1865

1865 – MDCCCLXV 160 år sedan
År 1862 | 1863 | 1864 1865 1866 | 1867 | 1868
Årtionde 1840-talet  | 1850-talet 1860-talet 1870-talet | 1880-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1865 MDCCCLXV
Ab urbe condita	2617
Armeniska kalendern	1314 ԹՎ ՌՅԺԴ
Assyriska kalendern	6615
Bahaikalendern	21–22
Bengaliska kalendern	1272
Berberkalendern	2815
Brittiskt regeringsår	28 Vict. 1 – 29 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2409
Burmesiska kalendern	1227
Bysantinska kalendern	7373–7374
Koptiska kalendern	1581–1582
Erianska kalendern	3031
Etiopiska kalendern	1857–1858
Judiska kalendern	5625–5626
Vikram Samvat	1921–1922
Sakakalendern	1787–1788
Kaliyuga	4966–4967
Holocen kalender	11865
Nri-Igbo	865–866
Persiska kalendern	1243–1244
Muslimska kalendern	1281–1282
Nengō (Japan)	Genji 2  Keiō 1 (慶応元年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4198
Minguokalendern	47 före ROC 民前47年
Thailändsk kalender	2408
Unixtid

1865 (MDCCCLXV) var ett normalår som började en söndag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en fredag i den julianska kalendern.

• 7 januari – Alingsås Tidning utkommer med sitt första nummer under namnet Alingsås Weckoblad.
• 17 januari – Svenska tidningen Jönköpings-Posten utkommer med sitt första nummer.^[1]

• 25 februari – Sveriges finansminister Johan August Gripenstedt inför en ni-reform på sitt departement. Från och med nu skall alla tilltalas "ni", och flera titlar avskaffas.
• Februari
  • Sverige ansluter sig helt och hållet till frihandelssystemet genom en handelstraktat med Frankrike.

• 9–10 mars – Amerikanska soldater skyddar amerikanska residenters liv och egendom i norra Colombia under en revolution.^[2]

• 6 april – Kemikoncernen BASF grundas i Mannheim.
• 9 april – Amerikanska inbördeskriget slutar i och med Sydstaternas kapitulation efter slaget vid Appomattox Court House.
• 14 april – Den amerikanske presidenten Abraham Lincoln mördas.^[3] Lincoln efterträds av sin vicepresident, krigsdemokraten Andrew Johnson.
• 26 april - Federala soldater lyckas inringa Lincolns baneman, skådespelaren John Wilkes Booth och en av hans medsammansvurna, i en ladugård. Byggnaden sätts i brand, vilket leder till att Booth försöker fly, men skjuts till döds under sitt flyktförsök.

• 2 juli – Karlstad, Sverige drabbas av brand, som bränner ner nästan hela staden. Staden börjar genast återuppbyggas, varvid Rådhuset, läroverket och frimurarehuset uppförs.^[4]
• 5 juli – William Booth grundar "Östra Londons kristna mission", föregångaren till Frälsningsarmén.
• 11 juli – Spanien erkänner Dominikanska republiken.^[5]
• 21–23 juli – Ett mindre uppror äger rum i Edeforsen i Norrbotten. Orsaken är, att det bolag, som skall anlägga järnvägen mellan Luleå och Gällivare har gått i konkurs. Arbetarna protesterar mot en längre tids uteblivna löner, men upproret slås ner av militär.^[6]
• 31 juli – Landskrona får järnvägsförbindelser.^[7]

• 29 oktober – En blåval hittas strandad i Askimsviken vid Göteborg. Den blir känd som Malmska valen och blir ett permanent utställningsföremål på Naturhistoriska museet i staden.
• Oktober – Det sista svenska ståndsriksdagen med de fyra stånden Adel, Präster, Borgare och Bönder, sammanträder.

