1870

1870 – MDCCCLXX 154 år sedan
År 1867 | 1868 | 1869 1870 1871 | 1872 | 1873
Årtionde 1850-talet  | 1860-talet 1870-talet 1880-talet | 1890-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1870 MDCCCLXX
Ab urbe condita	2622
Armeniska kalendern	1319 ԹՎ ՌՅԺԹ
Assyriska kalendern	6620
Bahaikalendern	26–27
Bengaliska kalendern	1277
Berberkalendern	2820
Brittiskt regeringsår	33 Vict. 1 – 34 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2414
Burmesiska kalendern	1232
Bysantinska kalendern	7378–7379
Koptiska kalendern	1586–1587
Erianska kalendern	3036
Etiopiska kalendern	1862–1863
Judiska kalendern	5630–5631
Vikram Samvat	1926–1927
Sakakalendern	1792–1793
Kaliyuga	4971–4972
Holocen kalender	11870
Nri-Igbo	870–871
Persiska kalendern	1248–1249
Muslimska kalendern	1286–1287
Nengō (Japan)	Meiji 3 (明治3年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4203
Minguokalendern	42 före ROC 民前42年
Thailändsk kalender	2413
Unixtid

1870 (MDCCCLXX) var ett normalår som började en lördag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en torsdag i den julianska kalendern.

• 26 januari – Virginia återuppgår i USA.^[1]

• 3 februari – Det 15:e tillägget till USA:s konstitution ger svarta rösträtt.
• 12 februari – Kvinnor får rösträtt i Utahterritoriet, USA.
• 17 februari – I England i Storbritannien införs allmän skolgång med statliga bidrag för barnen i åldern 5-10 år. De är primärskolor och vid sidan om privatskolorna i ett parallellskolsystem ^[2].
• 23 februari – Mississippi återinträder i den amerikanska unionen.^[3]

• 5 mars – England och Skottland spelar 1-1 på Kennington Oval i London, i den första fotbollslandskampen någonsin. Arrangör är Football Association.
• 30 mars – Texas återinträder i USA.^[4]

• 22 april – Överståthållarämbetet utfärdar tillstånd för den till Sverige invandrade polacken Henryk Bukowski att driva konst- och antikvitetshandel (nuvarande Bukowskis Auktioner).
• 29 april – Den oberoende liberala morgontidningen Sydsvenska Dagbladet Snällposten grundas av Lundahistorikerna Claes Theodor Odhner och Martin Weibull. Ledande gestalt i tidningen blir Carl Herslow.

• 2 maj – Prince Rupert's Land byter namn till "Northwest Territories".^[5]

• 3 juni – Louis De Geer d.ä. avgår som svensk justitieminister och efterträds av Axel Gustaf Adlercreutz. Skalden Gunnar Wennerberg blir ecklesiastikminister.
• 17–18 juni – Amerikanska soldater landstiger i Mexiko och förstör piratskeppet Forward, som gått på grund omkring 40 engelska mil uppför Tecapánfloden ^[6].
• 28 juni – Julen blir federal helgdag i USA.^[7]
• Juni – Tientsinmassakern äger rum i staden Tientsin i Kina.

• 15 juli – Manitoba blir en provins i Kanada.^[8]
• 18 juli – Första Vatikankonciliet antar konstitutionen Pastor Aeternus som innehåller ofelbarhetsdogmen.

• 19 juli – Frankrike förklarar krig Preussen.

• 1 september
  • Första Vatikankonciliet avbryts.
  • I slaget vid Sedan inringas de franska trupperna av den tyska armén, och kejsare Napoleon III tas till fånga.
• 4 september – Tredje franska republiken utropas, vilket innebär att den av tyskarna tillfångatagna kejsare Napoleon III avsätts.
• 21 september – Amerikanska soldater landstiger i Hawaii och hissar USA:s flagga på halv stång då drottning Kalama avlidit, och amerikanska konsuln i Honolulu inte skulle ansvara för detta.^[6]

• 2 oktober – En folkomröstning i Rom säger med 133 681 röster mot 1 507 för att uppgå i Italien.

