1864

1864 – MDCCCLXIV 161 år sedan
År 1861 | 1862 | 1863 1864 1865 | 1866 | 1867
Årtionde 1840-talet  | 1850-talet 1860-talet 1870-talet | 1880-talet
Århundrade 1700-talet 1800-talet 1900-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Konst | Litteratur | Musik | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1864 MDCCCLXIV
Ab urbe condita	2616
Armeniska kalendern	1313 ԹՎ ՌՅԺԳ
Assyriska kalendern	6614
Bahaikalendern	20–21
Bengaliska kalendern	1271
Berberkalendern	2814
Brittiskt regeringsår	27 Vict. 1 – 28 Vict. 1
Buddhistisk kalender	2408
Burmesiska kalendern	1226
Bysantinska kalendern	7372–7373
Koptiska kalendern	1580–1581
Erianska kalendern	3030
Etiopiska kalendern	1856–1857
Judiska kalendern	5624–5625
Vikram Samvat	1920–1921
Sakakalendern	1786–1787
Kaliyuga	4965–4966
Holocen kalender	11864
Nri-Igbo	864–865
Persiska kalendern	1242–1243
Muslimska kalendern	1280–1281
Nengō (Japan)	Bunkyū 4  Genji 1 (元治元年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 12 dagar
Koreanska kalendern	4197
Minguokalendern	48 före ROC 民前48年
Thailändsk kalender	2407
Unixtid

1864 (MDCCCLXIV) var ett skottår som började en fredag i den gregorianska kalendern och ett skottår som började en onsdag i den julianska kalendern.

• 16 januari – Danmark säger nej till ett avtal från Preussen och Österrike om att skrota den så kallade novemberförfattningen.^[1][2]

• 1 februari – Dansk-tyska kriget utbryter när österrikiska och preussiska trupper korsar floden Eider och rycker in i Slesvig.
• 2 februari – Preussiska trupper går till angrepp mot den danska försvarslinjen Danervirke men besegras i slaget vid Mysunde.
• 3 februari – Österrikiska trupper erövrar danska positioner på Kongshøj, söder om huvudställningen Danevirke.
• 5-6 februari – Danska armén under Christian de Mezas överbefäl utrymmer Danevirke och drar sig tillbaka till skanslinjen vid Dybbøl
• 16 februari – En ny humaniserad svensk strafflag antas av riksdagen. Mannen förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru. Självmord avkriminaliseras genom 1864 års lag.^[3] Dessutom avskaffas straffet landsförvisning, vilket innebär att svenska medborgare inte längre kan utvisas ur riket.

• 6 mars – Kravaller utbryter i Stockholm då Sveriges regering vägrar undsätta Danmark i dess krig mot Preussen.

• 6 april – Nästan hela Ronneby i Blekinge brinner ner till grunden i en stor stadsbrand.
• 18 april – Efter dryga två veckors artilleribombardemang stormas de danska positionerna på Dybbølhöjden av preussiska trupper. Detta blir krigets mest uppmärksammade slag.
• 22 april – USA:s kongress antar 1864 års myntakt, som gör texten "In God We Trust" (som senare kom att antas som landets valspråk) obligatorisk på alla amerikanska mynt.

• 5–7 maj – Slaget i vildmarken under det amerikanska inbördeskriget utkämpas.
• 9 maj – En dansk flotteskader besegrar en österrikisk-preussisk i slaget vid Helgoland.
• 28 maj – Joniska öarnas förenta stater skrotas och de Joniska öarna tillfaller Grekland.

• 18 juni – Fullständig näringsfrihet införs med Förordningen för utvidgad näringsfrihet, som avskaffar mästarskapstvång och kooperationstvång, burskapsägande borgares monopol, och handel och hantverk får utövas fritt både på landsbygd och i stad, både av myndiga personer, samt av omyndiga som fått sin förmyndares tillstånd.^[4]
• 29 juni–1 juli – Preussiska trupper landstiger på ön Als och tvingar danskarna att dra sig tillbaka till Kegnaes.

• 3 juli – Danskarna besegras av preussarna i slaget vid Lundby. Detta blir krigets sista större drabbning.
• 4 juli – Bukarests universitet grundas.
• 14 juli–3 augusti – Amerikanska marinsoldater beskyddar landets minister i Japan under ett förhandlingsmöte i Yedo.^[5]

• 22 augusti – Första Genèvekonventionen undertecknas i Schweiz.^[6]

• 3 september – Alfred Nobels laboratorium i Heleneborg i Stockholm exploderar varvid hans yngre bror Emil dödas.^[7]
• 4–14 september – USA, Storbritannien, Frankrike och Nederländerna tvingar Japan och fursten av Nagato att tillåta utländska skepp att få åka genom Shimonosekisundet i enlighet med avtal.^[5]
• 28 september – Första internationalen grundas i London.