• 4 december – Louis De Geers sedan riksdagen 1862–1863 vilande representationsförslag om tvåkammarriksdag bifalls av de två lägre stånden (borgare och bönder).
• 7 december – Representationsförslaget antas av adeln.
• 8 december – Prästerskapet följer adelns exempel och antar representationsförslaget. Därmed är de fyra stånden avskaffade i Sverige och landet har fått en tvåkammarriksdag. Representationsreformen i Sverige är ett faktum.
• 18 december – USA:s kongress ratificerar det 13:e tillägget till konstitutionen, som förbjuder slaveriet.

• Vattenförsörjningen i Sverige blir kommunalt ansvar och avloppsledningar börjar nedläggas i Stockholm.
• Lunds botaniska trädgård anläggs i Sverige.
• Den första svenska utbildningen av tandläkare, som mest består av några års lärlingskap, införs.
• Axel Broström inköper sitt första fartyg, galeasen Mathilda, för några tusenlappar, vilket lägger grunden till den världsledande Broströmkoncernen.
• Gregor Mendel framlägger sina teorier om ärftlighet.
• Greklands nationalsång blir Hymnos pros tin Elephtherian.
• Det finländska företaget Nokia grundas.
• Jenny Rossanders Lärokurs för fruntimmer startar i Stockholm.
• Tysklands lokala kvinnoföreningar förenas i den nationella Allgemeiner Deutscher Frauenverein, som organiserar den första kvinnorörelsen i Tyskland.

• 7 januari – George Grantham Bain, amerikansk nyhetsfotograf.
• 26 januari – Axel Wallengren, svensk journalist, poet och författare.
• 28 januari – Kaarlo Juho Ståhlberg, finländsk politiker, Finlands förste president.

• 16 februari – Anna von Zweigbergk, svensk journalist.
• 17 februari – Ernst Troeltsch, tysk protestantisk teolog och religionsfilosof.
• 19 februari – Sven Hedin, svensk forskningsresande, författare.
• 21 februari – Gustaf Uddgren, svensk manusförfattare och tidningsman.

• 3 mars – Algot Sandberg, svensk skådespelare, författare, dramaturg och tidningsman.
• 9 mars – Natanael Beskow, svensk predikant, författare, konstnär och rektor.
• 16 mars – Knut Leonard Tallqvist, finländsk orientalist.
• 17 mars – Patrick Joseph Sullivan, irländsk-amerikansk politiker, senator 1929–1930.
• 18 mars – Carl Mannerheim, finländsk greve och industriman.

• 1 april – Richard Zsigmondy, österrikisk kemist, nobelpristagare 1925.
• 15 april – Olga Boznańska, polsk målare.
• 26 april – Akseli Gallen-Kallela, finländsk konstnär.

• 5 maj – Emil Norlander, svensk journalist och revyförfattare.
• 20 maj – Fredrik Vilhelm Thorsson, svensk socialdemokratisk finansminister.
• 25 maj – Pieter Zeeman, nederländsk fysiker, nobelpristagare.
• 27 maj – Alfred Andersson, svensk lantbrukare och politiker (liberal).

• 3 juni – Georg V, kung av Storbritannien 1910–1936 och av Irland 1927–1936.
• 9 juni – Carl Nielsen, dansk kompositör.
• 29 juni – William Edgar Borah, amerikansk republikansk politiker, senator 1907–1940.

• 8 juli – Gustaf Svensson i Tomelilla, svensk veterinär och politiker (liberal).
• 14 juli – Arthur Capper, amerikansk republikansk politiker och publicist, senator 1919–1949.

• 1 augusti – Prins Eugen, svensk prins och konstnär.
• 7 augusti – Micha Josef Berdyczewski, nyhebreisk författare.

• 13 september – William Riddell Birdwood, brittisk fältmarskalk.
• 18 september – Carl Bastiat Hamilton, svensk militär och politiker.
• 23 september – Suzanne Valadon, fransk målare.

