1890

1890 – MDCCCXC 135 år sedan
År 1887 | 1888 | 1889 1890 1891 | 1892 | 1893
Årtionde 1870-talet  | 1880-talet 1890-talet 1900-talet | 1910-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1890 MDCCCXC
Ab urbe condita	2642
Armeniska kalendern	1339 ԹՎ ՌՅԼԹ
Assyriska kalendern	6640
Bahaikalendern	46–47
Bengaliska kalendern	1297
Berberkalendern	2840
Brittiskt regeringsår	53 Vict. 1 – 54 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2434
Burmesiska kalendern	1252
Bysantinska kalendern	7398–7399
Koptiska kalendern	1606–1607
Erianska kalendern	3056
Etiopiska kalendern	1882–1883
Judiska kalendern	5650–5651
Vikram Samvat	1946–1947
Sakakalendern	1812–1813
Kaliyuga	4991–4992
Holocen kalender	11890
Nri-Igbo	890–891
Persiska kalendern	1268–1269
Muslimska kalendern	1307–1308
Nengō (Japan)	Meiji 23 (明治23年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4223
Minguokalendern	22 före ROC 民前22年
Thailändsk kalender	2433
Unixtid

1890 (MDCCCXC) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

• 1 januari
  • Lantbruksstyrelsen i Sverige påbörjar sitt arbete.
  • I Michigan, USA fattar träångaren Mackinaw eld på Black River.^[1]
• 2 januari – Alice Sanger blir första kvinnliga personal i Vita huset i USA.^[2]

• 1 maj – Sveriges första första majdemonstrationer hålls, då omkring 150 000 personer på 22 platser runt om i landet går i demonstrationståg.

• 2 juli – Brussels Conference Act of 1890 signeras.
• 3 juli – Idaho blir den 43:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.^[3]

• 10 juli – Wyoming blir den 44:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.^[4]

• 7 augusti – Anna Månsdotter avrättas som sista kvinna i Sverige i Kristianstad som skyldig till Yngsjömordet. Skarprättare är Anders Gustaf Dahlman, Sveriges siste bödel.
• 22 augusti – Fregatten Baltimore påbörjar resan från New York till Stockholm med John Ericssons kvarlevor.

• 12 september – Fregatten Baltimore anländer till Stockholm.
• 13 september – John Ericssons stoft förs från Stockholm till den sista viloplatsen på nya kyrkogården i Filipstad.
• 14 september – Sveriges första internationella fotbollsmatch avgörs i Halmstad, varvid Halmstads BollKlubb besegras av Köpenhamns Akademie Boldklub.
• 16 september – Den franske filmaren Louis Le Prince försvinner spårlöst på tåget mellan Dijon och Paris.

• 12 oktober – Två danska lag spelar en uppvisningsmatch i fotboll i Malmö. Detta är första gången fotboll spelas enligt moderna regler i Sverige.
• 21 oktober – Företaget Luossavara-Kirunavara Aktiebolag (LKAB) bildas i Sverige.^[5]

• 7 november – Genom Helgoland-Zanzibar-fördraget överförs Zanzibar, tyskt protektorat sedan 17 februari 1885, till brittisk förvaltning i utbyte mot att Storbritannien ger bort Helgoland till Tyskland.^[6]
• 23 november – Personalunionen mellan Nederländerna och Luxemburg upphör.^[7]

• 3 december – Upsala Nya Tidning grundas i Sverige.^[8]
• 15 december – Tyskland annekterar Helgoland.^[9]
• 29 december – USA massakrerar indianer vid Wounded Knee, South Dakota, USA.

• USA skickar flottsoldater till Argentina för att skydda USA:s konsulat och legation i Buenos Aires.^[10]
• Sven Hedin deltar i Oscar II:s beskickning till shahen av Persien som tolk och vicekonsul.
• Elektriska AB i Stockholm ombildas till ASEA.
• ASEA:s chefsingenjör Jonas Wenström får patent på trefassystemet för växelström.
• Ett samtrafiksavtal sluts mellan Telegrafverket och Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag, så att de båda bolagen kan använda varandras telefonnät.
• Sabeln införs som vapen för svenska poliser.
• Expansion för nya svenska verkstadsenergin, "geniföretagen", råder runt denna tid ^[11].
• Vildrenen utrotas i Sverige.