• 21 oktober – Sverige får en ny jaktstadga, där jakten noggrant regleras.^[8]
• 30 oktober – Dansk-tyska kriget avslutas och Danmark förlorar Holstein, Schleswig och Sachsen-Lauenburg.

(c) Stan Shebs, CC BY-SA 3.0

• 31 oktober – Nevada blir den 36:e delstaten att ingå i den amerikanska unionen.^[9]
• Oktober – Skandinaviska Kreditaktiebolaget, Sveriges första aktiebank, grundat av Teodor Mannheimer, startar sin verksamhet.

• 8 november – Republikanen Abraham Lincoln besegrar demokraten George B. McClellan vid presidentvalet i USA.

• 1 december – Södra stambanan i Sverige mellan Falköping och Malmö invigs i Jönköping. Därmed har Stockholm järnvägsförbindelse med Malmö.^[10].
• 15 december – Under järnvägsarbetet vid landeriet Udden utanför Kristinehamn, Sverige dödas tre arbetare vid ett jordras.^[11]
• 23 december
  • Paraguay anfaller Brasilien.
  • Sandsjöolyckan, en järnvägsolycka inträffar på Södra stambanan vid Sandsjö station, då ett tåg bakifrån kör in i ett annat. 7 personer dödas och 8 skadas.
  • Oberoende liberala Dagens Nyheter börjar utges av Rudolf Wall. Genom att utnyttja järnvägarna blir tidningen först att täcka hela Sverige.

• Klasser införs i den svenska folkskolan.^[12]
• Studentexamen börjar avläggas vid universiteten i Sverige.
• Generell näringsfrihet för både män och kvinnor införs i Sverige (kvinnornas dock fortfarande beskuren). Kvinnor kan bara ägna sig åt yrken som vid denna tid, 1864, är anpassade för kvinnor.
• Gifta svenska kvinnor får rätt att bedriva handel och hantverk med mannens tillstånd.
• En ny svensk banklagstiftning antas. Räntebildningen blir fri även på den formella kreditmarknaden. Konkurrensen mellan bankerna förbättras.
• Dalslands kanal börjar byggas under Nils Ericsons ledning.
• Svenska statens normalskola för flickor inrättas. Den är en privatskola med statliga medel, som skall ge även flickor de baskunskaper som behövs för högre studier.
• Elfrida Andrée, organist och tonsättare, blir den första kvinnan i statlig tjänst i Sverige. Hon arbetar som telegrafist.
• Den svenska lanthandeln blir helt fri.
• Alfred Nobel konstruerar en fungerande tändhatt.
• I Stockholm inrättas prostitutionsbyrån, som varje vecka skall registrera och undersöka prostituerade på medicinska kliniken. Detta kommer att pågå till 1918.
• Göteborgsvaruhuset Ferd. Lundquist & Co (sedermera Nordiska Kompaniet i Göteborg) grundas.
• Contagious Diseases Acts införs i Storbritannien.
• Wallåkra stenkärlsfabrik grundas.

• 1 januari – Alfred Stieglitz, amerikansk fotograf.
• 14 januari – Waldemar Bülow, svensk tidningsman, politiker och humorist.
• 20 januari – Mathilda Malling, (pseudonym: Stella Kleve), svensk författare.

• 2 februari – Margot Asquith, brittisk författare.
• 5 februari – Carl Teike, tysk kompositör.
• 6 februari – John Henry Mackay, brittisk-tysk författare.
• 21 februari – Albin Belar, slovensk seismolog, naturforskare, miljökämpe och uppfinnare.
• 24 februari – Umberto Cagni, italiensk polarfarare och sjömilitär.

• 5 mars
  • Filip Månsson, svensk konstnär.
  • Marcus Wallenberg, svensk företagsledare och bankdirektör.
• 12 mars - Alice Tegnér, svensk tonsättare
• 13 mars – Benjamin M. Miller, amerikansk demokratisk politiker och jurist, guvernör i Alabama 1931–1935.
• 14 mars – Alfred Redl, österrikisk-ungersk officer och rysk spion.
• 15 mars – Carl Edvard Johansson, svensk som bidrog till uppkomsten av kombinationsmåttsatsen
• 25 mars – Aleksej von Jawlensky, rysk målare inom expressionismen.
• 27 mars – Agostina Pietrantoni, italiensk nunna och sjuksköterska, helgonförklarad 1994.

• 8 april – Oskar Textorius, svensk skådespelare, sångare och teaterdirektör.
• 17 april – Carl Engdahl, svensk skådespelare och regissör.
• 21 april – Max Weber, tysk sociolog och nationalekonom.

• 4 maj – Gustaf Steffen, svensk sociolog.
• 5 maj – Sir Henry Hughes Wilson, brittisk militär.
• 8 maj – Clarence W. Watson, amerikansk demokratisk politiker och industrialist, senator 1911–1913.
• 30 maj – Rudolf Abelin, svensk trädgårdsodlare.