• 6 oktober – Rom blir huvudstad i det enade Italien.
• 8 oktober – Léon Gambetta sticker i väg från det belägrade Paris i en luftballong.
• 17 oktober – Kyrkostaten uppgår i Italien.^[9]

• 8 november – Nystartade Weather Bureau gör sin första officiella väderprognos: "High winds at Chicago and Milwaukee... and along the Lakes" ("Kraftiga vindar vid Chicago och Milwaukee... och längsmed sjöarna").^[10]
• 16 november – Spaniens Cortes Generales förklarar Amadeo de Saboya som kung Amadeus I av Spanien.
• 29 november – Vid Ersta diakonianstalt i Sverige börjar man att varje söndag i advent tända sju ljus i en julgran.

• 30 december – Spaniens premiärminister Juan Prim avlider efter att ha blivit skjuten tre dagar tidigare.

• I USA utexamineras 2 % av 17-åringarna från high school.
• Svenska kvinnor erhåller rätt att erlägga studentexamen som privatister och att studera medicin vid universiteten.
• Icke-protestantiska trosbekännare får tillträde till de flesta offentliga ämbeten och riksdagen i Sverige. Därmed har judarna fått alla dåvarande medborgerliga rättigheter. Ett undantag är, att man måste tillhöra Svenska kyrkan, för att få vara regeringsledamot.
• En ekonomisk kris utbryter i Sverige. Svenska staten tvingas rädda bankväsendet genom lån. Stockholms finansiella värld drabbas hårdast av krisen. Göteborg kommer lindrigare undan, varför uttrycket "Det rika Göteborg" myntas.
• Den sista resan med seglande svenska postbåtar över Ålands hav genomförs.
• Kaféet Bräutigams öppnas i Göteborg, Sverige.^[11]

• 2 januari – Ernst Barlach, tysk skulptör.
• 8 januari – Miguel Primo de Rivera, spansk general och politiker.
• 23 januari – Sven Olsson i Labbemåla, svensk lantbrukare och politiker (folkpartist).
• 25 januari – Helge von Koch, svensk matematiker.
• 2 februari – Julia Svedelius, svensk författare.
• 5 februari – Alfred E. Reames, amerikansk demokratisk politiker, senator 1938.
• 6 februari – James Braid, skotsk professionell golfspelare.
• 10 februari
  • Alessandro Bonci, italiensk operasångare.
  • Frank L. Greene, amerikansk republikansk politiker, senator 1923–1930.
• 12 februari – Hugo Stinnes, tysk industrialist och politiker.
• 15 februari – Cut Nyak Meutia, indonesisk nationalhjältinna.
• 21 februari – William Larrabee, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1931–1943.
• 23 februari – Oscar Johanson, svensk lantbrukare, arbetare och politiker (lantmanna- och borgarepartiet, senare folkpartist).
• 10 mars – William E. Crow, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1922.
• 12 mars – Martin Ekenberg, svensk ingenjör, uppfinnare av den första brevbomben.
• 21 mars – Allan Serlachius, finländsk jurist och politiker.
• 31 mars – James M. Cox, amerikansk demokratisk politiker och publicist.
• 11 april – Bruno Aspelin, finländsk artist och vissångare.
• 3 april - Agda Östlund, sömmerska, riksdagsledamot, ordf i Stockholms allmänna kvinnoklubb.
• 17 april – Lars Israel Wahlman, arkitekt.
• 20 april – Angus Wilton McLean, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolina 1925–1929.
• 22 april – Vladimir Lenin, rysk politiker och marxistisk teoretiker.
• 30 april
  • Franz Lehár, ungersk kompositör.
  • Maria Sandel, svensk författare.
• 9 maj – Harry Vardon, brittisk golfspelare.
• 11 maj – Otto von Friesen, svensk runolog, professor i svenska språket och ledamot i Svenska Akademien.
• 19 maj
  • Albert Fish, amerikansk seriemördare, pedofil och kannibal.
  • Reginald Lee, brittisk besättningsman ombord på Titanic.
• 24 maj – Gunnar Klintberg, svensk skådespelare, regissör och manusförfattare.
• 4 juni – Elisabeth Hesselblad, svensk birgittinnunna; helgonförklarad.
• 1 juli – Susanna Hanan, nyzeeländsk guvernant, sångerska och samhällsarbetare.
• 7 augusti – Gustav Krupp von Bohlen und Halbach, tysk industriman.
• 10 augusti – Lars Sonck, finländsk arkitekt.
• 12 augusti – Hubert Gough, brittisk militär.
• 14 augusti – Junius Marion Futrell, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 21 augusti – Carl Apoloff, svensk skådespelare.
• 27 augusti – Peter Norbeck, amerikansk republikansk politiker, senator 1921–1936.
• 31 augusti – Maria Montessori, italiensk framstående pedagog, grundade Montessoripedagogiken.
• 2 september – Luise av Sachsen, prinsessa av Sachsen 1891-1903.
• 9 september – Jakob Kukk, estländsk biskop.
• 26 september – Kristian X, kung av Danmark 1912–1947 och av Island 1918–1944.
• 2 oktober – Hilma Swedahl, svensk guldgrävare och skapare av turistmålet Alaska.
• 8 oktober – Louis Vierne, fransk organist och tonsättare.
• 13 oktober – Ben W. Hooper, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Tennessee 1911–1915.
• 9 november – Magnus Enckell, finländsk konstnär.
• 21 november – Sigfrid Edström, industriman och SAF-ordförande.
• 25 november – Johan Johansson i Tväråselet, svensk hemmansägare och centerpolitiker.
• 9 december – William P. Pollock, amerikansk demokratisk politiker, senator 1918–1919.
• 10 december – Adolf Loos, arkitekt och kulturkritiker.
• 14 december
  • Dirk Jan de Geer, konservativ nederländsk politiker, premiärminister 1926–1929 och 1939–1940.
  • Karl Renner, politiker och president i Österrike 1945–1950.
• 15 december – Josef Hoffman, österrikisk arkitekt.
• Leopold Godovskij, polsk/amerikansk pianist.

