1883

1883 – MDCCCLXXXIII 141 år sedan
År 1880 | 1881 | 1882 1883 1884 | 1885 | 1886
Årtionde 1860-talet  | 1870-talet 1880-talet 1890-talet | 1900-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1883 MDCCCLXXXIII
Ab urbe condita	2635
Armeniska kalendern	1332 ԹՎ ՌՅԼԲ
Assyriska kalendern	6633
Bahaikalendern	39–40
Bengaliska kalendern	1290
Berberkalendern	2833
Brittiskt regeringsår	46 Vict. 1 – 47 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2427
Burmesiska kalendern	1245
Bysantinska kalendern	7391–7392
Koptiska kalendern	1599–1600
Erianska kalendern	3049
Etiopiska kalendern	1875–1876
Judiska kalendern	5643–5644
Vikram Samvat	1939–1940
Sakakalendern	1805–1806
Kaliyuga	4984–4985
Holocen kalender	11883
Nri-Igbo	883–884
Persiska kalendern	1261–1262
Muslimska kalendern	1300–1301
Nengō (Japan)	Meiji 16 (明治16年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4216
Minguokalendern	29 före ROC 民前29年
Thailändsk kalender	2426
Unixtid

1883 (MDCCCLXXXIII) var ett normalår som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en lördag i den julianska kalendern.

• 17 januari – Elektriska Aktiebolaget i Stockholm (sedermera ASEA) grundas.

• 19 mars – Den ångdrivna Katarinahissen vid Slussen i Stockholm invigs.

• 2 april – Svenska freds- och skiljedomsföreningen bildas av i huvudsakligen liberala riksdagsmän. Pådrivande är Klas Pontus Arnoldson.^[1]

• Maj–augusti – Vulkanen Krakatau har flera våldsamma utbrott.
• 24 maj – Brooklynbron invigs.

• 13 juni – Arvid Posse avgår som svensk statsminister och efterträds av Carl Johan Thyselius, landets förste ofrälse på posten.^[2]

• 11 juli – Örebroutställningen 1883 i Sverige invigs av kung Oscar II.

• 3 augusti – Nöjesparken Gröna Lund öppnar i Stockholm, Sverige.
• 22 augusti – Fransmannen Charles Rabot blir den förste att bestiga Kebnekaise (Sydtopp^[3]), Sveriges högsta berg.

• 5 december – Ångfregatten HMS Vanadis avseglar från Karlskrona på en världsomsegling (1883-1885) för att insamla uppgifter om etnografi, hydrologi och jordmagnetism.
• 30 december – Sveriges första röda fackföreningsfana antas för Stockholms Träarbetarförening. Tidigare hade fackföreningens färger varit grönt, vitt och blått.

• I Skottland i Storbritannien utökas skolplikten till att upphöra vid 14 års ålder.
• Stockholms Allmänna Telefonaktiebolag startas av Henrik Tore Cedergren, för att konkurrerar med Stockholms Bell Telefonaktiebolag. Cedergren anlitar LM Ericsson för leverans av telefoner, vilket bidrar till LM Ericssons expansion. Samma år lyckas Telegrafverket förmå regeringen att förbjuda telefonledningar att byggas på statens mark eller längs landsvägar utan regeringens tillstånd. Anledningen är, att man vill stoppa telefonens utbyggnad i landet, eftersom man anser, att den kommer att konkurrera ut telegrafen.
• Den svenske riksdagsledamoten Oskar Eklund importerar nykterhetsrörelsen Blå bandet från Storbritannien och börjar ge ut en tidning med detta namn.
• Gustaf de Laval uppfinner den första användbara ångturbinen.
• Ellen Fries blir Sveriges första kvinnliga filosofie doktor.
• De första vattenklosetterna i Sverige installeras.
• Brännvinskungen L.O. Smith utverkar ett svensk-spanskt handelsavtal om att han skall få monopol på den spanska spritmarknaden, i strid mot andra utländska intressenter.
• Friedrich Fischer i tyska Schweinfurt får patent på en kulslipmaskin som revolutionerar tillverkningen av kullager. Friedrich Fischer grundar lagertillverkaren FAG.
• Det sista exemplaret av zebraarten kvagga dör på Amsterdams zoo, varvid arten alltså dör ut.