• 3 juni – Ransom Eli Olds, amerikansk industripionjär.
• 10 juni – Ninian Comper, brittisk arkitekt.
• 11 juni – Richard Strauss, tysk tonsättare.
• 13 juni – Rudolf Kjellén, svensk professor skytteanus och riksdagsman.
• 20 juni – Carl Gunderson, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1925–1927.
• 24 juni – Heinrich Wölfflin, schweizisk konsthistoriker.

• 13 juli – John Jacob Astor IV, amerikansk miljonär, uppfinnare och författare.
• 16 juli – Carl Nærup, norsk litteraturkritiker.
• 18 juli – Philip Snowden, brittisk politiker, finansminister 1924 och 1929–1931.
• 20 juli
  • Erik Axel Karlfeldt, svensk poet och författare.
  • William F. Whiting, amerikansk republikansk politiker och affärsman, handelsminister 1928–1929.
• 29 juli – Nils Andersson, svensk jurist, folkmusikuppteknare och utgivare av Svenska Låtar.

• 17 augusti – Robert F. Broussard, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915–1918.

• 9 september – Louis Lingg, tysk anarkist.
• 11 september – John Gardiner Richards, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1927–1931.
• 18 september – Knut Lambert, svensk regissör och skådespelare.
• 21 september – Gertrud Törnell, svensk högerkvinna.
• 27 september – Andrej Hlinka, slovakisk katolsk präst och politiker.
• 29 september – Miguel de Unamuno, spansk författare och filosof.

• 5 oktober – Arthur Zimmermann, tysk utrikesminister
• 17 oktober – Robert Lansing, amerikansk demokratisk politiker, USA:s utrikesminister 1915–1920.
• 25 oktober – John F. Dodge, amerikansk bilindustripionjär.
• 30 oktober – Theodor Wiegand, tysk arkeolog.

• 5 november – Truman H. Newberry, amerikansk republikansk politiker och affärsman.
• 9 november – Paul Sérusier, fransk målare.
• 24 november – Henri de Toulouse-Lautrec, fransk konstnär.
• 25 november – Albert G. Schmedeman, amerikansk demokratisk politiker och diplomat, guvernör i Wisconsin 1933–1935.
• 26 november – Herman Gorter, nederländsk poet och filosof.

• 6 december – William S. Hart, amerikansk skådespelare.
• 7 december – Per Olsson i Fläsbro, svensk hemmansägare, trävaruhandlare och riksdagspolitiker.

• 2 januari
  • Lemuel J. Bowden, 48, amerikansk politiker, senator 1863–1864.
  • Johan Gabriel Richert, 79, svensk jurist, politiker och liberal förkämpe.
• 7 januari – Caleb B. Smith, 55, amerikansk politiker, jurist och publicist.
• 27 januari – Leo von Klenze, 79, tysk arkitekt.

• 7 februari – Vuk Karadžić, 76, serbisk språkreformator.

• 11 mars – Richard Roberts, 74, brittisk ingenjör och uppfinnare.

• 7 april – Robert Francis Withers Allston, 62, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i South Carolina 1856–1858.

• 2 maj – Giacomo Meyerbeer, 72, tysk-fransk kompositör och pianist.
• 12 maj – J.E.B. Stuart, 31, amerikansk sydstatsgeneral.

• 4 juni – Peter von Köppen, 71, rysk geograf och etnograf.
• 23 juni – Christian Ludwig Brehm, 77, tysk ornitolog.

• 16 juli – Julia Baranova, 74, rysk hovdam och pedagog.

• 13 augusti – Lars Henrik Törnroth, 67, finländsk läkare.

• 15 september – John Hanning Speke, 37, brittisk upptäcktsresande.
• 20 september – Charles B. Mitchel, 49, amerikansk politiker.
• 29 september – Jared W. Williams, 67, amerikansk demokratisk politiker.

• 1 oktober – Reuben Wood, amerikansk demokratisk politiker, jurist och diplomat, guvernör i Ohio 1850–1853.
• 27 oktober – Andreas Randel, 58, svensk kompositör och musiker (violinist).

• 2 november – Nathaniel P. Tallmadge, 69, amerikansk politiker.
• 7 november – Samuel Medary, 63, amerikansk demokratisk politiker.
• 13 november – James Henry Hammond, 56, amerikansk politiker.
• 23 november – Friedrich Georg Wilhelm von Struve, 71, tysk astronom.

• 8 december – George Boole, 49, brittisk matematiker och filosof.
• 31 december – George M. Dallas, 72, amerikansk demokratisk politiker, USA:s vicepresident 1845–1849.

• Wikimedia Commons har media som rör 1864.
  Bilder & media