensk poet, essäist och botaniker, ledamot av Svenska Akademien 1953–1957.
• 3 juli – Erik Johansson i Öckerö, svensk fiskare och riksdagspolitiker.
• 7 juli – William G. Stigler, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1944–1952.
• 9 juli – Clarence Norman Brunsdale, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Dakota 1951–1957, senator 1959–1960.
• 12 juli – Yngve Brilioth, svensk ärkebiskop 1950–1958.
• 17 juli – Per Håkansson, svensk filmproducent och produktionschef vid AB Svea Film.
• 18 juli – Thurman C. Crook, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1949–1951.
• 21 juli – Oskar Kummetz, tysk sjömilitär, generalamiral 1944.
• 8 augusti
  • Henry Kjellson, svensk flygingenjör.
  • Karl Jonsson, svensk kamrer, inspicient, ateljékamrer vid Svensk Filmindustri.
• 10 augusti – Andries Mac Leod, belgiskfödd filosof och matematiker.
• 13 augusti – Assar Gabrielsson, svensk företagsledare, industriman och initiativtagare till AB Volvo.
• 17 augusti – Hugo Jacobson, svensk operettsångare och skådespelare.
• 20 augusti – Shiso Kanaguri, japansk löpare.
• 21 augusti – Emiliano Mercado del Toro, blev världens äldsta person.
• 4 september – Fritz Todt, tysk ingenjör, nazist, ledare för Organisation Todt.
• 6 september – Bengt Nordenskiöld, svensk militär general.
• 7 september – Tor Wallén, svensk skådespelare och korist.
• 13 september – Nita Hårleman, svensk skådespelare.
• 14 september – Semmy Friedmann, svensk skådespelare.
• 16 september – Karl Dönitz, tysk storamiral, president 30 april–8 maj 1945.
• 29 september – Gerda Björne, svensk skådespelare.
• 1 oktober
  • Dagmar Ebbesen, svensk skådespelare.
  • Magnus Nilsson, svensk hemmansägare och riksdagspolitiker (socialdemokrat).
• 5 oktober – Alfred Meyer, tysk nazistisk politiker.
• 6 oktober – David Sholtz, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1933–1937.
• 12 oktober – Edith Stein, Teresa Benedicta av Korset, filosof, karmelitnunna och martyr, helgon.
• 17 oktober – R. Gregg Cherry, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1945–1949.
• 18 oktober – Gösta Häggqvist, svensk högerextrem histologi.
• 21 oktober – Edith Wallén, svensk skådespelare.
• 2 november – Helmuth Weidling, tysk general.
• 4 november – Gábor Vajna, ungersk politiker.
• 15 november – Erwin Rommel, tysk militär – Ökenräven.
• 22 november – Bengt von Törne, finlandssvensk tonsättare, konstkännare och essäist.
• 24 november – Max Amann, tysk SS-officer.
• 2 december – Otto Dix, tysk målare.
• 9 december – Ollars-Erik Landberg, svensk skådespelare.
• 10 december
  • Harold Alexander, brittisk militär.
  • Nelly Sachs, tysk-svensk författare och mottagare av Nobelpriset i litteratur 1966.
• 15 december – Mary Gräber, svensk skådespelare.
• 17 december – Ola Persson, svensk flottningsarbetare och riksdagspolitiker (kommunist).
• 26 december – Henry Miller, amerikansk författare.
• 29 december – Béla Imrédy, ungersk politiker, premiärminister 14 maj 1938–16 februari 1939.
• Bo Hammarskjöld, svensk landshövding.
• Johannes Robert Becher, tysk författare och östtysk kulturminister.

• 9 januari – Carl Vilhelm Trenckner, 66, dansk orientalist.
• 11 januari – Carl Johan Thyselius, 79, svensk politiker och ämbetsman, Sveriges statsminister 1883–1884.
• 24 januari – Bainbridge Wadleigh, 60, amerikansk republikansk politiker, senator 1873–1879.
• 28 januari – Nicolaus Otto, 58, tysk uppfinnare av Ottomotorn.
• 29 januari – William Windom, 63, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister.

• 10 februari – Sofja Kovalevskaja, 41, rysk professor i matematik.
• 13 februari – Alexander Hugh Holmes Stuart, 83, amerikansk politiker.
• 21 februari – Georges Seurat, 31, fransk målare.

• 6 mars – Joshua Hill, 79, amerikansk politiker, senator 1871–1873.
• 23 mars – Lucius Robinson, 80, amerikansk demokratisk politiker.
• 25 mars – Alfred von Fabrice, 72, sachsisk greve, general och politiker.

• 7 april
  • P.T. Barnum, 80, amerikansk underhållare, cirkuskung.
  • Daniel Gould Fowle, 60, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i North Carolina sedan 1889.
• 12 april – Robert Waterman, 64, amerikansk republikansk politiker.
• 24 april – Helmuth von Moltke, 90, tysk militär.

• 1 maj – Ferdinand Gregorovius, 70, tysk historiker och författare.
• 11 maj
  • Andrew J. Kuykendall, 76, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1865–1867.
  • Karl Wilhelm von Nägeli, 74, schweizisk botaniker.

• 17 juni – Harrison Ludington, 78, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1876–1878.
• 19 juni – David Settle Reid, 78, amerikansk demokratisk politiker.
• 23 juni – Wilhelm Eduard Weber, 86, tysk fysiker.

• 17 juli – Thomas M. Browne, 62, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877-1891.
• 20 juli – David S. Walker, 76, amerikansk politiker och jurist, guvernör i Florida 1865–1868.
• 31 juli – Frederick A. Sawyer, 68, amerikansk republikansk politiker, senator 1868–1873.

• 27 augusti – Samuel C. Pomeroy, 75, amerikansk republikansk politiker, senator 1861–1873.

• 9 september – Jules Grévy, 84, fransk politiker, Frankrikes president 1879–1887.
• 13 september – Johan Gustaf Malmsjö, 76, svensk pianotillverkare.
• 28 september – Herman Melville, 72, amerikansk författare, skrev bl.a. Moby Dick.

• 

  6 oktober – Charles Stewart Parnell, 45, irländsk politiker.
• 16 oktober – Samuel W. Hale, 68, amerikansk republikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1883–1885.

• 3 november – David T. Patterson, 73, amerikansk demokratisk politiker, senator 1866–1869.
• 10 november – Arthur Rimbaud, 37, fransk poet.
• 24 november – Robert Bulwer-Lytton, 60, brittisk diplomat och skald.

• 5 december – Peter II av Brasilien, 66, kejsare av Brasilien.
• 8 december – Marcellus Stearns, 52, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Florida 1874–1877.
• 17 december – Ludvig Fredholm, 61, svensk industri- och affärsman.
• 20 december – Preston B. Plumb, 54, amerikansk republikansk politiker, senator 1877-1891.
• 26 december – Fabian Reuterskiöld, 87, svensk arméofficer och krigsminister 1862–1867.
• 29 december – Leopold Kronecker, 68, tysk matematiker.

• Wikimedia Commons har media som rör 1891.
  Bilder & media