• 4 oktober – Magnus Myrström, svensk tidningsman och högerpolitiker.
• 6 oktober – Marcus A. Coolidge, amerikansk demokratisk politiker, senator 1931–1937.
• 10 oktober – Rafael Merry del Val y Zulueta, spansk kardinal och teolog.
• 16 oktober – Frederick Lambart, brittisk fältmarskalk.
• 17 oktober – James Rudolph Garfield, amerikansk politiker.
• 26 oktober – Benjamin Guggenheim, amerikansk affärsman.

• 2 november
  • Paul Olaf Bodding, (död 1938)
  • Warren G. Harding, amerikansk politiker, USA:s president 1921–1923.
• 28 november – Robert E. Lee Allen, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1923–1925.
• 1 december – Friend Richardson, amerikansk politiker, Kaliforniens 25:e guvernör.

• 8 december – Jean Sibelius, finländsk kompositör.
• 11 december – Frida Stéenhoff, svensk författare och feminist.
• 25 december – Evangeline Booth, brittisk-amerikansk frälsningssoldat, Frälsningsarméns general 1934–1939.
• 30 december – Rudyard Kipling, brittisk författare och poet.

• 14 januari – Marie-Anne Libert, 82, belgisk botaniker och mykolog.
• 15 januari – Edward Everett, 70, amerikansk politiker (whig), USA:s utrikesminister 1852–1853.
• 19 januari – Pierre-Joseph Proudhon, 56, fransk socialistisk-anarkistisk tänkare.
• 28 januari – Felice Romani, 76, italiensk författare.

• 14 februari – Thomas Holliday Hicks, 66, amerikansk politiker, guvernör i Maryland 1858–1862, senator 1862–1865.

• 8 mars – J.A. Pripp, 70, svensk bryggare, grundare av Pripps.
• 18 mars – Friedrich August Stüler, 65, tysk arkitekt.

• 1 april
  • John Milton, 57, amerikansk politiker, guvernör i Florida 1861–1865.
  • Giuditta Pasta, 67, italiensk operasångerska.
• 15 april – Abraham Lincoln, 56, amerikansk politiker, USA:s president sedan 1861 (mördad).

• 20 maj – William K. Sebastian, 52, amerikansk demokratisk politiker, senator 1848–1861.
• 21 maj – Jeremiah Clemens, 50, amerikansk demokratisk politiker och författare, senator 1849–1853.

• 19 juni – Evangelis Zappas, 64, grekisk filantrop.
• 23 juni – William Wilkins, 85, amerikansk politiker.

• 6 juli – Sofia Wilhelmina, 64, svensk prinsessa, dotter till Gustav IV Adolf och Fredrika av Baden.
• 9 juli – Johan Henrik Thomander, 67, svensk biskop, översättare och författare.

• 4 augusti – Pendleton Murrah, amerikansk politiker, guvernör i Texas 1863-1865.
• 13 augusti – Ignaz Semmelweis, 47, ungersk läkare.

• 1 september – Albert Clinton Horton, 66, amerikansk demokratisk politiker.
• 2 september
  • William Rowan Hamilton, 60, irländsk astronom och matematiker.
  • William Medill, 63, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Ohio 1853–1856.
• 8 september – John Page, 78, amerikansk politiker, guvernör i New Hampshire 1839–1842.

• 18 oktober – Lord Palmerston, 80, brittisk politiker, premiärminister 1855–1858 och 1859-1865.

• 9 november – Jacob Collamer, 74, amerikansk politiker och jurist.
• 12 november – Elizabeth Gaskell, 55, brittisk författare.

• 10 december – Leopold I av Belgien, 74, kung av Belgien 1831–1865.
• 14 december – William A. Barstow, 52, amerikansk demokratisk politiker och general, guvernör i Wisconsin 1854–1856.
• 16 december – Philip Allen, 80, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i Rhode Island 1851–1853, senator 1853-1859.
• 31 december – Fredrika Bremer, 64, svensk författare.

• Wikimedia Commons har media som rör 1865.
  Bilder & media