• 3 januari – Ulla Bjerne, svensk författare.
• 4 januari – Weyler Hildebrand, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 6 januari – Tor Weijden, svensk skådespelare.
• 8 januari – Bennett Champ Clark, amerikansk demokratisk politiker, jurist och militär, senator 1933–1945.
• 9 januari – Kurt Tucholsky, tysk journalist och författare.
• 21 januari – Lars Forssman, svensk ämbetsman och riksdagsman.
• 22 januari – Fred M. Vinson, amerikansk jurist, chefsdomare i USA:s högsta domstol.

• 5 februari – Sture Baude, svensk skådespelare.
• 10 februari
  • Eduard Hladisch, österrikisk kompositör, musikarrangör, kapellmästare och musiker (violinist).
  • Boris Pasternak, rysk författare, nobelpristagare.
• 11 februari – James P. Cannon, amerikansk kommunist och senare trotskistisk ledare.
• 14 februari – John Gustavson, svensk lantbrukare och politiker (bondeförbundet).
• 15 februari – Robert Ley, tysk nazistisk politiker.

• 5 mars – Per Lindberg, svensk regissör, manusförfattare och producent.
• 6 mars – Albrecht von Bernstorff, tysk greve, diplomat och bankir.
• 8 mars – George M. Humphrey, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1953–1957.
• 9 mars – Vjatjeslav Molotov, sovjetisk politiker, utrikesminister 1939–1949.
• 12 mars – Evert Taube, svensk författare, konstnär, trubadur och kompositör.
• 21 mars – C. Douglass Buck, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Delaware 1929–1937, senator 1943–1949.
• 22 mars – Johannes Bachmann, tysk sjömilitär, amiral 1942.
• 28 mars – Paul Whiteman, amerikansk orkesterledare.

• 4 april – Johnny Björkman, svensk skådespelare, köpman, handelsresande, disponent.
• 6 april – Millard Tydings, amerikansk demokratisk politiker, senator 1927–1951.
• 13 april
  • Eric Abrahamsson, svensk skådespelare.
  • Frank Murphy, amerikansk politiker och domare i USA:s högsta domstol.
• 14 april – Friedrich Wilhelm Kritzinger, tysk nazistisk politiker.
• 17 april – Art Acord, amerikansk stumfilmsskådespelare.
• 18 april – Maria Pavlovna av Ryssland, storfurstinna av Ryssland.
• 22 april – Arthur Natorp, svensk regissör och skådespelare.
• 24 april – Guy Cordon, amerikansk republikansk politiker, senator 1944–1955.
• 27 april – Karl Asplund, svensk författare, skald och konsthistoriker.
• 30 april – Géza Lakatos, ungersk general och politiker.

• 10 maj – Alfred Jodl, nazistisk generalöverste.
• 13 maj – Wolter Gahn, svensk funktionalistisk arkitekt, känd för Kanslihuset.
• 19 maj – Ho Chi Minh, vietnamesisk ledare, premiärminister, president, kommunist.

• 1 juni – Frank Morgan, amerikansk skådespelare.
• 18 juni
  • Stan Laurel, brittisk skådespelare.
  • Gideon Wahlberg, svensk författare, teaterledare, skådespelare och kompositör.

• 2 juli – Rune Carlsten, svensk regissör, manusförfattare och skådespelare.
• 7 juli – Elsa Ebbesen, svensk skådespelare.
• 8 juli – Hanns Johst, tysk författare.
• 13 juli – Julius Rabe, svensk musikkritiker och radiochef.
• 17 juli – Hilma Granqvist, finländsk Palestinaforskare och sociolog.
• 19 juli – Georg II, kung av Grekland 1922–1924 och 1935–1947.

