1873

1873 – MDCCCLXXIII 151 år sedan
År 1870 | 1871 | 1872 1873 1874 | 1875 | 1876
Årtionde 1850-talet  | 1860-talet 1870-talet 1880-talet | 1890-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1873 MDCCCLXXIII
Ab urbe condita	2625
Armeniska kalendern	1322 ԹՎ ՌՅԻԲ
Assyriska kalendern	6623
Bahaikalendern	29–30
Bengaliska kalendern	1280
Berberkalendern	2823
Brittiskt regeringsår	36 Vict. 1 – 37 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2417
Burmesiska kalendern	1235
Bysantinska kalendern	7381–7382
Koptiska kalendern	1589–1590
Erianska kalendern	3039
Etiopiska kalendern	1865–1866
Judiska kalendern	5633–5634
Vikram Samvat	1929–1930
Sakakalendern	1795–1796
Kaliyuga	4974–4975
Holocen kalender	11873
Nri-Igbo	873–874
Persiska kalendern	1251–1252
Muslimska kalendern	1289–1290
Nengō (Japan)	Meiji 6 (明治6年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4206
Minguokalendern	39 före ROC 民前39年
Thailändsk kalender	2416
Unixtid

1873 (MDCCCLXXIII) var ett normalår som började en onsdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

• 1 januari
  • Japan antar den gregorianska kalendern.^[1]
  • I USA träder Kaliforniens brottsbalk i kraft.
• 17 januari – Första slaget om befästningen under Modockriget i USA.

• 11 februari – Spanska republiken grundas.^[2]

• 4 mars - Vid begynnelsen av Ulysses S. Grants andra ämbetstid blir Senator Henry Wilson från Massachusetts, USA:s nye vicepresident.

• 12 mars - Charlotte Yhlen erhåller sin läkarlegitimation i USA som första svenska kvinnliga läkare.
• 25 mars - Emily von Vegesack erhåller sin läkarlegitimation i USA som andra svenska kvinnliga läkare.

• Maj – Amerikanska soldater gör räder in Remolina, Mexiko under jakt på boskapstjuvar.^[3]
• 7 maj–9 oktober – Amerikanska soldater landstiger i flera omgångar vid Panamaviken för att skydda amerikanska intressen under lokala bråk i norra Colombia.^[3].
• 9 maj
  • Börsen i Wien kraschar, och världen går in i en lång lågkonjunktur, som varar fram till 1896.
  • Slaget vid Montejurra i Spanien utkämpas under tredje karlistkriget.
• 12 maj – Oscar II kröns i Stockholm tillsammans med sin hustru Sofia av Nassau. De blir det sista svenska kungaparet som kröns.

• 23 maj
  • Kanadas parlament startar Kanadas ridande polis.
  • Galopptävlingen Preakness Stakes hålls för första gången i Baltimore, Maryland, USA.
• 27 maj – Den svenska riksdalern ersätts av kronan, indelad i 100 ören. Denna valuta införs även i Norge och Danmark och Sverige går i valutaunion med dessa länder. Svenska, norska och danska kronor är alltså gångbara i alla tre länderna. Guldmyntfot införs, vilket gör valutan stabilare.

• 1 juli – Prince Edward Island blir en provins i Kanada.^[4]
• 2 juli – Tidningen Ystads Allehanda utkommer med sitt första nummer
• 18 juli – Oscar II kröns i Trondheim tillsammans med sin hustru Sofia av Nassau.
• 21 juli – Det svenska ståthållarämbetet i Christiania avskaffas och ersätts av ett norskt statsministerämbete.^[5]

• 25 september – Johan Peter Molins fontän i Kungsträdgården i Stockholm avtäcks.

• 24 oktober – Artur Hazelius öppnar sitt museum, Skandinavisk-etnografiska samlingen. Museet är ett led i hans arbete att rädda ett minne av det gamla bondesamhället.
• Oktober – En ny svensk dissenterlag utfärdas. Denna ger icke-protestantiska medborgare rätt att utträda ur statskyrkan och att bilda egna församlingar.

• 7 november – Alexander Mackenzie blir Kanadas andra premiärminister i ordningen.

• I Toulon stänger Frankrikes sista bagno igen.^[6]
• Svenska kvinnor erhåller rätt att avlägga akademiska examina med några få undantag (juridisk licentiat och teologi).
• Anna Hierta-Retzius och Ellen Anckarsvärd bildar den första organiserade svenska kvinnosaksföreningen, Föreningen för gift kvinnas äganderätt.
• Uppfinnaren Helge Palmcrantz tar patent på sin uppfinning, den flerpipiga kulsprutan.
• Det sista utbrottet av kolera inträffar i Sverige.
• Den svenska generalstaben lägger fram ett förslag till allmän värnplikt att ersätta indelningsverket, vilket dock förkastas av båda kamrarna i Sveriges riksdag.
• Alfred Nobel bosätter sig i Paris.
• Stencilapparaten uppfinns av Thomas Edison.

• 1 januari – Gustavo Giovannoni, italiensk arkitekt.
• 2 januari
  • Thérèse av Jesusbarnet, fransk karmelitnunna, mystiker, helgon och kyrkolärare.
  • Anton Pannekoek, nederländsk astronom och tänkare.

• 2 februari – Konstantin von Neurath, tysk politiker.
• 4 februari – George Bennard, amerikansk evangelist och sångförfattare.
• 7 februari – Thomas Andrews, irländsk affärsman och fartygskonstruktör.
• 13 februari – Fjodor Sjaljapin, rysk operasångare.
• 18 februari – Thomas F. Ford, amerikansk demokratisk politiker.