• 14 januari – John S. Barry, 67, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Michigan 1842–1846 och 1850–1852.
• 19 januari – James S. Green, 52, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, senator 1857–1861.
• 21 januari – Aleksandr Herzen, 57, rysk författare.
• 26 januari – Cesare Pugni, 67, italiensk tonsättare.

• 10 februari – Mats Olof Andersson, 71, svensk konstnär.

• 17 mars – Karl Friedrich Neumann, 76, tysk orientalist och historiker.
• 26 mars – Pierre Soulé, 68, fransk-amerikansk diplomat och politiker.

• 15 april – Emma Willard, 83, amerikansk skolpionjär.
• 20 april – William Beal, 54, brittisk religiös författare.

• 9 maj – Lawrence Brainerd, 76, amerikansk abolitionist, affärsman och politiker, senator 1854–1855.
• 10 maj – Robert Wilson, 66, amerikansk politiker, senator 1862–1863.
• 25 maj – Richard Stockton Field, 66, amerikansk politiker, senator 1862–1863.

• 6 juni – Ferdinand von Wrangel, 73, rysk friherre, amiral och sjöfarande.
• 9 juni – Charles Dickens, 58, brittisk författare.
• 18 juni – Nils Haqvin Selander, 66, svensk astronom och riksdagsman.
• 20 juni – Jules Huot de Goncourt, 39, fransk skriftställare.
• 26 juni
  • James Syme, 70, skotsk kirurg.
  • Armand Barbès, 60, fransk politiker.
• 28 juni – Henrik Reuterdahl, 74, svensk ärkebiskop sedan 1856.

• 13 juli – Clelia Barbieri, 23, italienskt helgon.

• 21 augusti – Gustav Struve, 64, tysk politiker.

• 2 september – Arthur Saint-Léon, 48, fransk balettdansör och koreograf.
• 7 september – Cowper Phipps Coles, 51, brittisk militär och uppfinnare.
• 8 september – Nils Ericson, svensk friherre och ingenjör.

• 12 oktober – Robert E. Lee, 63, amerikansk militär.
• 24 oktober – Antonio María Claret, 62, spansk (katalansk) ärkebiskop i Romersk-katolska kyrkan, ordensgrundare och missionär, helgon.
• 26 oktober – Andreas Aagesen, 53, dansk rättslärd.

• 23 november
  • Giuseppina Bozzachi, 17, italiensk ballerina.
  • John Hopkins Clarke, 81, amerikansk politiker (whig), senator 1847–1853.
• 28 november – Frédéric Bazille, 28, fransk målare, tidig impressionist.

• 5 december – Alexandre Dumas den äldre, 68, fransk författare.
• 6 december – Bedford Brown, 75, amerikansk politiker, senator 1829–1840.
• 17 december – Saverio Mercadante, 75, italiensk kompositör.
• 28 december – Wilson Lumpkin, 87, amerikansk politiker, guvernör i Georgia 1831–1835, senator 1837–1841.

• Anna Greta Matsdotter, samisk nåjd.

• Wikimedia Commons har media som rör 1870.
  Bilder & media