• 1 januari – Tage Almqvist, svensk operettsångare och skådespelare.
• 5 januari – Döme Sztójay, ungersk fascistisk politiker, premiärminister 15 mars–29 augusti 1944.
• 10 januari – Alfred Saalwächter, tysk sjömilitär, generalamiral 1940.
• 14 januari – Nina Ricci, fransk modedesigner av italiensk härkomst.
• 25 januari – Homer Bone, amerikansk politiker och jurist, senator 1933–1944.
• 31 januari – Oskar von Hindenburg, tysk militär och politiker.
• 23 februari – Karl Jaspers, tysk psykiater och filosof.
• 6 mars – Frans Oscar Öberg, svensk skådespelare.
• 7 mars – Harald Andersin, finländsk arkitekt.
• 13 mars – Enrico Toselli, italiensk pianist och tonsättare.
• 27 mars – Georg Fernquist, svensk teaterkamrer och skådespelare.
• 5 april – Walter Huston, kanadensisk-amerikansk skådespelare.
• 7 april – Gino Severini, italiensk målare och ledande futurist.
• 12 april – Otto Bartning, tysk arkitekt.
• 16 april – Erik Wettergren, svensk överintendent, manusförfattare konstförfattare.
• 19 april – Getúlio Vargas, brasiliansk politiker.
• 20 april – John Ericsson, svensk skådespelare och inspicient.
• 21 april – Alfred L. Bulwinkle, amerikansk demokratisk politiker.
• 30 april – Jaroslav Hašek, tjeckisk författare.
• 5 maj – Rudolf Spielmann, österrikisk schackspelare.
• 18 maj – Walter Gropius, tysk arkitekt.
• 28 maj – Vinayak Damodar Savarkar, i Bhagpur, hindunationalismens grundare.
• 5 juni – John Maynard Keynes, brittisk nationalekonom, filosof och sannolikhetsteoretiker.
• 21 juni – Iwar Anderson, svensk kontorist och socialdemokratisk politiker.
• 24 juni – Jean Metzinger, fransk målare tillhörig Parisskolan.
• 28 juni – Pierre Laval, fransk politiker, premiärminister 1942–1944.
• 3 juli – Franz Kafka, tyskspråkig judisk författare.
• 13 juli – Erik Rosén, svensk skådespelare och textförfattare.
• 17 juli – Mauritz Stiller, svensk filmregissör.
• 19 juli – Archibald Douglas, svensk greve och lantmilitär (general och armechef).
• 23 juli – Alan Francis Brooke, brittisk militär.
• 29 juli – Benito Mussolini, italiensk fascistisk diktator 1922–1943.
• 31 juli – Erich Heckel, tysk målare och grafiker, expressionist.
• 19 augusti – Axel Pehrsson-Bramstorp, svensk politiker, partiledare för Bondeförbundet 1934–1949, Sveriges statsminister från 19 juni till 28 september 1936.
• 22 augusti – Ester Textorius, svensk skådespelare.
• 28 augusti – Vilhelm Lundvik, svensk ämbetsman och politiker.
• 30 augusti – Theo van Doesburg, nederländsk målare, konstskribent och poet.
• 11 september – George S. Long, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1953–1958.
• 19 september – Hjalmar Bergman, svensk författare.
• 21 september – Hall S. Lusk, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 22 september – Adolf Laurin, svensk journalist
• 13 oktober – Frederick Steiwer, amerikansk republikansk politiker, senator 1927–1938.
• 17 oktober – A.S. Neill, brittisk pedagog.
• 20 oktober – Napoleon Hill, amerikansk författare
• 31 oktober
  • Hilma Barcklind, svensk operasångerska.
  • Anthony Wilding, nyzeeländsk tennisspelare.
• 4 november – Otto Malmberg, svensk skådespelare.
• 5 november – A. Filip Liljeholm, svensk språkforskare, lärare och medeltidshistoriker.
• 23 november – José Clemente Orozco, mexikansk konstnär.
• 3 december – Anton Webern, österrikisk kompositör.
• 17 december – Anders Hellquist, svensk skådespelare, direktör och vissångare.
• 25 december – Maurice Utrillo, fransk Montmartre-målare.

• 10 januari – Lot M. Morrill, 69, amerikansk republikansk politiker, USA:s finansminister 1876–1877.
• 13 januari – Joseph Kleutgen, 71, tysk katolsk teolog.

• 7 februari – Edmund J. Davis, 55, amerikansk republikansk politiker och militär.
• 8 februari – Sir Salar Jung, indisk politiker.
• 13 februari
  • Silas L. Niblack, 57, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1873.
  • William E. Smith, 58, skotsk-amerikansk politiker, guvernör i Wisconsin 1878–1882.
• 14 februari – Edwin D. Morgan, 72, amerikansk republikansk politiker.
• 16 februari – Stephen Hempstead, 70, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Iowa 1850–1854.
• 19 februari – Wilhelm Davidson, 70, svensk konditor och krögare.

• 11 mars – August Anderson, 66, svensk lantbrukare och politiker.
• 14 mars – Karl Marx, 64, tysk socialistisk teoretiker.
• 25 mars – Timothy O. Howe, 67, amerikansk politiker och jurist.
• 27 mars – John Brown, 56, brittisk betjänt.
• 28 mars – Lorenz Diefenbach, 76, tysk språkforskare och författare.

• 24 april – Jules Sandeau, 72, fransk författare och skriftställare.

• 22 maj – Richard Wagner, 69, tysk tonsättare, dirigent och författare.

• 14 juni – Charles J. Jenkins, 78, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1865–1868.

• 14 juli – Heinrich von Ferstel, 55, österrikisk friherre (från 1879) och arkitekt.
• 24 juli – Matthew Webb, 35, brittisk kapten, den förste som simmade över Engelska kanalen.

• 24 augusti – Henrik V, 62, titulärkung av Frankrike 2–9 augusti 1830.
• 26 augusti – Elisha M. Pease, 71, amerikansk politiker, guvernör i Texas 1853–1857 och 1867–1869.

• 9 september – Victor Puiseux, 63, fransk astronom och matematiker.
• 11 september – Thomas G. Davidson, 78, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1855–1861.

• 15 oktober – Africanus Horton, 48, sierraleonsk författare.

• 7 november – Theodore Fitz Randolph, 57, amerikansk demokratisk politiker och affärsman.
• 20 november – Augustus C. Dodge, 71, amerikansk demokratisk politiker, senator 1848–1855.
• 23 november – James E. Broome, 74, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Florida 1853–1857.
• 26 november – Sojourner Truth, amerikansk abolitionist och kvinnorättsaktivist.
• 29 november – William L. Greenly, 70, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1847–1848.
• 30 november – Sven Nilsson, 96, svensk zoolog, geolog och arkeolog.

• 8 december – Anders Johan Hornborg, 61, finländsk biskop.
• 16 december – Dudley C. Haskell, 41, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1877–1883.

• Wikimedia Commons har media som rör 1883.
  Bilder & media