• 7 mars – Alex Groesbeck, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Michigan 1921–1927.
• 11 mars – Knut Lindroth, svensk skådespelare.
• 17 mars – Wilhelm Kreis, tysk arkitekt.
• 19 mars – Betty Nansen, dansk skådespelare och teaterledare.
• 31 mars – William Denney, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Delaware 1921–1925.

• 1 april
  • Bibb Graves, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1927–1931 och 1935–1939.
  • Sergej Rachmaninov, rysk-amerikansk kompositör.
• 2 april – Lauritz Weibull, historiker.

• 5 maj – Leon Czolgosz, William McKinleys mördare.

• 1 juni – Carl Barcklind, svensk skådespelare, manusförfattare, operettsångare och regissör.
• 3 juni – Otto Loewi, tysk-amerikansk nobelpristagare i fysiologi/medicin.
• 9 juni – Emmy Albiin, svensk skådespelare.
• 13 juni – Karin Swanström, svensk skådespelare, regissör, producent och teaterdirektör.
• 21 juni – Märta Måås-Fjetterström, svensk textilkonstnär.
• 24 juni – Hugo Simberg, finländsk konstnär.
• 29 juni – Leo Frobenius, tysk etnograf.

• 7 juli – Halvdan Koht, norsk politiker.
• 12 juli – Oscar von Sydow, svensk politiker och ämbetsman, Sveriges statsminister från 23 februari till 13 oktober 1921.

• 10 augusti – Wilhelm Berndtson, svensk skådespelare.

• 9 september – Max Reinhardt, österrikisk teaterregissör.
• 14 september – Josiah Bailey, amerikansk demokratisk politiker, senator 1931–1946.
• 21 september – Papa Jack Laine, amerikansk musiker och orkesterledare.

• 8 oktober
  • Ma Barker, amerikansk brottsling och gängledare.
  • Ejnar Hertzsprung, dansk astronom.
• 9 oktober
  • Carl Flesch, ungersk-tysk violinist och pedagog.
  • Karl Schwarzschild, tysk astronom.
• 14 oktober – Ray Ewry, amerikansk friidrottare.
• 18 oktober – Ivanoe Bonomi, italiensk politiker.
• 20 oktober – Jon Julius Munch-Petersen, dansk vattenbyggnadsingenjör och professor.
• 27 oktober – James J. Davis, walesisk-amerikansk politiker.
• 29 oktober – Lester J. Dickinson, amerikansk republikansk politiker, senator 1931–1937.

• 16 november – W. C. Handy, amerikansk blueskompositör.
• 20 november – Conrad Adolf Björkman, evangelist, förläggare och författare.
• 27 november – Alfred Ander, svensk kypare och spårvagnsförare.

• 4 december – William B. Ross, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Wyoming 1923–1924.
• 7 december – Willa Cather, författare.
• 10 december – Hilda Fredriksen, norsk skådespelare.
• 11 december – Josip Plemelj, slovensk matematiker.
• 17 december – Ford Madox Ford, författare.
• 30 december
  • Al Smith, amerikansk politiker, guvernör i New York 1915–1917.
  • Miklós Bánffy, ungersk greve och politiker

• 9 januari – Napoleon III, 64, Frankrikes president 1848–1852 och kejsare av Frankrike 1852–1870.
• 26 januari – Amelia av Leuchtenberg, 60, kejsarinna av Brasilien.
• 31 januari – Joel Aldrich Matteson, 64, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Illinois 1853–1857.

• 19 februari – Robert Wilhelm Ekman, 64, finländsk konstnär.

• 4 mars
  • Alfred Iverson, 74, amerikansk demokratisk politiker, senator 1855-1861.
  • Nikolaus August, 41, svensk prins, son till Oscar I och Josefina av Leuchtenberg.
• 25 mars – Wilhelm Marstrand, 62, dansk målare.

• 5 april – Andrew B. Moore, 66, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1857–1861.
• 15 april – Christopher Hansteen, 88, norsk astronom och fysiker.
• 28 april – Giovanni Maria Benzoni, 63, italiensk skulptör.

• 1 maj – David Livingstone, 60, brittisk missionär och upptäcktsresande.
• 7 maj – Salmon P. Chase, 65, amerikansk jurist.
• 8 maj – John Stuart Mill, 66, brittisk filosof.
• 21 maj – Ange Guépin, 67, fransk läkare och publicist.

• 16 juni – Moritz Heinrich Romberg, 77, tysk neurolog.

• 8 juli – Franz Xaver Winterhalter, 68, tysk konstnär.
• 28 juli – Rinaldo Rinaldi, 80, italiensk skulptör.

• 6 augusti – Odilon Barrot, 82, fransk politiker.
• 17 augusti – William M. Meredith, 74, amerikansk politiker (whig), USA:s finansminister 1849–1850.
• 18 augusti – Ludvig Manderström, 67, svensk diplomat och politiker.

• 7 september – Mathias Weckström, 70, finländsk tjänsteman och författare.

• 6 oktober – Friedrich Wieck, 88, tysk pianist.

• 13 november – Gabrio Casati, 75, greve och italiensk statsman.
• 19 november – John P. Hale, 67, amerikansk politiker och diplomat.
• 27 november – Richard Yates, 55, amerikansk politiker.

• 14 december – Louis Agassiz, 66, schweizisk-amerikansk zoolog och geolog.
• 16 december – Nino Bixio, 52, italiensk militär och frihetskämpe.
• 25 december – Hardin Richard Runnels, 53, amerikansk politiker, guvernör i Texas 1857–1859.

• Wikimedia Commons har media som rör 1873.
  Bilder & media