• 2 augusti – Per Lundgren, svensk fältläkare och politiker (högern).
• 4 augusti – Erich Weinert, tysk författare och politiker.
• 5 augusti – Erich Kleiber, österrikisk dirigent.
• 10 augusti – Gerda Boëthius, svensk författare i konstvetenskapliga ämnen.
• 11 augusti – Samuel W. Reynolds, amerikansk republikansk politiker, senator 1954.
• 15 augusti
  • Elizabeth Bolden, världens äldsta kvinna enligt Guinness rekordbok.
  • Jacques Ibert, fransk tonsättare.
• 18 augusti – Walther Funk, nazistisk politiker.
• 20 augusti – H.P. Lovecraft, amerikansk författare.
• 21 augusti – William Seymer, svensk tonsättare och musikskriftställare.
• 24 augusti
  • Jean Rhys, brittisk författare.
  • Duke Kahanamoku, hawaiiansk-amerikansk simmare och surfare.
• 27 augusti – Man Ray, amerikansk dadaistisk fotograf och filmregissör.
• 28 augusti – Knut Pehrson, svensk skådespelare.

• 4 september – Naima Wifstrand, svensk operettsångerska, skådespelare, kompositör och regissör.
• 9 september – Harland D. Sanders, amerikansk entreprenör, grundare av Kentucky Fried Chicken (KFC).
• 10 september – Elsa Schiaparelli, italiensk modeskapare.
• 15 september – Agatha Christie, brittisk författare.
• 23 september
  • Friedrich Paulus, tysk generalfältmarskalk, Stalingrad.
  • Axel Slangus, finländsk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 29 september – Alois Eliáš, tjeckoslovakisk general och politiker.

• 1 oktober – Stanley Holloway, brittisk skådespelare.
• 2 oktober – Groucho Marx, amerikansk komiker, en av Bröderna Marx.
• 8 oktober – Karl Harrer, tysk journalist och politiker.
• 11 oktober – Sven Tropp, svensk balettmästare, koreograf och dansare.
• 12 oktober – Carl Hagman, svensk sångare och skådespelare.
• 14 oktober – Dwight D. Eisenhower, amerikansk militär och politiker, USA:s president 1953–1961.
• 16 oktober
  • Michael Collins, irländsk militär och politisk ledare.
  • Maria Goretti, italiensk jungfrumartyr, helgon.
• 20 oktober – Frans Hansson i Hönö, svensk fiskare och politiker.
• 22 oktober – Eskil Sundahl, svensk arkitekt.
• 26 oktober – Linnéa Hillberg, svensk skådespelare.
• 29 oktober – Alfredo Ottaviani, italiensk kardinal.

• 2 november – Moa Martinson, svensk författare.
• 3 november – Octávio Pinto, brasiliansk arkitekt och kompositör.
• 4 november – Klabund, pseudonym för den tyske författaren Alfred Henschke.
• 8 november – Ester Lindin, svensk folkskollärare och författare.
• 10 november – Carl F.W. Borgward, tysk biltillverkare.
• 22 november – Charles de Gaulle, fransk general, ledare för de fria franska styrkorna 1940–1944, ordförande i Frankrikes provisoriska regering 1944–1946, Frankrikes president 1959–1969.
• 28 november – Knut G Ewerlöf, svensk politiker (h), konsultativt statsråd 1941–1945.

• 1 december – Hartwig Fock, svensk skådespelare och teaterregissör.
• 5 december – Fritz Lang, amerikansk filmregissör.
• 6 december – Yoshio Nishina, japansk fysiker.
• 8 december – Hortensia Hedström, svensk operettsångerska och skådespelare.
• 10 december – László Bárdossy, ungersk diplomat och politiker; premiärminister 1941–1942.
• 25 december – Hugo Bolander, svensk filmproducent, regissör, skådespelare och manusförfattare.
• 28 december – Gösta Ekman d.ä., svensk skådespelare.
• 31 december – Arvid Hellberg, svensk försäkringsdirektör och politiker.

• 11 januari – Rosina Lavonius, 68, finländsk brevskrivare.
• 14 januari
  • Gustave-Adolphe Hirn, 74, fransk fysiker.
  • Sir Robert Cornelis Napier, 79, brittisk fältmarskalk.
• 17 januari – Władysław Taczanowski, 70, polsk zoolog.
• 18 januari – Amadeus I av Spanien, 44, kung av Spanien 1870–1873.

• 8 februari – Giuseppe Pecci, 82, italiensk kardinal, jesuit och thomistisk teolog.
• 17 februari – Christopher Sholes, 71, amerikansk uppfinnare.

• 7 mars – Johannes Brun, 57, norsk skådespelare.
• 13 mars – Afrikan Spir, 52, rysk filosof.
• 19 mars – John S. Hager, 72, amerikansk demokratisk politiker, senator 1873–1875.
• 30 mars – Wilhelm von Nottbeck, 74, finländsk företagsledare.

• 10 april – Aurelio Saffi, 70, italiensk politiker.
• 19 april – James Pollock, 79, amerikansk statstjänsteman och politiker, guvernör i Pennsylvania 1855–1858.
• 30 april – Marcus Thrane, 72, norsk opinionsbildare.

• 3 maj – James B. Beck, 68, skotsk-amerikansk politiker.
• 25 maj – Frans Hodell, 49, svensk författare, skådespelare och journalist.
• 27 maj – Kobayashi Eitaku, japansk konstnär, målare.
• 29 maj – Victor Rolla, 19, rysk ballongfarare.

• 23 juni – George W. McCrary, 54, amerikansk republikansk politiker och jurist.
• 24 juni – Johan Teodor Nordling, 64, svensk orientalist, professor i semitiska språk vid Uppsala universitet.

• 1 juli – Robert Sjöblom, svensk balettmästare.
• 6 juli – Edwin Chadwick, 90, brittisk socialpolitiker.
• 7 juli
  • Victor Kullberg, 65, svensk urmakare.
  • Henri Nestlé, 75, tysk-schweizisk entreprenör.
• 11 juli – Carl Steffeck, 72, tysk konstnär.
• 13 juli – John C. Frémont, 77, amerikansk general, upptäcktsresande och politiker.
• 15 juli – Gottfried Keller, 70, schweizisk författare.
• 18 juli – Lydia Becker, 63, den brittiska kvinnorörelsens grundare.
• 29 juli – Vincent van Gogh, 37, nederländsk konstnär.

• 7 augusti – Anna Månsdotter, 48, yngsjömörderskan (avrättad).
• 11 augusti – John Henry Newman, 89, brittisk kardinal.
• 30 augusti – Marianne North, 59, brittisk konstnär.

• 8 september – Isaac P. Christiancy, 78, amerikansk diplomat, politiker och jurist, senator 1875–1879.
• 29 september – Alphonse Karr, 81, fransk författare.

• 2 oktober – Philip Francis Thomas, 80, amerikansk demokratisk politiker, USA:s finansminister 1860–1861.
• 14 oktober – Emil Stjernvall-Walleen, 83, finländsk statsman.
• 19 oktober – Émile Léonard Mathieu, 55, fransk matematiker.
• 26 oktober – Carlo Collodi, 63, italiensk journalist, författare och sagoberättare.

• 19 november – Carl Gustaf Hellqvist, 38, svensk konstnär.
• 22 november – William Fletcher Sapp, 66, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1881.
• 23 november – Vilhelm III av Nederländerna, 73, kung av Nederländerna och storhertig av Luxemburg 1849–1890.

• 15 december – Sitting Bull, siouxledare (mördad).
• 19 december – Eugène Lami, 90, fransk målare och litograf.
• 21 december
  • Niels W. Gade, 73, dansk kompositör.
  • Johanne Luise Heiberg, 78, dansk skådespelare.
• 26 december – Heinrich Schliemann, 68, tysk arkeolog.
• 27 december – Anders Jönsson, 74, svensk direktör och riksdagsman.
• 29 december – Spotted Elk, amerikansk siouxindianhövding.

• Wikimedia Commons har media som rör 1890.
  Bilder & media